170825 1 (13) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling 12 hp, grundläggande nivå, FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET för barnskötare Kurskod: UB06FS Höstterminen 2017 Kursansvarig BODIL HALVARS bodil.halvars@buv.su.se 08-1207 6275 Kursadministratör MARIA LUND maria.lund@buv.su.se 08-1207 6252 Lärare BIBI CEDERLOO SOFIA GRUNDITZ JOHANNA UNGA bibi.cederloo@buv.su.se 08-1207 6529 sofia grunditz@buv.su.se 08-1207 6274 johanna.unga@buv.su.se Examinator BODIL HALVARS bodil.halvars@buv.su.se 08-1207 6275
170825 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor. Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finns på kurshemsidan eller genom inloggning via https://schema.su.se. Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursens upplägg Kursen UB06FS består av föreläsningar, seminarier, exkursioner och handledning. Under kursen ska du även genomföra ett mikroprojekt med fokus på naturvetenskap/teknik/ hållbarhetsfrågor. Detta projekt ska redovisas och analyseras i en skriftlig projektrapport (EXX3) vid kursens slut. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - planera genomföra, dokumentera och utvärdera projekt med fokus på naturvetenskap, teknik eller hållbar utveckling i förskolan, - med hjälp av relevanta teorier och begrepp identifiera och analysera barns utforskande av naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i vardagen, - redogöra för ett fördjupat ämnesinnehåll inom naturvetenskap, teknik eller hållbar utveckling kopplat till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - använda sig av pedagogisk dokumentation för att utvärdera och utveckla det pedagogiska och didaktiska arbetet med naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling i förskolan, - använda estetiska uttrycksformer, lek och digitala verktyg för att kommunicera naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i pedagogiska sammanhang.
170825 3 (13) Föreläsning Datum/tid Lokal Föreläsare/Titel Föreläsare 170908 kl. 13-15 D8, Södra husen Estetik och utforskandet Ebba Theorell Seminarier/Exkursioner Seminarium Innehåll Litteratur Kursintro Utforskande Kursstart Introduktion av examinationsuppgifterna Att utforska med alla sinnen Titta noga Använda hela kroppen Använda olika material/verktyg i utforskandet Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap s.14-53 Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap s. 14-73 + 92-97 Fleer, Gomes & March 2014. Science learning affordances in preschool environments. Furness 2017, Formulera, s 149-181. Estetik Estetiskt utforskande av naturen Furness 2017, Formulera, s. 41-138 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 171-201 Hållbar utveckling Teknik Liv i vatten Vatten/Kemi Gården Lärande för hållbar utveckling i förskolan Ett hållbart förhållningssätt Hållbarhet på flera sätt Utforskande av tekniken i vardagen Teknikpromenad Introduktion och uppstart teknikprojekt Exkursion Håvning i Spegeldammen Uppföljning titta nära! Produktiva frågor/barnens frågor Vattnets egenskaper Vatten en livsviktig resurs Gården som pedagogisk resurs Varför ska man vara ute? Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling, s. 13-65, 115-121 Caiman 2015. Naturvetenskap i tillblivelse, s. 15-77 Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 173-193 Helldén et al 2015. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 237-252 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 35-49 Pramling Samuelsson & Kaga 2008. The contribution of early childhood education to a sustainable society Björkholm 2015. Konstruktioner som fungerar, s. XX-XX. Lättman-Masch et al 2015. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute Helldén mfl (2014) s 180 (Insjön som ekosystem), kap 13. Lättman-Marsch (2016), kap 1:2, kap 1:4, kap 2 Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 143-164 Lättman-Masch et al 2015. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute, s. 46-67, 320-321 Tovey 2007. Playing outdoors. Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling. Kapitel 4
170825 4 (13) Ekologi Energi/Fysik Projekt Muntlig redovisning Teorier & Begrepp Avslutsseminarium Biologisk mångfald och ekologi i tillblivelse Ekosystem Barns meningsskapande Energins oförstörbarhet Energiomvandlingar Livets energi Projekt Att arbeta med projekt med ämnesfokus Redovisning av djurpresentationerna Begrepp och perspektiv utifrån tre texter Samma innehåll olika fokus Vi kommer att jobba med de 3 texterna under seminariet, så det är viktigt att ni läst texterna innan. Knyta ihop säcken Dessutom: (Kommer att finnas på MONDO) Grimble Blomkvist 2013. Utemiljöns betydelse. Grahn 2009. Gården ska ge utmaningar. Caiman 2015. Naturvetenskap i tillblivelse, s. 15-77 Caiman, & Lundegård. 2015. Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi. Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 173-193 Helldén et al 2015. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 162-187, 202-217 Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 143-164 Helldén et al 2010. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 60-78 Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling. Kapitel 5 Furness 2017, s.190-257 Elfström et al 2014. Barn och naturvetenskap. s. 86-141 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 51-81 Elfström et al 2014. Barn och naturvetenskap s. 26-34, 120-124, 139-142, 165-172 Dessutom: Caiman & Lundegård (2015). Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi. NorDINa: Nordic Studies in Science Education, 11(1), ss. 73-87. https://www.journals.uio.no/index.php/ nordina/article/view/937/1280 Halvars-Franzén 2010. Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:309964/f ULLTEXT01.pdf s. 20-21, s. 147-164, s. 174-176 Ärlemalm-Hagsér 2008. Insikter om insekter, s. 67-83 (finns på Mondo)
170825 5 (13) Obligatorisk närvaro Undervisningen består av seminarier, föreläsningar, verkstäder/laborationer, seminarier samt exkursion som är obligatoriska. Frånvaro kompenseras i första hand genom deltagande i seminarier/verkstäder/exkursioner i andra kursgrupper under aktuell termin efter kontakt med respektive seminarielärare. Återstående frånvaro kompenseras enligt uppgift som finns på Mondo i Filsamling inom en vecka efter missat seminarium. Uppgiften laddas upp i Uppgifter - kompletteringsuppgift vid frånvaro på Mondo. Examination Beskrivning av examinationerna Kursen har tre examinationer, två skriftliga och en muntlig. De skriftliga examinationerna är en reflektion över kursens seminarium samt en projektrapport, där Harvard används som referenssystem (se länk på kursens Mondo-sida). Den muntliga examinationen är gruppredovisning. 1) EXX1 - individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U En skriftlig reflektion över fem seminarier/tillfällen med fokus på hållbarhetsfrågor i förskolan. Fem av kursens seminarier/tillfällen väljs ut och en reflektion över hur innehållet/idéerna i seminariet kan användas/utvecklas i en förskolekontext med koppling till hållbar utveckling i förskolan skrivs fram. Reflektionen ska baseras på de bärande tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och knyta an till styrdokument och kurslitteratur. Under kursen har du deltagit i en rad olika seminarier/tillfällen med olika teman utforskande med hjälp av estetiska uttryck, fördjupning kring förskolebarnens utemiljö, ekologi etc. Utgå från fem seminarier/tillfällen som du väljer själv. Du ska reflektera över innehållet i seminarierna (ett i taget) med fokus på hållbarhetsfrågor kopplat till verksamheten i förskolan: Hur kan innehållet/idéerna i seminariet användas/utvecklas i förskolans verksamhet? Koppla reflektionen speciellt till arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Hur kan övningarna/aktiviteterna som du var med om i samband med seminariet översättas till en förskolekontext? (Även här ska du speciellt fokusera på förskolans arbete med hållbar utveckling). Reflektionen ska baseras på de bärande tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och knyta an till styrdokument och relevant kurslitteratur. Formalia för den individuella skriftliga reflektionen Den skriftliga reflektionen ska bestå av 1200-1400 ord plus referenslista. Examinationen skall skrivas med enkelt radavstånd (1,0) i Times New Roman, 12 p. Följande uppgifter lägger du i sidhuvudet: Ditt namn (personnummer) Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB06FS, HT17, EXX1 Grupp: Datum: Antal ord:
170825 6 (13) Reflektionen ska innehålla följande rubriker: Inledning - Vilka fem seminarier har du valt att reflektera över? Varför har du valt just dessa seminarier? Seminarierna i tur och ordning Reflektionen över varje seminarium ska innehålla en kort resumé av vad seminariet innehöll. Reflektera över innehållet och diskutera hur du skulle vilja använda dig av lärdomar och idéer från seminariet i ett förskolesammanhang, med speciellt fokus på arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Resonemanget ska förankras i relevant kurslitteratur (använd med fördel den litteratur som anges i läsanvisningarna inför seminariet). Avslutning - Avsluta med att kortfattat reflektera över hur du skulle vilja arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet) Examinationsdatum Den individuella skriftliga examinationen lämnas på MONDO senast 171103 kl. 8. 2) EXX2 - muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U En muntlig djurpresentation som förbereds och planeras gemensamt i SA-laget. SA-laget väljer ett djur/en djurgrupp samt en presentationsform som skulle kunna användas t ex vid introduktion av ett tema/projekt med fokus på djur i förskolan det kan vara en saga, en dramatisering, en film, bildspel, en lek eller något annat. Arbetet med djurpresentationen redovisas genom att SA-laget presenterar djuret/djuren för resten av klassen. Ni ska i SA-laget gemensamt planera och presentera ett djur/en djurgrupp på ett fantasifullt, lärorikt och pedagogiskt sätt. Tänk er att ni ska starta någon form av djur/naturtema i förskolan. Ni får själva välja vilket djur ni vill presentera det kan vara ett bondgårdsdjur som ko eller gris, ett husdjur, ett skogsdjur som myra eller ekorre eller ett vilt djur som tiger eller lejon. Meddela kursläraren vilket djur ni valt innan ni sätter igång med er planering! Ni ska tillsammans planera hur man kan presentera djuret på ett fantasifullt, kreativt och lärorikt sätt för en barngrupp med hjälp av dramatisering, film, bilder, saga eller något annat kreativt fritt fram för idéer! Djurpresentationen redovisas genom att ni visar upp den på seminariet vecka 45. Varje studiegrupp får ca 15 minuter till sitt förfogande. Presentationen ska innehålla relevant fakta och ska kunna fungera som introduktion av ett djurtema/projekt i en barngrupp. Formalia Det är viktigt att alla i SA-laget deltar i planeringen och presentationen av djurpresentationen. Det kreativa och fantasifulla inslaget i uppgiften är viktigt liksom utgångspunkten i relevant naturvetenskaplig fakta. Examinationsdatum: Djurpresentationen visas upp vid den muntliga redovisningen 171110.
170825 7 (13) 3) EXX3 individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F En projektrapport som presenteras i en formellt välgjord text, tydligt disponerad och väl formulerad, med en adekvat användning av referenser. Valda delar av dokumentationen från mikroprojektet används som utgångspunkt för att skriva fram en reflekterad projektrapport i en utforskande kontext. Projektet ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen, frågor och göranden, vara tydligt förankrat i läroplanen och planeras utifrån ett förskoledidaktiskt perspektiv där utforskande arbete och estetiskt lärande är i fokus. Rapporten ska innehålla en redogörelse för de didaktiska val som gjorts i samband med planering och genomförande, det grundläggande ämnesinnehåll som projektet fokuserar på (naturvetenskap/teknik/hållbar utveckling), samt en beskrivning av hur projektet växte fram med fokus på barnens tankar, göranden och hur de närmade sig ämnesområdet. Utfallet av mikroprojektet ska analyseras med utgångspunkt i ett relevant teoretiskt perspektiv och med hjälp av centrala förskoledidaktiska begrepp samt diskuteras med hjälp av kurslitteraturen. Formalia Mikroprojektet ska beskrivas och utvärderas i en projektrapport som omfattar 2000-2500 ord (varav den förskoledidaktiska reflektionen ca 1000-1500 ord). Därutöver tillkommer referenslista. Examinationen skall skrivas med enkelt radavstånd i Times New Roman, 12 p. Följande uppgifter lägger du i sidhuvudet: Ditt namn (personnummer) Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB06FS, HT17, EXX1 Grupp: Datum: Antal ord: Rapporten ska innehålla följande rubriker: Inledning - Inledningen består av kort inflygning till projektet där du beskriver hur intresset uppstod hos barnen och dig och motiverar inriktningen utifrån den dokumentation du gjort i barngruppen inför projektet. Motivera varför du har valt att arbete med just detta mikroprojekt och förankra dina mål för projektet i läroplanen. Bakgrund - Under denna rubrik beskriver du kort den barngrupp som varit med i projektet (OBS! glöm inte att avidentifiera barnen och förskolan), samt annan bakgrundsinformation som kan vara av intresse. Ämnesinnehåll Här beskriver och förklarar du det grundläggande ämnesinnehåll som projektet fokuserar på. Redogör för de ämneskunskaper och ämnesspecifika begrepp som du som pedagog och medforskare har satt dig in i som ett led i att kunna inspirera och stödja barnen i deras utforskande. För att hitta relevant ämnesfakta behöver du välja specifik ämneslitteratur som fokuserar på just det ämnesinnehåll som mikroprojekt behandlar - handlar projektet t ex om myror behöver du bli myrexpert. Kom ihåg att lägga till denna litteratur i litteraturlistan!
170825 8 (13) Genomförande Under denna rubrik beskriver du hur du planerat och genomfört mikroprojektet. Motivera dina val och beskriv hur du följt och dokumenterat barnens utforskande i samband med projektet. Berätta om hur projektet genomfördes och lyft fram utvalda delar som särskilt belyser vad barnen sa och/eller gjorde. Beskriv, motivera och reflektera dessutom kring det/de estetiska uttryck du valt att använda i projektet. Förskoledidaktisk reflektion Här ska du med hjälp av kurslitteraturen analysera och diskutera planeringen och genomförandet av mikroprojektet. Välj ett relevant teoretiskt perspektiv som utgångspunkt för din analys. Diskutera projektet med hjälp av den valda teorin och centrala förskoledidaktiska begrepp i kursen. Reflektera kritiskt över hur du skulle kunna vidareutveckla projektet. Hur skulle du vilja arbeta vidare med estetiska uttryck, miljö och material samt eventuellt organisationen på avdelningen för att underlätta/utveckla barnens naturvetenskapliga/tekniska utforskande. Reflektera även kortfattat om din egen lärprocess under projektet/ kursen. Kom ihåg att förankra ditt resonemang i kurslitteraturen. Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet) Examinationsdatum Den individuella skriftliga rapporten lämnas på MONDO, där den kommer att genomgå plagiatkontroll via Urkund, senast 171130, kl.8. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se. Omexamination Reglerna för omexamination framgår av kursplanen. Omexamination för EXX1 äger rum 171208, genom att examinationerna lämnas i respektive omexaminationsmapp på MONDO. Den muntliga omexaminationen äger rum 171201 kl. 13.00. Anmälan sker till bodil.halvars@buv.su.se och maria.lund@buv.su.se senast den 171124. Omexamination för EXX3 äger rum 180110, genom att examinationerna lämnas i respektive omexaminationsmapp på MONDO. Betyg och betygskriterier EXX1: Individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U G. Godkänd - reflektionen som behandlar de fem seminarierna är skriven enligt anvisningarna och resonemanget är förankrat i relevant kurslitteratur. U. Underkänd - reflektionen är ej skriven enligt anvisningarna.
170825 9 (13) EXX2: Muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U G. Godkänd - studiegruppen planerar och presenterar ett djur på ett fantasifullt, kreativt och lärorikt sätt. Presentationen ska rikta sig till barn i förskoleålder. Alla medlemmar i SA-laget deltar aktivt i planeringen och framförandet av djurpresentationen. U. Underkänd - uppgiften genomförs ej i enlighet med anvisningarna. EXX3: Individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F För betyget E A ska studenten ha lämnat in en språkligt godtagbar text inom angivet ordantal med godtagbar referenshantering. A. Utmärkt - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt självständigt problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur - utförligt redogöra för och kritiskt reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och självständigt analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. B. Mycket bra - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur - utförligt redogöra för och nyanserat reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. C. Bra - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt utförligt diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur - utförligt redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande. D. Tillfredsställande
170825 10 (13) - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet hjälp av relevanta källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur - redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett tillfredsställande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande. E. Tillräckligt - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur - redogöra och motivera de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett grundläggande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs - studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg och som kan åtgärdas inom en vecka. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs - examinationen är otillräckligt genomförd och behöver skrivas om. Texten är bristande på några/flera av följande punkter: Brister i redogörelsen och/eller diskussionen av det mindre projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv. Brister i redogörelsen av det ämmnesinnehållsliga kunskapsområdet. Brister i redogörelsen och/eller motiveringen för användandet av estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet. Brister i identifieringen och redogörelsen för barnens utforskande och lärprocesser utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp. Kopplingen till litteraturen är för svag. Språkhantering och/eller referenshantering uppvisar stora brister. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXX3 blir även slutbetyg på kursen. Litteratur Obligatorisk litteratur Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (126 s.) Caiman, Cecilia (2015). Naturvetenskap i tillblivelse: barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, ss. 1-62. (62 s.)*
170825 11 (13) Caiman, Cecilia & Lundegård, Iann (2015). Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi. NorDINa: Nordic Studies in Science Education, 11(1), ss. 73-87. (14 s.)* Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2014). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber. (200 s.) Fleer, Marylyn, Gomes, Judith & March, Sue (2014). Science learning affordances in preschool environments. Australian Journal of Early Childhood, 39(1), ss. 38-48 (11 s.) * Furness, Karin (2017). Formulera: Bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber, ss. 149-181, 186-261. (107 s.) Helldén, Gustav (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. Stockholm: Liber. (224 s.) Lättman-Masch, Robert (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching. (352 s.) Odegard, Nina (2015). Återbruk som kreativ kraft. Stockholm: Lärarförlaget. (248 s.) Pramling Samuelsson, Ingrid & Kaga, Yoshie (red.) (2008). The contribution of early childhood education to a sustainable society. Paris: UNESCO. (136 s.)* Tovey, Helen (2007). Playing outdoors. Spaces and Places, Risk and Challenge. Maidenhead: Open University Press. (162 s.)* Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 300 sidor) *Finns som elektronisk resurs Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
170825 12 (13) trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid.
170825 13 (13) Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.