Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 35 förskolor, både med enskilda och kommunala huvudmän. Följande frågeställningar ska besvaras inom granskningen: 1. Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? 2. Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? 3. Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Skolinspektionen besökte förskolan Österstad med Motala kommun som huvudman den 8 9 mars 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Anna Gabrielsson och Monica Axelsson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Svalan. Vid besöket intervjuades hela arbetslaget på avdelningen Svalan, förskolechefen, personal från förskolans andra avdelning samt den specialpedagog som är knuten till förskoleområde Öster, i vilket förskolan Österstad ingår. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat och anger de utvecklingsområden som är aktuella för förskolan Österstad. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/
Beslut 2 (4) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att det är otydligt om personalen har en gemensam förståelse för förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer dock att personalen har rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd. När eventuella behov av särskilt stöd uppmärksammats, kartlägger personalen barnets situation tillsammans med förskolans specialpedagog. Dock är det otydligt för personalen vad i kartläggningen som ska dokumenteras, och förskolan saknar en struktur för, och stödmaterial kring att kartlägga situationen. Utifrån kartläggningen utformar personalen och specialpedagogen stödinsatser, som endast i vissa fall dokumenteras i en handlingsplan. Förskolechefen har inte tydliggjort för personalen när en handlingsplan ska upprättas. Skolinspektionen bedömer att stödinsatser huvudsakligen genomförs i den ordinarie verksamheten, men att det också förekommer individuellt inriktade insatser som genomförs enskilt. Miljöerna är inte fullt ut tillgängliga för alla barn. Aktiviteter anpassas inte alltid utefter den aktuella barngruppens behov och förutsättningar så att alla barn ges möjlighet att medverka aktivt. Det finns variationer i personalens förhållningssätt gentemot barnen, och personalen uppmärksammar inte alltid de behov som finns i barngruppen. Stödinsatser dokumenteras till viss del av specialpedagogen, men förskolans personal har ingen egen dokumentation, och uppföljningar och utvärderingar av insatta stödinsatser sker endast muntligt. Skolinspektionen bedömer att personalen ges förutsättningar för arbetet med barn i behov av särskilt stöd genom att det finns utarbetade stödstrukturer i form av tid för samtal och reflektion samt kompetensutveckling. Därtill har förskolan tillgång till stödfunktioner i form av en specialpedagog som är knuten till förskoleområdet samt kommunens elevhälsa och externa funktioner såsom habiliteringen. Förskolechefen har dock inte ännu utvärderat användningen av och tillgången till stödstrukturer och stödfunktioner. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte tar ansvar för att verksamheten anpassas efter alla barn, samt utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver.
Beslut 3 (4) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver tydliggöra rutiner för att kartlägga och dokumentera arbetet med barn i behov av särskilt stöd, samt se tifi att det finns en struktur för att följa upp och utvärdera stödinsatser. Förskolechefen behöver se till att personalen utvecklar ett gemensamt förhållningssätt i bemötandet av alla barn i barngruppen så att alla barn får den uppmärksamhet och det stöd de behöver. Personalen behöver anpassa aktiviteter samt använda miljöer och material utifrån den aktuella barngruppens behov. I detta ingår att se till att alla barn ges möjlighet att aktivt medverka i aktiviteter utifrån sina behov och förutsättningar.
Beslut 4 (4) Uppföljning Motala kommun ska senast den 20 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Som stöd för redovisningen kan bifogade mall (bilaga 2) användas. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:209) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredare Marie Sjöberg och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef 4- Anna Gabrie e?-1----------a"---- sson Utredare/Föredragande
Bilaga 1 1 (4) Bilaga 1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Österstad Förskolan Österstad är belägen i en mindre ort på landsbygden utanför Motala tätort. Förskolan har sammanlagt 40 barn inskrivna på två avdelningar: Svalan och Lärkan. Båda avdelningarna har barn i åldrarna 1 5 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt åtta personer varav två är legitimerade förskollärare. På avdelningen Svalan arbetar fyra personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare tre förskolor. Resultat från granskningen i förskolan Österstad Personalen vid förskolan Österstad beskriver förskolans uppdrag avseende barn i behov av särskilt stöd på olika sätt. Bland annat säger de att alla behöver särskilt stöd i viss mån, under perioder, att det handlar om integration, de [barnen] ska känna sig som en i gruppen och att ge barnen den tid de behöver. Förskolechefen säger att hon tror att personalen har en gemensam syn på uppdraget, men att de behöver komma till en förståelse så att de kan göra lika. All personal i kommunens förskolor har deltagit eller ska delta i utbildningar kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt "vägledande samspel". Förskolechefen uppger att utbildningarna är en del i ett långsiktigt arbete för att utveckla personalens kompetens att förstå och se barnen på ett annat sätt. Förskolans arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd I det förskoleområde där förskolan Österstad ingår tillämpas sedan 2016 ett system med "utvecklingsdagar" var tredje vecka då personalen gemensamt har tid för planering och reflektion. Förskoleområdet har en anställd specialpedagog som vanligtvis deltar under en del av dagen. Även förskolechefen är närvarande till viss del. Två gånger per läsår hålls så kallade barnkonferenser då personalen pratar om alla barn i barngruppen. Personalen uttrycker att de då fångar upp och tillsammans med specialpedagogen reflekterar över olika saker de sett i barngruppen, exempelvis om något barn drar sig undan eller om matsituationen inte fungerar. Enligt personalen finns inga uttalade rutiner för hur förskolechefen ska informeras om att det finns barn som kan vara i behov av särskilt stöd, men de uppfattar att det sker snabbt i de fall det är något allvarligt, något vi [personalen] inte rår på. När personalen uppmärksammat att ett barn kan vara i behov av särskilt stöd kartläggs barnets situation genom att både personalen och specialpedagogen observerar barngruppen. Exempelvis observeras hur barnet fungerar utomhus respektive
Bilaga 1 2 (4) inomhus, samspel och stämningen i gruppen, bland annat utifrån att det kan finnas barn som knuffas och förstör. Därefter diskuterar de gemensamt vad de sett i observationerna. Personalen uppger att de även diskuterar hur deras eget förhållningssätt påverkar barnen utifrån att man går olika bra ihop med de här barnen. Enligt personalen finns inget stödmaterial för att kartlägga situationen, och de uttrycker att det vore bra att ha en tydligare struktur för kartläggning och dokumentation. Personalen uppger att specialpedagogen brukar skriva ned något, men att de inte har, och inte heller behöver, någon egen dokumentation utöver vad som finns i barnens utvecklingsplanen Personalen utformar stödinsatser med hjälp av specialpedagogen. Specialpedagogen uttrycker sin roll som att hjälpa till att hitta verktyg men också attfå insatser att bli verklighet. Förskolechefen framhåller att vårdnadshavare är med i hela processen, medan personalen uppger att vårdnadshavare vanligtvis inte deltar i att utforma stödinsatser, men informeras genom tambursamtal. I vissa fall upprättas en handlingsplan där stödinsatser för barn som bedömts vara i behov av särskilt stöd dokumenteras, dock görs det inte alltid och personalen känner inte till någon rutin för när en handlingsplan ska upprättas. Förskolans arbete med att tillgodose behov av särskilt stöd Förskolechefen säger i intervju att stödinsatser kan genomföras både individuellt och i hela barngruppen. Insatser består ofta i resursförstärkning, men av intervjuerna framgår att det inte alltid är klargjort för personalen hur den extra resursen ska användas. Vidare säger förskolechefen att det handlar mycket om verksamheten och att göra om våra rum. Personalen uppger att deras fysiska inomhusmiljö i dagsläget inte är tillgänglig fullt ut för alla barn, men att de påbörjat ett arbete med förändring av förskolans lärmiljöer. Förskolans lokaler utgörs av flera rum med olika inriktning vars användning regleras av personalen, exempelvis hur många som får vara i rummen samtidigt. Materialet är mestadels exponerat och tillgängligt för barnen, men det finns också höga hyllor med material som barnen får be personal att ta fram. Personalen beskriver att stödinsatser kan vara att flytta om i rummen, dela in barnen i mindre grupper, låta barn tillfälligt byta avdelning eller utöka resurserna för att kunna ge något specifikt till ett barn. Någon nämner också att det kan vara att stötta barnen att samspela. Specialpedagogen uttrycker att hon tror att personalen numera arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt och att det finns en vilja att försöka. Det framkommer i intervjuer att personalen skulle kunna genomföra insatser mer effektivt, exempelvis används inte bildstöd så som vi sagt.
Bilaga 1 3 (4) Skolinspektionens observationer visar att det finns exempel där personalen stödjer barnens samspel. I en vuxenledd gruppaktivitet där ett mindre antal barn deltar är aktiviteten anpassad så att alla barn kan vara aktiva och agera självständigt, och personalen uppmuntrar aktivt samspelet i gruppen. Skolinspektionens observationer visar dock att det också finns tillfällen då barnen inte uppmuntras att samspela med varandra och inte heller får stöd eller uppmärksamhet från personalen. Exempelvis noteras vid måltiderna att vissa barn kan sitta tysta utan att få stöttning att delta i det samtal som förs mellan övriga barn vid bordet. Vid flera tillfällen under observationerna uppfattar heller inte personalen när barn behöver hjälp eller försöker påkalla uppmärksamhet. Skolinspektionens observationer visar vidare att alla barn deltar i de gemensamma aktiviteter som anordnas för hela gruppen. Dock är aktiviteterna inte anpassade så att alla barn ges förutsättningar att aktivt kunna medverka i aktiviteten. Exempelvis genomförs en lång promenad, då flera av barnen sitter i vagnar hela vägen. Skolinspektionen kan generellt under observationerna notera variationer i personalens förhållningssätt gentemot barnen. Vid vårterminens barnkonferenser utvärderar personalen hur stödinsatserna fungerar. De kan också ha tätare uppföljningar med specialpedagogen om de uppfattar att de behöver tänka om. Förskolechefen säger att dokumentation av uppföljning och utvärdering borde finnas med i personalens minnesanteckningar, men personalen uppger att de inte dokumenterar varken uppföljningar eller utvärderingar. Förskolechefen uttrycker att hon tar ansvar för arbetet med särskilt stöd genom att vara delaktig i verksamheten, lyssna på personalen och konkret se förändringar som görs vid förskolan, jag ser ju hur de bär runt på sofforna. Stödstrukturer och stödfunktioner Personalen vid förskolan uttrycker att de är nöjda med nuvarande system med utvecklingsdagar och barnkonferenser samt möjligheter till kompetensutveckling. Personalen anser att förskolechefen lyssnar till dem exempelvis gällande sammansättning av barngrupper och organisering av personalresurser. Personalen uppfattar områdets specialpedagog som en i arbetslaget och de har också tillgång till, och har använt sig av, stöd från kommunens elevhälsa samt externa funktioner såsom habiliteringen. Enligt förskolechefen är förskoleområdets system med utvecklingsdagar och egen specialpedagog så nytt att hon ännu inte har utvärderat om systemet och tillgången till stödfunktioner är tillräcklig och ändamålsenlig. Förskolechefen säger jag vet inte riktigt, vi prövar om vi hamnat rätt.
Bilaga 1 4 (4) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsunderlag som använts i granskningen. Bedömningsområde 1 Har förskolan arbetssätt för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur förskolan uppmärksammar att ett barn tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av särskilt stöd och om förskolechefen ser till att barnets situation i förskolan kartläggs. Vidare om förskolechef och arbetslag gör noggranna pedagogiska överväganden för att utforma verksamheten utifrån barnets behov. Bedömningsområde 2 Tillgodoses behov av särskilt stöd så långt som möjligt i den ordinarie verksamheten? Inom detta bedömningsområde ingår att granska hur arbetslaget genomför stödinsatser i den ordinarie verksamheten och i detta arbete anpassar samt använder miljö och material utifrån barngruppens behov. Vidare att förskolechefen tar ansvar för att planerade stödinsatser genomförs av arbetslaget. Bedömningsområde 3 Finns det stödfunktioner och stödstrukturer som kan bistå förskolepersonalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Under detta bedömningsområde ingår att granska vilka stödstrukturer och stödfunktioner som finns för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Med stödstrukturer avses kompetensutveckling, förutsättningar för kvalitetsarbete, och organisation av verksamheten. Med stödfunktioner avses tillgång till konsultation och handledning inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska området.
Bilaga 2 1 (2) Bilaga 2 Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde 1: Förskolechefen behöver tydliggöra rutiner för att kartlägga och dokumentera arbetet med barn i behov av särskilt stöd, samt se till att det finns en struktur för att följa upp och utvärdera stödinsatser. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 2: Förskolechefen behöver se till att personalen utvecklar ett gemensamt förhållningssätt i bemötandet av alla barn i barngruppen så att alla barn får den uppmärksamhet och det stöd de behöver. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt:
Bilaga 2 2 (2) Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Utvecklingsområde 3: Personalen behöver anpassa aktiviteter samt använda miljöer och material utifrån den aktuella barngruppens behov. I detta ingår att se till att alla barn ges möjlighet att aktivt medverka i aktiviteter utifrån sina behov och förutsättningar. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras: