Att träna en galopphäst

Att träna en galopphäst Lovisa Bohlin och Madeleine Wittgren Steg 3 2017

1. Inledning Syfte Många faktorer påverkar såklart när man tränar en galopphäst. Det finns en del skrivet om galopphästens muskler, hållbarhet och uthållighet men det finns inte så mycket skrivet om hur man ska träna en galopphäst. Det gör att man som ny i sporten får pröva sig fram och lära sig av erfarenhet. Syftet i detta arbete är att ta reda på grundläggande faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man planerar träningen för sin galopphäst. Vi vill ta reda på hur man kan planera träningen i uppbyggnadsfasen och också hur man ska tänka under tävlingssäsongen. Metod Vi har valt att intervjua några tränare som har olika typer av licenser och också använda oss av internet och i viss mån litteratur. 1

2. Presentation Galopphästens fysiologiska förutsättningar All träning handlar egentligen om samma sak nämligen att öka prestationsförmågan. När man talar om ökad prestationsförmåga för en galopphäst så menar man kort sagt att den ska kunna springa fort tillräckligt länge för att vinna loppet ( http://www.hastsverige.se/traning-for-battre-prestationer.html ) Hästens muskler är uppbyggda av tre olika muskelfibrer. Typ 1- fibrer som är långsamma och uthålliga, Typ 2A -fibrer som är utvecklade specifik hos hästar. Denna muskelfibertyp arbetar för maximal snabbhet och uthållighet. De utvecklas också vid träning av den unga hästen. Slutligen finns typ 2B-fibrer som är stora och mycket snabba. Denna grupp av muskler utvecklas vid arbete i hög hastighet. Denna muskelgrupp finns hos föl för att de ska kunna fly snabbt. Senare omvandlas denna muskelgrupp till typ A-fibrer (Sandgren, s23) Man har möjlighet att påverka ombildningen av muskelfibrerna om man tidigt börjar träna den unga hästen. En vältränad häst har mer av typ 2A -muskelfibrer än typ 2B-muskelfibrer (Andersson, Lindberg, s. 97) Eftersom hästen har så många olika användningsområden är det viktigt att anpassa träningen av hästen så att de muskelgrupper man vill ska utvecklas får rätt stimulans. En galopphäst ska ju prestera explosivt under ganska kort tid och därför är det viktigt att träna den muskelgrupp som gör att hästen kan utföra det arbete den förväntas utföra ( http://www.hastsverige.se/traning-for-battre-prestationer.html ). En galopphäst träning syftar inte enbart till att bygga muskler utan det handlar också om att bygga upp styrkan i leder, senor och ligament så hästen håller för den belastning det innebär att springa ett lopp. Det handlar alltså om att stegvis bygga upp hästens förmåga att tåla belastning. I boken Unghästar förespråkar man varanndagsträning. Det innebär att hästen aktiveras varannan dag och däremellan låter man hästen återhämta sig med skrittmotion, tömkörning eller annan lättare motion. Detta för att musklerna behöver ca 48 timmar för att återhämta sig. Om samma muskelgrupper tränas innan återhämtning skett är träningen nedbrytande istället för att ge ökad träningseffekt ((Andersson, Lindberg, s. 97) Att bedriva träning med tid för återhämtning stöds också av forskningsprojektet: Glukos och leucin som potentiellt hjälpmedel i återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar. Ansvarig forskare: Johan Bröjer, år 2009. Man kom där fram till att hästen behöver ca 48-72 timmar på sig att återhämta glykogennivåerna i musklerna och att det inte gick att påskynda återhämtningen med foder. Att lägga upp ett träningsprogram med två hårdare pass i veckan och däremellan jobba hästarna lugnt är något som forskarna i detta projekt förespråkar ( http://www.hastsverige.se/aterhamtning-hos-hast.html ). 2

Vila viktigt för benombildningen Ben ombildas ständigt, delar bryts ner för att sedan byggas upp på nytt. I processen blir ben poröst och skört innan det har återfått sin styrka igen. Träning gör att ben byggs upp men att nedbrytning, och därmed ombildning, av ben minskar. Detta i kombination med upprepad hård belastning gör att hästar som tränas hårt under lång period är extra utsatta för skador i skelettet. I en artikel på Hippson.se Forskningskollen: Träning och vila har direkt effekt på hästens skelett refererar man till en studie på galopphästar där uppemot 80 procent av hästarna visar tecken på skador, som till exempel sprickor, i skelettet till följd av överansträngning. Hälften av hästarna var i intensiv träningsperiod och den andra hälften var i vila. För att skadorna de hade ska kunna läka måste ben brytas ner och byggas upp igen. Tecken på ombildning av ben fanns både hos hästarna i hård träning och hos hästarna som vilat, men hos hästarna som tränats intensivt var ombildningen av ben inte tillräcklig för att förebygga skador och läka de mikrosprickor som uppkommit. Hos de hästar som istället varit i intensiv träning och sedan vilat skedde en mycket mer aktiv ombildning av benet. Efter tre veckor av vila verkar ombildningen av ben vara som mest aktiv och den verkade göra som mest nytta om hästen fick vila i tio veckor. Fysisk aktivitet är viktig för ett starkt skelett. Men för hästar i högintensiv träning är också perioder av vila avgörande för att benet ska hålla på sikt. Att låta hästar som ännu inte visat tecken på skador, vila så länge från galoppträningen kan te sig kontraproduktivt, men forskarna menar att det skulle löna sig på sikt att ge dem längre vila så att benet kan ombildas. Under ombildningen blir benet också till en början poröst, vilket gör att en snabb igångsättning av hästen riskerar att skada benet ( https://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/forskningskollen-traning-och-vila-har-direkt.htm ) Intervjuer Vi skickade 7 frågor till sju olika tränare och fick svar av tre. Vi har valt att låta tränarna vara anonyma. De licenser som är representerade är AT4, AT2 och interimistisk proffstränare. 1. Hur lägger du upp träningen i uppbyggnadsfasen? I uppbyggnadsfasen är det mycket skolning som ger inverkan på självsäkerhet och balans med konditions och styrketräning! På de stallet jag står nu tillsammans med en annan amatörtränare så rider vi hästarna mycket på långa turer i skritt och trav samt galopp, vi har också tillgång till en walker. Så när man börjar träna dom efter längre vila så brukar jag sätta igång dom i rätt mycket trav till en början och sen använda mig mycket av walkern för att bygga upp dom muskulärt och i kondition innan 3

man hoppar upp och rider ordentligt igen. Sen tränas hästarna i en flisbacke vilket är väldigt bra för flås och blås. Sen underlättar igångsättningen väldigt mycket när man har en annan häst/ryttare att rida tillsammans med. Uppbyggnadsfasen handlar mycket om att bygga upp senor, ligament, skelett och muskler för fortsatt hållbarhet. Skritta ca en månad oftast för hand i så raskt tempo som möjligt. Sedan en månad med trav och i slutet lite galopp. Månad tre börjar galopparbetet med snabbjobb. Första snabbjobbet går de fort de sista 200. Målet är att de är startklara i slutet på månad 4. Det är viktigt att ta blodprov för att hålla koll på relevanta blodvärden. Förr tränade jag hästarna mycket hårdare och längre pass men idag har jag ändrat träningen till kortare pass och mer skritt. 2. Har du olika program för olika hästar? Grundprogrammet är samma men det gäller att vara lyhört speciellt när snabbjobben börjar. De får inte vara slutkörda efter snabbjobben utan det ska alltid finnas lite kvar. Om de blir för trötta måste man lägga in en återhämmningsfas med lugnare träning. Det gäller att ta hänsyn till vilken typ av häst man har (storlek, temperament, distans hästen ska gå) I uppbyggnadsfasen är det mycket skolning som ger inverkan på självsäkerhet och balans med konditions och styrke träning! Ja mina två hästar tränas inte på samma sätt, stoet jag har i träning är just nu berättigad med startförbud men hon har behövt mjukare underlag och inte lika hård träning som valacken då hon normalt sett tränar sig själv mycket under ridningspassen. Samt mer varierad träning. 3. Hur tränar du under tävlingssäsongen? Startar dom med 14 dagar eller mindre så snabbjobbas dom inte alls emellan och vilar oftast minst 3 dagar efter start, dom kollas också övers med kiropraktor ca 1 ggr i månaden... Annars cantras dom på i olika tempon och med blandade korta och långa turer eller varieras med banhoppning eller hoppning över häckar. Under tävlingssäsongen beror det helt på att lyssna på hästen! Vissa gillar lätt träning under säsong och vissa behöver hålla igång. Det beror på hur ofta de startar, hur allmäntillståndet är, hästens temperament. Det är viktigt att få fram löpglädjen, att de tycker om det de gör. 4. Har hästarna någon/några längre viloperioder under året? Det beror på allmäntillståndet. Viloperioder är väldigt viktiga. Efter ett löp behöver de återhämtas. Vintervila gör jag alltid. 4

Viloperiod ges oftast under vinterhalvåret, hur länge beror på individ! Från 1 mån och framåt! Ja när säsongen är slut ca november - Januari ca. 5. Lägger du in någon viloperiod i inlärnings och inridningsfasen? Ibland men inte alltid beroende på hur dom växer oftast börjar dom skena iväg och växa om man ställer av dom en längre period och det kan då göra att uppehållet tvingas bli ännu längre. Unghästarna brukar få 2-3 v precis när dem kommer för att lära känna varandra och lägga in en rutin, sen påbörjas utbildning, sen brukar dem få 1 mån av i mitten dec/jan Ja, det det behövs alltid både psykisk och fysisk vila är viktig. 6. Vilka är dina viktigaste grundpelare när det gäller träningen av en tävlingshäst? Att hästen ska må bra och vara glad och pigg samt att hästen behöver mycket utevistelse. Det är viktigt att hästen har god matlust och att den får vistas i hage. det viktigaste för mig är att lyssna på hästen och din magkänsla! Det brukar alltid funka! Varierad träning för att försöka hålla dom positiva. 7. Nämn några viktiga faktorer i den dagliga skötseln som gör att hästen funkar bra och kan prestera det lilla extra (tex foder, stallmiljö mm.) Foder och stallmiljö samt hovslagare är A och O och extremt viktigt för att hästen ska kunna känna sig lugn i sin miljö samt mycket utevistelser i hage tillsammans med sällskap. Fodret är ju extremt viktigt så att man inte har ett foder som gör att de får i sig mycket damm som i så fall kan göra att de utsätts för halsinfektioner och dylikt... Grovfodret är extremt viktigt för att hålla ett bra hull... förutom den dagliga skötseln bra foder, vatten utevistelse,träning mm Är fasta rutiner väldigt viktiga för hästar, fodring vid samma tider mm En viktig faktor för mig är att lära känna hästens rutiner, då kan det var lättare att förstå vad hästen saknar ev träning, fodertillskott mm Allt är viktigt! 5

3. Resultat och slutsats När man lägger upp ett träningsprogram är det av största vikt att man planerar in återhämtning. Dels återhämtning under träningen som varannandagsträning och dels längre vilopauser där hästen får möjlighet att återhämta sig såväl fyskiskt som psykiskt. Detta stöds såväl av forskning som av de tränare vi intervjuat. Alla har en grundtanke om hur träningen ska gå till men de poängterar att det är viktigt att vara observant och se till individuella behov. Hästar har olika förutsättningar och kräver därför att man tar hänsyn till det. För att stärka senor och leder är det viktigt att inte börja med galopp och snabbjobb för tidigt. Den första perioden skrittas hästen och sedan ökas träningen gradvis. Hästen måste vara förberedd för det arbete vi kräver av den. Det är också viktigt att hästen får röra sig i frihet eller i skrittmaskin under dagen. En tränare påtalar vikten av att ha koll på blodvärden framförallt under uppbyggnadsfasen. Under tävlingsssäsongen blir även där upplägget individuellt. Vissa hästar kräver mer träning mellan starterna medan vissa behöver ta det lite lugnare för att inte förlora snabbheten och motivationen. Att hålla hästen på gott humör är viktigt. När hästen är uppe i kondition så poängteras också vikten av att variera träningen. Canter i olika tempon varvas med longering och skrittarbete. Att noga följa hästens allmäntillstånd är viktigt för att ta rätt beslut vad gäller träning och skötsel. 4. Diskussion Blev vi något klokare av detta? Vi kan konstatera att hästar liksom tränare är individer och har olika behov. Det är också ganska svårt att få tränare att dela med sig av sina träningsmetoder. Det vi kan konstatera utifrån såväl litteratur som intervjuer är vikten av återhämtning för att hästen ska hålla men också för att hästens muskulatur ska utvecklas optimalt. En intressant aspekt att ta hänsyn till är de olika muskeltyperna som hästen har. Att se till att rätt muskler tränas och inte göra galopphästen långsam iställer för explosiv är något som man behöver tänka till kring. När man inte har en galoppbana nära så kan detta bli ett problem. Grundträningen kan man göra i skogen men de riktiga snabbjobben behöver man en bana att gå på. Det underlättar också om man kan träna tillsammans med en annan häst. Under tävlingssäsongen behöver detta inte vara ett bekymmer då hästen som regel inte behöver snabbjobb mellan starterna. Utifrån detta så tycker vi att vi har en grund att stå på vad gäller träningsfysiologi och hållbarhet men vi har fortfarande en hel del att lära om hur man tränar galopphästar. I grund och botten så handlar det om erfarenhet, att hitta egna rutiner som passar de hästar man har i träning samt att vara lyhörd för hästens signaler. 6

5. Sammanfattning I detta arbete så försöker vi ta reda på hur man lägger upp träningen för en galopphäst. Vi har tittat på såväl uppbyggnadsfasen som underhållsträning under tävlingssäsongen. Vi har läst en del litteratur om hållbarhet och prestation och också intervjuat några tränare om deras syn på träning. Resultaten visar att det är viktigt att varva träning med återhämtning för att få en hållbar och vältränad häst. Det är också viktigt att ha en plan för sin träning men att man också är uppmärksam på hästens signaler och anpassar träningen utifrån individuella behov. 7

6. Källförteckning http://www.hastsverige.se/traning-for-battre-prestationer.html, Göran Dalin och Jenny Ennerdal, leg. veterinärer, Publicerad: 2014-07-14 hämtad 2017-10-07 https://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/forskningskollen-traning-och-vila-har-direkt. htm Publicerad: 2015-07-24, hämtat 20171015. Andersson Ingrid, Lindberg Charlie, Unghästar, ICA Bokförlag, 1999. Sandgren Björn, Hästens Fysiologi - Svenska travsportens centralförbund, Strokirks Tryckeri 1994. 8