Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling 12 hp, grundläggande nivå, helfart inom FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET Kurskod: UB304Y Höstterminen 2016 Kursansvariga & Kursledare BODIL HALVARS MARIA (MIA) SVEDÄNG Kursadministratör LINI YIN OLOFSSON Lärare BIBI CEDERLOO SOFIA GRUNDITZ sofia Examinatorer BODIL HALVARS MARIA (MIA) SVEDÄNG Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B

2 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen.

3 3 (13) Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - planera, genomföra, dokumentera och utvärdera projekt med fokus på naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling i förskolan, - med hjälp av relevanta teorier och begrepp identifiera och analysera barns utforskande av naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i vardagen, - redogöra för ett fördjupat ämnesinnehåll inom naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling kopplat till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - använda sig av pedagogisk dokumentation för att utvärdera och utveckla det pedagogiska och didaktiska arbetet med naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling i förskolan, - använda estetiska uttrycksformer, lek och digitala verktyg för att kommunicera naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i pedagogiska sammanhang. Kursens upplägg Kursen är uppdelad på två perider med VFUIII (UB32VY) insprängt mellan de båda delarna. Detta upplägg beror på att studenten under VFU-kursen ska genomföra ett naturvetenskapligt/tekniskt projekt på sin VFU-plats. Detta projekt ska därefter redovisas och analyseras i en skriftlig rapport (EXX3) i denna kurs. Kursen består av föreläsningar, seminarier, exkursioner och handledning. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Innehåll Föreläsningar Datum/tid Lokal Föreläsare/Titel Föreläsare 31/ D8 Introduktion Bodil Halvars Karin Hultman 2/9 kl G-salen Estetik och naturvetenskap Ebba Theorell 7/9 kl D8 Teknik i vardagen Eva Björkholm 9/9 kl G-salen Vad är naturvetenskap? Mia Svedäng 13/9 kl D8 Hållbar utveckling i förskolan Cecilia Caiman Bodil Halvars 16/9 kl G-salen Lek, odla, väx! Klara Palerius Eva Svensson 19/9 kl G-salen Lärande för hållbar utveckling Den Globala Skolan

4 4 (13) Seminarier/Exkursioner Seminarium Innehåll Litteratur Kursintro Kursstart Introduktion av examinationsuppgifterna Elfström et al Barn & naturvetenskap Utforskande Teknik 1 KTH Teknik 2 KTH Teknik 3 KTH Gården Vatten Energi Att utforska med alla sinnen Titta noga Använda hela kroppen Använda olika material/verktyg i utforskandet Utforskande av tekniken i vardagen Teknikpromenad Introduktion och uppstart teknikprojekt Görande Konstruktion Material Redovisning - teknikuppgift Gården som pedagogisk resurs Varför ska man vara ute? Produktiva frågor/barnens frågor Vattnets egenskaper Vatten en livsviktig resurs Energins oförstörbarhet Energiomvandlingar Livets energi Elfström et al Barn & naturvetenskap Fleer, Gomes & March Science learning affordances in preschool environments. Lättman-Masch et al Leka och lära naturvetenskap och teknik ute Björkholm Exploring the capability of evaluating technical solutions Björkholm Konstruktioner som fungerar Lättman-Masch et al Leka och lära naturvetenskap och teknik ute Björkholm Exploring the capability of evaluating technical solutions Björkholm Konstruktioner som fungerar Tovey Playing outdoors Björklund Lärande för hållbar utveckling Dessutom: (Kommer att finnas på MONDO) Grimble Blomkvist Utemiljöns betydelse. Grahn Gården ska ge utmaningar. Helldén et al Vägar till naturvetenskapens värld. Elfström et al Barn & naturvetenskap Lättman-Masch et al Leka och lära naturvetenskap och teknik ute Helldén et al Vägar till naturvetenskapens värld. Elfström et al Barn & naturvetenskap

5 5 (13) Ekologi Hållbar utveckling Biologisk mångfald och ekologi i Caiman 2015.Naturvetenskap i tillblivelse tillblivelse Ekosystem Dessutom: (Finns i länklistan på Barns meningsskapande MONDO) Caiman, & Lundegård Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi. Lärande för hållbar utveckling i förskolan Ett hållbart förhållningssätt Hållbarhet på flera sätt Björklund Lärande för hållbar utveckling Caiman 2015.Naturvetenskap i tillblivelse Pramling Samuelsson & Kaga The contribution of early childhood education to a sustainable society Estetik Estetiskt utforskande av naturen Odegard Återbruk som kreativ kraft Omsorg om naturen/projekt Teorier & Begrepp Liv i vatten Barn och djur Djur i förskolan? Att arbeta med naturvetenskapliga projekt Begrepp och perspektiv utifrån tre texter Samma innehåll olika fokus Exkursion Håvning i Spegeldammen Uppföljning titta nära! Elfström et al Barn och naturvetenskap Björklund Lärande för hållbar utveckling Caiman 2015.Naturvetenskap i tillblivelse Elfström et al Barn och naturvetenskap Dessutom (kommer att finnas på MONDO): Halvars-Franzén Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Elm Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass. Ärlemalm-Hagsér Insikter om insekter Lättman-Masch et al Leka och lära naturvetenskap och teknik ute Den Globala Skolan Heldag om lärande för hållbar utveckling Björklund Lärande för hållbar utveckling Handledning Naturvetenskapligt projekt Handledningen ligger insprängd i VFUIII Egen vald litteratur med ämnesfokus som passar till ditt projekt Muntlig presentation Redovisning av djurpresentationerna

6 6 (13) Närvaro Exkursionen, dagen med Den Globala Skolan samt den muntliga presentationen är obligatoriska. Frånvaro kompenseras i första hand genom deltagande i seminarier/exkursioner i andra kursgrupper under aktuell termin. Dagen med Den Globala Skolan kompenseras genom speciell uppgift som kommer att finnas på MONDO. Examination 1) EXX1 - individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U En skriftlig reflektion över tre seminarier med fokus på hållbarhetsfrågor i förskolan. Studenten väljer tre av kursens seminarier och skriver en reflektion över hur innehållet/idéerna i seminariet kan användas/utvecklas i en förskolekontext med koppling till hållbarhetsarbete i förskolan. Reflektionen ska baseras på de bärande tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och knyta an till styrdokument och kurslitteratur. 2) EXX2 - muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U En muntlig djurpresentation som förbereds och planeras gemensamt i SA-laget. SA-laget väljer ett djur/en djurgrupp som de vill fördjupa sig i samt en presentationsform som skulle kunna användas t ex vid introduktion av ett tema/projekt med fokus på djur i förskolan det kan vara en saga, en dramatisering, en film, bildspel, en lek eller något annat. Arbetet med djurpresentationen redovisas genom att SA-laget presenterar djuret/djuren för resten av klassen. 3) EXX3 individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F En projektrapport som presenteras i en formellt välgjord text, tydligt disponerad och väl formulerad, med en adekvat användning av referenser. Valda delar av dokumentationen från mikroprojektet används som utgångspunkt för att skriva fram en reflekterad projektrapport i en utforskande kontext utifrån det barnen gjorde och det som intresserade dem. Projektet ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen och frågor, vara tydligt förankrat i läroplanen och planeras utifrån ett förskoledidaktiskt perspektiv där utforskande arbete och estetiskt lärande är i fokus. Rapporten ska innehålla en redogörelse för de didaktiska val som gjorts i samband med planering och genomförande, det grundläggande ämnesinnehåll som projektet fokuserar på samt en beskrivning av hur projektet gick till med fokus på barnens tankar, göranden och hur de närmade sig ämnesområdet. Utfallet av mikroprojektet ska analyseras med utgångspunkt i ett relevant teoretiskt perspektiv och med hjälp av centrala förskoledidaktiska begrepp samt diskuteras med hjälp av kurslitteraturen.

7 7 (13) Beskrivning av examinationerna EXX1: Individuell skriftlig reflektion (+ diskussionsseminarium) Under kursen har du deltagit i en rad olika seminarier med olika teman utforskande med hjälp av estetiska uttryck, fördjupning kring förskolebarnens utemiljö, ekologi etc, etc. Utgå från tre seminarier som du väljer själv. Du ska reflektera över innehållet i seminarierna (ett i taget) med fokus på hållbarhetsfrågor kopplat till verksamheten i förskolan Hur kan innehållet/idéerna i seminariet användas/utvecklas i förskolans verksamhet? Koppla reflektionen speciellt till arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Hur kan övningarna/aktiviteterna som du var med om i samband med seminariet översättas till en förskolekontext? Även här ska du speciellt fokusera på förskolans arbete med hållbarhetsfrågor. Reflektionen ska baseras på de bärande tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och knyta an till styrdokument och relevant kurslitteratur. De olika seminarierna som du valt att reflektera över presenteras och diskuteras därefter i SAlaget vid ett diskussionsseminarium under vecka 40/41 (i samband med handledningstillfället i UB32VY). SA-laget lämnar en kort (ca en A4-sida) sammanfattning om SA-lagets samlade synpunkter och förslag på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan i speciell mapp på MONDO senast 30/10. Formalia för den individuella skriftliga reflektionen Den skriftliga reflektionen ska bestå av ca 1200 ord plus referenslista. Examinationen skall skrivas med enkelt radavstånd (1,0) i Times New Roman, 12 p. Följande uppgifter lägger du i sidhuvudet: Ditt namn (personnummer) Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB304Y, HT16, EXX1 Grupp Datum Reflektionen ska innehålla följande rubriker: Inledning - Vilka tre seminarier har du valt att reflektera över? Varför har du valt just dessa seminarier? Seminarierna i tur och ordning Reflektionen över varje seminarium ska innehålla en kort resumé av vad seminariet innehöll. Reflektera över innehållet och diskutera hur du skulle vilja använda dig av lärdomar och idéer från seminariet i ett förskolesammanhang, med speciellt fokus på arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Resonemanget ska förankras i relevant kurslitteratur (använd med fördel den litteratur som anges i läsanvisningarna inför seminariet). Avslutning - Avsluta med att kortfattat reflektera över hur du skulle vilja arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

8 8 (13) Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet) Examinationsdatum Den individuella skriftliga examinationen lämnas på MONDO senast 4/ EXX2: Muntlig djurpresentation i grupp Ni ska i SA-laget gemensamt planera och presentera ett djur/en djurgrupp på ett fantasifullt, lärorikt och pedagogiskt sätt. Tänk er att ni ska starta någon form av djur/naturtema i förskolan. Ni får själva välja vilket djur ni vill presentera det kan vara ett bondgårdsdjur som ko eller gris, ett husdjur, ett skogsdjur som myra eller ekorre eller ett vilt djur som tiger eller lejon. Meddela kursläraren vilket djur ni valt innan ni sätter igång med er planering! Ni ska tillsammans planera hur man kan presentera djuret på ett fantasifullt, kreativt och lärorikt sätt för en barngrupp med hjälp av dramatisering, film, bilder, saga eller något annat kreativt fritt fram för idéer! Djurpresentationen redovisas genom att ni visar upp den på seminariet vecka 39. Varje studiegrupp får ca 15 minuter till sitt förfogande. Presentationen ska innehålla relevant fakta och ska kunna fungera som introduktion av ett djurtema/projekt i en barngrupp. Formalia Det är viktigt att alla i SA-laget deltar i planeringen och presentationen av djurpresentationen. Det kreativa och fantasifulla inslaget i uppgiften är viktigt liksom utgångspunkten i relevant naturvetenskaplig fakta. Examinationsdatum Djurpresentationen visas upp vid den muntliga presentationen/seminariet under vecka 39. EXX3: Individuell skriftlig projektrapport I projektrapporten ska du redogöra för mikroprojektet inom naturvetenskap/teknik/ hållbar utveckling som du genomfört tillsammans med en barngrupp i samband med VFUIII. Projektrapporten ska tydligt beskriva det ämnesinnehåll som fokuseras, hur du har planerat och genomfört projektet och utfallet av projektet ska analyseras och diskuteras med hjälp av centrala begrepp i kursen samt kurslitteraturen. Formalia Mikroprojektet ska beskrivas och utvärderas i en projektrapport som omfattar ord (varav den förskoledidaktiska reflektionen ca ord). Därutöver tillkommer försättsblad och referenslista. Examinationen skall skrivas med enkelt radavstånd i Times New Roman, 12 p. Framsida/försättsblad: Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB304Y, HT16, EXX3 Titel - Projektets namn Namn, personnummer, datum Grupp Eventuell bild

9 9 (13) Rapporten ska innehålla följande rubriker: Inledning - Inledningen består av kort inflygning till projektet där du beskriver hur intresset uppstod hos barnen och dig och motiverar inriktningen utifrån den dokumentation du gjort i barngruppen inför projektet. Motivera varför du har valt att arbete med just detta mikroprojekt och förankra dina mål för projektet i läroplanen. Bakgrund - Under denna rubrik beskriver du kort den barngrupp som varit med i projektet (OBS! glöm inte att avidentifiera barnen och förskolan), samt annan bakgrundsinformation som kan vara av intresse. Ämnesinnehåll Här beskriver och förklarar du det grundläggande ämnesinnehåll som projektet fokuserar på. Redogör kortfattat för de ämneskunskaper och ämnesspecifika begrepp som du som pedagog och medforskare har satt dig in i som ett led i att kunna inspirera och stödja barnen i deras utforskande. För att hitta relevant ämnesfakta behöver du välja specifik ämneslitteratur som fokuserar på just det ämnesinnehåll som mikroprojekt behandlar - handlar projektet t ex om myror behöver du bli myrexpert. Kom ihåg att lägga till denna litteratur i litteraturlistan! Genomförande Under denna rubrik beskriver du hur du planerat och genomfört mikroprojektet. Motivera dina val och beskriv hur du följt och dokumenterat barnens utforskande i samband med projektet. Berätta om hur projektet genomfördes och lyft fram utvalda delar som särskilt belyser vad barnen sa och/eller gjorde. Beskriv, motivera och reflektera dessutom kring det/de estetiska uttryck du valt att använda i projektet. Förskoledidaktisk reflektion Här ska du med hjälp av kurslitteraturen analysera och diskutera planeringen och genomförandet av mikroprojektet. Välj ett relevant teoretiskt perspektiv som utgångspunkt för din analys och diskutera projektet med hjälp av centrala förskoledidaktiska begrepp i kursen. Reflektera kritiskt över hur du skulle kunna vidareutveckla projektet. Hur skulle du vilja arbeta vidare med estetiska uttryck, miljö och material samt eventuellt organisationen på avdelningen för att underlätta/utveckla barnens naturvetenskapliga/tekniska utforskande. Reflektera även kortfattat om din egen lärprocess under projektet/ kursen. Kom ihåg att förankra ditt resonemang i kurslitteraturen. Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet) Examinationsdatum Den individuella skriftliga rapporten lämnas på MONDO, där den kommer att genomgå plagiatkontroll via Urkund, senast 11/ Omexamination Reglerna för omexamination framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination för EXX1 och EXX3 äger rum den 19/12-16 genom att examinationerna lämnas i respektive omexaminationsmapp på MONDO. Den muntliga examinationen äger rum 11/11 kl Anmälan sker till maria.svedang@buv.su.se eller bodil.halvars@buv.su.se senast 1/11.

10 10 (13) Betyg och betygskriterier EXX1: Individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U G. Godkänd - reflektionen som behandlar de tre seminarierna är skriven enligt anvisningarna och resonemanget är förankrat i relevant kurslitteratur. U. Underkänd - reflektionen är ej skriven enligt anvisningarna. EXX2: Muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U G. Godkänd. - studiegruppen planerar och presenterar ett djur på ett fantasifullt, kreativt och lärorikt sätt. Presentationen ska rikta sig till barn i förskoleålder. Alla medlemmar i SA-laget deltar aktivt i planeringen och framförandet av djurpresentationen. U. Underkänd - uppgiften genomförs ej i enlighet med anvisningarna. EXX3: Individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F A. Utmärkt. - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt självständigt problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt redogöra för och kritiskt reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och självständigt analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. B. Mycket bra. - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt redogöra för och nyanserat reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. C. Bra. - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt utförligt diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - utförligt redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande.

11 11 (13) D. Tillfredsställande. - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett tillfredsställande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande. E. Tillräckligt. - utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll (naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för och motivera de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet, - utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett grundläggande sätt identifiera och redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. - studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg och som kan åtgärdas inom en vecka. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. - examinationen är otillräckligt genomförd och behöver skrivas om. Texten är bristande på några/flera av följande punkter: Brister i redogörelsen och/eller diskussionen av det mindre projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv. Brister i redogörelsen och/eller motiveringen för användandet av estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet. Brister i identifieringen och redogörelsen för barnens utforskande och lärprocesser utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp. Kopplingen till litteraturen är för svag. Språkhantering och/eller referenshantering uppvisar stora brister. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXX3 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

12 12 (13) eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på

13 13 (13) Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.