Fackskrivande och Skrivande som Process. Johan Lindell
|
|
- Gösta Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fackskrivande och Skrivande som Process Johan Lindell
2 Slutuppgi>erna C- uppsats AD kommunicera vetenskap/ A" kommunicera vetenskap Pressmeddelande. (23/5 1/6). (Johan) Journalis7sk text. (1/6 10/6). (Gary)
3 DEL 1 Bakomliggande antaganden
4 Vad karaktäriserar fackliderärt skrivande för dig?
5 FackliDerärt skrivande Vi har valt ad använda beteckningarna fackliderärt skrivande och facktexter som samlingsnamn på den typ av texter som du kommer i kontakt med i dina studier (Dysthe et al, 2000: 75). Synonymt med vetenskapligt skrivande. Sy>e ad med hjälp av konven@oner (tradi@oner) förmedla samhället och/eller vetenskapen. Skriva för ad lära
6 Varför facktexter? Nödvändig studiekompetens yrkeskompetens
7 Grundantanganden för Dysthe et al 1. Skrivandet är kulturellt 2. Skrivande är ad ta del av samtal. 3. Du lär dig ad skriva (inte bara genom ad öva på skrivandet) utan också genom ad läsa. 4. Samarbete är bra (se skrivargrupper ). 5. Självmedvetenhet är bra. 6. Man kan lära sig skriva vetenskapligt/fackligt (2000)
8 Retoriken yderligare ed bakomliggande antagande Without rhetorical tools it is impossible to teach an audience, even if the speaker had the most exact knowledge of the subject ur Aristotle s Rhetoric (Stanford Encyclopedia of Philosophy) I en perfekt värld full av ra@onella människor
9 och retorik Meddelande Sändare Ethos Sändarens (talarens) trovärdighet. Vad utgör en trovärdig sändare?: 1.) intelligens 2.) god karaktär 3.) goda Logos Meddelandets (budskapets) logik. Två typer av logiska resonemang: 1.) 2.) MoDagare Pathos Publikens som verktyg för övertygning.
10 Retorikens arbetsprocess Retoriken är processorienterad (Lindstedt, 2002) En väl genomförd retorisk arbetsprocess bör resultera i övertygning (dvs. en kommunika@v effekt) Relevant startpunkt för all typ av riktad kommunika@on så även fackskrivande.
11 Lindstedts 6 steg (kap. 4-8) 1. Intellec7o: ad förstå uppgi>en, t ex vem kommunicerar jag med? 2. Inven7o: innehållet 3. Disposi7o: disposi@on/struktur 4. Elocu7o: språklig dräkt Memoria: minne/överföring 6. Ac7o/pronuncia7o: umörande/presenta@on
12 1.) (ad förstå uppgi>en) läsaren Kontexten budskapet genre
13 2.) (innehållet) Logos, ethos, pathos som inriktningar på innehåll: - Logos: innehåll som fakta, sta@s@k, siffror, facktermer. (exempelvis i utredningar, vetenskapliga sammanhang) - Pathos: innehåll som väcker känslor, sympa@, hat, längtan (exempelvis i reklam: om du inte använder den här produkten kommer du vara oälskad ) - Ethos: innehåll som stärker sändarens trovärdighet, t ex en bra språklig dräkt (exempelvis i poli@ken, ledare, militären) RäD räd person, vid i räd mängd och i räd form (Lindstedt, 2002, s. 43)
14 3.) (struktur och planering) kräver struktur för ad nå fram. Den röda tråden = metafor för igenkänning och sammanhang.
15 Olika strukturer i olika sammanhang Den upp- och- ned- vända pyramiden i journalis@ken. Börja stort, sluta detaljerat. Film = presenta@on, fördjupning, konflikt, konfliktupplösning, avtoning (från det det stora ) Klassisk argumenta@v struktur (tal/text): Exordium vad behandlas? Narra7o kärnan i berädelsen, argumentet Proposi7o sammanfadning Argumenta7o för/motargument Conclusio - avslutning
16 4.) (den språkliga dräkten) Rent: korrekt Klart: begripligt för publiken/modagaren Utsmyckat: (metaforer, metonymi etc) för ad exemplifiera och förklara Passande: språket är publiken, ämnet, genren och skribenten själv Kort och koncist: texten/talet/filmen ska ta det utrymme den behöver, inte mer och inte mindre
17 DEL 2 Fackskrivandets struktur och process
18 Facktextens struktur (Dysthe el al, 2000: 78) Ekonomisering: o>a Kräver ed avgränsat problemområde. Strukturerat och organiserat: följa för fack/vetenskapliga texter. Klarhet: sy>et är ad förmedla kunskap, inte ad underhålla därför söker läsaren ed entydigt och begripligt men preciserat språk.
19 Forts. Facktextens struktur PL- modellen (Dysthe el at, 2000: 79-81) Problem Lösning Eval- uering
20 Forts. Facktextens struktur IMRoD- strukturen (Dysthe el al, 2000: 82-84) Inledning Teori Material och Metod Resultat och Diskussion
21 Forts. Facktextens struktur (Dysthe et al, 2000: 84-87) Inledning Teori Metod Resultat Generell Specifik Specifik - Genrell Diskussion
22 Forts. Facktextens struktur UDryckt i vanliga ord (Dysthe et al, 2000: 87-88) Man säger: Vad man ska undersöka. Man säger: Varför man vill undersöka just deda och vilken eller vilka metoder man tänker använda för ad kunna göra det på bästa säd. Sedan säger man: Vad andra sagt i ämnet. Sedan säger man: Var man själv står i vad andra har sagt. Sen gör man sin undersökning (besvarar sin problemställning). Slutligen poängterar man: Intressanta resultat, deras implika@oner, begränsningar och perspek@v inför fortsad forskning i området.
23 Nivåer i skrivandet (Dysthe et al, 2000: 39-41) Tankeskrivande Tänka med pennan Krea@vitet, bortom skrivnormer Skriva för ad lära sig själv (förfadaren som modagare) I form av logg, anteckningar, mindmaps, utkast Presenta7onsskrivande Presentera (slutprodukt) Förklara för andra skriva för ad lära andra (offentligheten som modagare) Standardiserad text följer skrivnormer I form av c- uppsats, rapport, förklarande ar@kel
24 Tankeskrivandet (Dysthe et al, 2000: 8) När du skriver upptäcker du vad du inte förståd Jag tänker en massa medan jag läser, men tankarna försvinner om jag inte skriver Skrivandet är det verktyget för ad tänka. Därför är det ad skriva för ad man ska lära sig ämnet
25 Olika typer av skribenter Byggare vs. virkare (Lindstedt, 2002). Planeraren vs. omskrivaren (Dysthe et al, 2000)
26 Vilken typ av skribent är du?
27 Nivåer i den fackliderära processen Individuell: tankeskrivande, texten- i- sig- själv. Extern: presenta@onsskrivandets bemötning. Examina@on av c- uppsats, referee- granskning inför publicering Fält- nivå: Presenta@onstextens modagning, tolkning i det givna vetenskapliga fältet. Lokal Global
28 Individuell nivå Fokus: vad är textens huvudpoäng/ tes och hur kan jag förtydliga den? Form: kapitelindelning logisk? Sammanhängande struktur? Formuleringar: Se över meningar, formuleringar och ordval Rä"skrivning: Är språkformalian korrekt? Global Lokal
29 Extern nivå Respons från examinator/bedömare/ förläggare. Referee- granskning: Anonym respons på facktext inför publicering. Kan resultera i ad en text som upplevts som färdig måste omarbetas ordentligt.
30 Fält- nivå Texten dör inte e>er publicering. Facktexter ska bistå med ny ed givet fält. Därför är själva modagandet yderligare en aspekt i arbetsprocessen.
31 E>ermiddagen C369 Ta med did abstract
Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari
Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.
Kommunikation för dataloger (DA3013)
Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument
PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå
PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll
DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation
DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik
Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens
Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning
Presentationsteknik. Daniel Nordström
Presentationsteknik Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Retoriken Klassisk retorik De röda tråden Bygga upp en presentation Förberedelser Klassiskt upplägg Att tänka på Manus Visuella hjälpmedel
Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll
Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?
Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13
Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som
Kommunikation för dataloger
Kommunikation för dataloger - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2017 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning
Språkverkstäderna vid LiU
Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort
Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.
Kurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Prövningens delar Prövningen består av fyra delar: ett skriftligt
E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.
Kurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket. Prövningens delar Prövningen
Kommunikation för utredare. 8 maj 2019
Kommunikation för utredare 8 maj 2019 Från 8.00 Frukostmacka och kaffe 8.30 Presenta6on av oss och dagens upplägg 9.00 10.30 Pass 1: AB skapa en plan för kommunika6on av en rapport 10.30 paus 10.40 11.20
Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1
UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31
Hur parera mediestormen
Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:
MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK
Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och
Fackspråk, föreläsning 5 kandidatarbete: civilingenjör examensarbete: sjöfart, byggingenjör
F5 Kandidatföreläsning Fackspråk, föreläsning 5 kandidatarbete: civilingenjör examensarbete: sjöfart, byggingenjör Muntliga presentationer, visuellt stöd och opposition Carl Johan Carlsson AVDELNINGEN
Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna
Lärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Skriva en central matema/kkompetens. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on
Skriva en central matema/kkompetens Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on Vad tar vi sikte på idag? Använda sig av skrivande för a@ analysera och redigera text för a@ (i) utveckla och
Utformning av resultatdiskussion
Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell
Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning
Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?
Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017
Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017 chris5an@eidevald.se Undervisning Skolinspek5onen (2008): AD ge betygsliknande omdömen i förskoleklassen
Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna
HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden
P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden
Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist
Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella
Fackspråksinslag på TM år 1
Kommunika)onsinslaget Matema)sk orientering (MVE235) ht-18 Hans Malmström Ins)tu)onen för vetenskapens kommunika)on och lärande Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Fackspråksinslag på TM år 1
Språkverkstäderna vid LiU
Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på LiU, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU Uppgifter
Svenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek
Retorik som arbetsredskap Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek Pär Blomkvist Fil. Dr. Historia, SU Lärare KTH (2001) Industriell dynamik/ teknikhistoria Teater Aurora (1985-92): Skådespelare och regissör
Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on
Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon
Retorikens grunder - sammanfattning
Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:
Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.
Skriva uppsats Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen. Hur ska en uppsats se ut? Beror på ämnet och ins;tu;onen A1 skriva uppsats Först förarbetet
Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap
PA Projektarbete
PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Framförandeteknik Reflektioner
Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...
Svenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att
Lathund till föreläsningen Presentationsteknik
Lathund till föreläsningen Presentationsteknik Vid Linköpings universitet finns Språkverkstaden (se personalen ovan) där vi ger stöd i muntlig och skriftlig framställning. Samma personal arbetar också
Idag! Föreläsning 1 Skriva en central matema:kkompetens Akademiskt arbete = språkarbete (1)
Föreläsning 1 Skriva en central matema:kkompetens 141105 Claes Ohlsson Avdelningen för fackspråk och kommunika:on Chalmers tekniska högskola claeso@chalmers.se Idag! Fokus på skrivande som process och
Kommunika)on och språk
Kommunika)on och språk Studier av språket Fonologi: Studiet av ljudet av vårt språk Syntax: Studiet av strukturen hos språk Seman)k: Studiet av våra u=rycks mening Pragma)k: Studiet av hur kontexten kan
Kommunikation för dataloger
Kommunikation för dataloger - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2018 Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg
Styrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Tala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003
Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003 Instruktioner för muntlig redovisning: Uppgift Håll ett kort föredrag (15-20 minuter presentation + 10
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Ledarskapets utmaningar Thomas Gross
Ledarskapets utmaningar Thomas Gross Ledarskapets utmaningar Thomas Gross 2 Studie om varför chefer spårar ur (derailment); rangordning av de 9 vanligaste orsakerna (2006) Det gick inte att hitta bilddelen
Föreläsning i retorik och presentationsteknik
Föreläsning i retorik och presentationsteknik Kurs TDDD70, Ingenjörsproffionalism Föreläsare: Sabina Ivenäs sabiv74@liu.se IKK, Linköpings universitet Innehåll Innehåll i kursen Presentationsteknik inom
Riktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi
Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Hållbar argumentation
Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,
Kommunikationsteori och bildretorik
Kommunikationsteori och bildretorik Detta avsnitt täcker dessa delar av det centrala innehållet: Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp. Bild- och kommunikationsteori. Semiotik, bildretorik
Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren
Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande
Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
RETORISK ANALYS: NÄR LAMMEN TYSTNAR (1991) KLIPP: ( 0:00-06:40 MIN) Publicerad på Mackansfilm.com
RETORISK ANALYS: NÄR LAMMEN TYSTNAR (1991) KLIPP: HTTP://BIT.LY/2L53AAY ( 0:00-06:40 MIN) Publicerad på Mackansfilm.com Innehåll Ethos... 1 Logos... 1 Pathos... 2 Språket & Fallasier... 2 Actio & Kameraarbete...
PM avseende validering av examensarbetet
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Socialt arbete ledning och organisering PM avseende validering av examensarbetet Ledarens roll inom privat respektive kommunal handikappsomsorg En
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
ENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?
SKRIVUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande? Förord Vi vänder oss till lärarstudenter och verksamma lärare som, även om de är teoretiskt kunniga,
Styrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...
Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Retorik och muntlig presentation. Retoriska principer och muntlig presentation Staffan Schedin ht-2015
Retorik presentation Retoriska principer presentation Staffan Schedin ht-2015 Del 1 Retorik Vad är det? Varför skulle det vara så viktigt? Retorikens grunder Retorik vältalighet. Läran om konsten att tala
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på Chalmers
Språk och kommunika5on på Matema5k 1 (MMG200) ht- 14 Claes Ohlsson Avdelningen för fackspråk och kommunika5on Chalmers tekniska högskola claeso@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunika5on på
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15
Språk och kommunika/on på Matema/sk orientering (MVE235) ht- 15 Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunika/on
Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys
Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-
Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...
Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Faktainsamling (egen o motpartens info) Organisera (Välja taktiker, fördela uppgifter / roller)
Planering Informations- utbyte Köpslående Avslut Faktainsamling (egen o motpartens info) Analys av fakta Sätta mål (Mål, Reträttmål & BATEF) Organisera (Välja taktiker, fördela uppgifter / roller) Planering
Storytelling. Katarina Björk, +46(0)
Storytelling Katarina Björk, katarina.bjork@thestorylab.se +46(0)702165900 BERÄTTELSER SKAPAR FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING SKAPAR BERÄTTELSER 2 Berättelser skapar förändring Förändring skapar berättelser 09.30
Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX
Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken
Bildanalys tolka bilder. Medieanalys: Perception, Semiotik, Retorik
Bildanalys tolka bilder Medieanalys: Perception, Semiotik, Retorik Kommunikations modell Medier vill förmedla ett budskap Kunna beskriva hur man uppfattar nyheter/tidningsartiklar/reklam/tv-underhållning
Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Skillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk
Skillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk Här ställs syftestexten för ämnena svenska och svenska som andraspråk bredvid varandra för att underlätta en jämförelse. Styckesindelningen är
Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten
Välkommen *ll våra fem rum Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten Våra fem rum Varje dag har vi möjlighet a? öppna nya dörrar, både i det privata och
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar
Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar Inger Björneloo 18 september 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Ta ansvar för det egna lärandet Alla måste kunna skriva Alla