Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Relevanta dokument
Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 6: Tolkning 9 oktober

Fackskrivande och Skrivande som Process. Johan Lindell

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Icke- deskrip+v kogni+vism

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Mening. Anna Petronella Foultier

Kommunika)on och språk

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017

Kons6tuering av projektgrupp

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se

Fackspråksinslag på TM år 1

Fusk och plagiat inom vetenskap och kursarbeten

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Grundläggande teori för användargränssni3, del 1

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

LKT325/LMA521: Faktorförsök

Personlig effek-vitet. PERSONLIGT LEDARSKAP HT1 Aseel Berglund. Linköpings universitet 1

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

innehåll religion som kunskap

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

TNM040 Kommunika3on och användargränssni< HT2015, FÖ3 TNM040 HT2015. Bra överblick. h<p:// anvandbarhet/metoder

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Språkliga uttrycks mening

Slutredovisning av projektet En inkluderande spelutbildning

Effek%v problemlösning

LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

Helkursutvärdering HIS A22 VT 2016

Delak&ghet för lärande

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Nya idéer för effek.vare mål- och resultatstyrning

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Välkommen *ll Övertygande Kommunika*on

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

13/1 kl Om du inte webbregistrerar dig inom denna tidsangivelse kan din plats gå till en annan student som står på kö.

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein

Välkomna ll Strömsbro HC

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

E" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR

Hinder och utmaningar med lågenergirenovering. Anna Jarnehammar

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Seminarium Konflikthantering och tydlig kommunikation för chefer Sveriges Ingenjörer. Göteborg 10 februari 2015

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

1.Från Bedömning till självständig aktivitet

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Semantik och Pragmatik

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Avdelningen för fackspråk och kommunika7on på Chalmers

Hultgren, G; (2007) etjänster som social interak<on via användning av IT- system en prak<sk teori, sid , Doktorsavhandling, IEI, LiU

Prak&ska anvisningar för IT- verktyget Meddix. kommunika&on vid samordnad individuellplanering

Motivet finns att beställa i följande storlekar

E"kansökning Prak"ska synpunkter från en MEDICINSK nämnd, Register mm. Registercentrum Västra Götaland

Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin

Livet är enkelt att leva

Studiegångar 2011 års lärarutbildning

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Om passion och nyfikenhet i samtidens museum. Emily Johnsson FUISM 8,9 oktober 2012

Bra överblick. Bra överblick. Bra överblick h<p:// Konceptuell design

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid Naturvetenskapliga fakulteten

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Det svåra samtalet. A- ge sådana nyheter som på e- dras5skt och nega5vt sä- förändrar pa5entens bild av sin fram5d. Sara Sundén-Cullberg

Hur svårt kan det vara? Varför inträffar olyckor och hur skall vi förhålla oss -ll dem? Men är det så enkelt?

Strategisk kommunikation

Kommunikation för dataloger

Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på Chalmers

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Stina Nyman

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Transkript:

Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1

Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning. Men det finns flera olika begrepp som går under vart och ed av dessa namn. Kan något av dessa användas för ad dra gränsen? 2

Fakta vs. tolkning YOUR INTERPRETATION, MAN. 3

Naturlig mening 4

Icke-naturlig mening Konven2onellt bestämd mening? För snävt Agent/handling-centrerat perspek2v: Mening kons2tueras av mänsklig ak4vitet, vad människor gör, i en vid bemärkelse som även innefadar mentala 2llstånd och akter 5

Kommunika2on Mjölken var slut! Avsändare Språk MoDagare 6

Inten2onalitet En inten4onal akt, t ex. en tanke eller en percep2on, är riktad mot ed inten4onalt objekt. Inten2onala objekt behöver inte all2d motsvaras av något verkligt existerande objekt. Man kan längta eyer tomten, vara rädd för spöken, osv. Men vad är de då riktade mot? 7

Begrepp Parallell 2ll språk: mening referens Språkliga udryck kan vara meningsfulla även om de saknar referens. Inten2onala akter kan ha ed begreppsligt innehåll även om de inte är riktade mot något verkligt existerande objekt. Husserl: inten2onala akter är riktade mot noema. 8

AD se (eller tänka på) något som något 9

Begrepp För ad kunna se något som något behöver vi begrepp. I deda avseende kan vi bara se och tänka på det som vi har begrepp för. Begrepp spelar en central roll i allt tänkande och således i allt vetenskapligt tänkande. Kan du komma på några begrepp som är särskilt centrala för did eget ämne? 10

Inbäddad inten2onalitet En inten2onal akt vara riktad mot en inten2onal akt. Man kan t ex. tänka på percep2oner, önskningar, övertygelser, osv. 1:a ordningens inten2onala 2llstånd: ej riktade mot inten2onala 2llstånd. 2:a ordningens inten2onala 2llstånd: riktade 1:a ordningens inten2onala 2llstånd. osv 11

AD förstå handlingar 12

AD förstå handlingar En handling förstås i termer av: agentens avsikter hur agenten själv ser på sin handling hur den mo2veras av vad agenten tror och vill Föståelse av en handling innebär alltså inten2onalitet av 2:a ordningen: Vi ser 1 handlingen som sedd 2 (på ed visst säd) som något; Bl.a. ser 1 vi handlingen som avsiktlig 2. 13

Vad utmärker kulturvetenskap? All vetenskap involverar inten4onalitet, och vilar på användning av begrepp. Men endast kulturvetenskaperna involverar högre ordningar av inten4onalitet än den 1:a, och har begrepp och dylikt som studieobjekt. Kulturvetenskaper, 2ll skillnad från naturvetenskaper, handlar om mänsklig subjek2vitet. 14

Beskrivningar av handlingar 15

Beskrivningstjocklek En handling kan ges en tunnare eller tjockare beskrivning, på olika säd: medel och mål (göra x genom ad göra y) konven2on (vad räknas som ad slå en hörna?) delar och helhet (skriva ord som delar av en bok) exemplifiering (x är ed säd ad göra y) Genom tjockare beskrivningar får vi ökad förståelse 16

Vad gör de på bilden? 17

Meningshandlingar Förståelse av en handling med vilken agenten menar något involverar 3:e ordningens inten2onalitet: Vi ser 1 handlingen som avsedd 2 ad bli sedd 3 som något. En sådan handling är en form av manipula2on : målet är ad påverka andras mentala 2llstånd. DeDa kan göras på en mängd olika säd 18

Manipula2on med dold avsikt 19

Manipula2on utan dold avsikt 20

Öppen kommunika2on Förståelse av en öppen kommunika2v handling involverar ännu högre ordningar av inten2onalitet: Vi ser 1 den som avsedd 2 ad bli sedd 3 som avsedd 4 ad bli sedd 5 som något. H.P. Grice: T menade något genom ad ydra y omm T ydrade y med avsikten ad: i. Framkalla en viss effekt hos Å ii. Få Å ad tro (eller inse) ad Y avser (i) iii. Uppfylla (i) genom ad uppfylla (ii) 21

Öppen kommunika2on T Mjölken var slut! Avsikt: AD förmedla 2ll Å ad ad mjölken var slut, genom ad få Å ad inse ad T avser ad förmedla 2ll Å ad mjölken var slut. y Å 22

Kommunika2onsmedel Grices defini2on fokuserar på talarens avsikter, men det är vik2gt ad också ta hänsyn 2ll de medel som används för ad kommunicera: ord, gester, och dylikt. Dessa medel måste vara kopplade 2ll talarens avsikter, och det som kommuniceras på ed adekvat säd, t ex genom konven2oner. Men även andra sorters kopplingar kan vara adekvata. 23

SammanfaDning I dag har vi ägnat oss åt mening. Vi har (bland annat): Skiljt ut olika meningsbegrepp. Dragit en gräns mellan natur- och kulturvetenskap i termer av inbäddad inten2onalitet. Visat hur olika typer av handlingar kan förstås i termer av olika nivåer av inten2onalitet. Nästa gång 2Dar vi närmare på tolkning. 24