Fördjupningsarbete av Karin Tedesund

Transkript

1 Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Steg 3 kursen 2004/2005

2 INLEDNING Jag valde mitt ämne på grund av att jag nyligen inskaffat mig en skrittmaskin `Walker. Skrittmaskinen har använts i över 30 år. För ca 9-10 år sedan kom tillverkningen igång i större utsträckning och har sedan dess blivit allt större. Det har blivit fler tillverkare i Sverige och att man även importerar Walkers. Mitt syfte var att ta reda på hur skrittmaskinen används och hur den är uppbyggd, och även fördelar och ev. nackdelar med den. 1.Hur används skrittmaskinen. Träningssynpunkt. Hästarna kan bygga upp en bra grundkondition. Många använder skrittmaskinen till uppvärmningsarbete innan man tar ut hästen på ett ridpass. Skrittmaskinen används som ett jättebra komplement till den övriga träningen. Uppvärmning. En del låter sina hästar gå i skrittmaskinen varje morgon medans man mockar, under fikapausen eller efter mockningen. Vissa har sadlat och tränsat sina hästar så att det är bara att sticka ut på ridpasset direkt från skrittmaskinen. Urvärmning. Många använder skrittmaskinen efter ridpassen så att hästarna får ner pulsen och mjölksyrenivån. Utmärkt för hästen att få skritta av sig ordentligt, så musklerna inte stelnar till som det lätt kan bli när man ställer in en häst i boxen, för att tiden inte räcker till. Skrittmaskin + hage En del hästar har vintervila och får då komma ut i hagen och då kan det vara en fördel om man låter hästarna gå i skrittmaskinen under kontroll innan den går ut i hagen. En del gör detta varje dag året runt pga av att skaderisken blir mindre.

3 2.Olika åldrar på hästarna. Unghästar 1-2åringar Unghästarna får först vänjas in och gå där ca 10min och sedan ökas på upp till 1 timme.detta görs ca 3-4 dgr per vecka. En del använder också skrittmaskinen när unghästarna rids in, då dom fortfarande inte är styrbara. Det ansågs säkrare än att riskera att unghästarna blev skrämda och att dom då inte var kontrollerbara. Dom var givetvis vana vid skrittmaskinen innan inridningen. En del använde bara skrittmaskinen dagen efter unghästarna hade gjort galoppjobb. Dom fick då gå max 45 min i skrittmaskinen. Många använder även skrittmaskinen som hjälpmedel under prepareringen av åringar till auktionerna. Äldrehästar. En del hade sina äldre hästar i skrittmaskinen dom dagar som dom inte reds. En del gick bara i skrittmaskinen dagen efter ett galoppjobb och då 1 timme ca 3dgr/vecka. Konvalescenter Ex. på skador. En hade ett skadat ledband och fick då gå i skrittmaskin i 2 mån, 2 ggr/dag och 45min per gång. En ledinflammation börjades med ca. 5 min 2ggr/dag sedan ökades det på enligt veterinärens ordination. För kolikhästar så är skrittmaskinen en jättebra hjälp pga att du inte behöver gå själv, men man måste givetvis ha koll på hästen. Även med sen- och muskelskador kan man använda skrittmaskinen efter kontakt och ordination av en veterinär. För skenbensömma hästar används också skrittmaskinen med en början av 5 min som sedan ökas på efter hand. För en gaffelbandsblödning användes skrittmaskinen 2 ggr/dag 20 min per gång. Med alla skador skall givetvis en veterinär kontaktas om man är osäker. Dessa skador ovan hade en veterinär ordinerat behandlingen. 4.Invänjning. En del ledde sina hästar och sköt på skrittmaskinen för hand. Vissa hade en person som stod och skötte kontrollskåpet medan en annan ledde hästen en stund och var även med vid dom automatiska vändningarna. Vissa satte bara in sina unghästar och att dom fick vänja sig själva oftast hade man en äldre lugn häst i ett annat fack.

4 Det var någon som longerade sina hästar i både trav och galopp så att dom blev avrastade innan man satte in dom i skrittmaskinen med en äldre lugn häst. 5.Könsblandning Man har ston och valacker tillsammans. Hingstarna hade man antingen själva eller så hade man ett fack tomt mellan hingstarna. Man försöker också planera vilka hästar som passar med varandra ex. temperament, hästar som är lite heta och ystra tillsammans, dom som hade stor resp. kort skritt i varsitt pass, om möjligheten fanns. 6.Avelshingstar och avelsston Avelshingstarna gick allt från 3-7 dgr per vecka + att gå i hagen. Detta är jättebra för hingstarna under betäckningssäsongen så att dom får komma igång på morgonen och leda upp sig i kropparna. Det fanns vissa som även lät sina dräktiga ston gå i skrittmaskinen fram till 1 mån före beräknad fölning, man hade märkt stor skillnad på stona då dom inte hade gått i skrittmaskinen dom tappade då inte så mycket efter fölningarna. 7.Olika skrittmaskiner En del hade hemmabyggen, en del hade importerat, en del var köpta utav olika tillverkare i Sverige t.ex Täby stall och foder, Jaba, Wramhed i Vellinge, Gabriel i Eslöv bygger på beställning. Storleken varierar allt från 4 hästars till 8 hästar. 8.Underlag i skrittmaskinen. Ex. Stenmjöl, fastare underlag, nackdelar någon tyckte att det kunde bli halt när det hade regnat eftersom dom inte hade tak på. Hästar som var oskodda slet sina hovar väldigt mycket. Asfalt, fast och hårt underlag.(skrittmaskinen var gammal) Kabelflis det var mycket positivt underlag men svårt att få tag på. Sand/grus Gummiplattor Träflis Vatten, ca 30cm vatten för att det skulle ha en kylande effekt. En del som hade sina skrittmaskiner under tak fick också lite extra jobb då man var tvungen att vattna så att det inte dammade när hästarna gick i skrittmaskinen. Vissa rekommenderade att mocka sin skrittmaskin varje dag om man hade många hästar som gick i den.

5 9.Om skrittmaskinen användes innan transport och tävling. En del använde sin skrittmaskin innan hästarna skulle ut och åka transport ca min fick dom gå innan dom lastades på transporten. Kom man inte hem allt för sent så fick dom gå när dom kom hem igen. Vissa sadlar och tränsar sina hästar före löp och får därefter gå i skrittmaskinen innan dom går till ledvolten, hästarna får då komma i gång i muskulaturen och lederna. 10.Påverkningar psykiskt. Många upplever att hästarna blir gladare, får röra på sig, bli av med lite överskottsenergi, hästar är vandrardjur och tycker inte om att stå stilla, vill röra på sig. Man får passa sig så man inte överdriver arbetet i den. Alla hästar är individer, som man får anpassa sig till och tänka på vad just den hästen passar att göra. 11.Skaderisken. Några stygn hade väl dom flesta fått gjort på någon häst men detta hände inte särskilt ofta, olyckor kan alltid hända. Hästar som vill gå nära grinden brukar oftast gå med huvudet högt, detta är inte hälsosamt för ryggarna, och kan då avhjälpas med en inspänningstygel, så att hästarna kan höja upp sina ryggar i stället. 12. Sammanfattning Har bara fått positiva intryck av personer jag pratat med och av det jag läst. Man har ansett att skrittmaskinen är ett bra hjälpmedel och har många användningsområden. De personer jag har pratat med har ansett att det har varit väl investerade pengar och skulle inte kunna tänka sig att vara utan den idag. Karin Tedesund