HUR SKER SAMVERKAN I TIDIGA SKEDEN AV SAMHÄLLS- OCH INFRASTRUKTURPLANERINGEN?

Relevanta dokument
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Från parkering till mobilitetshubbar

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Regional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering

Samverkan i samhällsbyggnadsprocesser

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Flernivåstyre i Västerbotten. Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Hur får man icke frälsta att förstå/ta till sig det regionala uppdraget om fysisk planering?

Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar.

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Tillväxt kräver planering

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Regional överenskommelse

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Samhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

SAMVERKAN I E12-REGIONEN

Åtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan:

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Planering och beslut för hållbar utveckling

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa

Tjänstemannastöd Specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård

Kommunstyrelseförvaltningen

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur?

Att organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS

Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget

Förändrad planeringsprocess för bättre dagvattenhantering

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Följeforskning BoStad2021 Presentation remissversion Delrapport 1 Februari 2017

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

Vi kopplar samman stad och land.

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur

För gränsöverskridande infrastrukturplanering. Jerker Sjögren Vasa

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Omställning till fossilfri transportsektor

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

Första frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm

RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

Digitalisering på Trafikverket. Dataföreningen Nätverk e-förvaltning och digitalisering. Anne Grön. TMALL 0794 Presentation bilder sommar

10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010

Tjänstemannastöd Specifika samverkansrådet för folkhälsa Beslut i Regionala chefsamverkansgruppen (KC/RD)

Förankring av handlingsplaner ska det verkligen vara nödvändigt? Uppdrag Psykisk Hälsa Fredrik Lindencrona

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Policy för medborgardialog

Infrastruktur för framtiden

Transkript:

HUR SKER SAMVERKAN I TIDIGA SKEDEN AV SAMHÄLLS- OCH INFRASTRUKTURPLANERINGEN? EXEMPEL PÅ ARBETSSÄTT OCH LÄRDOMAR FRÅN NÅGRA PROJEKT I DE NORDISKA LÄNDERNA Christian Fredricsson Trivector Traffic Grandseminarium, Lund 25 September 2018

INNEHÅLL 1. Varför behövs en god samverkan? 2. Nya metoder för infrastrukturplanering i Sverige 3. Kort utblick mot andra länder 4. Utmaningar med samverkan i tidigt skede 5. Summering och lärdomar 2

VARFÖR SAMVERKAN I SAMHÄLLSPLANERINGEN? 3

NÅGRA UTVECKLINGSINRIKTNINGAR Fortsatt stark urbanisering samordning av bostadsbyggande och infrastruktur avgörande för att använda marken på resurseffektivt sätt. Funktionella planeringsproblem samordning över administrativa gränserna, mellan städeroch landsbygder, men också mellan näringslivet och offentliga aktörer. Digitaliseringen av transportsystemet 4

EN HÅLLBAR PLANERING I FLERA NIVÅER Ökade krav om samordning av mellan olika planeringsnivåer Näringsdeparteme nt Regleringsbre v Inriktningsplan ering Åtgärdsplanerin g Regering/Riks dag Miljödeparteme ntet Nationell nivå Internationella mål i nationell, regional och lokal planering Trafikver ket Nationell transportplan Organ/myndig heter Dokument/plan er Ej obligatoriska dokument/plan Bindande er Ej bindande Vägplanering Länsstyrel sen RU P Regional infrastrukturpl an (länsplan) Förstudi e Vägutredn ing Arbetsp lan Bygghand ling Regionalt självstyrelseorg an Bristanalys/problembeskrivning (tidiga skeden) Planprogr am Bover ket MKN, åtgärdsprogram Kommu ner Ö P FÖ P D P Bygglovshandl ing Kommunal nivå Trafikstrat egi Trafikp lan Områdesbestämme lser Regional nivå 5

MEN DELAT ANSVAR Planeringsuppgifterna som genomförs för att hantera rådande utmaningarna är svårnavigerade. I gränslandet för olika myndigheters ansvarsområde, mandat och rådighet. Samverkan med det privata och civila aktörer krävs för måluppfyllelse. STATEN OFFENTLIGA KOMMUNER PRIVATA CIVILA 6

KOMPLEXA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Många mål, planer, strategier och aktörer på olika nivåer Genomförande och måluppfyllelse: planeringen leder inte dit man vill. Ökad krav på effektivare genomförande av planeringen: få fram nya bostäder och infrastruktur snabbt! Nya metoder för infrastrukturplanering 7

NYA METODER FÖR INFRASTRUKTURPLANERING Åtgärdsvalsstudie som planeringsverktyg Förhandlingar Avsiktsförklaring, breda överenskommelser Stadsmiljöavtal 8

FÖLJER TENDENSERNA I NORDEN OCH ÖVRIGA EU

FINLAND: AVTAL RÖRANDE MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRAFIK Avtal (bred överenskommelse) som staten ingår med de största stadsregionerna och som stöder samarbetet mellan kommunerna i en stadsregion, samt mellan kommunerna och staten: Tillgodose av behovet av nya bostäder Samordning av markanvändning, boende och trafik Trafiktjänster och trafikinfrastruktur Två avtalsperioder: 2013-2015 och 2016-2019 10

FINLAND: LÄRDOMAR AVTAL RÖRANDE MARKANVÄNDNING, BOENDE OCH TRAFIK Ökad effektivitet av nationella program och planer. Ökad engagemang från kommunerna. En arena för dialog över administrativa- och sektoriella gränser. Utmaningar: Nätverksorienterat samarbete med delvis otydliga kopplingar till redan antagna planer. Otydligt hur privata aktörer involveras och hur medborgarinflytande säkerställs. Något för alla har prioriterats över ett regional helhetsperspektiv. 11

GEMENSAMT markanvändning, transporter och bostäder samordnas i en gemensam process - funktionella planeringsutmaningar. Planeringsverktygen går bortom traditionell planprocess formalisering genom kontrakt och avtal (contractual governance). Mer eller mindre experimentella försök att hitta nya modeller och arbetssätt och få utvärderingar kring konsekvenser. Ökad betydelse för informell dialog i tidigt skede. 12

Trivector Trivector INFORMELL SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE 13

MÖJLIGHETER: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Ökad gemensam förståelse för potentiella målkonflikter, problem, utmaningar, evidens, planer och strategier tidigt i processen leder till ökad kunskap om potentiella lösningar i framtiden. Planer och strategiers legitimitet. Vikten av att en plan upplevs som legitim (snarare än formellt antagen) måste finnas gemensamma fördelar för involverade aktörer för att bidra till genomförandet. Ökad tillit mellan aktörerna genom att i tidigt skede utbyta information leder till ökad tillit mellan aktörerna, som i sin tur leder till ökad genomförbarhet och måluppfyllelse av planeringen. 14

UTMANINGAR: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Involvera alla berörda parter i en legitim, öppen och transparant process. Hur avgränsas samverkan? Vad samverkan vi om, med vem, när och varför? Ostrukturerade medskapande processer blir ofta resurskrävande. Svårt med ansvarsutkrävande och brister i transparens: svag koppling mellan formella beslutsvägar och informella processer. Ingen samsyn om när tidigt skede inträffar och vem som ansvarar för initiering av samverkan 15

SUMMERING LÄRDOMAR: SAMVERKAN I TIDIGT SKEDE Informell dialog blir allt viktigare: Uppnå samsyn om planeringsmål och ge en plan legitimitet Ömsesidigt beroende av varandra för genomförandet av planeringen Tydliggör kopplingar mellan formella beslutsvägar och informella processen: Undvika risken med parallella processer Balansera effektiviteten med legitimiteten Definiera och avgränsa samverkan - tydligt mål och handlingsplan för samverkan. Samsyn om tidigt skede 16

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Christian Fredricsson Trafikkonsult Trivector AB Lund Stockholm Göteborg Barnhusgatan 16, SE-111 23 Stockholm/Sweden Direct +46 (0)10-456 56 81 17 Trivector Trivector.