Våren och hösten Konjunkturbarometer för. Västsverige +42. Bilden fortsatt ljus

Konjunkturbarometer för Västsverige Våren och hösten 27 42 Bilden fortsatt ljus

innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri.....5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet 1 Bilhandel och Samfärdsel... 11 Detaljhandel och Partihandel... 12 FyrBoDal... 13 Stor-Göteborg... 14 Halland... 16 Sjuhärad... 17 Skaraborg... 18 Branschöversikt med konjunkturindex... 19 Strukturdata... 2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Stor-Göteborg, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under april månad avser utfall för andra halvåret 26, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 27. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

förord en etablerad i Västsverige Det är med stor glädje vi denna gång kan presentera konjunkturbarometern för Västsverige. Resultaten från vårens undersökning bekräftar vad många säkert redan känt på sig, att det för närvarande går väldigt bra för de västsvenska företagen. De två senaste åren har det ekonomiska klimatet i regionen förbättrats successivt, men det riktiga lyftet i konjunkturen har ändå inte infunnit sig. Med tanke på optimismen hos företagen i höstas kunde man ana att förbättringen skulle bli mer påtaglig efter årsskiftet. Det är bara att konstatera att förväntningarna infriats och att högkonjunkturen nu är etablerad i Västsverige. Det är anmärkningsvärt hur väl företagen gång på gång lyckas förutsäga den ekonomiska utvecklingen i regionen. Det Konjunkturindex som beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västsverige, baserat på företagens egna bedömningar, och som kan anta värden från 1 till 1 står under våren i 42. Det är alldeles i närheten av värdet som sattes ut i prognosen i höstas och en förbättring för fjärde halvåret i följd, till att börja med från 2 våren 25 och senast från 35 i höstas. Konjunkturen i Västsverige är nu den starkaste sedan den förra högkonjunkturen hösten 2 då Konjunkturindex stod i 43. Även om konjunkturen förstärkts på bred front sedan förra hösten uppvisar den regionala bilden ungefär samma skillnader som tidigare. Allra starkast är läget nu i Stor-Göteborg, som nu dragit ifrån övriga delregioner något, med ett Konjunkturindex på 48. Därefter följer trion Halland, Sjuhärad och Skaraborg väl samlade på konjunkturkurva med Konjunkturindex inom ett snävt intervall på 43 till 42. Avståndet till FyrBoDal, som också flyttat fram sina positioner, är det samma som tidigare med ett index på 28. Det är den varuproducerande sektorn byggindustrin och tillverkningsindustrin tillsammans med branschen företagstjänster som fungerat som tillväxtmotorer i Västsverige. Men nu tycks också handeln hakat på uppgången ordentligt. Detaljhandeln står inför en kraftig expansion efter en tidigare förhållandevis trög utveckling. Den osäkerhet som den tungt vägande transportmedelsindustrin gav uttryck för i höstas synes ha varit obefogad. Efter årsskiftet har både hemmaoch exportmarknaden expanderat kraftigt för branschen, och optimismen hos företagen är stark inför hösten. Det nya positiva inslaget i den ekonomiska bilden från i höstas med ökad sysselsättning i näringslivet består och har förstärkts. Övervikten för de företag som ökat antalet jämfört med dem som minskat sin personal det senaste halvåret är ännu större än i höstas. Sysselsättningsökningen i Västsverige är nu nästan lika omfattande som under det tidigare toppåret år 2. Företagens optimism består och de allra flesta pilar pekar uppåt inför hösten. Det finns alltid en risk att företagen kan överskatta den kommande utvecklingen när konjunkturen står på topp. Men företagens orderböcker är välfyllda, så om inget oförutsett inträffar talar det mesta för att tillväxten i såväl produktion som antal blir stark det närmaste halvåret. Till sist vill vi tacka de företag som tagit sig tid att medverka i undersökningen. Intresset att delta har denna gång varit större än någonsin. Till vårens barometer har svar inkommit från inte mindre än 92 procent av företagen, vilket är ett enastående bra resultat för en frivillig undersökning av detta slag. Företagen får nu tillbaka sina uppgifter i olika sammanställningar där de t.ex. kan jämför sig med utvecklingen i deras egen bransch. Martin Andreae Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

sammanfattning Stark optimism inför hösten Konjunkturen i Västsverige har förstärkts påtagligt sedan årsskiftet efter den kraftiga förbättring som ägde rum under 26. Det innebär en uppgång för fjärde halvåret i följd, och att konjunkturläget i regionen under våren i år är lika starkt som under hösten år 2. en är nu etablerad i hela Västsverige, förutom i FyrBoDal, samt i de flesta branscher. Sysselsättningen inom näringslivet har fortsatt att öka relativt kraftigt sedan i höstas. Samtliga branscher räknar med ytterligare förbättring av konjunkturen närmaste halvåret. I Västsverige har konjunkturen förbättrats ytterligare efter årsskiftet efter den kraftiga förbättring som skedde under förra året. Uppgången har varit bred och berört samtliga fem delregioner och alla branscher. en är under våren etablerad i hela regionen, med undantag för den nordvästra delen, och i de allra flesta branscher. Sysselsättningen har ökat relativt kraftigt sedan i höstas och än en gång mer än planerat. Optimismen om konjunkturen under det närmaste halvåret är ännu något mer utbredd bland företagen än i höstas. Även om företagen ofta tenderar att överskatta utvecklingen på toppen av en högkonjunktur pekar det mesta för en ytterligare förstärkning av konjunkturläget under det närmaste halvåret. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 42. Det innebär en påtaglig förbättring från index 35 i höstas. en för vårens konjunkturläge var utsatt till 44. Uppgången omfattar, liksom under våren och hösten i fjol, samtliga fem delregioner. Enligt förväntningarna från i höstas har nu Stor-Göteborg intagit ledarpositionen i den västsvenska konjunkturligan och även ryckt ifrån de övriga något med ett Konjunkturindex på 48. Därefter följer Halland med index 42 samt Sjuhärad och Skaraborg båda med 41. Sist ligger fortfarande FyrBoDal efter en ny upphämtning med index 28. Optimismen består och är ännu något er utbredd bland företagen än i höstas och omfattar samtliga delregioner och i princip alla branscher. Företagens förväntningar indikerar en ytterligare förstärkning av den allmänna konjunkturen till hösten till ett Konjunkturindex på 5. Sysselsättningen i näringsliver fortsätter att öka och att utvecklas bättre än väntat. et har ökat relativt kraftigt det senaste halvåret och något större omfattning än i höstas. 45 procent av företagen har ökat sin personal sedan i höstas mot 2 procent som minskat den. Absolut flest nyanställningar har skett inom uppdragsverksamheten, men även inom byggbranschen och industrin är nyanställningarna betydande. Personalplanerna fortsätter att peka rejält uppåt inför hösten och är de mest omfattande hittills. De största ökningarna väntas inom byggsektorn och uppdragsverksamheten. Detaljhandeln har utvecklats mycket starkt sedan i höstas och börjar nu komma ikapp övriga branscher på konjunkturkurvan. Optimismen är starkt utbredd inför hösten då högkonjunkturen inom branschen kan förutses vara etablerad inom hela Västsverige. Uppdragsverksamheten upplever en ännu starkare högkonjunktur än i höstas. Sju av tio företag har ökat personalen sedan i höstas för att möta den stigande efterfrågan på konsulttjänster. En ny kraftig expansion av verksamheten väntas under andra halvåret i år. Samfärdseln redovisar en lite lugnare utveckling under första halvåret främst av säsongmässiga skäl. Två av tre företag anser sig inte ha några hinder för att expandera och förväntningarna om en förbättring av verksamheten inför hösten är stark. Byggnadsindustrins starka högkonjunktur består oförändrad och sträcker sig över hela Västsverige. 6 procent av företagen uppger att brist på arbetskraft är främsta hinder för expansion. Byggföretagen väntar sig en ytterligare betydande förbättring av konjunktur, orderingång, byggande och sysselsättning inför hösten. Tillverkningsindustrin går nu på högvarv. Produktionen fortsätter att öka kraftigt och har dragit med sig en uppgång i sysselsättningen. Företagens orderböcker är välfyllda och färdigvarulagren i balans. I de flesta branscher råder under våren högkonjunktur. Läget är mycket starkt i hela verkstadsindustrin. Optimismen inför det närmaste halvåret är lika utbredd bland företagen som tidigare. Industrin planerar att öka antalet ytterligare till hösten. 7 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 hösten 27 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Våren 27 8 5 3 1-1 -3-5 -7 v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. 6 4 2 Västsverige -2 Sverige -4 Samfärdseköpshandeinhandeverkverks Sällan- Bil- Tillverk- Parti- Bygg- Uppdr- Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Industrin för Sverige är uppskattad utifrån Konfidensindikatorn. 2 sammanfattning

konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 42 jämfört med 35 i höstas. För Västra Götalandsregionen är Konjunkturindex 43 mot 34 i höstas och 23 förra våren. Den regionala konjunkturbilden har ungefär samma spridning som i höstas. I topp ligger nu Stor-Göteborg med index 48. Därefter följer en trio med Halland, Sjuhärad och Skaraborg inom intervallet 41 till 42. Sist kommer fortfarande FyrBoDal med index 28. Skillnaden i konjunkturläge mellan Västsverige och hela Sverige är fortfarande klart till Västsveriges fördel. Det är bara inom partihandeln och detaljhandeln som konjunkturen är bättre i övriga Sverige. Nyregistreringarna av personbilar har efter en trög utveckling förra året vänt uppåt i år. Under första kvartalet i år ökade nyregistreringarna av personbilar i Västsverige kraftigt, med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 26. Uppgången berör alla fem delområdena. Industrins investeringsplaner för Västsverige har reviderats upp kraftigt sedan i I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX höstas. Efter kraftiga ökningar två år i följd beräknas investeringarna i år komma upp på nästan samma nivå som i fjol. Förra året svarade de västsvenska industriinvesteringarna för drygt 3 procent av Sveriges totala investeringar. Av huvudbranscherna är det datakonsulterna och uppdragsverksamheten som har den absolut starkaste konjunkturen med konjunkturindex på 63 respektive 62, nu följt av byggindustrin och partihandeln med index 54 och 43. Sysselsättningen i näringslivet har ökat för andra halvåret i följd och i stegrad takt. Sedan i höstas har antalet ökat för 25 procent av företagen samtidigt som 2 procent av företagen minskat sin personal. Klart störst är ökningen inom uppdragsverksamheten. Optimismen hos företagen består och är nu t.o.m. något mer utbredd än i höstas. Konjunkturen ser ut att kunna förstärkas ytterligare något under det närmaste halvåret. Starkast är förväntningarna inom detaljhandeln samtidigt som ingen av de undersökta branscherna tror på en sämre konjunktur. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive 4. 8 6 4 2-2 -4 7 6 5 4 3 2 1 8 6 4 2-2 -4 1 Konjunkturindikatorer 8 PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET 1995 27. 95 96 97 Textil 98 Våren 27 Hösten 27 Förlag/ grafik 99 IT 1 Metall Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. 2 Produktion 3 4 5 Maskin 6 KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 27 och hösten 27 KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 27 och hösten 27 IT Kemi 7 Våren 27 Hösten 27 Data Sågverk Livsmedel Transport Partihandel Byggverks Uppdrverks Samfärdsel Tillverkind Sällanköpsh Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR STOR-GÖTEBORG 1996 hösten 27 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR FyrBoDal 1996 hösten 27 6 4 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 hösten 27 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten 27 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten 27 2 2 2 2 2-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 konjunkturläget i västsverige 3

tillverkning, totalt en väntas bestå till hösten Orderläget har förbättrats ytterligare under första halvåret. Produktionen har ökat och dragit med sig en viss uppgång i sysselsättningen. Industrin räknar med fortsatt expansion under andra halvåret. Även antalet planerar företagen att öka till hösten, om än svagt. Bristen på arbetskraft är ännu inte akut, men har ökat. De flesta indikatorer i konjunkturbarometern för den västsvenska tillverkningsindustrin pekar uppåt. Konjunkturindex som kan anta värden mellan 1 och 1 låg i mars på 42, en uppgång från 36 i september resp. 2 i mars förra året. Företagen räknar med att konjunkturen fortsätter att förbättras under de närmaste sex månaderna. Orderingången från såväl exportmarknaderna som hemmamarknaden steg något mer än förväntat från andra halvåret förra året till första halvåret i år och orderläget bedöms totalt sett som bättre än för sex månader sedan. Sysselsättningen uppges ha ökat från september förra året till mars i år. Företagens planer i september pekade på ett oförändrat antal. Andelen företag som rapporterar fullt kapacitetsutnyttjande har stigit marginellt. En viktig del i det ökade orderflödet är en kraftigt och mer än förväntat ökad efterfrågan från hemmamarknaden på transportmedelsindustrins produkter. Även för övriga verkstadsbranscher steg hemmaorderingången påtagligt. Orderingången från exportmarknaderna till verkstadsbranscherna ökade också starkt. Även för den kemiska industrin och sågverken var efterfrågeutvecklingen gynnsam under första halvåret. Tre fjärdedelar av transportmedelsindustrin rapporterar att orderstocken har ökat från september förra året till mars i år och drygt 6 procent av företagen anser att orderstocken är förhållandevis stor. Av övriga delbranscher är det endast livsmedels- och grafisk industri som bedömer orderstocken som något för liten. Fortsatt efterfrågeoptimism Orderingången förutses fortsätta öka under andra halvåret i år. På exportsidan är det el- och optikindustrin som är mest optimistisk, medan transportmedelsindustrin tillsammans med el- och optikindustrin räknar med en fortsatt kraftig uppgång av ordertillflödet från hemmamarknaden. Produktionsvolymen för tillverkningsindustrin steg i ungefär samma, relativt höga takt under första halvåret i år som under andra halvåret förra året. Mest expansiva var transportmedelsindustrin, sågverken och den kemiska industrin där ca 6 procent av företagen redovisar höjd produktionsvolym hittills i år. Framför allt verkstadsbranscherna planerar för fortsatt ökad produktion under andra halvåret i år. Färdigvarulagren för tillverkningsindustrin som helhet synes ha ökat något, men bedöms som i stort sett lagom stora i mitten av mars. Sysselsättningen något upp Flera delbranscher, t.ex. transportmedels-, livsmedels- och kemisk industri, planerade i september förra året att minska antalet under perioden till mars i år. Utfallet visar att sysselsättningen blev oförändrad eller ökade något. Den grafiska industrin drog dock enligt plan ned sysselsättningen relativt mycket. Planerna för perioden mars-september i år pekar mot en svag ökning av antalet, vilken är att hänföra till maskin- och el- och optikindustrin. Transportmedelsindustrin räknar med en viss minskning av sysselsättningen och för den grafiska industrin fortsätter tillbakagången. Bristen på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän har totalt sett blivit något mer uttalad från september till mars, men tillgången på arbetskraft utgör inte något hinder för fortsatt expansion av produktionen. 7 6 5 4 3 2 1-1 -15 INDUSTRIPRODUKTION* 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 15 1 5-5 ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag ORDERINGÅNG* 4 35 3 25 2 15 1 5-5 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 5 4 3 2 1 KONJUNKTUROMDÖME Våren 27, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 27 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN ANSTÄLLDA EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

transportmedelsindustri Under slutet av 26 hamnade transportmedelsindustrin i en som det verkar tillfällig svacka. Våren 27 har det skett en stark återhämtning av efterfrågan och produktion i alla delar av regionen. Optimismen är påtaglig och förväntningarna ganska starka att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta även resten av året. Småföretagen har hittills klarat sig bäst men till hösten ökar farten för de större företagen. Transportmedelsindustrin omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustrin, inklusive komponenter och tillbehör, och är en dominerande del av industrin i Västsverige. Den har därför en mycket stor betydelse för utvecklingen av hela industrisektorn i regionen. I samband med barometern hösten 26 märktes en klar avmattning i konjunkturen för branschen, med sviktande orderingång och stagnerande produktion. Den utvecklingen har nu i stort sett bekräftats. Både export- och hemmamarknadsefterfrågan sjönk något i slutet av 26 och produktionen var oförändrad jämfört med föregående halvår. Orderingången vänder uppåt Under innevarande vår ser det dock betydligt bättre ut. Orderingången repar sig ordentligt och produktionen ser ut att kunna öka kraftigt jämfört med hösten. Speciellt stark jämfört med tidigare förväntningar verkar hemmamarknadsefterfrågan kunna bli. Mer än 6 procent av företagen i branschen räknar med ökad orderingång från hemmamarknaden. Konjunkturindex för branschen, som i höstas beräknades till 27, har för våren uppmätts till 48 vilket alltså innebär en kraftig uppryckning. Återhämtningen gäller hela Västsverige och konjunkturläget är ganska likartat i hela regionen. Den största förbättringen under det senaste halvåret har dock skett i Stor-Göteborg där konjunkturindex ökat från 19 till 45. Värt att notera är att de mindre företagen, som har mindre än 1, hittills har uppvisat betydligt gynnsammare siffror än de större företagen. Efterfrågan och produktion sviktade i höstas för småföretagen inte alls i samma omfattning som för storföretagen, och uppgången under innevarande Stark återhämtning vår se ut att bli klart starkare. Ett konjunkturindex för våren, beräknat för större respektive mindre företag, ger värdena 83 och 41. Bedömningen av orderstockarna har blivit avsevärt mera positiv det senaste halvåret, medan däremot färdigvarulagren inte var till företagens belåtenhet. Kapacitetsutnyttjandet steg en del jämfört med läget i höstas. 51 procent av företagen angav att de körde för fullt i mars, medan andelen var 1 procentenheter lägre ett halvår tidigare. Bättre fart för storföretagen Förutsägelserna inför kommande halvår är förhållandevis optimistiska. De större företagen verkar nu få mera luft under vingarna och tror på en snabbare uppgång än småföretagen. En dryg tredjedel av det totala antalet företag tror på en förbättrad konjunktur under hösten. Man räknar med påtagligt högre orderingång, speciellt från hemmamarknaden, och produktionen stiger kraftigt. Mer än hälften av företagen i branschen tror på stigande produktionsnivå, medan andelen som räknar med nedgång var 15 procent. Andelen som anger brist på personal är något större än tidigare, men arbetskraftsbrist anses inte vara något problem av den stora majoriteten av företag. Efterfrågeläget är fortfarande främsta hindret för expansion, men andelen som angett detta har minskat från 69 procent till 34 procent. Knappt en fjärdedel anger maskin- och anläggningskapaciteten som största hinder. Sysselsättningen i branschen, i synnerhet för de större företagen, har ju haft en nedåtgående tendens under ett antal år och denna tendens ser ut att bestå under resten av 27. Nedgången verkar dock bli av begränsad omfattning. Den är liksom tidigare mest markerad för storföretagen. 6 5 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION* -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 ORDERINGÅNG* 5 4 3 2 1 2 15 1 5 ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Större -5 företag -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 KONJUNKTUROMDÖME Våren 27, nettotal 5 4 3 2 1 Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 27 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

maskinindustri VÅren 27 Hösten 27 Kapacitetsbrist i företagen Konjunkturläget har fortsatt att stärkas och sedan i höstas har konjunkturindex stigit från 43 till 49. Det stämmer väl överens med höstens prognos och innebär en klar högkonjunktur. Konjunkturläget fortsätter att vara starkast för de större företagen (fler än 1 ), men även de mindre företagen upplever en allt starkare konjunktur. Genomgående gör företagen en något mer positiv bedömning av läget nu än i höstas. Orderingången visar att det är exportmarknaden som går allra starkast och ökningen där har varit mycket kraftig både under andra halvåret i fjol och hittills under första halvåret. Även hemmamarknaden utvecklas starkt med nästan lika kraftiga ökningar av orderingången som exportmarknaden. Orderingången ökar som mest bland de större företagen, men under våren har de mindre företagen överraskat mest, i positiv bemärkelse, jämfört med prognosen i höstas. Fortsatt växande orderböcker Produktionen har ökat mycket kraftigt under såväl förra halvåret som under innevarande Konjunkturindex för kemibranschen i Västsverige har för våren beräknats till 55, vilket innebär en ännu bättre notering än i höstas och att högkonjunkturen förstärkts något. Företagen räknar också med en ytterligare förbättring under det kommande halvåret. Bakom uppgången ligger en fortsatt stark ökning av efterfrågan, från både export- och hemmamarknaden. Produktionen ökar i samma grad både i de mindre och i de större företagen. Produktionen stiger snabbt Orderingången för branschen fortsatte uppåt i höstas. marknaden expanderade något snabbare än hemmamarknaden. Det fortsatt ökande efterfrågetrycket medförde en ökande produktionsnivå. Det goda efterfrågeläget verkar förstärkas ytterligare under våren 27, speciellt då på hemmamarknaden, vilket medför att produktionen ökar i ännu snabbare takt än tidigare. Hela 58 procent av företagen räknade med att kunna öka produktionen jämfört med i höstas. Den starka orderingången har medfört att företagens bedömning av orderläget är fortsatt halvår. Hittills i år har ökningen dessutom varit betydligt kraftigare än väntat. Detta har inte hindrat orderstocken från att fortsätta att växa och bedömningen är nu ännu något mer positiv än i höstas. 85 procent av företagen är nöjda med storleken på orderböckerna. et ökar i en betydande takt och bristen på både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän börjar nu bli märkbar. Efterfrågeläget är fortfarande det största hindret, men har minskat sedan i höstas och maskinkapaciteten anses nu som ett lika stort hinder. Samtidigt har även tillgången på arbetskraft börjat bli ett märkbart hinder. kemiindustri en förstärks 6 maskin- och kemiindustri mycket positiv. Hälften ansåg att orderstocken är förhållandevis stor, medan endast 17 procent ansåg den för liten. Kapacitetsutnyttjandet var i stort sett oförändrat jämfört med ett halvår tidigare och 6 procent rapporterade att de körde för fullt i mars. Sysselsättningen stabiliseras Företagens bedömning av konjunkturläget fortsatte att förbättras och det var under våren nästan två tredjedelar som ansåg att läget var bra. Man spår också en fortsatt förbättring av konjunkturläget under kommande halvår. Orderingången fortsätter att stiga, om än kanske i något måttligare takt än tidigare. Produktionen ser ut att öka avsevärt under hösten 27. Den tidigare svagt vikande sysselsättningen i branschen ser nu ut att ha stannat av. et har visat en svag ökning det senaste halvåret och de fortsatta produktionsökningarna kommer enligt nuvarande bedömningar att genomföras med i stort sett oförändrad personalstyrka. De största hindren för fortsatt expansion bedöms, liksom tidigare, vara anläggningskapaciteten samt efterfrågeläget. 8 7 6 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 1 8 6 4 2 Vartannat företag väntas anställa Företagen ser inga orosmoln på himlen inför hösten och spår en ytterligare förstärkning av konjunkturen. Ökningstakten för orderingången väntas hålla i sig under andra halvåret med mycket kraftiga ökningar på såväl export- som hemmamarknaden. Även produktionen ser ut att fortsätta öka i oförändrad takt och fram till hösten räknar vartannat företag med att nyanställa. Västsverige Västsverige -2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 6 5 4 3 2 1 VÅren 27 Hösten 27-1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7

VÅren 27 Hösten 27 metallvaruindustri Under fjolåret skedde en markant vändning uppåt i konjunkturen för den västsvenska metallindustrin. Den positiva bilden från i höstas har förstärkts under våren, även om inte orderingång och produktion har ökat i riktigt den höga takt som man spådde i höstas. Konjunkturindex för branschen har dock förbättrats något från sitt redan tidigare höga värde. Det har för våren beräknats till 48. Detta kan betecknas som högkonjunktur. Produktionen ökar Efterfrågeläget har fortsatt förbättras både export- och hemmamarknaden har blivit starkare under våren, vilket lett till ganska avsevärda produktionsökningar. Det var närmare hälften av företagen i branschen som ökade produktionen under våren, jämfört med hösten 26. Orderstocksomdömena är i stort sett oförändrade sedan i höstas, medan däremot lageromdömena försämrats något. Sysselsättningen i branschen ökade i fjol ganska markant, och uppgången i antalet har fortsatt under våren, men i förhållandevis långsam takt. Det kan noteras att Storföretagen går bäst de större företagen med minst 1 genomgående uppvisar en mera positiv bild än de mindre företagen. Orderingång och produktion har för den senare kategorin utvecklats i klart långsammare takt än för storföretagen. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har varit oförändrat det senaste halvåret. 48 procent angav att de utnyttjade full produktionskapacitet i mars. Fortsatt uppåt Företagen spår att de goda tiderna kommer att fortsätta även kommande halvår. 23 procent tror på bättre konjunktur, medan resterande företag räknar med oförändrat läge. Den ökande efterfrågan resulterar i ännu högre nivå på produktionen. De större företagen uppvisar även när det gäller hösten en mera positiv bild än de mindre. et ser ut att öka marginellt bland storföretagen är det dock nästan hälften som räknar med utökningar av personalstyrkan. 25 procent av företagen angav efterfrågeläget som största hinder för expansion, medan andelen som angav tillgång på anläggningskapacitet respektive personal var några procentenheter lägre. 8 7 6 5 4 3 2 1-1 3 25 2 15 1 5-5 INDUSTRIPRODUKTION Västsverige 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 ORDERINGÅNG - och exportmarknad -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 VÅren 27 Hösten 27 förlag och tryckerier Orderingången, men framför allt produktionen, fortsatte uppåt i rask takt i höstas. Två tredjedelar av företagen i branschen ökade produktionen, som ett resultat av stark efterfrågeökning. Under innevarande vår sjunker ökningstakten något, men produktionshöjningen ser ändå ut att bli ganska stor. Närmare hälften av företagen angav ökande produktion under våren. Orderböckerna fortsatte att bli tjockare, men det fanns ändå visst kvardröjande missnöje med orderstockens storlek. 45 procent tyckte att orderstocken var för liten, medan 27 procent ansåg att den var förhållandevis stor. De allra flesta företagen var nöjda med färdigvarulagren. Högre kapacitetsutnyttjande Konjunkturindex för den grafiska branschen har för våren beräknats till 4, vilket var något sämre än värdet för i höstas, men det var liksom då inga företag som ansåg att konjunkturläget var dåligt. Värdet indikerar fortfarande en mycket stark konjunktur. Kapacitetsutnyttjandet har stigit markant det senaste halvåret. Det var 38 procent av företagen som angav att de körde för en består fullt, en dubbelt så stor andel som ett halvår tidigare. Bland de större företagen med minst 1 var det två tredjedelar som angav att de utnyttjade hela produktionskapaciteten. Personalen minskar Företagen i den grafiska branschen ser ganska positivt på framtiden. Den snabbaste expansionsfasen verkar visserligen vara över, men man räknar ändå med att efterfrågan ska kunna förstärkas ytterligare under det kommande halvåret. Detta kommer enligt nuvarande bedömningar att leda till fortsatta om än ganska måttliga produktionsökningar. Andelen som angav efterfrågeläget som största hindret för expansion minskade till 53 procent, medan däremot en femtedel numera anser att tillgången till arbetskraft är det främsta hindret. I höstas kunde inte ses några tecken på arbetskraftsbrist. Sysselsättningen i branschen, som varit kraftigt fallande, ser ut att fortsätta nedåt. Nästan 3 procent av företagen planerar för att dra ned på personalstyrkan under det kommande halvåret, medan 62 procent räknar med oförändrat antal. 5 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION Västsverige -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 5 4 3 2 1 ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier 7-1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7

VÅren 27 Hösten 27 livsmedelsindustri Den positiva trenden består Trots en svag försämring av konjunkturläget sedan i höstas, konjunkturindex har sjunkit från 25 till 18, finns flera ljuspunkter inom livsmedelsindustrin. Försämringen kan dessutom mer ses som en rekyl på den mycket kraftiga förbättring som skedde fram till i höstas. Det är fortfarande de större företagen (minst 1 ) som håller uppe konjunkturläget på en något högre nivå än normalt medan de mindre företagen befinner sig några steg efter. orderingången ökade som väntat mycket kraftigt under andra halvåret ifjol och på hemmamarknaden var ökningen ännu något kraftigare. För innevarande halvår ser orderingången på såväl på export- som hemmamarknaden ut att följa prognoserna från i höstas och öka kraftigt. Personalen ökar åter Orderstocken har byggts på ordentligt sedan i höstas och bedöms i nuläget som lagom stor i förhållande till produktionsnivån. Då har produktionen ändå utvecklats mer positivt än väntat sedan i höstas och därmed jobbat av inneliggande order snabbare än beräknat. Kapacitetsutnyttjandet är dock fortsatt förhållandevis lågt. Däremot har prognosen om fortsatta personalminskningar inte slagit in. Istället har personalen, för första gången sedan hösten 2, ökat svagt sedan i höstas. Det har till och med börjat märkas av en måttlig brist på både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän. Efterfrågeläget fortsätter dock att vara det ohotat främsta expansionshindret. En viss ökning har däremot skett av andelen företag som uppger maskinkapaciteten respektive tillgången på arbetskraft som expansionshinder, dock från en låg nivå. Optimismen håller i sig Trots den något oväntade försämringen av konjunkturläget sedan i höstas fortsätter företagen att vara optimistiska och tror på en kraftig förbättring fram till hösten. Orderingången under andra halvåret i år väntas fortsätta öka lika kraftigt som under första halvåret såväl på export- som hemmamarknaden. et spås fortsätta öka och ökningstakten väntas tillta något och bli måttlig. 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 VÅren 27 Hösten 27 textil- och beklädnadsindustri Starkast för mindre företag Konjunkturläget är starkt även om det fortfarande är en bit kvar till högkonjunkturen. I nuläget ligger konjunkturindex på 25 vilket är klart bättre än en normalkonjunktur. Fortfarande är det de mindre företagen (färre än 1 ) som går starkt och ligger nära högkonjunkturen medan de större företagen fortsätter att släpa efter. Orderingången från exportmarknaden ökade under andra halvåret i fjol betydligt svagare än väntat medan hemmamarknaden kompenserade något och gick oväntat bra. För innevarande halvår ser orderingången ut att öka hyggligt på båda marknaderna. Orderstocksomdömet har därmed förbättrats och företagen är nu försiktigt positiva i bedömningen. Förbättringen har skett hos de större företagen som nu gör en avsevärt mer positiv bedömning än i höstas. Tilltagande kapacitetsutnyttjande En förbättring av orderstocksomdömena har skett trots en kraftig produktionsökning under innevarande halvår. Kapacitetsutnyttjandet har därmed fortsatt att öka och 66 procent av företagen uppger nu att de går för fullt. et visar sig dessutom ha fortsatt att öka svagt sedan i höstas. Bristen på yrkesarbetare har även ökat något, men fortfarande är den ganska måttlig. Efterfrågeläget är fortfarande det dominerande expansionshindret, men andelen företag som ser det som det främsta hindret har minskat från 66 till 59 procent. Samtidigt har maskinkapaciteten blivit en något större hinder, men ökningen har skett från en låg nivå. Personalstyrkan hålls intakt Till hösten tror företagen, stora som små, på en kraftig förbättring av konjunkturläget. Orderingången under andra halvåret spås öka måttligt från exportmarknaden och ännu något starkare från hemmamarknaden. Ökningen i produktionen väntas dock bli blygsam, vilket kan förklaras av att färdigvarulagren har vuxit sig något för stora sedan i höstas. Fram till hösten vågar företagen även räkna med en i stort sett oförändrad personalstyrka efter att de senaste prognoserna visat på minskningar. 5 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 5 4 3 2 1 ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

IT-verksamhet Bred högkonjunktur inom IT Efter en kraftig förbättring sedan i höstas råder nu en bred högkonjunktur inom IT-sektorn i Västsverige. Allra starkast är läget inom den tjänstebaserade delen av sektorn som också väntar sig en fortsatt expansion till hösten. Även för IT-industrin är konjunkturomdömena starka även om en viss till synes tillfällig avmattning i orderingången inträffat under våren. Personalbehovet är stort inom hela sektorn inför hösten. IT-verksamheten inom Västsverige klättrar stadigt på konjunkturkurvan. De optimistiska förväntningar branschen hade om konjunkturen i höstas inför våren har mer än väl infriats. Den breda förstärkning av det ekonomiska klimatet som skett det senaste halvåret innebär att det nu råder en bred högkonjunktur inom IT-verksamheten i regionen. Konjunkturindex för branschen i Västsverige som kan variera mellan 1 och 1 står nu i 5, vilket gott och väl ligger inom ramen fören regelrätt högkonjunktur. I höstas stod index i 27. Det är den tjänstebaserade delen av sektorn som står för både den största förbättringen och den starkaste konjunkturen. Även om konjunkturen för närvarande upplevs som mycket stark motsvarar uppgången i omsättningen under våren inte fullt ut de mycket optimistiska prognoserna från i höstas. Sysselsättningen har ändå ökat kraftigt det senaste halvåret. Det gäller främst den tjänstebaserade delbranschen där två av tre företag ökat sin personal sedan i höstas. Även om optimismen hos IT-företagen består är siktet inför hösten inte lika högt ställt som tidigare. En viss förbättring av konjunkturen förutses, men det är tjänsteföretagen som står för detta. Likväl räknar man med en ny kraftig ökning av omsättningen under andra halvåret, mer än vartannat företag tror på ökad omsättning mot endast 7 procent som befarar en nedgång. Med detta följer ett ökat personalbehov. Mer än vartannat företag planerar att nyanställa till hösten medan endast 7 procent tänker reducera sin personalstyrka. marknaden stärks for industrin Även om konjunkturomdömena hos den industribaserade delen av sektorn är något bättre än i höstas finns också några minustecken att redovisa, främst på ordersidan. Konjunkturindex för IT-industrin har stigit till 43 under våren från 34 i höstas. Däremot har en avmattning skett i efterfrågan som bara beräknas bli oförändrad på såväl hemma- som exportmarknaden under första halvåret. Detta märks genast på företagens orderstockar som inte är fullt lika stora som i höstas. Även produktionen ser ut att bli oförändrad under våren, men antalet har ökat något sedan i höstas. Tre av fyra företag anser fortfarande att efterfrågan är främsta hinder för expansion. IT-industrin räknar med att högkonjunkturen håller i sig efter, sommaren och att exportmarknaden växer till sig igen. Två av tre företag räknar med ökade exportorder andra halvåret mot endast 12 procent som befarar en minskning. Från hemmamarknaden väntas en måttligare uppgång. Stor personalbrist inom IT-tjänster Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn går allra starkast nu. Konjunkturindex har stigit till kraftigt, till 57 under våren, motsvarande en stark högkonjunktur, från 17 i höstas. Parallellt med den kraftiga ökningen av omsättningen har lönsamheten förbättrats kraftigt, endast 8 procent anser nu att lönsamheten är dålig mot 2 procent för ett halvår sedan. Två av tre företag lider nu brist på branschkompetent personal och 13 procent saknar även annan personal. Inemot hälften av företagen uppger att bristen på arbetskraft är främsta hinder för expansion mot 2 procent som uppger efterfrågan. Inför hösten räknar IT-tjänster med en ytterligare förstärkning av konjunkturen. Samtidigt planerar 7 procent av företagen att öka sin personal det närmaste halvåret försatt möta den snabbt stigande efterfrågan. PRODUKTION/OMSÄTTNING* 4 35 3 25 2 15 1 5-5 22 23 24 25 26 27 ANTAL ANSTÄLLDA* 15 12 9 6 3-3 -6-9 -12-15 22 23 5 4 3 2 1-1 -2 6 5 4 3 2 1 24 IT-industri 25 IT-tjänster IT-tjänster IT-industri 26 KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 27, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 27, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge 27 *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 27 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ANTAL ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-sektorn 9

byggnadsverksamhet VÅren 27 Hösten 27 Nytt draglok i byggbranschen Byggkonjunkturen är fortsatt riktigt stark och konjunkturindex ligger kvar på 54, vilket innebär en stark högkonjunktur. Konjunkturen har dock bytt ben, sedan i höstas har delbranschen installationer och slutbehandlingar, med ett konjunkturindex på 65, tagit över som branschens draglok. Med ett konjunkturindex på 47 fortsätter dock bygg och anläggning att visa styrka. Orderingången har bibehållit ökningstakten från förra halvåret och ser ut att öka kraftigt även under innevarande halvår. Byggandet under andra halvåret i fjol överträffade förväntningarna med bred marginal. Innevarande halvår har byggandet fortsatt att öka, men den höga takten från förra halvåret ser svår ut att nå upp till. Orderstocksomdömet är fortsatt mycket positivt, den kraftiga ökningen av byggandet under förra halvåret har jobbat av inneliggande order allt snabbare och bedömningen är oförändrad. Personalbristen har fortsatt Utnyttjandet av produktionsresurserna är fortfarande högt, men har minskat något jämfört Uppdragsverksamheten upplevde en stabil högkonjunktur redan i höstas. Sedan dess har konjunkturen stärkts ytterligare, något som företagen förutsåg i höstens prognos. Konjunkturindex ligger nu på 62, det högsta inom tjänstesektorn. Inom industrin är det dessutom bara de glödheta sågverken samt el- och optikindustrin som precis klarar av att överträffa detta. Faktureringen under andra halvåret i fjol ökad synnerligen kraftigt, för innevarande halvår har takten dämpats men ökningen är ändå kraftig. Omfattande nyanställningar Trots en stor brist på branschkompetent personal redan i höstas har företagen infriat den mycket optimistiska prognosen på nyanställningar från i höstas. Sedan i september har hela 71 procent av företagen ökat antalet samtidigt som inget företag uppger en minskning. Trots de mycket omfattande rekryteringarna har företagen lyckats med att förbättra lönsamheten ytterligare något. I nuläget bedömer 41 procent av företagen lönsamheten som god och ytterligare 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet med i höstas till följd av avmattningen i byggandet sedan årsskiftet. et har fortsatt att öka sedan i höstas dock inte så kraftigt som väntat. Den stora bristen på främst tekniska tjänstemän och elektriker kan ha spelat in och begränsat anställningarna. Detta avspeglas även i expansionshindren där tillgången på arbetskraft fortsätter att dominera. Totalt ser 58 procent av företagen detta som hinder och inom installation och slutbehandling är andelen så hög som 74 procent. uppdragsverksamhet konsultbranschen allt hetare 55 procent bedömer den som normal. Bristen på personal är, sedan i höstas, oförändrat stor och 44 procent av företagen har svårt att få tag på branschkompetent personal. Personalbrist allt mer besvärande Tillgången på arbetskraft har seglat upp som det enskilt största expansionshindret och allt fler företag börjar nu besväras av bristen på arbetskraft. Andelen företag som ser det som det främsta hindret har ökat från 25 till 34 procent. Efterfrågeläget är ohotad tvåa och ligger kvar med en andel på 25 procent. Till hösten tror företagen på en fortsatt hygglig förstärkning av konjunkturen, men med ett så högt konjunkturindex brukar prognoser om ytterligare förbättringar inte få fullt genomslag. Faktureringen tycks ske i en tilltagande takt och under andra halvåret ser ökningen ut att bli mycket kraftig. Nyanställningarna väntas fortsätta i nästan samma takt som sedan i höstas. Företagen ser däremot inga tecken på att lönsamheten hämmas utan förväntningarna tyder på att en fortsatt förbättring. 5 4 3 2 1 BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande -1-2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal Hög Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal Hög 7 6 5 4 3 2 1 Låg VÅren 27 Lönsamhet Hösten 27 Rekryteringsbehoven väntas tillta Byggföretagen räknar med att konjunkturuppgången fortsätter fram till hösten och orderingången väntas hålla i sig och öka kraftigt under nästa halvår. Även byggandet väntas öka kraftigt under andra halvåret och företagen har därför stora nyrekryteringsplaner inför hösten. Med tanken på den stora brist som nu råder på byggpersonal avspeglar detta troligen rekryteringsbehovet snarare än förväntningarna om den faktiska rekryteringen. Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge

VÅren 27 Hösten 27 bilhandel Äntligen ljusning för bilhandeln För bilhandeln i Västsverige har försäljningen länge gått trögt, särskilt vid en jämförelse med övriga branscher i Västsverige. Men nu tycks det ha lossnat ordentligt för branschen, och det har kommit som en glad överraskning. Bilhandlarna var inställda på en fortsatt svag försäljningsutveckling efter årsskiftet med t.o.m. minskad försäljningsvolym. I stället beräknas försäljningen under första halvåret i år öka rejält, ca 4 procent av bilhandeln räknar med stigande försäljning medan 17 procent tror på en minskning. Konjunkturen har lyft ordentligt. Konjunkturindex för bilhandeln, som kan variera mellan 1 och 1, ligger under våren på 39, just i traktarena där högkonjunkturen tar vid. För ett halvår sedan var index endast 18. VÅren 27 Hösten 27 Den starka inhemska konjunkturen förra året innebar ett rejält lyft för samfärdseln i höstas. Men branschen som är tydligt säsongsberoende såg ändå en viss avmattning inför våren. Konjunkturen är fortfarande hyggligt bra även om företagens omdömen inte når upp till de som sattes i höstas. Konjunkturindex för samfärdseln i Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står nu i 21, en nedgång från 37 i höstas. Det innebär att samfärdseln nu är den bransch med det svalaste ekonomiska klimatet av de viktigare branscherna i Västsverige. Den totala transportvolymen beräknas bli oförändrad under första halvåret i år efter den kraftiga ökningen andra halvåret i fjol. Även sysselsättningen inom transportsektorn är oförändrad jämfört med ett halvår sedan. I höstas pekade i stället personalplanerna svagt uppåt. Stor brist på chaufförer Det är möjligt att uteblivna sysselsättningsökningen delvis kan förklaras av ökade svårigheter att få tag i personal. Det gället åtminstone chaufförer, som nu 4 av 1 åkerier uppger att det är brist Personalbrist under våren Det ökade trycket i företagens bilhallar har inneburit att företagen fått se sig om efter ny personal. Personalplanerna från i höstas, som pekade svagt nedåt inför våren, överträffats därför med bred marginal. Nu har i stället vart tredje företag ökat antalet sedan i höstas mot 12 procent som dragit ned på personalen. Vartefter har det också blivit allt svårare att få tag i personal, vart fjärde bilhandlare uppger brist på personal. För ett halvår sedan hade inget företag brist på personal. 16 procent av bilhandeln uppger nu att brist på personal är främsta hinder för expansion. Fortfarande uppger mer än vart annat företag att det är efterfrågan som bromsar expansionen. Även lönsamheten har förbättrats betydligt sedan i höstas. Nu klagar 21 procent av företagen på dålig lönsamhet, vilket är en halvering på ett halvår. Ytterligare förbättring till hösten Med tanke på bilhandelns optimism inför hösten ser den nuvarande uppgången inom branschen ut att vara stabil. Efter sommaren väntas konjunkturen stärkas något ytterligare och bilförsäljningen accelerera, 6 procent av företagen räknar med stigande försäljning under andra halvåret. Samtidigt väntas en ny kraftig förbättring av lönsamheten trots att antalet i företagen beräknas bli något fler. samfärdsel Gynnsamt efterfrågeläge på, jämfört med 3 av 1 företag för ett halvår sedan. 1% av företagen har även brist på annan personal, även det en ökning sedan i höstas. 22 procent av företagen uppger nu att brist på arbetskraft är främsta hinder för expansion mot 1 procent som anser att efterfrågan är det största problemet. Det är ett tecken på en i grunden stark efterfrågan på transporttjänster. Även lönsamheten är i ett normalläge efter den betydande förbättring som skedde i höstas. Fortfarande anser dock vart fjärde företag att lönsamheten är dålig. Ytterligare förbättringar till hösten Optimismen inom branschen består och företagen räknar med en viss ytterligare förstärkning av konjunkturen efter sommaren. Endast något enstaka företag befarar en nedgång i konjunkturen. Även lönsamheten förutses att bli något bättre. De högsta förväntningarna gäller transportvolymerna, som väntas öka kraftigt under andra halvåret. Det väntas leda till en viss personalökning det närmaste halvåret. 1 4 35 3 25 2 15 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA 8 6 4 2 1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 5 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal Hög Låg 6 5 4 3 2 1 2 15 1 5 Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Hög 25 Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1-1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 bilhandel, samfärdsel 11

detaljhandel VÅren 27 Hösten 27 Kraftig försäljningsökning Detaljhandeln i Västsverige, som här avser handeln med sällanköpsvaror och alltså inte inkluderar vare sig livsmedelshandeln eller billhandeln, upplever för närvarande den bästa försäljningssituationen på flera år. De optimistiska förväntningar branschen hade i höstas inför våren i år har i stort sett infriats. Konjunkturen har som väntat förstärkts ytterligare om än inte fullt ut i den omfattning som förutsetts. Konjunkturindex för detaljhandeln i Västsverige, som kan anta värden mellan 1 och 1, står under våren i 28 jämfört med 24 för ett halvår sedan. Trots förbättringen når företagens konjunkturomdömen fortfarande inte upp till de bästa branscherna och en bit återstår ännu till en genuin högkonjunktur. Konjunkturindex för näringslivet totalt i Västsverige står nu i 42. Sysselsättningen knappt oförändrad Försäljningsutfallet för andra halvåret i fjol, en kraftig ökning, var enligt företagens bedömningar i höstas. Det samma gäller utvecklingen under våren, där en ny kraftig uppgång De goda tiderna är här Höstens prognos, som pekade på en fortsatt kraftig konjunkturförstärkning, visade sig få rätt och konjunkturindex har stigit från 24 till 43. Därmed råder det nu en högkonjunktur bland partihandelsföretagen. försäljningen ökade kraftigt under andra halvåret i fjol. Den förväntade avmattningen i exportförsäljningen tycks därmed ha skjutits fram då 27 istället har inletts med en avstannad exportförsäljning. Försäljningen till hemmamarknaden ökade under förra halvåret ännu kraftigare än exporten och även om takten har mattats sedan årsskiftet ökar försäljningen fortfarande kraftigt. Nyanställningarna har fortsatt I höstas trodde företagen att nyanställningarna skulle ta en paus åtminstone fram till våren. Sedan i höstas har dock antalet ökat kraftigt. Detta har lett till att den fortsatta lönsamhetsökningen har uteblivit och istället har det skett en svag försämring av lönsamheten. Fortfarande bedömer dock så många som 84 väl motsvarar företagens förhoppningar. Under första halvåret ökar försäljningsvolymen för 6 procent av företagen mot 17 procent som noterar en minskning. Det är något starkare än prognosen visade för ett halvår sedan. Förbättringen har dock inte varit tillräcklig för att vända sysselsättningskurvan uppåt. Sedan i höstas har alltså antalet fortsatt att minska, om än mycket svagt. Detta har avspeglats i lönsamheten som nu är bättre än på mycket länge. Endast 14 procent av detaljisterna anser nu att lönsamheten är dålig. Kraftig förstärkning till hösten Optimismen består inför hösten. Mycket talar för att branschen befinner sig i ett högkonjunkturläge om ett halvår. Endast ett av de tillfrågade företagen befarar en sämre konjunktur. Vart tredje företag uppger dock fortfarande att efterfrågan är främsta hinder för expansion samtidigt som endast 3 procent uppger brist på arbetskraft. Detaljhandeln förutser en ytterligare rejält förbättrad lönsamhet efter sommaren. Tre av fyra företag räknar med stigande försäljning nästa halvår. partihandel procent av företagen lönsamheten som normal eller bättre. Bristen på personal är trots de omfattande nyanställningarna mycket begränsad. Efterfrågeläget fortsätter att vara det största expansionshindret då 27 procent av företagen ser det som det främsta hindret. Andelen företag som inte ser några hinder har minskat klart till 34 procent, istället har både maskin- och anläggningskapacitet samt tillgången på arbetskraft ökat något som hinder. Försäljningsökningen väntas tillta Till hösten tror företagen på en hygglig förstärkning av högkonjunkturen. försäljningen väntas få viss fart igen under andra halvåret och öka måttligt. Ökningstakten på hemmamarknaden ser ut tillta ytterligare och företagen räknar med en mycket kraftig försäljningsökning. Nyanställningarna spås fortsätta fram till hösten om än i en ganska svag takt. Den tilltagande försäljningen i kombination med en svagare takt i nyanställningarna ger företagen hopp om en hygglig förbättring av lönsamheten till hösten. FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 8 6 4 2-2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal Hög 3 25 2 15 1 5 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Låg 4 3 2 1 Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 27, nettotal 5 Hög Låg VÅren 27 Lönsamhet Hösten 27 Försäljningsvolym Konjunkturläge Konjunkturläge 12 detaljhandel, partihandel

fyrbodal Bättre än väntat för transportmedelsindustrin Konjunkturen i sammandrag Konjunkturindex för FyrBoDal har för våren beräknats till 28, vilket är bättre än noteringen från i höstas som var 23. Det innebär dock att läget i FyrBoDal fortfarande är något sämre än för övriga delar av Västsverige, framför allt beroende på en sämre industrikonjunktur. Utvecklingen för transportmedelsindustrin har dock inte blivit riktigt så svag som man väntade sig i höstas. Produktionsnivån kunde upprätthållas bättre än vad man räknade med. Byggbranschen har fortsatt att gå mycket bra, med ett påtagligt förbättrat konjunkturläge jämfört med i höstas. För detaljhandeln har den stadigt ökande försäljningen nu också resulterat i bättre lönsamhet för företagen. Tillverkningsindustri Efterfrågeökningen för industrin i FyrBoDal var tämligen måttlig under slutet av förra året, men exportföretagen gick dock något bättre än väntat. Maskinindustrin hade en mycket stark utveckling. För transportmedelsindustrin var utvecklingen ganska svag, men ändå klart bättre än de mycket pessimistiska prognoserna från i höstas. Under innevarande vår förstärks orderingången. Maskinindustrin spår visserligen en något lugnare uppgång i exportefterfrågan, men detta kompenseras delvis av en mycket stark hemmamarknad. Efterfrågan för transportmedelsindustrin återhämtar sig en hel del, men produktionen ser ut att bli något vikande. Konjunkturindex för tillverkningsindustrin totalt uppmättes till 22, vilket var en uppgång från 16 som noterades i höstas. För maskinindustrin var värdet 56, en rejäl högkonjunktur, medan förbättringen för transportmedelsindustrin var påtaglig upp till 44 från 28 i höstas. Orderböckerna har blivit betydligt tjockare det senaste halvåret och det var 25 procent av företagen som ansåg att orderstocken var förhållandevis stor, medan drygt en tredjedel bedömde den som alltför liten. Bedömningen av färdigvarulagren är oförändrad sedan i höstas. Även kapacitetsutnyttjandet inom totala industrin var i mars ganska oförändrat. 46 procent av företagen angav att de använde hela produktionskapaciteten. För trävaruindustrin var kapacitetsutnyttjandet hela 77 procent, men inte heller detta innebar någon ökning under det senaste halvåret. Det finns vissa förhoppningar om en fortsatt konjunkturförbättring, mest klart uttalade från trävaruindustrin. Kapacitetsutnyttjandet är dock ett problem för branschen hela 91 procent av företagen ansåg att produktionskapaciteten var det största hindret för expansion av verksamheten. Förhoppningarna bland tillverkningsföretagen är genomgående lågt ställda beträffande möjligheten att höja produktionen under det kommande halvåret. Den vikande tendensen för sysselsättningen ser ut att bestå även i slutet av 27. Byggverksamhet Byggandet i FyrBoDal accelererade ytterligare i slutet av förra året, då hela 78 procent av byggföretagen ökade byggandet. Det ser ut att fortsätta uppåt även under våren 27. Konjunkturindex har för våren uppmätts till 51, som är en klar förbättring från de 36 som noterades i höstas, och det innebär att det råder högkonjunktur för byggandet. Det finns också klara förväntningar om att aktiviteten i branschen ska öka ytterligare. En tredjedel av byggföretagen tror på ökat byggande under hösten, medan bara ett fåtal räknar med neddragningar. Sysselsättningen i branschen som haft en vikande tendens har minskat även under det senaste halvåret. Under andra halvåret i år ser det dock ut att kunna bli en viss ökning och närmare hälften av företagen räknar med nyanställningar. Mer än hälften av företagen angav dock tillgången på arbetskraft som ett hinder för fortsatt expansion av verksamheten. Störst brist råder det på ingenjörer. Detaljhandel Detaljhandelsförsäljningen fortsatte uppåt under slutet av förra året och det tycks bli fallet även under innevarande vår. Fyra detaljhandelsföretag av fem rapporterade ökad eller oförändrad försäljning under våren. Under kommande höst räknar man med att försäljningen ska fortsätta att stiga, och dessutom kraftigt. Mer än två tredjedelar räknar med ökande försäljning. Den goda försäljningsutvecklingen medför att sysselsättningen i branschen väntas stiga i måttlig takt. Några svårigheter med att rekrytera personal föreligger inte. Det kan också konstateras att försäljningsökningen nu också sätter spår i form av förbättrad lönsamhet. 39 procent av företagen ansåg att lönsamheten var bra, medan endast 11 procent angav dålig lönsamhet. Lönsamheten väntas fortsätta att utvecklas positivt under hösten. 6 4 2-2 -4-6 7 6 5 4 3 2 1 KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 1996 hösten 27 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 INDUSTRIPRODUKTION* FyrBoDal ORDERINGÅNG* DETALJHANDEL BYGGVERKSAMHET *Tillverkningsindustrin -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 2 15 1 5-5 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 7 6 5 4 3 2 1 Försäljningsvolym -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 35 3 25 2 15 1 5-5 -1 95 Byggande 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 fyrbodal 13

stor-göteborg KONJUNKTURINDEX FÖR STOR-GÖTEBORG 1996 hösten 27 6 4 2-2 -4-6 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 INDUSTRIPRODUKTION* 7 Stor- 6 Göteborg 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 1 2 1 8 6 4 2 BYGGNADSINDUSTRI DETALJHANDEL 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Byggande -1-2 -3 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7-2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Stor-Göteborg i konjunkturtopp Konjunkturen i sammandrag I höstas var näringslivet i Stor-Göteborg uppe och nosade på högkonjunkturen, och med högt ställda förväntningar inför våren talade det mesta för att de riktigt goda tiderna skulle infinna sig efter årsskiftet. Än en gång har företagen blivit sannspådda i sina förväntningar. Under våren i år råder alltså en stark och bred högkonjunktur i Stor-Göteborg. Utvecklingen sammanfaller väl med den prognos som sattes ut för ett halvår sedan. Konjunkturindex för Stor-Göteborg, som kan anta värden mellan 1 och 1, står nu i 48, vilket är en enhet högre än prognosen och samtidigt den starkaste konjunkturen i hela Västsverige. Hettan i det ekonomiska klimatet i Stor-Göteborg är nu densamma som under den tidigare toppen hösten år 2. Förbättringarna från i höstas kommer främst från partihandeln och detaljhandeln, men även tillverkningsindustrin och uppdragsverksamheten har gjort starka framryckningar. En kraftig och bred uppgång har skett i sysselsättningen sedan i höstas. Utsikterna inför hösten ser fortsatt ljusa ut optimismen om konjunkturen är densamma som tidigare. Även om näringslivet nu kan befinna sig på toppen av konjunkturen och lätt kan överskatta utvecklingen i detta läge pekar det mesta på att högkonjunkturen består till hösten och t.o.m. kan förstärkas något ytterligare. Alla undersökta branscher tror på fortsatt uppgång det närmaste halvåret. Mest optimistisk är byggsektorn följd av tillverkningsindustri och detaljhandel. Sysselsättningen beräknas fortsätta att öka till hösten, men i en något lägre takt än under våren. Tillverkningsindustri För tillverkningsindustrin i Stor-Göteborg blir konjunkturen allt hetare för varje mätning. Den högkonjunktur som infann sig i regionen i höstas har alltså förstärkts ytterligare. Utvecklingen överensstämmer väl med företagens optimistiska prognoser för ett halvår sedan. Konjunkturindex för tillverkningsindustrin, som kan variera mellan 1 och 1, har nu stigit till 52 från 44 i höstas och 31 förra våren. Gränsen för högkonjunktur brukar normalt sättas till 4. Det är framför allt kraftiga förbättringar för hela verkstadsindustrin som ligger bakom uppgången, men även livsmedelsindustrin har gjort en stark framryckning på konjunkturkurvan. Anmärkningsvärd är återhämtningen för transportmedelsindustrin, som var inne i en liten svacka under förra hösten. Under första halvåret i år ökar orderingången markant här från både hemma- och exportmarknaden, vilket gör att transportmedelsindustrin nu har mycket välfyllda orderböcker. Tre av fyra företag redovisar förhållandevis stora orderstockar, 9 procent lagom stora och 15 procent för små orderböcker. Det är inte bara transportmedelsindustrin som rapporterar kraftigt stigande orderingång under våren, det gäller samtliga delbranscher inom industrin. Uppgången som har accelererat under första halvåret i år på både hemma- och exportmarknaden berör 57 procent av exportindustrin medan 1 procent av exportföretagen upplever minskad orderingång. Från hemmamarknaden ökar orderingången inte fullt lika kraftigt. Det starkaste orderinflödet och de klart största orderböckerna redovisar gruppen företag med fler än 1. Sedan i höstas har de totala orderstockarna inom industrin ökat för ca 6 procent av företagen jämfört med 13 procent som redovisar en minskning. Industriproduktionen ökar kraftigt under första halvåret i år och i stegrad takt från i höstas. För att möta den stigande efterfrågan har företagen 7 6 5 4 3 2 1 PARTIHANDEL -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 14 stor-göteborg 9 8 7 6 5 4 3 2 1 DATAKONSULTER OCH -SERVICE Omsättning 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Hög 5 4 3 2 1 Låg TJÄNSTESEKTORNS BEDÖMNING AV LÖNSAMHETEN Våren 27, nettotal Partihandel Detaljhandel Datakonsulter Försäljningsvolym Försäljningsvolym

stor-göteborg KONJUNKTURVINDEN INFÖR HÖSTEN 27 Tillverkningsind., totalt Transportmedelsind. Maskinindustri El- och optikindustri Datakonsulter och -service Kemisk industri Livsmedelsindustri Byggnadsverksamhet Detaljhandel Partihandel fått nyanställa i ganska stor utsträckning. I stället för planerna på en oförändrad personalstyrka har nyanställningar gjorts det senaste halvåret på bred front och av 55 procent av industrin mot 35 procent av företagen som minskat antalet. Det är bara den kemiska industrin som hållit personalstyrkan intakt. Industrin är inställd på att högkonjunkturen består och t.o.m. förstärks till hösten, endast 3 procent av företagen tror på en konjunkturnedgång. Beställningarna väntas strömma in i en nästan lika hög takt under andra halvåret som nu under våren. Det gäller både från hemma- och exportmarknaden samt för samtliga delbranscher. et beräknas fortsätta att öka till hösten, men i något lägre takt jämfört med det senaste halvåret. För maskin- och elindustrin är personalplanerna kraftigt uppåtriktade. Byggverksamhet Fortfarande råder en stark högkonjunktur i byggsektorn med ett oförändrat konjunkturindex på 52. Trots det oförändrade konjunkturläget har orderingången utvecklats betydligt bättre än väntat och rekryteringarna har fortsatt. Bristen på vissa personalkategorier är nu väldigt stor och är nu det dominerande expansionshindret. Företagen ser en fortsatt konjunkturförbättring till hösten och både orderingång och byggande väntas fortsätta öka kraftigt under andra halvåret. et anställa spås öka i tilltagande takt, med den rådande bristen är det snarare ett tecken på personalbehovet mer än förväntningar om kommande nyanställningar. Detaljhandel Konjunkturindex har stärkts klart från höstens 15 till 33 i nuläget och branschen är på god KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 27 Transportm. industri Tillverkn. ind.tot väg mot en högkonjunktur. Försäljningen har ökat mycket kraftigt både under andra halvåret i fjol och innevarande halvår. et har ökat hyggligt och ändå har lönsamheten förbättrats till en normalnivå. Efterfrågeläget är fortfarande det dominerande expansionshindret, men försäljningen väntas öka synnerligen kraftigt under andra halvåret. Nyanställningarna spås stanna av vilket ger förhoppningar om ytterligare fart på lönsamhetsutvecklingen. Partihandel Branschen har tagit klivet in i högkonjunkturen och konjunkturindex ligger nu på 47. Försäljningen ökade mycket kraftigt under andra halvåret i fjol, vilket var något oväntat. Även om försäljningen har mattats av sedan årsskiftet har företagen behövt nyanställa sedan i höstas. Detta har dämpat lönsamheten något, men den ses fortfarande som mycket god. Konjunkturen väntas hålla i sig till hösten och försäljningen spås ta ny fart medan nyanställningarna tar en paus. Datakonsulter Höstens nedgång i konjunkturen visade sig vara tillfällig och uppgången har nu tagit ny fart vilket har resulterat i ett mycket stark konjunkturläge med synnerligen kraftiga ökningar av både fakturering och antalet. Till slut har även lönsamheten börjat öka och förbättringen sedan i höstas är avsevärd. Största problemet nu är bristen på branschkompetent personal som börjar bli ett betydande expansionshinder. Optimismen håller i sig och fortsatt förbättring på alla fronter väntas under andra halvåret. Kemisk industri Västsverige Partihandel Byggverksamhet Hög 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Låg Livsmedelsind. Maskinindustri Detaljhandel Datakonsulter El- och optikind. 5 4 3 2 1-1 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* KAPACITETSUTNYTTJANDE* Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % 6 5 4 3 2 1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Stor- Göteborg Större företag Mindre företag *Tillverkningsindustrin 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 För datakonsulterna har konjunkturen förstärkts kraftigt det senaste halvåret, två av tre företag anser att konjunkturen är bra och resten uppger att den är tillfredsställande. Tre av fyra datakonsulter har brist på branschkompetent personal och åtta av tio planerar att nyanställa. Sysselsättningen i Stor-Göteborg har ökat ganska kraftigt det senaste halvåret. Sedan i höstas har 45 procent av företagen ökat sin personal mot 2 procent som dragit ned på personalstyrkan. En ökning har skett för samtliga viktigare branscher. Personalplanerna inför hösten pekar fortsatt uppåt men i något lägre takt. Byggkonjunkturen är lika het som i höstas. Mer än vartannat företag anser att bristen på arbetskraft nu är främsta hinder för expansion, mer än vartannat byggföretag planerar att utöka personalstyrkan det närmaste halvåret. Störst brist är det på ingenjörer. stor-göteborg 15

halland KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 hösten 27 6 4 2-2 -4-6 7 6 5 4 3 2 1 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 INDUSTRIPRODUKTION* Halland ORDERINGÅNG* DETALJHANDEL BYGGVERKSAMHET *Tillverkningsindustrin -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 4 35 3 25 2 15 1 5-5 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 1 8 6 4 2 6 5 4 3 2 1-1 Försäljningsvolym Byggande -2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 med bredd Konjunkturen i sammandrag Konjunkturindex för Halland har för våren beräknats till 42, vilket är bättre än i höstas och exakt lika med genomsnittet för Västsverige. Endast Stor-Göteborg noterar ett bättre värde. Bakom förbättringen ligger inte minst en rejäl uppgång för detaljhandeln. Tillverkningsindustrin och byggsektorn ligger kvar på den höga nivån från hösten. Det ser bra ut även för resten av året. Man väntar sig genomgående att de goda tiderna ska fortsätta och att konjunkturen till och med ska stärkas ytterligare. Särskilt påtaglig verkar optimismen vara inom detaljhandeln. Ett reellt problem för byggbranschen är dock att arbetskraftsbristen har börjat göra sig påmind på allvar. Tillverkningsindustri Den halländska tillverkningsindustrin fortsatte i höstas att gå mycket bra. Orderingången steg markant både på export- och hemmamarknaden och produktionen höjdes relativt kraftigt. Starkast gick kemiindustrin, där mer än 6 procent av företagen höjde produktionen. Under våren ser tempot ut att ha sjunkit, framför allt för trävaru- och kemibranscherna. Det ser dock ut att kunna bli fortsatta produktionshöjningar för industrin totalt. Orderböckerna har fyllts på och bedömningen av orderstocken har förändrats i positiv riktning, liksom också bedömningen av färdigvarulagren. Konjunkturindex för tillverkningsindustrin totalt har för våren beräknats till 38, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med ett halvår tidigare. För trävaruindustrin var konjunkturindex 85 och för kemibranschen 68. Sysselsättningen för totala industrin har ökat något det senaste halvåret medan kapacitetsutnyttjandet legat på oförändrad nivå. 53 procent av industriföretagen rapporterade att de körde för fullt i mars. Stämningen bland de halländska industriföretagen är fortsatt optimistisk och man tror på en fortsatt förbättring av konjunkturläget under det kommande halvåret. marknaden ser ut att bli starkare än exportmarknaden och företagen planerar för att tillgodose den ökande efterfrågan genom ytterligare höjningar av produktionsnivån, vilket kommer att leda till viss sysselsättningsökning. I vissa branscher, framför allt inom kemiindustrin, föreligger viss brist på utbildad personal, men detta bedöms inte utgöra något större hinder för en fortsatt expansion av verksamheten. Byggverksamhet en för byggandet i Halland står sig. Konjunkturindex har för våren beräknats till 57, marginellt lägre än i höstas då värdet var 61. Byggandet ökade under hösten 26 ytterligare, i en betydligt snabbare takt än vad man då bedömde. Det ser ut att fortsätta uppåt även under innevarande vår, även om farten verkar ha bedarrat en aning jämfört med i höstas. Produktionskapaciteten har byggts ut och därför har kapacitetsutnyttjandet, trots den allt högre nivån på byggandet, sjunkit något sedan i höstas. 38 procent av byggföretagen rapporterade stort utnyttjandet av produktionsresurserna i mars. Det ser fortsatt bra ut för byggbranschen. Optimismen inför resten av 27 är påtaglig. I stort sett samtliga företag räknar med bättre eller åtminstone oförändrat bra konjunkturläge, vilket då ger möjligheter att höja nivån på byggandet ytterligare. Sysselsättningen i branschen som under senare tid varit på viss uppgång kommer enligt företagens planer att stiga ytterligare. Nästan en tredjedel planerar för nyanställningar. Situationen på arbetsmarknaden är dock på väg att bli ett allvarligt problem för byggföretagen. Hela 78 procent anser att tillgången på arbetskraft är ett hinder för fortsatt expansion. Störst är bristen på elektriker och ingenjörer. Detaljhandel Den riktiga högkonjunkturen verkar nu ha nått även detaljhandeln i Halland. Konjunkturindex för branschen har för våren 27 beräknats till 46, vilket är en mycket kraftig förbättring från i höstas då värdet uppmättes till 19. Mer än hälften av företagen rapporterade ökad försäljningsvolym under våren. Den ökande försäljningen åtföljs också av en påtagligt förbättrad lönsamhet. Nästan hälften av detaljhandelsföretagen ansåg att lönsamheten var bra. De strålande tiderna kommer enligt nuvarande bedömningar i branschen att fortsätta även under resten av året. Närmare 7 procent tror på en ökad försäljning medan resterande företag räknar med oförändrad nivå. Det finns också en uppenbar förväntan om att lönsamheten kommer att fortsätta att förbättras. Den uppåtriktade trenden för antal ser ut att hålla i sig. 16 halland

sjuhärad Konjunkturläget i sammandrag Konjunkturen i Sjuhärad har förbättrats mycket måttligt det senaste halvåret. Konjunkturindex har för hösten beräknats till 41. Detta ligger mycket nära genomsnittet för Västsverige och det kan jämföras med värdet från i höstas som var 38. Både byggandet och detaljhandeln har stabiliserats på ungefär samma nivå som i höstas, vilket är orsaken till att uppgången totalt inte blivit större. För tillverkningsindustrin har det däremot skett en påtaglig förbättring. Textilindustrin bedömer läget under våren betydligt ljusare än ett halvår tidigare, medan maskinindustrin i viss mån har förbättrat sitt redan tidigare mycket starka läge. För byggbranschen är tillgången på arbetskraft numera ett påtagligt problem. Detta gäller dock inte för detaljhandeln, där lönsamheten däremot inte förbättrats i den takt man tidigare räknade med. Tillverkningsindustri Den utomordentligt starka konjunkturen för industrin i Sjuhärad har förstärkts ytterligare det senaste halvåret. Den redan i fjol snabba uppgången i efterfrågan och produktion har fortsatt under våren och nivån var avsevärt högre än i höstas. marknadsefterfrågan har uppvisat en ännu brantare uppgång än exportsidan. Allra starkast var utvecklingen för maskinindustrin, där tre företag av fyra räknar med ökad produktion under våren, jämfört med i höstas. Konjunkturindex för tillverkningsindustrin, som redan i höstas uppmättes till mycket starka 4, har det senaste halvåret ökat ytterligare till 48, vilket är näst bäst i Västsverige. För maskinindustrin beräknades index till 7. Textilindustrin har visserligen ett svagare konjunkturläge än hela industrin, men uppgången sedan hösten 26 har varit mycket markant från 8 till 26. Det ser fortsatt bra ut inför kommande höst man räknar med en ännu starkare konjunktur. Mer än 4 procent av företagen tror på en ytterligare förbättrad orderingång och en lika stor andel räknar med att kunna höja produktionen. Liksom tidigare ser det allra bäst ut för maskinindustrin där omkring två tredjedelar av företagen spår ökande orderingång. Om planerna visar sig slå in skulle det också kunna resultera i en fortsatt bred uppgång i sysselsättningen. En tredjedel av företagen i tillverkningsindustrin planerar för nyanställningar. Ett problem för expansionsplanerna skulle det Stabilisering på hög nivå ganska höga kapacitetsutnyttjandet kunna vara högst inom maskinindustrin där hela 83 procent angav att de körde för fullt. Andelen företag som angett tillgången på arbetskraft eller maskin- och anläggningskapaciteten som hinder för expansion av verksamheten var dock under våren ganska oförändrad jämfört med i höstas och problemen verkar alltså inte ha förvärrats. Byggverksamhet Den starka byggkonjunkturen i Sjuhärad visar inga tecken på avmattning. Orderingång och byggande fortsätter uppåt i god takt. Hälften av företagen ökade byggandet i höstas och nästan lika stor andel tror på ökat byggande även under innevarande vår. Orderstockarna ligger kvar på en hög nivå och detta är fallet även för kapacitetsutnyttjandet. Mer än hälften angav stort utnyttjande av produktionsresurserna. Byggandet ser ut att fortsätta uppåt även till hösten, i ungefär samma takt som hittills. Den tämligen kraftiga sysselsättningsökningen i branschen har fortsatt under våren och byggföretagen planerar för nyanställningar även under nästa halvår. Det kan dock noteras att tillgången till arbetskraft är ett problem. 65 procent av byggföretagen angav arbetskraftsbrist som det största hindret för fortsatt expansion av verksamheten. Största bristen råder på ingenjörer hela 7 procent hade problem att rekrytera sådana. Detaljhandel Konjunkturläget för detaljhandeln i Sjuhärad är något svårbedömt. Försäljningsvolymen ökade både hösten 26 och innevarande vår, men företagens bedömning av konjunkturen har blivit något mera återhållsam. Konjunkturindex för våren har beräknats till 14, något ned det senaste halvåret från 25 i höstas. Lönsamheten i branschen har inte heller förbättrats enligt företagens bedömning. I höstas hade man mycket stora förhoppningar om en förbättring därvidlag. 35 procent tycker att lönsamheten är bra, medan 15 procent anser den dålig. Förväntningarna är dock att läget ska förbättras en del under hösten. Tre fjärdedelar av detaljhandelsföretagen tror på en ökad försäljning, och omkring en fjärdedel räknar dessutom med förbättrad lönsamhet. Sysselsättningen i branschen ser ut att öka något under hösten en fjärdedel av företagen räknar med utökning av personalstyrkan. 6 4 2-2 -4-6 7 6 5 4 3 2 1 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten 27 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 INDUSTRIPRODUKTION* Sjuhärad ORDERINGÅNG* DETALJHANDEL BYGGVERKSAMHET *Tillverkningsindustrin -1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 5 4 3 2 1-1 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 1 8 6 4 2 Försäljningsvolym -2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Byggande 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 sjuhärad 17

skaraborg KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten 27 6 4 2-2 -4-6 7 6 5 4 3 2 1 35 3 25 2 15 1 5-5 -1 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* DETALJHANDEL BYGGVERKSAMHET 95 Byggande *Tillverkningsindustrin 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 4 35 3 25 2 15 1 5-5 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 1 8 6 4 2 Skaraborg Försäljningsvolym -2 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Rekordstark byggkonjunktur Konjunkturläget i sammandrag Konjunkturläget för Skaraborg har förstärkts svagt sedan i höstas och med ett konjunkturindex på 41 uppfylls nu tumregeln för högkonjunktur (ett konjunkturindex på minst 4). Med det ligger Skaraborg i nivå med Halland och Sjuhärad och bara ett litet steg efter Stor-Göteborg. Förbättringen skedde främst inom byggsektorn medan den tunga industrin inte nådde upp till den optimistiska prognosen från i höstas utan var i stort sett oförändrad. Industrin är dock fortsatt optimistisk och räknar med en kraftig förbättring fram till hösten. Även detaljhandeln väntar sig en kraftig uppgång. Inom byggsektorn, där hjulen redan snurrar för fullt, väntas uppgången dock bara bli måttlig. Tillverkning Industrikonjunkturen är, trots en optimistisk prognos i höstas, i stort sett oförändrad sedan i höstas, men med ett konjunkturindex på 38 befinner sig branschen fortfarande vid gränsen till en högkonjunktur. Konjunkturen är som starkast inom transportmedels- och trävaruindustrin där konjunkturindex i båda fallen ligger på klart över 4. För andra halvåret i fjol ökade orderingången hyggligt på både hemmaoch exportmarknaden. Sedan årsskiftet har ökningstakten för orderingången tilltagit på båda marknaderna, men allra mest på hemmamarknaden där ökningen hittills i år har varit mycket kraftig. Produktionen ökade kraftigt redan under andra halvåret i fjol, men sedan årsskiftet har takten tilltagit. Trots detta har orderstocken byggts på synnerligen kraftigt sedan i höstas och ses nu, med hänsyn tagen till produktionsnivån, som betydligt bättre än normalt. Däremot har kapacitetsutnyttjandet stigit ytterligare något och drygt hälften av företagen uppger nu att de går för fullt. Det dominerande expansionshindret är fortfarande efterfrågeläget, men det har minskat klart i betydelse och istället har maskinkapaciteten börjat närma sig och bli ett betydande hinder. Företagen är optimistiska inför hösten och väntar sig en kraftig konjunkturförbättring. Både på export- och hemmamarknaden väntas kraftiga ökningar i orderingången under andra halvåret och produktionstakten kan komma att tillta ytterligare något. Nyanställningarna ser ut att avta något, men företagen räknar ändå med en måttlig ökning av antalet. Byggverksamhet Byggkonjunkturen har stärkts ytterligare från i höstas och konjunkturindex har stigit från 53 till 67, en rekordstark byggkonjunktur för Skaraborg och för tillfället den starkaste i Västsverige. Orderingången steg kraftigt under andra halvåret i fjol för att mattas till en måttlig ökning under innevarande halvår. Avmattningen är dock normal för säsongen och märks även i byggandet som ökade mycket kraftigt under andra halvåret, men som nu har stannat av till en måttlig ökning. För tillfället verkar personalbehov i stort sett vara uppfyllt och sedan i höstas har antalet bara ökat svagt. Bristen är fortsatt relativt hög för flera personalkategorier och tillgången på arbetskraft är nu det enda riktigt stora expansionshindret, till och med efterfrågeläget börjar nu ses som ett marginellt hinder. Den starka konjunkturen till trots ser företagen en viss förstärkning fram till hösten. Orderingången väntas ta ny fart under andra halvåret och öka mycket kraftigt liksom byggandet. Därmed behöver personalen utökas och företagen räknar med en kraftig ökning av antalet fram till hösten. Detaljhandel Med ett konjunkturindex på 38 fortsätter detaljhandeln att gränsa till en högkonjunktur och är den näst starkaste detaljhandelskonjunkturen i Västsverige, efter Halland men steget före Stor- Göteborg och Fyrbodal. Försäljningen ökade som väntat synnerligen kraftigt under andra halvåret i fjol, men för innevarande halvår ser den säsongsmässiga nedgången ut att bli något tydligare än väntat och försäljningen väntas minska måttligt. Detta har fört med sig en mer negativ utveckling av personalstyrkan som sedan i höstas har minskat kraftigt, vilket i sin tur har hållit uppe den goda lönsamheten. Efterfrågeläget fortsätter vara det enda stora expansionshindret och är för 5 procent av företagen det främsta hindret. Andelen företag som inte ser några hinder alls har dock ökat från 2 till 32 procent. Till hösten väntas en kraftig konjunkturförbättring och försäljningen väntas få ny fart. Detta är delvis av säsongsmässig karaktär då bland annat julhandeln inträffar under andra halvåret. Personalneddragningarna väntas därmed upphöra och lönsamheten ser ut att kunna förbättras kraftigt. 18 skaraborg

Konjunkturutvecklingen i en region är givetvis intimt sammanlänkad med den totala ekonomiska utvecklingen i landet. Trots det kan det finnas så stora skillnader i näringslivsstrukturen att konjunkturutvecklingen i landet inte alltid kan ligga till grund för en bedömning av utvecklingen i regionen. Skillnader i näringslivsstrukturen kan bestå av olikheter avseende t.ex. branschstruktur, exportintensitet och graden av legotillverkning hos företagen. Vid konjunkturanalys är det också av speciellt intresse att se på branschstatistiken grupperad efter slutanvändning. En sådan gruppering till sektorer underlättar en analys av utvecklingen över tiden. I Västsverige ligger t.ex. verkstadsindustrins andel av regionens förädlingsvärde på 56 procent 21 jämfört med 44 procent i Sverige som helhet. För de råvarubaserade branscherna gruvor, trävaruindustri, massa- och pappersindustri samt stål- och metallindustri är motsvarande andelar 1 resp. 19 procent. Detta leder till att en konjunkturuppgång för industrin i Västsverige bör ligga en bit efter en konjunkturuppgång i landet och betydligt efter en uppgång i t.ex. Norrland. Förklaringen till detta är att råvaruindustrin tenderar att leda utvecklingen i en internationell konjunkturuppgång samt att verkstadsindustrin normalt ligger i en senare konjunkturfas. branschöversikt och konjunkturindex Stor-Göteborg FyrBoDal Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Halland Västsverige Oms 1) Andel 2) Konj- Oms 1) Andel 2) Konj- Oms 1) Andel 2) Konj- Oms 1) Andel 2) Konj- Oms 1) Andel 3) Bransch Konj- Oms 1) Andel 3) Konj- Oms 1) Andel 5) Konj- Mdr % index Mdr % index Mdr % index Mdr % index Mdr % andel 4) index Mdr % index Mdr % index Tillverkningsindustri 185 46 52 76 19 22 6 15 48 77 19 38 399 9 35 43 44 1 38 443 27 42 Transportmedelsind 85 52 45 34 21 44 1 6 34 21 5 162 98 14 3 2 165 57 48 Maskinindustri 17 44 57 4 9 56 5 12 7 13 34 36 38 95 3 51 2 5 4 21 49 El- och optikindustri 1 28 82 1 3 24 65 2 5 37 95 3 2 5 39 21 63 Sågverksindustri 2 1 22 42 1 52 1 24 44 3 56 2 44 85 4 1 8 Förlag och grafisk industri 5 64 1 8 1 14 1 15 8 77 1 2 23 1 15 4 Kemisk industri 25 78 52 1 4 4 11 2 7 32 91 3 3 9 68 35 18 55 Metallvaruindustri 6 4 3 18 2 13 5 3 16 76 1 5 24 21 2 48 Textil- och beklädnadsind 1 9 5 5 83 26 3 6 81 1 1 19 8 59 25 Livsmedelsindustri 11 42 3 4 14 1 6 9 38 17 25 73 2 9 27 19 34 23 18 Byggverksamhet 35 63 52 7 13 51 7 13 57 6 11 67 56 87 5 54 8 13 57 64 2 54 Uppdragsverksamhet 44 77 4 8 5 8 4 7 57 91 5 5 9 63 16 62 Datakonsulter och -service 18 87 63 1 4 1 5 1 4 21 96 2 1 4 21 13 Bilhandel 5 71 8 12 6 9 6 9 7 88 6 1 12 8 23 39 Samfärdsel 36 73 4 9 3 6 6 13 49 91 4 5 9 54 23 21 Sällanköpshandel 6) 24 52 33 7 16 29 9 21 14 5 12 38 46 83 4 29 9 17 46 55 23 28 Partihandel 154 78 47 1 5 18 9 15 8 196 88 17 26 12 222 21 43 Undersökta branscher, tot 52 63 89 11 13 13 111 13 823 9 73 93 1 916 23 Övr näringslivet 172 56 7 23 27 9 36 12 35 87 27 47 13 352 17 Totala näringslivet 692 61 48 159 14 28 13 12 41 147 13 41 1 128 89 43 14 11 42 1 268 21 42 1) Omsättningsuppgifterna avser 25 och är schablonmässigt beräknade 2) Andel av Västra Götaland 3) Andel av hela Västsverige 4) Branschandel av Västra Götaland 5) Andel av Sverige 6) Konjunkturindexet inkluderar bilhandel i de fyra delregionerna, Västra Götaland och Halland, däremot inte i Västsverige undersökningsmetodik Undersökningens uppläggning Konjunkturbarometern för Västsverige omfattar sju huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel och uppdragsverksamhet. Den baseras på ett urval företag i fem regioner: FyrBoDal, Stor- Göteborg, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Undersökningen är en postenkät som omfattar totalt ca 1 företag i hela Västsverige. För tillverkningsindustrin är urvalet stratifierat på bransch och storlek (antal ). Urvalet är så konstruerat att god täckning fås ned till storleksgruppen med minst 1. Detta görs för att kunna särredovisa små och medelstora företag. Företag med mer än 1 totalundersöks. I undersökningen ingår för Västsverige totalt ca 6 industriföretag. För näringsgrenarna byggnadsindustri och detaljhandel baseras konjunkturbarometern på ett urval av ca 25 företag per region i vardera branschen, och för de övriga branscherna ett urval av 3 företag i Västsverige som helhet. Urvalsramen utgörs av SCB:s Företagsdatabas (FDB). Företagen tillfrågas via en enkät, där företagsledningen ombeds besvara ett antal frågor avseende den ekonomiska utvecklingen för innevarande och kommande halvår. För varje fråga finns i regel tre svarsalternativ: större/oförändrad/mindre. Vid bearbetning av resultaten vägs svaren med ett storleksmått (förädlingsvärde alternativt antal ), så att de större företagen väger tyngre än de mindre. Resultaten presenteras som s.k. nettotal. en utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ utveckling eller omdöme. Materialinsamling och statistisk bearbetning görs av SCB. Andel svarande bland tillfrågade företag uppgår till drygt 9 procent för företag med över 1. För företag med mindre än 1 är svarsfrekvensen något lägre. Om konjunkturindex för Västsverige Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjunkturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till 4 respektive 4. branschöversikt 19

strukturdata NÄRINGSLIVSSTRUKTUREN I VÄSTSVERIGE 26 Näringsgren stor-göteborg Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg V Götaland Halland Västsverige Jord-, skogsbruk, jakt o fiske Företagsförekomster 5 92 8 71 7 62 9 361 3 942 7 73 38 666 Anställda 682 87 676 1 66 3 827 1 9 5 719 Tillverkningsindustri Företagsförekomster 4 979 1 917 1 65 1 944 1 419 2 8 12 467 Anställda 4 369 23 61 19 225 29 65 11 263 19 483 129 363 El-, gas-, värme- och vatten Företagsförekomster 81 47 41 146 35 7 37 Anställda 1 656 584 242 415 2 897 1 515 4 413 Byggverksamhet Företagsförekomster 5 973 2 322 1 782 1 621 11 461 2 486 13 918 Anställda 2 885 5 834 4 265 4 745 35 489 6 348 41 824 Partihandel och detaljhandel Företagsförekomster 12 594 3 533 3 379 3 359 22 518 4 595 26 953 Anställda 49 448 1 781 12 311 1 586 82 69 14 843 95 592 Hotell- och restaurangverks. Företagsförekomster 2 37 797 439 567 4 88 732 4 812 Anställda 1 626 2 679 1 187 1 819 16 319 2 717 19 35 Transport, magasinering Företagsförekomster 3 183 99 66 931 5 675 1 2 6 639 och kommunikation Anställda 28 963 4 95 3 943 5 58 42 73 6 97 49 15 Finansiell verksamhet Företagsförekomster 957 111 9 91 1 21 198 1 391 Anställda 6 884 1 12 1 17 1 87 1 18 1 371 11 479 Fastighets- och uthyrnings- Företagsförekomster 25 589 4 684 3 834 4 192 38 68 6 79 44 772 verksamhet, företagstjänster Anställda 85 269 1 279 7 191 5 899 112 428 7 944 121 616 Offentlig förvaltning Företagsförekomster 63 4 25 37 115 27 127 och försvar Anställda 5 91 8 877 1 457 6 224 67 952 8 721 76 845 Utbildning Företagsförekomster 1 44 328 222 272 2 236 49 2 635 Anställda 21 516 8 817 5 558 15 368 51 28 8 64 59 836 Hälso- och sjukvård, sociala Företagsförekomster 2 554 499 455 511 3 974 728 4 693 tjänster, veterinärverksamhet Anställda 49 927 21 575 21 93 18 31 111 392 21 847 133 247 Övrigt Företagsförekomster 8 583 2 271 1 892 2 326 14 979 2 858 17 799 Anställda 13 135 2 898 2 491 3 11 21 472 3 76 25 32 Bransch okänd Företagsförekomster 1 618 523 27 364 2 712 484 3 196 Anställda 17 2 2 6 27 1 28 SUMMA Företagsförekomst 75 643 26 133 22 296 25 722 148 72 3 189 178 438 Anställda 38 278 12 759 81 495 13 649 668 181 15 133 773 314 3 25 2 2 strukturdata SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN I VÄSTSVERIGE 199 26 tusental 4 Industri (inkl. bygg, jordbruk) Privat tjänstesektor 35 Offentlig tjänstesektor tusental 4 35 3 25 Tidsseriebrott 25 ny metod 2 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 ANTAL PERSONER 1) MED SOCIALA ersätt- NINGAR OCH BIDRAG I VÄSTSVERIGE 2 22 24 Sjukpenning 2) personer 41 414 51 232 41 95 Andel av befolkningen 3) 4, 4,9 4, Förtidspension personer 71 186 78 123 89 112 Andel av befolkningen 3) 6,9 7,5 8,4 Arbetslöshet personer 43 678 32 713 42 697 Andel av befolkningen 3) 4,2 3,1 4, Arbetsmarkn.- personer 19 643 2 456 18 322 åtgärder Andel av befolkningen 3) 1,9 2, 1,7 Socialbidrag personer 22 44 19 269 19 24 Andel av befolkningen 3) 2,2 1,8 1,8 Totalt personer 198 36 21 793 211 59 Andel av befolkningen 3) 19,3 19,3 19,9 1) Omräknat till att motsvara antal personer som kan försörjas under ett helt år med full ersättning. 2) Från dag 15 i sjukperioden. 3) Personer i åldern 2 64 år, %. Företagsförekomster = antalet representerade företag i respektive region. Företagsförekomster för delregionerna summerar inte till Västra Götaland eller Västsverige eftersom ett företag som förekommer i samtliga delregioner endast förekommer en gång i Västra Götaland respektive Västsverige. Industrins sysselsättning fortsätter att minska Under 199 låg sysselsättningen för industrin och privata tjänstesektorn på samma nivå, ca 31 sysselsatta. Sedan dess har industrins sysselsättning sjunkit kraftigt, främst under perioden 199 94. Samtidigt har sysselsättningen inom den privata sektorn ökat i etapper, med 13 personer under 26 till sammanlagt 355 personer. Uppgången inom den offentliga sektorn har stannat av de senaste åren. Från 25 till 26 skedde dock åter en viss ökning med 7 personer. Industriinvesteringarna på rekordnivå Industriinvesteringarna för år 26, avseende byggnader, maskiner och inventarier, för Västsverige hamnade på en ny högsta nivå någonsin med totalt ca 17, 2 miljarder kronor. Det är visserligen en nedrevidering från den preliminära siffran i höstas med drygt,4 miljarder men ändå en ökning med 4,5 procent från året innan. Uppgången följer på en kraftig ökning mellan åren 24 och 25 på 26 procent. Bakom den kraftiga uppgången i fjol ligger liksom för 25 transportmedelsindustrin som ökat sina investeringar från 5,3 miljarder 24 till 7,1 miljarder 25 och 9,2 miljarder 26. De investeringsplaner för 27 som företagen lämnade för första gången i oktober i fjol har nu reviderats upp kraftigt med 2,8 miljarder till 16,9 miljarder, dvs. nästan samma nivå som i fjol. Transportmedelsindustrin fortsätter sitt ambitiösa investeringsprogram. Nu lyder planerna för i år på 9 miljarder. Maskinindustrin som länge arbetat i en stark konjunktur ökar nu sina investeringar kraftigt för varje år.

strukturdata NYREGISTRERINGAR AV PERSONBILAR Efter nedgången i nyregistreringarna av personbilar i fjol med ett par procent återhämtade sig nybilsmarknaden under första kvartalet i år. Då ökade nyregistreringarna med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 26. Uppgången berör samtliga fem delområden. Kraftigast är ökningen för Sjuhärad och Skaraborg med uppgångar på runt 25 procent. Den svagaste ökningen kommer från FyrBoDal med en ökning på 6 procent. BOSTADSBYGGANDE Bostadsbyggandet i Västsverige ökade 26 för andra året i följd då preliminärt 7 512 nya lägenheter igångsattes. Det är en relativt kraftig ökning med 6,6 procent och den högsta nivån på många år. År 25 var ökningen hela 41 procent. Det var både småhusen och flerbostadshusen som låg bakom uppgången i fjol. Det är Stor-Göteborg och Skaraborg som står för förbättringen medan de övriga delområdena i denna första mycket preliminära sammanställning redovisar mindre nedgångar. ANTAL NYREGISTRERADE PERSONBILAR 24 25 26 27 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 FyrBoDal 2 533 4 244 3 79 4 67 2 867 3 643 3 26 3 829 2 767 3 435 3 26 Stor-Göteborg 7 334 8 256 7 262 9 259 7 446 8 674 6 948 9 75 7 382 8 432 7 966 Halland 1 697 1 858 1 584 2 173 1 825 1 94 1 622 2 257 1 861 1 831 1 821 Sjuhärad 2 2 133 1 99 2 714 2 217 2 288 1 772 2 648 2 148 2 72 2 219 Skaraborg 2 28 2 272 1 91 2 684 2 6 2 27 1 719 2 565 2 139 2 65 2 134 Västsv tot. 15 772 18 763 15 816 2 897 16 361 18 716 15 87 21 4 16 297 17 835 17 346 IGÅNGSÄTTNING AV NYA BOSTÄDER Värden i antal lägenheter 1999 2 21 22 23 24 25 26 Fyrbodal Småhus 185 312 188 226 37 349 496 547 Flerbostadshus 18 161 12 155 176 193 34 154 Totalt 293 473 38 381 483 542 836 71 Stor-Göteborg Småhus 1 183 1 118 956 947 1 424 1 455 1 43 1 484 Flerbostadshus 557 761 1 191 1 535 1 725 1 255 2 161 2 949 Totalt 1 74 1 879 2 147 2 482 3 149 2 71 3 564 4 433 Halland Småhus 454 566 435 388 561 684 82 885 Flerbostadshus 43 586 68 226 435 454 973 594 Totalt 857 1 152 1 115 614 996 1 138 1 793 1 479 Sjuhärad Småhus 58 48 61 81 153 185 243 22 Flerbostadshus 58 12 45 3 64 75 158 123 Totalt 116 6 16 111 217 26 41 343 Skaraborg Småhus 1 15 93 114 126 138 222 227 Flerbostadshus 17 27 291 161 83 193 231 329 Totalt 117 132 384 275 29 331 453 556 Västra Götaland och Halland, totalt Småhus 1 98 2 149 1 733 1 756 2 571 2 811 3 184 3 363 Flerbostadshus 1 143 1 547 2 327 2 17 2 483 2 17 3 863 4 149 Totalt 3 123 3 696 4 6 3 863 5 54 4 981 7 47 7 512 INDUSTRIINVESTERINGAR I VÄSTSVERIGE Byggnader och maskiner. Värden i miljarder kr. 1991 års priser prognos 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Miljarder kronor 6,8 8, 8,2 9,8 14,3 12,5 13,2 14,1 12,5 14, 14,5 12,4 12,4 15,6 16,3 16, Andel av riket, % 22,9 27,8 22,7 19, 24,2 23, 24,2 26,7 23,4 27,7 3,6 28, 28,6 29,8 3,3 25, INDUSTRIINVESTERINGAR FÖR VÄSTSVERIGE FEBRUARI 27 Värden i miljoner kr, löpande priser Fyrbodal Stor- Halland Sjuhärad Skaraborg Totalt Västsverige Göteborg Byggnader Maskiner Summa Transportmedelsindustri 25.......... 46 6 693 7 99 26.......... 45 8 82 9 225 27.......... 336 8 65 8 986 Maskinindustri 25 3 25 38 14 163 27 558 585 26 27 239 2 154 213 65 587 652 27.. 36.. 215 32 136 75 886 Livsmedelsindustri 25.. 341 183.. 271 193 78 973 26.. 28 213.. 215 85 672 757 27.. 355 19.. 141 15 639 744 El-, optikindustri 25.......... 24 349 373 26.......... 171 357 528 27.......... 112 365 477 Metallvaruindustri 25 58 118 117 145 142 76 53 579 26 7 19 39 154 89 45 417 462 27 85 92 123 21 265 67 699 766 Industri totalt 25 4 345 7 325 1 198 934 2 562 1 261 15 65 16 326 26 1 859 1 969 1 4 836 2 269 1 291 15 957 17 248 27 2 284 9 584 1 394 1 148 2 584 1 171 15 742 16 913

Västra Götalandsregionen är en av Sveriges två politiskt styrda regioner, med ett utvecklings- och samordningsansvar för regionala utvecklingsfrågor. I ansvaret ingår bland annat omvärldsbevakning och analys, att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling, infrastruktur, kompetensförsörjning, kulturaktiviteter samt för ett strategiskt och effektivt miljöarbete. Västra Götalandsregionen bildades 1999. Kontaktpersoner för konjunkturrapporten är regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter och chefen för näringslivsenheten, Åke Lindén. Telefon: 31-63 5 (vx) Fax: 31-63 9 7 Adress: Västra Götalandsregionen, Box 191, 45 23 Göteborg Epost: fornamn.efternamn@vgregion.se Webbplats: www.vgregion.se/regional_utveckling Region Halland är ett nybildat kommunalförbund som varit igång sedan 1 januari 23. Medlemmar är de halländska kommunerna samt landstinget. Syftet är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och tillväxt i Halland. Kontaktpersoner för konjunkturrapporten är regiondirektör Martin Andreae och chefen för Halländsk tillväxt, Nils Danred. Telefon: 35-17 98 (vx) Fax: 35-17 98 98 Adress: Region Halland, Box 538, 31 8 Halmstad Epost: förnamn.efternamn@regionhalland.se Webbplats: www.regionhalland.se