Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT

Transkript

1 Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och på kommunikationen och samspelet mellan ryttare och häst. Fokus ligger på en väl - och rätt tränad häst samt gott hästmannaskap och god ridning. I den här tävlingen spelar grundträningen av hästen större roll. Respekt och vänlighet mot hästen är i fokus. Tävlingen handlar om att samarbetet och samspelet mellan människa och häst byggs upp genom förtroende, förståelse och respekt för hästen. Hästen ska vara nöjd, stolt och glad. Hästen ska tycka om att vara och samarbeta med människan. Det är viktigt att hästen samarbetar av egen fri vilja. Hästen ska vara lugn, självsäker och tydligt lita på sin ryttare. Hästen ska vara stark, i balans, kunna böja sig och kunna bära sin ryttare. Mycket fokus ligger på att hästen trivs på tävlingen. Hästen ska förstå och följa ryttarens hjälper utan tvång eller tvekan. Ridningen kännetecknas av mjukhet och lätthet. Gångarterna ska vara rena, rytmiska och fjädrande. Aktiviteten i bakbenen skapar aktivitet i ryggen som ger fjädrande rörelser. Ryttaren ska följa med i hästens rörelser och alla hjälper ska vara näst intill osynliga. Hästen ska hela tiden acceptera och följa ryttarens ledarskap samt vara glad och nöjd. I tävlingen ska skritt, trav, tölt och galopp visas. 1

2 Regler Pass är inte obligatoriskt, men får visas när banan tillåter och när banan är minst 60 m lång. I pass har utförandet störst betydelse, det vill säga läggning, skärpa och nedtagning. Gångarterna ska vara rena och kraftfulla. Gångarterna visas både på rakt och böjt spår (med undantag för pass). Det är inte tillräckligt att visa en gångart endast i en övning. Övergångar mellan gångarter och tempoväxlingar är av stor betydelse. Stor vikt ligger vid att visa varierande övningar som med fördel kan användas vid träning av islandshästen. Det ska ha större betydelse hur övningen genomförs än hur svår den anses vara. Ryttaren bidrar själv med musik passande till sin egen visning. En stor del av tävlingen är en fri visning där varje tävlande visar sina starkaste sidor och har möjlighet att använda eget skapande. Den tävlanden ska visa domare och publik att ovanstående kriterier uppfylls. Det ska vara möjligt att visa mer ovanliga övningar och utföranden. Här följer exempel på övningar - klassiska och okonventionella - som kan visas: Bakdelsvändning i tölt, tölt vid hand utan tygel, longering i galopp utan lina, spansk skritt, hästen sitter eller ligger ner på marken, ridning utan huvudlag, hästen står på bakbenen, trav på stället, galoppombyten, bugning etc. etc. 1. Den här tävlingsgrenen kan genomföras både inomhus och utomhus. 2. Tävlingen är uppbygd på obligatoriska moment (se ovan) i en fri visning. 3. Banans storlek är minimum 20x40m max 40x80m. 4. Den tävlanden börjar och slutar sin visning med att buga med tyglarna i ena handen. Detta får ske stillastående eller i rörelse. 5. Skritt, trav, tölt och galopp ska visas. Dessa gångarter ska visas både på rakt och böjt spår. Det är inte tillräckligt att visa en gångart endast i en riden övning. 2

3 6. Pass får visas om banan är 60 meter lång eller längre. I bedömningen läggs stor vikt vid läggning och nedsaktning. Särskild vikt läggs vid att nedsaktningen är mjuk och rättvis mot hästen. Hästen ska gå i tölt innan kurvan påbörjas. 7. Lösgörande och samlande övningar samt andra övningar som gynnar träningen av islandshästen ska visas. 8. Innan tävligen påbörjas ska den tävlanden lämna en lista över vilka övningar som kommer att visas i tävlingen. 9. Vid visning av mer ovanliga övningar ska förklaringar bifogas. 10. Övningen fram och ner måste visas. 11. Det här är en tävling i hästmannaskap, både i arbete vid handen och uppsuttet i ridning. 12. Varje visning ska vara minst 6 min och max 8 min. Tävlanden får en signal om när två minuter återstår samt när tiden är slut. 13. Endast uttagning rids, ingen final. 14. Varje tävlande får delta med fler än en häst. Det får dock inte fördröja visningen. 15. Det är tillåtet att ha en assitent. 16. Om den tävlanden är ridande med en eller flera extrahästar som visas avsuttna, räknas de som att de arbetas vid handen. 17. Utrustningen är fri, men FEIFs regler gäller avseende hovar, skoning och boots. 18. Ryttaren ska ha en fastspänd, godkänd ridhjälm på sig. 19. Enklare utrustning kan ge högre poäng. 20. Det är tillåtet att rida utan utrustning. 21. Visning utan stöd av staket eller vägg kan ge högre poäng. 22. Minuspoäng ges för grova hjälper. 23. Bra musik som passar väl till visningen kan ge högre poäng. 24. I dagsläget får endast Felag Tamningamanna Mästare döma denna tävling, men så småningom kommer särskilt utbildade domare även att få döma. 3

4 25. Det kan ge högre poäng att visa utmanande övningar på hög nivå. 26. Trevlig, kortfattad visning med planerad och målmedveten uppbyggnad ska ge pluspoäng. 27. Osammanhängande, oplanerad och ointressant visning ger minus. Likaså ges avdrag för många överdrivet långa transportsträckor. 28. Tävlanden får använda okonventionell utrustning/hjälpmedel för att krydda valda delar av visningen. Detta får dock inte fördröja visningen eller kräva en paus före visningen. Det kan till exempel handla om bollar, käglor, eld, flaggor, fårskinn, paraplyer eller hundar. 29. En av domarna klargör resultatet efter visningens slut. Bedömningsystem plus och minus 1. Tre domare är placerade vid långsidans mitt med god överblick över banan. 2. Tävlanden kommer in på banan med poängen plus Tävlanden behåller sina poäng när visningen utförs enligt kriterier (se text om Förutsättningar,mål, syfte och Regler). 4. Om någon del är extra väl visad och/eller på hög nivå bättrar domarna på med 0,5-3,0 plus poäng för varje moment. 5. Om något moment inte är visad till belåtenhet drar domarna från poängen med 0,5-3,9 minus poäng vid varje moment. 6. Om en gångart saknas dras 4,0 poäng bort. 7. Slutpoäng är 10 poäng minus det tal som erhålls när alla fråndrag är summerade, plus det tal som erhålls när alla pluspoäng är summerade. 8. En domare förklarar resultatet efter tävlingens slut. 9. En särskild blankett för plus- och minuspoäng skrivs. Pluspoäng får ges för: 1. Särskilt fjädrande och mjuka rörelser. 2. Särskilt god aktivitet i bakben och rygg. 3. Rätt utförd samling där hästen är fri och otvingad. 4. Hästen är näst intill lika i båda varv, liksidig. 5. Nästan osynliga hjälper. 6. Hästen är stolt, glad. 7. Hästen är fri mellan hjälper. 8. Hästen arbetar med människan nöjd och av egen fri vilja. 9. Hästen vill gärna göra vad ryttaren ber om. 4

5 10. Hästen går själv. 11. Ryttaren följer hästens rörelser och sitsen är utmärkt. 12. Hästen är nöjd, pigg och kommunikativ. 13. Poängen får bättras på för speciell del som utförs av känsla, mjukhet och lätthet. Dessa moment kan vara övningar på hög nivå samt övergångar eller tempoväxlingar. 14. Övningen fram och ner kan ge högre poäng. 15. Det kan ge högre poäng att rida i damsadel. 16. Plus får ges om enkel utrustning anväds. 17. Plus får ges om enhandsfattning används. 18. Plus får ges för visning utan stöd av staket eller vägg (innanför fyrkantspåret) 19. Plus får ges för bra musik som passar väl till visningen. 20. Plus får ges för kreativitet. 21. Plus ska ges för trevlig och sammanvävd visning som är planerad och målmedvetet ihopsatt. Minus ges för: 1. Orena gångarter och om en gångart saknas. 2. Spändhet, styvhet och/eller olydnad. 3. Hästen är tydligt tung och okänslig. 4. Hästen är fastklämd mellan hjälperna. 5. Lösgörande övning ej visad. 6. Samlande övning ej visad. 7. Ryttaren använder återkommande hjälper för att hästen ska fortsätta med pågående övning. 8. Felaktig form som bakom eller över hand och/eller stum rygg. 9. Höga benlyft utan rörelse i rygg och mjukhet. 10. Obalans sidvärtes, oliksidig. 11. Om hästen är dyster och hämmad. 12. Om hästen är tydligt lat. 13. Grova hjälper eller orättvisa krav. 14. Minus ges om hästen lägger sig på tygeln i nedsaktning (t.ex. från pass), likaså om hästen går skevt in i kurva eller i korsgalopp. 15. Minus ges för nedtagning från pass om hästen inte har kommit i blalanserad tölt när den går in i kurvan. 16. Sits som stör hästen. 17. Inkorrekt sits och/eller tygelfattning. 18. Andrag görs om hästen inte böjer sig korrekt i hörn. 19. Avdrag görs för påfallande svansslagning. 20. Avdrag görs om visningen inte innehåller vad som önskas och/eller delar som visats inte har uppfyllt tillräcklig kvalitet. 21. Avdrag görs om en del endast visas i ena varvet. 5

6 22. Avdrag görs vid inkorrekt användning av utrustning. 23. Avdrag görs för påfallande osmaklig musik. 24. Avdrag görs för påfallande osmaklig och/eller smutsig klädsel. 25. Avdrag görs för tråkig och illa utförd visning. Osammanhängande, oplanerad och långtråkig visning ger minus. 26. Likaså om onödigt långa transportsträckor används. Sammanfattning Den här tävlingen handlar mer om grundarbetet av hästen vid träning och ridning och inte om vilken häst som lyfter högst på benen eller springer snabbast. Självklart premieras goda rörelser, när gångarten är ren och de kriterier som nämnts här ovan visas.. Hästen och ridningen ska ses som en helhet, där häst och ryttare är ett. Höga poäng kan endast ges om ryttarens krav är rättvisa mot hästen och hästens välfärd har största prioritet. Fokus ligger mer på balans, korrekt form och fjädring än benlyft. Stor vikt ska läggas vid hur de olika momenten och övningarna utförs. De krav som ställs ska vara uppbyggande för hästen, både psykiskt som fysiskt. Hästen ska hålla för ett långt och bra liv. Lätthet, mjukhet, förståelse och samspel mellan häst och ryttare är av största vikt. Syftet med att byta bedömningssytem är att lättare kunna frigöra oss från det invanda bedömningssystemet för ovalbanegrenarna. Plus-/minussystemet syftar till att hjälpa till att närma oss målet för god ridning och hästmannaskap. Med det här systemet blir det lättare att se och belöna uppbyggande och god ridning. Översättning: Viktoria Östlund Textbearbetning: Birgitta Tivelius