Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

Transkript

1 Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III Ryttarmärke III

2 Innehåll Sida Krav Ryttarmärke III (Rött) 2 Tränsens olika delar 3 Olika typer av Nosgrimmor 4 Sadelns olika delar 5 Hästens olika kroppsdelar, Huvudet 6 Hästens olika kroppsdelar, Kroppen 7 Visitation av hästen 8 Hästens tecken, Huvudet 9 Hästens tecken, Benen 10 Hästens färger 10 Regler på Ridbanan 11 Tävling 11 Foder 12 Hästen och dess beteende 13 Kort om ridning 13 1

3 Krav märkestagning, Ryttarmärke III (Rött) Endast för information, behöver inte studeras inför Teoriprovet. Dressyr: Lätt C, bedömning "Dressyrryttartävling". Hoppning: Bana med 4 hinder. Banan skall hoppas i galopp, dock får ryttaren bryta av och fatta ny galopp om så behövs. Höjdkrav: Ponny: Kat A: 40 cm, Kat B: 50 cm, Kat C: 60 cm, Kat D: 70cm, Häst: 70 cm. Visa: Munderingens avpassande, munderingsvård, tillpassning av stigläder och sadelgjord uppsuttet. Teori: Något fördjupade kunskaper i: Ridhästens mundering, hästens kroppsdelar, färger och tecken, hästens dagliga vård, regler för ridning på ridbana, visitation av häst, foderlära, ridlära, enkelt om hästens beteende. Grundregler för tävling. Källa: Svenska Ridsportsförbundets Bestämmelser Ryttarmärken. 2

4 Tränsens olika delar 1. Nackrem 2. Pannband 3. Nosgrimma 4. Tyglar 5. Tränsbett (bett) 6. Sidostycke 7. Käkrem 3

5 Olika typer av Nosgrimmor Engelsk nosgrimma Aachengrimma Remontgrimma Spänns innanför tränsets sidostycken. Det ska gå att få in två fingrar mellan hästens nosrygg och nosgrimman. Den övre remmen spänns innanför tränsets sidostycken. Den nedre remmen spänns nedanför bettet. Det ska gå att få in två fingrar mellan hästens nosrygg och nosgrimmans båda remmar. Denna nosgrimma är en kombination av de två övriga på denna sida. Spänns nedanför bettet. Det ska gå att få in två fingrar mellan hästens nosrygg och nosgrimman. Nosremmen måste tillpassas till rätt höjd, och spännas lagom hårt, för varje typ av nosgrimma. 4

6 Sadelns olika delar 1. Vojlock 2. Framvalv 3. Bakvalv 4. Stigläder 5. Stigbygel 6. Sadelgjord 7. Vulster 8. Sadelkåpa 9. Bossa (Puta) 5

7 Hästens olika kroppsdelar, Huvudet 1. Nacke 2. Hjässa 3. Öra 4. Pannlugg 5. Panna 6. Öga 7. Nosrygg 8. Näsborre 9. Överläpp 10. Underläpp 11. Haka 12. Kinnkedjegrop 13. Käftgrop 14. Ganasch 6

8 Hästens olika kroppsdelar, Kroppen 1. Bärbensknöl 2. Skank 3. Kota 4. Bakknä 5. Skap 6. Kastanj 7. Krona 8. Framknä 9. Underarm 10. Överarm 11. Bog 7

9 Visitation av hästen Hästen ska visiteras varje dag, oavsett om den ska ridas eller inte. Med visitation kontrollerar du hästens hälsotillstånd. Genom att alltid vara observant när du umgås med hästen, lär du dig snart hur den brukar se ut och bete sig. När du lärt känna hästen kan du snabbt upptäcka om något inte står rätt till med den. Ett bra tillfälle att visitera sin häst är i samband med den dagliga rykten. Det du bör kontrollera är: Andning och puls en häst i vila andas ungefär 8 till 16 gånger i minuten, vilopulsen är normalt mellan slag per minut. Slemhinnorna Rinner det ur ögon eller näsborrar? Slemhinnor i mun och ögon ska NORMALT vara svagt laxrosa i färgen Kroppshållning Öronspel, ögonen ser hästen onormalt hängig ut? Ta tempen. Kroppstemperaturen kan variera mellan olika hästar men normalt ligger den mellan 37,2 till 38, 2 grader. Sår, värme i hud, svullnader. Hur ser det ut där sadeln ligger? Finns det några trycksår eller skav efter sadeln? Kontrollera även där sadelgjorden sitter. På sommaren när det är varmt och svettigt ute kan det bli veck i huden som utvecklas till skavsår. Känn även efter där tränset/huvudlaget sitter. Det får inte finnas små sår eller blivande skavsår under tränset. Hovbeslag sitter alla skor på? Krubbskick har hästen ätit upp sitt kraftfoder? Urin och träck hur ser det ut i boxen? Är hästens ben torra och belastar den alla fyra benen lika mycket? Känner du värme någonstans på benen och det är mer uttalat på ett eller ett par ben kan det vara tecken på att hästen är överansträngd eller att den har vrickat sig. Att kyla benen är en bra början, kallt rinnande vatten fungerar bra. Stå inte på knä när du visiterar hästens ben, böj dig istället eller sitt på huk. Palpera känn igenom hästens muskler. Varken muskler eller ryggen ska ömma vid lätt tryck. Visitera reagera agera! En häst som känner smärta kan orsaka olyckor. Hittar du något som avviker från det normala, då måste du reagera. 8

10 Hästens tecken, Huvudet 1. Vita hår i pannan 7. Snopp 2. Stjärn (mindre prick = Stjärnämne) 8. Bruten bläs 3. Skjuten stjärn 9. Genomgående bläs 4. Ringstjärn 10. Lykta 5. Strimbläs 11. Nosbläs 6. Oregelbunden stjärn 9

11 Hästens tecken, Benen 1. Vit kronrand 2. Vit krona 3. Vit kota 4. Vit halvstrumpa 5. Vit helstrumpa 6. Vit ball Hästens färger Hästens färger är uppdelade i Hela, Blandade och Brokiga färger. Hela färger täckhår av enhetlig färg, exempelvis vit, svart, fux, brun och gul. Blandade färger färgade och vita hår som blandas, exempelvis skimmel och stickelhårig. Skimlar kan vara konstanta eller avblekbara. För varje hårfällning blir den avblekbara skimmeln ljusare och ljusare för att till sist bli helt vit. Hos den konstanta skimmeln så förblir den grå färgen så gott som oförändrad genom åren. Brokiga färger flera färger i stora, från varandra tydligt avgränsade fält. Exempelvis skäck och tigrerad. 10

12 Regler på Ridbanan När du ska gå in i manegen: Knacka på dörren, vänta på svar (så att spåret är fritt) Sitt upp i mitten av en volt där är du minst i vägen. Håll ett ordentligt avstånd till hästen framför. Håll till höger när du möter en annan ryttare. Ryttare som rider på fyrkantspåret har företräde framför ryttare som rider en väg, t ex stora volten. Halt kan man göra i mitten av en volt, då är man minst i vägen för andra ryttare. De snabbaste gångarterna rids på fyrkantspåret, skritt rids innanför. Varsko i god tid om du tänker göra en ökning på t ex diagonalen, eller om du vill vända snett igenom. Stör inte andras hästar genom att ideligen smacka, prata för högt osv Tala om för de andra när du tänker gå ut. Tävling För att rida på lokal tävling eller högre behöver man ha Grönt Kort och Ryttarlicens. Ponnyer är i tävlingssammanhang uppdelade i fyra kategorier beroende på dess mankhöjd: Kategori A 107 cm Kategori B 107,1 130 cm Kategori C 130,1 140 cm Kategori D 140,1 148 cm (148 cm = max höjd för att räknas som ponny) 148,1 cm och uppåt = Stor Häst Olika Tävlingsgrenar som hör till Svenska Ridsportsförbundet: Dressyr Körning Gymkhana Hoppning Distansritt Fälttävlan Voltige 11

13 Foder Hästens matsmältningskanal är uppbyggd för att hantera stora mängder växttråd. Därför är hö eller hösilage den absolut viktigaste komponenten i hästens foderstat (Foderstat = kombination av olika foder). Hö är hästens grundfoder. En häst har liten magsäck och bör utfodras minst tre gånger per dag.hästens kostcirkel indelas i grovfoder/stråfoder, kraftfoder, saftfoder samt mineraler och vitaminer. Allt foder som hästen får ska vara av bästa kvalitet. Grovfoder/stråfoder: Hit räknas hö, hösilage och halm. Ett bra hö eller hösilage täcker till stor del hästens näringsbehov. Hö består av torkat gräs. Hösilage är gräs som konserverats och plastats in. Det är dammfritt och smakligt.halm har lågt näringsvärde och används mest som strö men ska inte underskattas som bukfylla. Den stora mängden växttråd är bra för hästens fodersmältning. Särskilt hästar som står på spån, papper eller torv kan behöva extra halm att äta för att förhindra tarmrubbningar. Kraftfoder: Den arbetande hästen behöver också äta mer koncentrerat foder kraftfoder. Havre kan ges hel eller krossad. Hel havre håller näringsvärdet längre. Hästar som har svårt att sätta hull kan även utfodras med kornkross.vetekli kan ges fuktat i små doser som komplement till havren. Det har en gynnsam effekt på fodersmältningen. Saftfoder: Hit räknas fodermedel med hög vattenhalt. Betfor, melass och morötter bland annat. Mineraler och vitaminer: Foderstaten avgör om hästen behöver några extra mineraler och vitaminer. Salt (saltsten), kalk och fosfor är de mineraler som är viktigast för hästen.bland vitaminerna är det A, B, D och E vitamin som är viktiga för hästar. Vatten: Är livsviktigt för hästen. Vattnet ska hålla samma kvalitet som människans. Hästen ska alltid ha tillgång till friskt vatten! 12

14 Hästen och dess beteende Hästen behöver daglig motion, rent och ordentligt i boxen, god kvalitet på sitt foder och hovarna måste kratsas och kontrolleras varje dag. Hästen styrs mycket av instinkter (signaler inifrån kroppen). Man pratar ofta om 3F, som har stor betydelse för hästens beteende. De tre F:na står för: Flock Flykt Foder Hästen är ett vanedjur, de känner sig trygga när allt är som vanligt. Hästarna lever i flock och har en rangordning i flocken. En av hästarna är högst i rang och är den som bestämmer och som de andra litar på. Kort om Ridning Det är viktigt att häst och ryttare är i god balans med varandra. Det blir lättare för hästen att uppfatta ryttarens hjälper och ridpasset blir bekvämare för både häst och ryttare. Ett bra sätt att hitta balans är att rida mycket dressyr. I Dressyrridningen tränar ryttaren upp sin ryttarkänsla. Dessutom blir hästen både lydig, stark och smidig av dressyrarbetet. Ett annat sätt att träna upp hästens smidighet och balans kan vara att rida cavalettiserier och bomövningar. Där får ryttaren träna sin balans i den lätta sitsen samtidigt som hästen blir uppmärksam och smidig. Dessa övningar förbereder också hästen för att hoppa. 13