I SOLNA STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2018-02-02 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (2) ON/2016:111 Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2017 Sammanfattning Nämndmål Omvårdnadsnämnden har fyra nämndmål. Se nedan. De två översta målen, 1 och 2, bedöms vara uppfyllda för år 2017 och de två nedersta målen, 3 och 4, bedöms till stor del vara uppfyllda. 1. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. 2. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. 3. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. 4. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Viktiga händelser Installation av digitala låsvred, har påbörjats under hösten 2017 hos hemtjänst- och trygghetslarmskunder. Syftet är att skapa en tryggare hemtjänst genom att digitalisera nyckelhanteringen och skapa en nyckelfri hemtjänst. Moderna trygghetslarm har installerats i tre vård- och omsorgsboenden under 2017. Installationen av trygghetslarm fortsätter under 2018. Omvårdnadsförvaltningen har fortsatt med certifiering av demensteam i hemtjänsten samt sammankallande till nätverksträffar för demensteamen. Fyra hemtjänstföretag är certifierade. Under april blev Polhemsgården Silviacertifierade och därmed är alla vård- och omsorgsboenden som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom Silviacertifierade. Ekonomisk analys Omvårdnadsnämndens nettokostnader för 2017 är 875,5 mkr. Detta innebär ett överskott på 4,8 mkr vilket motsvarar 0,5 procent av nettobudgeten.
2 (2) Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet har ett överskott på 12,4 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på: Vård- och omsorgsboende har ett överskott om 0,5 mkr. Överskottet beror på mer avgifts- och momsintäkter än budgeterat. Fler köpta externa demensplatser och platser med psykiatriinriktning än budgeterat minskar överskottet. Hemtjänstverksamheten totalt visar ett överskott på 6,0 mkr. Överskottet beror på att den upphandlade hemtjänsten enligt LOV har ett positivt utfall. Färre utförda timmar jämfört med budget, något färre kunder, en större andel kunder som enbart har serviceinsatser och färre utförda inköps- och matdistributionsinsatser bidrar till det positiva resultatet. Trygghetslarmen, nattpatrull m.m. har ett positivt resultat jämfört med budget. Avgiftsintäkterna är högre än budgeterat. Förebyggande verksamhet visar ett överskott mot budget på 1,5 mkr. Inom avdelningen för myndighetsutövning ger bostadsanpassningsbidraget ett överskott jämfört med budget 2,9 mkr och turbundna resor m.m. ger ett överskott om 1,4 mkr. LSS-verksamheten har ett underskott på 7,6 mkr jämfört med budget. Orsaker till detta är: Boende för vuxna och barn genererar ett underskott beroende på fler placeringar. Även daglig verksamhet ger ett underskott beroende på fler köpa platser än budgeterat. Förvaltningen har gjort en översyn av avtalen med utförare när det gäller boende och daglig verksamhet vilket resulterat i lägre kostnader för både gamla och nya placeringar. Detta uppväger till en del ökade kostnader för fler placeringar än budgeterat. Insatsen personlig assistans genererar underskott jämfört med budget. Underskottet beror dels på ett ärende med högre kostnader per timme än den ersättning som fås av försäkringskassan då större personalinsatser krävs än vad timpenningen från försäkringskassan räcker till. Dessutom minskar ärenden med personlig assistans med statlig ersättning, men personlig assistans utan statlig ersättning ökar. Övriga insatser inom LSS, där bl.a. korttidstillsyn ingår, genererar ett överskott liksom högre momsintäkter än budgeterat. Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden godkänner årsredovisningen 2017. Elisabet Sundelin Förvaltningschef Helén Trostemo Stabschef ekonomi och IT
Årsredovisning 2017 OMVÅRDNADSNÄMNDEN ON/2016:111 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 4 Viktiga händelser... 4 Mål och uppdrag... 5 Ekonomisk analys av utfall... 8 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering... 11 Tvärsektoriella frågor... 14 Medarbetare... 15 Framtida utmaningar och förändringar... 16 Konkurrensutsättning... 17 Internkontroll... 18 Verksamhetsmått... 19 2
Sammanfattning Nämndmål Omvårdnadsnämnden har fyra nämndmål. Se nedan. De två översta målen, 1 och 2, bedöms vara uppfyllda för år 2017 och de två nedersta målen, 3 och 4, bedöms till stor del vara uppfyllda. 1. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. 2. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. 3. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. 4. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Viktiga händelser Installation av digitala låsvred, har påbörjats under hösten 2017 hos hemtjänst- och trygghetslarmskunder. Syftet är att skapa en tryggare hemtjänst genom att digitalisera nyckelhanteringen och skapa en nyckelfri hemtjänst. Moderna trygghetslarm har installerats i tre vård- och omsorgsboenden under 2017. Installationen av trygghetslarm fortsätter under 2018. Omvårdnadsförvaltningen har fortsatt med certifiering av demensteam i hemtjänsten samt sammankallande till nätverksträffar för demensteamen. Fyra hemtjänstföretag är certifierade. Under april blev Polhemsgården Silviacertifierade och därmed är alla vård- och omsorgsboenden som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom Silviacertifierade. Ekonomisk analys Omvårdnadsnämndens nettokostnader för 2017 är 875,5 mkr. Detta innebär ett överskott på 4,8 mkr vilket motsvarar 0,5 procent av nettobudgeten. Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet har ett överskott på 12,4 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på: Vård- och omsorgsboende har ett överskott om 0,5 mkr. Överskottet beror på mer avgifts- och momsintäkter än budgeterat. Fler köpta externa demensplatser och platser med psykiatriinriktning än budgeterat minskar överskottet. Hemtjänstverksamheten totalt visar ett överskott på 6,0 mkr. Överskottet beror på att den upphandlade hemtjänsten enligt LOV har ett positivt utfall. Färre utförda timmar jämfört med budget, något färre kunder, en större andel kunder som enbart har serviceinsatser och färre utförda inköps- och matdistributionsinsatser bidrar till det positiva resultatet. Trygghetslarmen, nattpatrull m.m. har ett positivt resultat jämfört med budget. Avgiftsintäkterna är högre än budgeterat. Förebyggande verksamhet visar ett överskott mot budget på 1,5 mkr. Inom avdelningen för myndighetsutövning ger bostadsanpassningsbidraget ett överskott jämfört med budget 2,9 mkr och turbundna resor m.m. ger ett överskott om 1,4 mkr. LSS-verksamheten har ett underskott på 7,6 mkr jämfört med budget. Orsaker till detta är: Boende för vuxna och barn genererar ett underskott beroende på fler placeringar. Även daglig verksamhet ger ett underskott beroende på fler köpa platser än budgeterat. Förvaltningen har gjort en översyn av avtalen med utförare när det gäller boende och daglig verksamhet vilket resulterat i lägre kostnader för både gamla och nya placeringar. Detta uppväger till en del ökade kostnader för fler placeringar än budgeterat. Insatsen personlig assistans genererar underskott jämfört med budget. Underskottet beror dels på ett ärende med högre kostnader per timme än den ersättning som fås av försäkringskassan då större personalinsatser krävs än vad timpenningen från försäkringskassan räcker till. Dessutom minskar ärenden med personlig assistans med statlig ersättning, men personlig assistans utan statlig ersättning ökar. Övriga insatser inom LSS, där bl.a. korttidstillsyn ingår, genererar ett överskott liksom högre momsintäkter än budgeterat. 3
Nämndens ansvarsområden Omvårdnadsnämnden ansvarar för stadens äldreomsorg samt för omsorg om personer med funktionsnedsättning. Ansvarsområdet omfattar myndighetsutövning och verksamheterna styrs i stor utsträckning av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, daglig verksamhet, dagverksamhet, hälso- och sjukvård inom LSS-området m.m. Viktiga händelser Nyckelfri hemtjänst och mobiltelefoner istället för digitala pennor Installation av digitala låsvred, har påbörjats under hösten, hos hemtjänst- och trygghetslarmskunder. Syftet är att skapa en tryggare hemtjänst genom att digitalisera nyckelhanteringen och skapa en nyckelfri hemtjänst. Målet är också att skapa en effektivare hemtjänst. Hemtjänstpersonalen kommer att använda mobiltelefoner för att öppna dörren hos kunden. Mobiltelefonen, istället för digitala pennan, kommer även att användas för registrering av utförda insatser hemma hos kunden. Alla utförare har fått utbildning och anvisningar för användning av mobiler. Upphandling av verksamhetsdrift av gruppbostaden på Spårvägen 12 Beslut om antagande av utförare togs i juninämnden och avtalet gäller från och med den 1 november 2017. Det är fem solnabor som har flyttat in i gruppbostaden. Verksamheten på Spårvägen 12 avser bostad med särskild service för vuxna i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I samband med öppningen anordnades ett öppet hus för anhöriga och de boende. Verksamhetsledningen samt omvårdnadsförvaltningens kvalitetsutvecklare, samordnare från myndighetsavdelningen och HSL-teamet deltog i samverkan. Upphandling av verksamhetsdrift av gruppbostaden på Algatan 5 Beslut om antagande av utförare togs i decembernämnden. Verksamheten avser bostad med särskild service för vuxna i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Boendet är för fem personer med förvärvade hjärnskador, personkrets 2 och med stora stödbehov. Nytt avtal gäller från 1 september 2018. Moderna trygghetslarm installeras i vård- och omsorgsboenden Nämnden har beslutat att upphandla installation av moderna trygghetslarm i alla åtta vård- och omsorgsboenden. Installationen har färdigställts i tre boenden, Berga, Skoga och Polhemsgården samt påbörjats på Oskarsro. Installationen av trygghetslarm fortsätter under 2018. Rökfri arbetstid Omvårdnadsnämnden har tagit beslut att införa rökfri arbetstid från 1 april 2018 och därefter successivt i upphandlade verksamheter. Syftet med rökfri arbetstid är att brukare av välfärdstjänster ska slippa utsättas för passiv rökning samt att personalen ska få en bättre arbetsmiljö. Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt överenskommelse om utveckling av samverkan i Stockholms län vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagstiftningen syftar till att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Förändringarna innebär införande av nya arbetssätt med en snabbare utskrivningsprocess, mer fokus på samverkan mellan öppen hälso- och sjukvård, sluten hälso- och sjukvård och kommunen, där den öppna hälsooch sjukvården blir dirigent för samverkan. De båda huvudmännen har tagit fram en gemensam tillfällig överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län (Storsthlm) och Stockholms läns landsting. Överenskommelsen är antagen av omvårdnadsnämnden och kommunstyrelsen i Solna. Certifiering av demensteam Omvårdnadsförvaltningen har fortsatt med certifiering av demensteam i hemtjänsten samt sammankallande till nätverksträffar för demensteamen. Fyra hemtjänstföretag är certifierade. Det är totalt 38 medarbetare som har genomgått utbildningen och fått diplom. Syftet med att certifiera demensteam inom hemtjänsten är att få en jämn och säkrad kvalitet av insatser för personer med demenssjukdom som bor kvar hemma. 4
Silviacertifiering av vård- och omsorgsboenden Under april blev Polhemsgården Silviacertifierade och därmed är alla vård- och omsorgsboenden som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom Silviacertifierade. Det är Solna stad och ytterligare en kommun i Sverige som av stiftelsen Silviahemmet är helcertifierad. Sedan 2016 har det pågått utbildningar på stadens vård- och omsorgsboenden för personal som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom. Det är en satsning som genomförts i samarbete med stiftelsen Silviahemmet och finansieras med statsbidrag som förvaltningen erhållit för arbetet med värdighetsgarantier i äldreomsorgen. I korthet innebär utbildningen att all personal på ett vård- och omsorgsboende oberoende av funktion får utbildning och kunskap om det bemötande som bidrar till en hög livskvalitet för en person med demenssjukdom. Cykling för äldre En taxicykel har inhandlats efter ett nämndinitiativ. Syftet är att de äldre ska få möjlighet att komma ut på cykelturer i Solna. Totalt har volontärer genomfört 24 cykelturer för de boende på Tryggheten. Volontärerna har berikat de äldres vardag med inte bara cykling men också socialt genom samtal om förr och nu. Volontärerna beskriver insatsen som meningsfull samt har bidragit till stärkt hälsa och fysik. Träningsgrupper för seniorer 90+ Träningsgrupperna för solnabor som är 90 år och äldre startade hösten 2016. Detta för att erbjuda Solnas äldsta seniorer ett friskvårdsalternativ. 90+ grupperna tränar en gång per vecka och träningen sker utifrån individensoch gruppens förutsättningar. Totalt har 20 personer deltagit. Mål och uppdrag Nedan redovisas uppföljning av de av kommunfullmäktige fastställda mål och uppdrag för 2017. Uppföljningen av nämndmål sker genom analys av mått samt aktiviteter som genomförts. Mål och uppdrag följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. Nämndmål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande nämndmål. Nämndmål Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Målet uppfylls i år. Måluppfyllelsen för trygghet, gott bemötande och nöjdhet mäts i första hand genom årliga nationella brukarundersökningar för hemtjänst och vård- och omsorgsboende samt för personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder och som deltar i daglig verksamhet. Brukarundersökningen för 2017 visar att nöjdheten med hemtjänsten i sin helhet ligger ungefär på samma nivå jämfört med föregående år, 86 procent jämfört med 87 procent året innan. I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län och riket är det lägre. Andelen som får ett bra bemötande i hemtjänsten är något lägre jämfört med tidigare år, 96 procent jämfört med 98 procent året innan. I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län är det på ungefär samma nivå och jämfört med riket är resultatet något lägre. Andelen med hemtjänst som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten är högre jämfört med tidigare år, 83 procent jämfört med 80 procent förra året. I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län är resultatet ungefär på samma nivå och jämfört med riket är resultatet lägre. 5
Brukarundersökningen för 2017 visade att nöjdheten med vård- och omsorgsboende i sin helhet är fortsatt hög men har i jämförelse med föregående år minskat två procentenheter (83 % jämfört med 85 % året innan). Resultatet är högre än andra kommuner i Stockholms län och på samma nivå som riket. Andelen som får ett bra bemötande från personalen på vård- och omsorgsboende var något högre tidigare år (91 % jämfört med 93 % året innan). I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län är resultatet något lägre och lägre än riket. Även andelen som känner sig trygga på sitt vård- och omsorgsboende var högre tidigare år (85 % jämfört med 89 % året innan). Resultatet är ungefär på samma nivå som andra kommuner i Stockholms län och lägre än i riket. Nationella brukarundersökningen för personer med funktionsnedsättning genomfördes för första gången i Solna stad under 2017. Resultatet visar att 87 procent av de boende på servicebostad får den hjälp de behöver från personalen och 100 procent av de boende på gruppbostaden svarade att de fick den hjälp de behövde hemma. Andelen av de som bor i servicebostad som känner sig trygg med personalen hemma är 86 procent och 85 procent av de som bor i gruppbostad svarade att de kände sig trygga med boendepersonalen. Andelen av de som bor på gruppbostad som svarar att personalen hemma pratar med dem så att de förstår är 90 procent. För ovan beskrivna värden har Solna stad ett bättre resultat jämfört med andra kommuner i Stockholms län och riket. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: För att uppnå målet har förvaltningen fortsatt sina kompetenshöjande insatser genom att erbjuda vårdoch omsorgspersonal och biståndshandläggare olika utbildningar. Det är 53 procent undersköterskor i hemtjänst att jämföra med 52 procent 2016. På boendena är det 86 procent undersköterskor att jämföra med 85 procent 2016. Alla vård- och omsorgsboenden har under året blivit Silviacertifierade, vilket innebär att all personal oavsett funktion har genomgått en demensutbildning. Fyra hemtjänstutförare har genomgått en utbildning i bemötande av personer med demenssjukdom och har fått en demenscertifiering. Utbildningar och nätverksträffar har fortsatt under året. Under 2017 fortsatte satsningen på utbildning, handledning och implementering av arbetsmetoden lågaffektivt bemötande. Vårdpersonal från demensvåningar på två vård- och omsorgsboende har under året fått möjlighet att få ta del av samma utbildning. Syftet med utbildningen är att öka medarbetarnas kunskaper om hur stress, kravställande och brister i kommunikationen kan leda till utmanande beteenden hos personer med funktionsnedsättningar och demenssjukdom och hur dessa beteenden kan förebyggas med ett lågaffektivt bemötande. Utbildningen ska bidra till ett arbetssätt där tvångs- och begränsningsåtgärder minskar genom att personalen kan anpassa sitt stöd till brukaren. På vård- och omsorgsboenden pågår utbyte till modern larmutrustning vilket stödjer målet positivt. Förvaltningen har fortsatt att följa upp personalkontinuiteten för hemtjänstkunder som har flera hjälpinsatser per dag. Varje månad följs statistiken upp i ett verksamhetssystem med återkoppling till utförarna. Personalkontinuiteten i hemtjänsten ligger på samma goda nivå som tidigare år. I november 2017 låg personalkontinuiteten på 10. Då var Solnas resultat bättre i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län och riket. Alla utförare har egna utvecklingsplaner med planerade aktiviteter för bl.a. bättre bemötande, ökad trygghet och nöjdhet. Aktiviteter och resultat följs upp av förvaltningen enligt omvårdnadsnämndens uppföljningsplan för 2017. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. Målet uppfylls i år. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Det finns en samverkansöverenskommelse mellan socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Styrgruppen för samverkansavtalet har haft två möten under året. Skriftliga rutiner har utarbetats inom verksamhetsområden där förvaltningarna behöver samarbeta. Som exempel på gemensamma rutiner kan rutiner kring riskbruk, missbruk och beroende nämnas. Dessutom har förvaltningarna haft två 6
gemensamma utbildningstillfällen för medarbetarna. Det finns ett vårdsamverkansavtal med alla vårdcentraler i Solna samt med Jakobsbergs- och Danderydsgeriatriken och Nordvästrehabiliteringen. Styrgruppen för vårdsamverkansavtalet har beslutat att Samordnad individuell plan (SIP) är ett fokusområde. Uppföljning visar att arbetet med SIP fortskrider och de verksamheter som har genomfört SIP är positiva till arbetssättet som gynnar patienterna/kunderna och de olika professionerna. Solna har i samverkan med FOU-nu och övriga nordvästkommuner medverkat i remissvar gällande Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt bidragit till en mer enhetlig tolkning av socialstyrelsens enkätundersökningar. Omvårdnadsnämnden har två akademier, en för äldre och en för personer med funktionsnedsättning i vilka ingår FOU.nu, FOU Södertörn, Karolinska institutet, Consensum (Vård- och omsorgscollege), representanter från brukarorganisationer och handikappkonsulenten. Syftet med akademierna är att gemensamt verka för en vård- och omsorg med hög kvalitet. Det finns ett etablerat samarbete med Röda Korset, SPF och Ett levande Hagalund och andra volontärer för att bryta social isolering, ge social stimulans, friskvård och kulturaktiviteter. Flera medarbetare har ingått i olika arbetsgrupper på KSL, numera Storsthlm, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Aktuella frågor är en eventuell överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län och förändrat huvudmannaskap för den basala hemsjukvården i ordinärt boende. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Målet uppfylls till stor del i år. Under hösten 2017 har samarbetet med Signalisten intensifierats, vilket har lett till större tillgång till lägenheter för personer med funktionsnedsättning som har behov av LSS-insatser. Gruppbostaden på Spårvägen 12 öppnades under hösten. Det kommer att fortsatt vara ett stort behov av lägenheter de närmaste 2-3 åren. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Sedan 2009 har nämnden i sin verksamhetsplan och budget beskrivit sitt behov av gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har mellan åren 2010-2013 arbetat med hemflyttning av personer med funktionsnedsättning som haft boende i andra kommuner. År 2010 kunde inflyttning ske till en ny gruppbostad på Hagalundsgatan. År 2013 öppnades en ny gruppbostad på Jungfrudansen samt fyra servicelägenheter på Anderstorpsvägen. Förutom dessa två boenden har förvaltningen sedan 2013 samarbetat med Signalisten för förhyrning av service- och träningslägenheter. Utöver dessa åtgärder har förvaltningen utvecklat boendestödet för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna bo i ordinärt boende med stöd av boendestödjare. Behovet av service- och gruppboende är stort och planering i samarbete med miljö- och byggnadsförvaltningen samt stadsledningsförvaltningen pågår. Det finns planer på ett antal grupp- och servicebostäder, som kommer bli inflyttningsklara under 2018-2020. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Målet uppfylls till stor del i år. En samlad bedömning utifrån nationell enkätundersökning för brukare, intervjuundersökning som görs av biståndshandläggare i förvaltningen samt ett promenadprojekt som startat under hösten är att målet till stor del uppfylls. Promenadprojektets resultat visar att ensamhetsupplevelsen har minskat från 16 procent till 3 procent. Drygt 30- tal hemtjänstkunder har medverkat. Under 2018 ska promenadprojektet fortsätta och nå ut till fler kunder. 7
Under 2017 gjorde biståndshandläggarna individuppföljningar hos 197 kunder och i den undersökningen uppgav endast 10 procent att de alltid eller oftast besväras av ensamhet, under 2016 var siffran 20 procent (432 kunder). De kunder som har svarat att de alltid eller oftast besväras av ensamhet har fått en fråga om det finns något som gör att de känner sig mindre ensamma. Svaret från några av de tillfrågade var att komma utanför hemmet för att promenera, träffa andra och för sociala aktiviteter, svaret från andra tillfrågade var att de saknade en bortgången maka/make. Socialstyrelsens brukarundersökning för 2017 visar att andelen av de med hemtjänst som ofta besväras av ensamhet är 14 procent, vilket är högre än 2016 då andelen var 12 procent. Solnas resultat är ungefär på samma nivå som för andra kommuner i Stockholms län och riket. Brukarundersökningen visar även att de med hemtjänst som besväras av ensamhet (ofta samt då och då) är 57 procent jämfört med 54 procent 2016. Solnas resultat är sämre i jämförelse med andra kommuner i Stockholms län och riket. En förklaring till detta kan vara att Solna har högst andel ensamhushåll i länet och bland de högre i riket. Av de som har svarat på brukarundersökningen år 2017 är det 41 procent som är närstående och eller god man. Viktiga aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse är: Förvaltningen har sju seniorträffar som alla har som verksamhetsmål att ge möjlighet till social gemenskap och minska upplevelsen av ensamhet. En av seniorträffarna har en ny mötesplats för personer med demenssjukdom och psykisk ohälsa. Väntjänsten i Solna syftar till att bryta ofrivillig isolering och ensamhet hos äldre. Väntjänst drivs i samverkan mellan omvårdnadsförvaltningen, Röda Korset och Äldreforum och kan göra besök i hemmet för en pratstund, erbjuda högläsning, promenader eller annan aktivitet. Förvaltningen erbjuder alla som fyller 80 år och 90 år ett förebyggande hembesök av en arbetsterapeut. Besöket syftar till att ge information om stadens utbud av service och aktiviteter. Förvaltningen har utformat strukturerade individuppföljningar med bl.a. frågor om ensamhet för att i de fall det går kunna sätta in rätt åtgärder. Certifiering av demensteam samt nätverksträffar för demensteam i hemtjänst fortsätter och syftar till bättre bemötande, trygghet och minskad upplevd ensamhet hos personer med demenssjukdom. Ekonomisk analys av utfall Driftutfall Omvårdnadsnämndens nettokostnader för 2017 är 875,5 mkr. Detta innebär ett överskott på 4,8 mkr vilket motsvarar 0,5 procent av nettobudgeten. Intäkterna är 20,7 mkr högre 2017 än budgeterat. Överskottet förklaras främst av stimulansbidrag i form av statsbidrag (14,6 mkr), mer momsintäkter än budgeterat (2,5 mkr) och mer avgiftsintäkter (3,0 mkr). Kostnaderna är 15,9 mkr högre än budgeterat. De högre kostnaderna förklaras främst av kostnader i samband med utfördelning av stimulansmedel (14,6 mkr), högre vårdavgifter för boende och daglig verksamhet enligt LSS p.g.a. volymökningar (8,7 mkr), lägre kostnader än budgeterat för hemtjänst (4,3 mkr), bostadsanpassning (2,9 mkr) och turbundna resor (1,6 mkr). Nettokostnadsökning mellan 2016 och 2017 Nämndens nettokostnader är 15,8 mkr högre 2017 jämfört med 2016. Intäkterna är 15,8 mkr lägre 2017 jämfört med 2016. Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre intäkter i form av statsbidrag för bl.a. omvårdnadslyftet, värdegrundsarbete och kunskapssatsning för baspersonal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Den interna ersättningen till Humaniora hemtjänst har ökat något och ökat har även avgifterna under 2017 jämfört med 2016. Kostnaderna är oförändrade jämfört med 2016, vilket främst beror på att kostnader för volymökningar och indexuppräkningar uppvägs av lägre kostnader i samband med utfördelning av erhållna statsbidrag 2017 jämfört med 2016. 8
Driftredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens intäkter 235 033 198 562 219 252 20 690-15 781 Verksamhetens kostnader -1 094 720-1 078 829-1 094 703-15 874 17 Nettokostnader -859 687-880 267-875 451 4 816-15 764 Driftredovisning per verksamhetsområde januari - december (tkr) Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet Verksamheter enligt SoL och övrig verksamhet har ett överskott på 12,4 mkr jämfört med budget. Orsaker till detta är: Vård- och omsorgsboende har ett överskott om 0,5 mkr. Överskottet beror på att avgiftsintäkterna tillsammans med momsintäkterna är 1,4 mkr mer än budgeterat. Även avdraget som görs på ersättningen till boendena då de har tomma platser genererar ett överskott jämfört med budget om 0,6 mkr. Fler köpta externa demensplatser och platser med psykiatriinriktning än budgeterat, genererar ett underskott om 1,5 mkr (100 budgeterade platser och 113 köpta platser). Hemtjänstverksamheten totalt visar ett överskott på 6,0 mkr. Överskottet beror på att den upphandlade hemtjänsten enligt LOV har ett positivt utfall om 4,3 mkr. Färre utförda timmar jämfört med budget, något färre kunder, en större andel kunder som enbart har serviceinsatser och färre utförda inköps- och matdistributionsinsatser bidrar till det positiva resultatet. Trygghetslarmen, nattpatrull m.m. har ett positivt resultat om 1,1 mkr jämfört med budget. Avgiftsintäkterna är 0,6 mkr högre än budgeterat. Förebyggande verksamhet visar ett överskott mot budget på 1,5 mkr. Överskottet beror på högre avgifter än budgeterat med 0,5 mkr. Färre externa placeringar gällande dagverksamhet än budgeterat tillsammans med överskott för Seniorträffarna ger ett överskott om 1,0 mkr. Inom avdelningen för myndighetsutövning ger bostadsanpassningsbidraget ett överskott jämfört med budget om 2,9 mkr beroende på mindre antal ansökningar 2017 (799 st) än 2016 (840 st). Turbundna resor m.m. ger ett överskott om 1,4 mkr. Övrig verksamhet ger ett överskott om 0,1 mkr. Övrig verksamhet omfattar förvaltningsövergripande verksamheter såsom förvaltningsledning med staber, IT, nämndverksamhet, utbildning, rehabiliteringsinsatser samt underhåll av lokaler. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS LSS-verksamheten har ett underskott på 7,6 mkr jämfört med budget. Orsaker till detta är: Boende för vuxna och barn står för 8,2 mkr av underskottet beroende på dyrare och fler externa boendeplaceringar (42 st) än budgeterat (37 st). Daglig verksamhet ger ett underskott om 0,5 mkr beroende på fler köpa platser (167 st) än budgeterat (159 st). Förvaltningen har gjort en översyn av avtalen med utförare när det gäller boende och daglig verksamhet vilket resulterat i lägre kostnader för både gamla och nya placeringar. Detta uppväger till en del ökade kostnader för fler placeringar än budgeterat. Insatsen personlig assistans står för 2,4 mkr av underskottet. Underskottet beror dels på ett ärende med högre kostnader per timme än den ersättning som fås av försäkringskassan då större personalinsatser krävs än vad timpenningen från försäkringskassan räcker till. Dessutom minskar ärenden med personlig assistans med statlig ersättning, men personlig assistans utan statlig ersättning ökar. Övriga insatser inom LSS, där bl.a. korttidstillsyn ingår, genererar ett överskott på 1,9 mkr. Momsintäkter är 1,6 mkr högre än budgeterat. Nettokostnader Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Vård- och -385 796-395 165-394 699 466-8 903 omsorgsboende Hemtjänst -173 060-178 549-172 566 5 983 494 Omsorg om -214 734-211 972-219 550-7 578-4 816 funktionshindrade enligt LSS Förebyggande -16 290-17 531-16 026 1 505 264 verksamhet Avdelningen för myndighetsutövning -36 280-37 651-33 331 4 320 2 949 9
Nettokostnader Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Övrig verksamhet -33 518-39 399-39 279 120-5 761 Summa -859 678-880 267-875 451 4 816-15 773 varav SoL och övrig -644 944-668 295-655 901 12 394-10 957 verksamhet varav LSS -214 734-211 972-219 550-7 578-4 816 Verksamhetens kostnader Nedan beskrivs större förändringar inom nämndens större kostnadsområden som skett 2017 jämfört med 2016. Kontoklass 4 (Anläggningstillgångar mm). Största kostnaden inom kontoklass 4 avser kostnader för köp av huvudverksamhet. Avtalsenliga indexuppräkningar och volymökningar bidrar till ökade kostnader. Även kostnader för bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst ingår här och dessa håller nere ökningar då dessa kostnader minskar 2017 jämfört med 2016. Kontoklass 5 (Löner mm) Ökning beroende på avtalsenliga löneökningar. Kontoklass 6 (Övriga verksamhetskostnader). Största kostnaden inom kontoklass 6 avser lokalhyror. Här ingår också kostnader för kontorsmaterial, tele- och IT-kommunikation mm. De minskade kostnaderna berör flera av dessa med mindre belopp. Kontoklass 7 (forts. Övriga verksamhetskostnader). Kurs- och utbildningskostnader som 2016 finansierades av statliga stimulansmedel, främst omvårdnadslyftet och värdegrundsarbetet, har utgått 2017 och ger minskade kostnader. Detta uppvägs till del av att det interna bidraget till Humaniora hemtjänst ökar beroende på avtalsenlig indexuppräkning. Bidraget till Humaniora hemtjänst är den största kostnaden inom kontoklass 7. Utfall kostnader 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 4 (Anläggningstillgångar mm.) -712 754-715 895 0,4 % Kontoklass 5 (Löner mm.) -216 262-219 550 1,5 % Kontoklass 6 (Övriga verksamhetskostnader) -75 498-74 968-0,7 % Kontoklass 7 (Forts. övriga verksamhetskostnader) -87 914-81 580-7,2 % Köp av huvudverksamhet I Solna finns totalt tio vård- och omsorgsboenden. Av dessa drivs sju på entreprenad enligt en tidigare genomförd LOU-upphandling, ett drivs i egen regi och två drivs med särskilt avtal. Förutom dessa platser köper omvårdnadsnämnden vid behov, ett drygt 100-tal platser, främst enligt LOV (64), utanför kommunen. Detta motsvarar totalt ca 650 platser. Solnaborna har möjlighet att välja sin utförare av hemtjänst. Verksamheten är upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). I januari 2018 finns 18 utförare av hemtjänst i staden. Av dessa är 17 utförare privata och en drivs i egen regi. Inom LSS-verksamheten finns 25 boendeplatser som drivs på entreprenad och 24 boendeplatser som drivs i egen regi. Dessutom finns inom staden 18 boendeplatser som är upphandlade enligt LOV. Därutöver köper omvårdnadsnämnden enstaka platser i andra kommuner motsvarande 42 platser. De flesta är direktupphandlade. Detta motsvarar 109 platser. Staden köper ca 167 platser avseende daglig verksamhet i december 2017. Av dessa är 111 platser enligt LOV. För insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse köper nämnden 28 respektive 35 platser. Totalt har omvårdnadsnämnden köpt entreprenader och verksamhet för 674,7 mkr, vilket är en ökning med 10,1 mkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på index- och volymökningar inom vård- och omsorgsboende (+ 3,4 mkr) och LSS- 10
verksamhet (+ 4,7 mkr). Kostnaderna för hemtjänst har minskat beroende på färre kunder (- 4,7 mkr). Kostnaderna för de externa platserna som köps för personer med psykiska problem har ökat (+ 4,7 mkr) liksom insatserna som ges enligt SoL till personer med funktionsnedsättningar (+ 1,5 mkr). Köp av huvudverksamhet (tkr) Konto 2016 2017 Förändring Konto 463 (Köp av huvudverksamhet) -664 654-674 737 1,5 % Verksamhetens intäkter Nämndens intäkter har minskat med 6,7 procent under perioden jämfört med motsvarande period 2016. Förändringen av intäkterna beror huvudsakligen på minskade statsbidrag om ca 20 mkr främst från Socialstyrelsen för bl.a. omvårdnadslyftet, värdegrundsarbete, kunskapssatsning för baspersonal inom äldre- och funktionshinderomsorgen, prestationsbaserad ersättning och anhörigstöd. Detta uppvägs till del av att avgiftsintäkterna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende har ökat 2017 jämfört med 2016 och momsintäkterna har ökat. Utfall intäkter 2017 (tkr) Kontoklass 2016 2017 Förändring Kontoklass 3 och 8 (Intäkter) 235 033 219 252-6,7 % Investeringsutfall Omvårdnadsnämnden investeringsbudget har använts till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder samt utrustning av LSS gruppbostäder. Utfallet för 2017 är 1,8 mkr, vilket är 0,2 mkr lägre än budget. År 2016 var investeringsutgifter i samma nivå. Investeringsredovisning januari - december (tkr) Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse 2017 Avvikelse 2016-2017 Verksamhetens inkomster 0 0 0 0 0 Verksamhetens utgifter -1 864-2 000-1 831 169 33 Nettoutgifter -1 864-2 000-1 831 169 33 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stora krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna. Avtalsuppföljningar Avtalsuppföljningar följer omvårdnadsnämndens uppföljningsplan för 2017 och visar att utförarna följer avtalen och att en kvalitetsutveckling sker i verksamheterna. Samverkan Samverkan med utförare och andra samverkansparter sker regelbundet i form av nätverksträffar och arbetsgrupper. På mötena sker erfarenhetsutbyte, goda exempel presenteras samt diskussion om resultat från brukarundersökningar, avtalsuppföljningar och andra uppföljningsresultat. Utifrån behoven och i samarbete med utförarna prioriterar och planerar förvaltningen olika aktiviteter bl.a. i form av utbildning, workshops eller seminarium. Under året har all personal erbjudits utbildning i basala hygienrutiner, palliativa ombuden har erbjudits utbildning i NVP, Nationella Vårdplan för Palliativ vård, Flera workshops har genomförts bl.a. för att följa upp värdegrundsinspiratörernas arbete på vård- och omsorgsboendena samt för att följa upp hur arbetet med implementering med hjälp av metodstöd har fortlöpt. Under hösten har en rad olika aktiviteter genomförts för att öka sjuksköterskornas kompetens i klinisk färdighet och bedömning. Syftet är att öka patientsäkerhet men även för att göra Solna till en attraktiv arbetsgivare. Solna har i samverkan med FOU-nu medverkat i remissvar gällande Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid 11
demenssjukdom samt bidragit till en mer enhetlig tolkning av socialstyrelsens enkätundersökningar. Omvårdnadsförvaltningen har samverkat med kompetensförvaltningen i att erbjuda de nyanlända praktikplats, Extra tjänster samt sommararbete för ungdomar. Samarbetet för att erbjuda nyanlända och långtidsarbetslösa praktikplats kommer att fortsätta/utvecklas under 2018. Omvårdnadsförvaltningen ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att bl.a. undersköterskeutbildningen håller hög kvalitet och motsvarar kraven och behoven i verksamheterna. Consensum vårdgymnasium samt yrkeshögskola i partnerskap med Solna stad är certifierat som ett Vård och omsorgscollege. Samarbetet i Vård -och omsorgscollege sker i form av bl.a. lokala och regionala styrgrupper där representanter från förvaltningen samt representanter från flera av utförarna på vård- och omsorgsboenden deltar. Förutom frågor om utbildningens innehåll och kvalitet arbetar styrgrupperna för att öka vård- och omsorgsyrkenas attraktionskraft. Omvårdnadsakademin Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för att säkra kvalitetsutvecklingen av vården och omsorgen. Omvårdnadsakademins övergripande mål är att verka för en vård och omsorg av hög kvalitet. Omvårdnadsakademins verksamhet är organiserad i en Äldreakademi och en Omsorgsakademi. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Inom Omvårdnadsakademin samordnas förvaltningens satsningar på utbildning och utveckling. Samverkan med högskolor och FoU-enheter är betydelsefullt och sker regelbundet i respektive akademis styrelse. Resultat av utvecklingsprojekt och forskning ska komma de äldre och personer med funktionsnedsättning till del. Äldreakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom äldreomsorgen samordnas i Äldreakademin. I Äldreakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FOU nu, Consensum vårdgymnasium samt yrkeshögskola och Karolinska Institutet. För att de äldre ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Äldreakademins arbete sitter även representanter från Solna stads Äldreforum i Äldreakademins styrelse. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för en aktiv kunskapsutveckling. Omsorgsakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättningar samordnas i Omsorgsakademin. I Omsorgsakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FoU Södertörn, Consensum vårdgymnasium samt yrkeshögskola och FOU nu. För att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Omsorgsakademins styrelse är Solna stads handikappkonsulent med i Omsorgsakademins styrelse. Inspirationsdag, anordnad av förvaltningen, med tema demens ur flera perspektiv Den 18 maj hölls en rad intressanta och inspirerande föreläsningar med temat Demens ur flera perspektiv. Över 100 personer från olika verksamheter deltog och lyssnade på bl.a. nyheter och senaste forskningsrön kring bemötande och anhörigstöd och vikten av boendemiljö för de demenssjukas välmående. Kvalitetsdag, anordnad av förvaltningen, med temat Kvalitetsutveckling i Samverkan Temat för dagen var "Kvalitetsutveckling i samverkan", och de fem verksamheter som tävlade om årets kvalitetspris fick presentera sina bidrag inför inbjudna medarbetare från olika omsorgsverksamheter i staden. Dessutom hölls inspirerande föreläsningar både av externa talare och av medarbetare på omvårdnadsförvaltningen. Drygt 140 personer deltog och lyssnade på föredragen. Nationella kvalitetsregistren Utförarna på vård- och omsorgsboendena fortsätter att göra registreringar i tre nationella kvalitetsregister; Palliativa registret, Senior Alert och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Hälsooch sjukvårdsteamet inom LSS har under våren påbörjat sitt arbete med att använda Senior Alert vid behov för brukare på gruppbostäder. Utbildning i och uppföljning av registrering i kvalitetsregistren sker regelbundet. Under våren har omvårdnadsförvaltningens demenskoordinator hållit en utbildning i BPSD-registret. De nationella kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete. Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag. Akademisk specialistutbildning för sjuksköterskor, AST Genom att förvaltningen har sökt och fått statliga stimulansmedel kan förvaltningen erbjuda sjuksköterskor att 12
på arbetstid genomföra en utbildning till specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Under våren 2017 påbörjade en sjuksköterska sin utbildning på Karolinska institutet. Nationell vårdplan för palliativ vård Vård- och omsorgsboendena arbetar vidare med användandet av nationell vårdplan för palliativ vård, NVP, för att kvalitetssäkra och strukturera vården i livets slut. Implementeringen sker i samverkan med Palliativt utvecklingscentrum i Lund som regelbundet kommer till Solna för att följa arbetet. Metodstöd i förbättringsarbete Omvårdnadsförvaltningen har under 2017 fortsatt att erbjuda verksamheterna inom såväl äldreomsorgen som inom funktionshinderområdet utbildning i metodstöd i implementering. Satsningen görs i samarbete med Karolinska Institutet (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin). Det är 16 verksamheter som har deltagit. Deltagande verksamheter har med hjälp av denna metod utfört ett eller flera utvecklingsarbeten på sina respektive verksamheter med gott resultat. Även personal på Staben för kvalitetsutveckling samt omvårdnadsförvaltningens ledning har deltagit i utbildningen i syfte att dels använda sig av metoden i sitt utvecklingsarbete samt vid behov kunna stötta verksamheten i deras utvecklings- och förbättringsarbete. I samarbete med Karolinska institutet planerar förvaltningen att genomföra en utvärdering av utbildningssatsningen för att se om den har har bidragit till verksamhetsutveckling. Brand- och säkerhetsarbete Förvaltningens satsning på brand-och säkerhetsarbete i verksamheterna har fortsatt under året med utbildning för Brandskyddsansvariga, Brandskyddskontrollanter och för medarbetare brandskyddskurs. Förvaltningen har även genomfört en uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet på grupp-och servicebostäder. Utbildning för hemtjänstpersonal Hemtjänstpersonal har vid två tillfällen erbjudits en heldagsutbildning som anordnas i samverkan med landstinget med föreläsningar i olika ämnen som berör det dagliga arbetet. Metodstöd i dokumentation Handläggare på myndighetsavdelningen har fått fortsatt metodstöd i dokumentation. Handläggare inom SoL gällande Individens behov i centrum samt handläggare inom LSS gällande ICF-klassifikationer. Under hösten har dokumentationsstödjarna samt ledningen på Skogas äldrecentrum utbildats i IBIC, Individens Behov I Centrum. IBIC är en nationell modell för dokumentation för socialtjänsten som tagits fram av Socialstyrelsen. Även personal inom grupp- och servicebostäder inom Humaniora LSS har fått utbildning i Individens Behov I Centrum. Självständighetens labyrint I samverkan med FOUnu och sex kommuner i nordvästra Stockholm har en skrift tagits fram i syfte att bidra med kunskap och inspiration till utveckling som ska öka möjligheten till självständighet för personer med psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar. I februari genomfördes en workshop om självständighetens labyrint i samarbete med FOU nu. Alla chefer och samordnare från daglig verksamhet, grupp- och servicebostäder, boendestöd och handläggare var inbjudna. Deltagandet var stort med cirka 35 deltagare. Under våren har verksamheterna erbjudits tre uppstartsträffar för att komma igång med studiematerialet som delades ut under workshopen. FOUnu var inbjuden till juni nämnden för att presentera rapporten självständighetens labyrint. Förvaltningen tillsammans med nämndledamöter har under hösten deltagit som talare på en konferens om självständighetens labyrint. Arbetet med självständighetens labyrint fortsätter under 2018. Förvaltningen kommer att ha det som ett fokusområde. Lågaffektivt bemötande Utbildning i Lågaffektivt bemötande erbjöds på prov på Hallens vård- och omsorgsboende med gott resultat. Utbildningen ger omvårdnadspersonalen ytterligare ett verktyg för att kunna bemöta personer med kognitiv nedsättning på ett professionellt sätt. Utbildningen har även att genomförts på Skoga vård- och omsorgsboende under hösten 2017. Verksamheter inom LSS, grupp- och servicebostäder, daglig verksamhet och personlig assistans fortsätter med implementering av lågaffektivt bemötande. Flera verksamheter har börjat med handledning som stöd för införandet och flera verksamheter är igång med arbetet att upprätta planer i lågaffektivt bemötande. Värdegrund Under våren har förvaltningen anordnat en workshop för att följa upp och stödja värdegrundsinspiratörerna i 13
deras arbete och under hösten har två inspirationsföreläsningar i värdegrundsarbete genomförts av en extern föreläsare. Föreläsningarna har knutit samman värdegrunden med Solnas satsning med lågaffektivt bemötande och självständighetsarbetet. Klagomål och synpunkter Under året har förvaltningen tagit emot 53 klagomål jämfört med 51 klagomål 2016. De flesta klagomålen gäller vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Förvaltningen begär återkoppling från utföraren på vidtagna åtgärder när klagomål inkommer. Kontakt tas alltid med den kund/närstående som klagomålet gäller. Kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har sedan tidigare antagit 14 kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier. Uppföljning av kvalitetsdeklarationerna görs i samband med avtalsuppföljningarna. Under 2018 ska kvalitetsdeklarationerna revideras och inför revidering kommer synpunkter från boende samt värdegrundsinspiratörerna att inhämtas. Stratsys kvalitetsledningssystem Förvaltningen har påbörjat införande av Stratsys kvalitetsledningssystem ett verktyg som används för det systematiska kvalitetsarbetet inom omvårdnadsförvaltningen. Enligt SOSFS 2011:9 ska vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten kvalitet. Med stöd av det ska verksamheterna kunna, planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra sina verksamheter. SIQ-modell För att förbättra upphandlings- och uppföljningsmetodiken har medarbetarna i staben för kvalitetsutveckling påbörjat en utbildning i SIQmodellen. Med hjälp av modellen kan förvaltningen via avtalsuppföljning samt förfrågningsunderlag förstärka det ständiga förbättringsarbetet. Tvärsektoriella frågor Internationellt Omvårdnadsnämndens arbete med de internationella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitets och verksamhetsutveckling. Nedan följer en beskrivning av några aktiviteter som är direkt kopplade mot målen, samarbete, trygghet och god kvalitet. Förvaltningen har sedan 2016 etablerat kontakt med vänorten Gladsaxe i Danmark. I september 2017 tog Solna emot en grupp medarbetare från Gladsaxe på studiebesök för fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte. Gladsaxe har kommit långt i sin utveckling av välfärdstekniken och syftet med samarbetet är att ta del av deras erfarenheter, få nya infallsvinklar i införandet av välfärdsteknik samt skapa kontakter med kollegor i Danmark. Samarbetet fortsätter även under 2018. Förvaltningen fortsätter även genom internationellt erfarenhetsutbyte utarbeta metoder och verktyg för att försöka få fler personer med funktionsnedsättning i sysselsättning. Förvaltningen har deltagit aktivt i ENSA (European Network of Social Authorities) nätverket. Målsättningen är ett fördjupat samarbete med andra regioner i Europa kring gemensamma frågor. Förvaltningen har tagit emot studiebesök från Ryssland, Belgien och Holland. Det har varit fokus på äldreomsorg och upphandling, avtalsuppföljning och kvalitetsutveckling. Likabehandling Omvårdnadsnämndens arbete med likabehandling ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitets och verksamhetsutveckling. Nedan följer en beskrivning av några aktiviteter som är direkt kopplade mot målen, gott bemötande, trygghet, samverkan och god kvalitet. Under perioden har förvaltningen fortsatt sitt arbete för att stödja personer med funktionsnedsättning. Det gäller både för att öka anställningsbarhet och för att utveckla metoder med syftet att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Arbetet mot våld i nära relation som riktar sig både till äldre och till personer med funktionsnedsättning fortsätter. Samverkansrutiner finns för personer som är aktuella både inom omvårdnadsförvaltningen och 14