Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan tillhör Brogårdens förskola Planen gäller för läsår 2017/2018 t o m 1 november 2018 Vår vision Alla människor har ett egenvärde och accepteras för den man är. Alla är olika och alla har rätt att vara olika. Varje barn ska respekteras för den man är och garanteras förutsättningar för att utvecklas på lika villkor. På vår förskola accepterar vi inte kränkande behandling eller mobbning. Inget barn får diskrimineras p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning. Inget barn eller vuxen på förskolan ska känna sig kränkt eller mobbad. Denna målsättning arbetar vi med varje dag. I skollagen står att var och en som verkar inom förskolan och skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Det betyder att förskolan skall vara fri från kränkningar och mobbning. Vi vuxna ska alltid, ständigt, markera när vi ser kränkande handlingar och visa på att agerandet inte accepteras. Det är viktigt att en kränkning inte görs större eller mindre än den är. Befogad gränssättning eller tillrättavisning för att upprätthålla ordning och god miljö måste få förekomma, även om ett barn kan uppleva detta som kränkande. På vår förskola är vi medvetna om hur vi bemöter varandra. Vi tänker att alla barn är allas barn. Alla vuxna på förskolan är fast beslutna att tillsammans med våra barn och föräldrar skapa en miljö där alla känner trygghet och glädje och bemöts med nyfikenhet och respekt. Ansvariga för planen Förskolechef Ingela Karlson tillsammans med personalen på förskolan. Barnens delaktighet Kompisregler pratar vi mycket om och tillsammans med barnen gör vi en Kompis-sol där

barnen är med och bestämmer vilka regler vi ska ha och hur vi ska vara mot varandra. Vi pratar mycket med barnen om att vi är olika, och att det är bra. Vårdnadshavarnas delaktighet Denna plan finns tillgänglig att läsa på förskolans hemsida. Vårdnadshavare besvarar GR-enkäten. Barnens trivsel och trygghet tas alltid upp vid utvecklingssamtalen. Som vårdnadshavare ber du om ett enskilt samtal om du vill ta upp något som inte ditt barn eller andra barn och föräldrar ska behöva lyssna på. Vårdnadshavare kontaktar personal/förskolechef om dennes barn råkat illa ut på förskolan Personalens delaktighet Resultatet från GR-enkätens svar, samt tankar och reflektioner från föräldrasamtalen lyfts och beaktas i arbetslaget. Dessa kan sedan leda till åtgärder i arbetet med barnen. Personalen tagit del i utformningen av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Samtal och uppdatering av planen sker i personalgruppen vid APT under läsåret. I september görs en nulägesanalys utifrån den nya barngruppen med hjälp av observationer och därefter revideras planen. Vi informerar föräldrar vid inskolningssamtal. Dagliga samtal sker i alla barngrupper, efter åldersnivå, om hur man ska vara mot varandra, att vi är olika och att det är bra. Vi läsårets slut utvärderas planen av personal och förskolechef. Denna gång är planen gällande till nov. - 18.

Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/ kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Utvecklingsmål: - Under läsåret 2017/2018 följer vi kontinuerligt upp Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planerade och genomförda insatser: - Två gånger i månaden träffas pedagoger från varje avdelning tillsammans med förskolechef för att stämma av nuläget på förskolan. - Vid utevistelse på gården skall första pedagogen som kommer ut, scanna av gården för att upptäcka eventuella faror. Rutiner gällande detta för vikarier och pedagoger skall finnas på varje avdelning. - En karta över utemiljön finns på varje avdelning. På kartan är det markerat hur vi som personal ska röra oss för att ha bra översyn över gården. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Samtlig personal samt förskolechef.

Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) - Träffarna två ggr/ månad har gett oss en aktuell bild av nuläget och vad vi behöver arbeta vidare med. Planen blir på detta sagt bättre förankrad och hjälper till att sätta fokus i det vardagliga arbetet mot diskriminering och kränkning. Träffarna bör fortsätta kommande läsår. - Det har fungerat väl att arbeta med rutinen att den första pedagogen som kommer ut på gården ser över eventuella faror. Vi har en överskådlig gård vilket bidrar till trygghet för både pedagoger och barn. - Kartan över utemiljön förtydligar för personal. Genom att personalen vet var de ska röra sig under utevistelsen har det gett god effekt för barnens trivsel och trygghet i uteleken. Årets plan ska utvärderas senast Senast nov. 2018 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Observationer i barngruppen och samtal med föräldrar och barn ligger till grund för reflektioner i arbetslaget. Höstens resultat från Gr-enkätens svar analyseras under våren 2018. Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Förskolechef Ingela Karlson tillsammans med samtlig personal på förskolan. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-,

grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. Kartläggningsmetoder - GR-enkäten varje år till vårdnadshavare. - Arbetslagen samtalar om iakttagelser kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån bl.a. incidentrapporten på varje avdelningsmöte. - Vid APT behandlas alltid Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi analyserar resultat och tar fram underlag för åtgärder. - Observationer av gruppkonstellation, gruppdynamik, lekmaterial, rummet, miljön, tid på dagen mm. Hur har barnen involverats i kartläggningen Samtal med och observationer av barnen. Hur har personalen involverats i kartläggningen Det är personalen i varje arbetslag som ansvarar för att kartlägga sin barngrupp och se vilka stödinsatser de behöver planera för. Vid behov tar man hjälp av specialpedagog eller förskolechef. Resultat och analys Utvecklingsområden under läsåret 17/18 - Fortsätta med möten två gånger i månaden med en pedagog från varje avdelning samt förskolechef. - Fortsätta att se över rutinen kring uteleken i utemiljön. - Fortsätta att arbeta med personalens placering vid utevistelsen, förändra kartan vid behov.

Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förebyggande arbete: Fasta möten där vi diskuterar och utvärderar vår plan. Daglig kontakt med vårdnadshavare, inom arbetslaget och mellan avdelningar. Barnhälsoteam bestående av specialpedagog och förskolechef träffas varannan vecka. Pedagogerna är närvarande i de rum och under uteleken där barnen vistas. Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras.) Mål: - alla barn ska känna sig trygga - alla barn ska känna sig sedda Förebyggande/Främjande insatser och åtgärder:

- kamrat- och samarbetsövningar- - närvaro av vuxna, både i och utanför lek. - vara goda förebilder - kontinuerliga samtal i arbetslaget om värdegrunden och att arbeta med den i barngruppen - visa på klara och kända gränser - att snabbt reagera/agera när vi ser något som inte är OK - att genom respektfullt förhållningssätt sätta vi tydliga gränser mot oacceptabla beteenden som är kränkande och diskriminerande. - vi delar in oss i mindre grupper för en lugnare lekmiljö vilket ger barnen bättre förutsättningar i det sociala samspelet och dessutom kan minimera stress. Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Vi ska lyfta följande frågor regelbundet på våra arbetslagsplaneringar: - Vilka konfliktmönster ser vi i barngruppen? - Finns det något enskilt barn som utsätts för kränkningar eller diskriminering? - Ser vi några mobbningstendenser? - Har vi god uppsikt över alla utrymmen där barnen befinner sig? När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Kontinuerlig uppföljning och utvärdering på planeringsmöten i varje arbetslag, samt på gemensam utvärdering i huset vid läsårets slut 2018. Förskolechef Ingela Karlson samt Sirilak Rattana och Harriet Palm tillsammans med övriga pedagoger på förskolan vid utvärderingsdag våren 2018.

Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) Varje personal har ansvar för att följa upp ev. händelser mellan barn. Incidentrapport skrivs och kontakt med vårdnadshavare tas där så bedöms. Tar reda på vad som hänt: - Pedagogerna pratar omedelbart med den som utfört och den som utsatts för den kränkande behandlingen, oavsett om kränkningen utförts av vuxen eller barn. - Tar kontakt samma dag med alla inblandade barns föräldrar och ev. förskolechef om det gäller vuxen. - Bearbetar vidare i gruppen för att förhindra liknande situationer igen, t ex med rollspel. Vid återupprepade kränkningar: - Ny bedömning av situationen i arbetslaget för att analysera orsaken till handlingen. - Kontakta föräldrarna - Kontakta specialpedagog - En handlingsplan upprättas - Om en vuxen kränker ett barn eller vuxen kränker en annan vuxen kontaktas förskolechef.

Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal Tar reda på vad som hänt: - Pedagogerna pratar omedelbart med den som utfört och den som utsatts för den kränkande behandlingen, oavsett om kränkningen utförts av vuxen eller barn. - Tar kontakt samma dag med förskolechef om det gäller vuxen. - Bearbetar vidare med enskild person och i gruppen för att förhindra liknande situationer igen. Interna rutiner för uppföljning Incidentrapporter följs upp vid varje APT, där vi ser om vi ser mönster. Ev. åtgärder diskuteras och verkställs. Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) Här behöver vi ständigt bli påminda. Förskolechef och arbetsplatsens SO ansvarar. Ansvarsförhållanden/områden Ansvariga pedagoger Förskolechef Specialpedagog Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje barn har en ansvarspedagog, men vårdnadshavaren kan vända sig till alla pedagoger i arbetslaget. Förskolechefen Specialpedagogen

Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utrednings- och åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjlighet att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla

1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)

Datum: 161124 Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barnoch ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret.

Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46 Administrativ chef 0322-61 63 51 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 2) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 2) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barnoch ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 2) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. -

2) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad. Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen

handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK 160322

Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK 150825