Gnesta Företagsutveckling

Gnesta Företagsutveckling Följeforskningens 0-basmätning och enkätundersökning 1 Slutsatser & reflektioner Erik Asplund inno AG, filial Scandinavia Stockholm, Februari 2013

Innehåll 1 Projektinformation sammanhang, projektprocesser & mål... 3 2 Följeforskningens genomförande... 5 2.1 Mål & förväntad nytta... 5 2.2 Genomförda aktiviteter... 6 2.3 Uppgifter om enkätunderlaget & säkerställande av kvalité på data... 6 2.4 Socialfondens programkriterier definitioner och vår hantering av dessa... 7 3 Redogörelse för utfallet från utbildningar & aktiviteter... 9 3.1 Inledande utgångspunkter & begreppsdefinitioner... 9 3.2 Kunskap om målgruppen... 10 3.3 Projektresultat... 12 3.4 Projekteffekter idag & imorgon... 16 3.5 Finns det variationer i målgruppens mottaglighet av kunskap?... 19 3.6 Kunskapens integration i företagens verksamhet... 19 3.7 Projektet i förhållande till de kvantitativa målen en avstämning... 21 3.8 Sammanfattande slutsatser... 21 4 Projektets riggning - organisering & projektprocesser... 21 4.1 Styrkor... 22 4.1.1 Projektupplägget är verklighets- och målgruppsanpassat... 22 4.1.2 Projektet är så här långt en lyckosam utbildningsleverantör... 23 4.1.3 Projektet mobiliserar målgruppen... 23 4.2 Förbättringsmöjligheter... 24 4.2.1 Röster om förbättring av kursinnehåll en syntes... 24 4.2.2 Projektgruppens roll är oklar... 25 4.2.3 Implementeringsmålen hur ser den bästa färdplanen ut?... 25 4.3 Projektprocessen ur ett jämställdhets och tillgänglighetsperspektiv... 26 4.4 Projektet i relation till programkriterierna en avstämning... 27 5 Rekommendationer... 28 inno AG, filial Scandinavia 2013 2

1 Projektinformation sammanhang, projektprocesser & mål Gnesta präglas av ett utbrett småföretagande, de flesta med verksamhet inom service och tjänster. Här verkar totalt ca 1000 företag på 10 000 invånare. Det finns 2800 arbetsställen varav ca 700 är kommunala tjänster. Det största företaget sysselsätter 60 anställda, det näst största 40 anställda i fallande skala ner till många små- och soloföretag. Drivkraften bakom projektet är att majoriteten företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas under förutsättning att företagarens kunskap i företags- och affärsutveckling ökar. En utmaning är dock att småföretagare och deras anställda inte alltid är medvetna om vilken kunskap de skulle kunna ha nytta av. Till detta skall läggas att utbildning många gånger uppfattas som dyr och tidskrävande, särskilt i de fall utbildningarna är förlagda på annan plats. I den behovsanalys som genomfördes under en inledande mobiliseringsfas under våren 2012 framkom att företagarna och deras anställda visar ett stort behov av att bli duktigare i sina yrkesroller för att kunna möta marknadens krav och driva en mer hållbar och stabil verksamhet. En ökad affärskompetens efterfrågas där förmågan att ta betalt är det allra viktigaste. Tillgång till handfasta och konkreta metoder för att kunna utvecklas i sitt företagande, att lära sig mer, samarbeta och nätverka med varandra är också några av slutsatserna. Behov som är kopplade till ledarskapet ligger lite längre bort i tiden men slutsatsen var att även dessa frågor bör inbegripas i projektet. Vad gäller de kommunanställda framkom vikten av att arbeta med ett professionellt förhållningssätt till företagsgruppen, att göra kommunens uppdrag tydligt, skilja på myndighetsutövning och service samt få lära sig mer om företagande. Idén till projektet Gnesta Företagsutveckling uppstod i mötet mellan företagare och Gnesta kommuns nytillsatta näringslivschef. Projektets målgrupp, tillika samarbetspartners, är 137 solo- och småföretagare med deras anställda, samt kommunens anställda med företagskontakter, totalt ca 450 personer. Genomförandeprojektet löper mellan 16 juli 2012 och 15 januari 2014 med en budget på drygt 8,9 Mkr. Projektet genomför kurser för företagarna och deras anställda, aktiviteter för att stärka samverkan mellan företag och kommun samt även kommunspecifik utbildning för att utveckla näringslivsklimatet i Gnesta. Projektet utvecklar också så kallat Samverkan för eget lärande som är processledda grupper av företag som samlas kring gemensamma tematiska intresseområden. Även om yrkesutövandet är högt ska ökad kunskap i företagsrelaterade ämnen (affärsutveckling, IT, ledarskap, prissättning etc) bidra till en stärkt professionalitet och stabilare grund för mer långsiktig planering för företagets utveckling. Projektets övergripande effektmål: Att företagare och anställda i Gnesta skall utvecklas och växa i sina professionella roller för att framgångsrikt kunna driva hållbara och växande företag för att säkra tillgången på uppdrag och arbetstillfällen i sina företag. Att vidareutveckla den kommunala företagarservicen för att stärka och utveckla näringslivsklimatet i kommunen. inno AG, filial Scandinavia 2013 3

Projektets fyra delmål Kompetensutveckling 1. Att kompetensutveckla individer i företagande och företagsrelaterade ämnen för att öka den professionella kompetensen som företagare och anställd. 85% av företagen skall genomföra någon av de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds. Minst 60% av företagen med anställda skall erbjuda sina anställda att delta i någon utbildning. Minst 65% av företagen skall när projektet avslutas ha skapat långsiktiga planer för sin verksamhet. Samverkan för eget lärande 2. Att skapa förutsättningar för samverkan och eget lärande mellan individer i företag och organisationer för en utveckling av målgruppens professionalitet samt företagandet på orten. Det sker bland annat genom processledda nätverksgrupper för eget lärande. Minst 65 % av deltagande företag ska ansluta sig till någon ny form av affärssamverkan. Minst 60% av deltagande företag ska vid projektslut öka sin tillväxt eller stå i begrepp att göra det (Ökad omsättning, resultat eller antal anställda). Minst 60% av de anställda ska ha ökat sin anställningsbarhet. Med det menas att senast när projektet avslutas skall de ha upprättat ett personligt kompetensutvecklingsprogram utifrån den målsättning som sätts upp i programmet. Spridning av projektet 3. Att skapa en öppenhet och tillgänglighet av den kunskap och de resultat som projektet tillgodogör sig både under och efter genomförandet. Projektet skall bli en snackis på orten. _ Strategisk påverkan 4. Att implementera prioriterade områden för att företagares och anställdas kompetens även i fortsättningen ska kunna utvecklas utifrån ett individuellt perspektiv. Detta för att skapa bestående effekter efter det att projektet avslutats. Genomförandet specificeras i 5 så kallade Implementeringsmål, se nedan. 4.1 Arena & mötesplats för kommunens företagare: Undersöka om det finns möjligheter att utveckla arbetet vidare till ett Gnesta entreprenörscentrum, en mötes- och serviceplats för företagare och företagsstödjande organisationer. Det förväntade resultatet är dels en handlingsplan och rapport (etapp 1) som beskriver hur detta skulle kunna realiseras, dels överlämnande till företagarna för fortsatt arbete och för att äga frågan (etapp 2). inno AG, filial Scandinavia 2013 4

4.2 Form för företagens långsiktiga planering: Undersöka hur man kan stödja det lilla- och soloföretagets återkommande planerings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra företagare. Utarbeta och pröva ett format via ett projektfinansierat seminarium med fokus på kompetensutveckling (motsvarande större organisationers återkommande terminskickoffer.) Det förväntade resultatet är ett genomfört seminarium (etapp 1) samt framtagande av konceptbeskrivning och plan för ett överlämnande till företagarna som ska kunna driva konceptet vidare (etapp 2). 4.3 Beskrivning av modell för företagsservice för kommunen: Utifrån den kompetensutvecklingsinsats som sker ta fram ett underlag till en företagsservicemodell inom kommunen. Det omfattar aktiviteter som kommunen bör jobba vidare med efter projektet, exempelvis process, rutiner för företagshantering, professionellt förhållningsätt, tydliggörande av roller mm. Det förväntade resultatet är dokumentation och beskrivning av arbetsmodell. 4.4 Förutsättningar för fortsatt samverkan kring kompetensutveckling för företag och deras anställda: Initiera en diskussion med angränsande kommuner och företagsstödjande organisationer för att undersöka om projektet kan samverka för att skapa fortsatta kompetensutvecklingsprogram för småföretagare och deras anställda. Förväntat resultat är dokumentation och sammanställning av det kompetensutvecklingsprogram som genomförs inklusive rekommendation om fortsatt kursplan. 4.5 Entreprenörskap i skolan: Tillsammans med projektet Lärande samverkan i Gnesta förskolor och skolor undersöka hur skola och företagare kan samverka inom prao och praktik. Förväntat resultat är en handlingsplan för fortsatt arbete. 2 Följeforskningens genomförande 2.1 Mål & förväntad nytta Det övergripande målet för följeforskningen är att kontinuerligt kunna förändra och förbättra projektet under själva projekttiden för att stärka projektledningens kapacitet att nå sina mål. Om rätt saker görs, på rätt sätt och dessutom i rätt tid, ökar förutsättningarna för att verksamhetens syfte skall förverkligas. Följeforskningen ska dessutom bidra till att varaktigt höja förmågan till att genomföra liknande projekt i framtiden. Sammanfattningsvis skall våra mål för följeforskningen bidra till ett antal kännbara nyttor för projektet och projektledningen, vilka presenteras i bilden nedan. inno AG, filial Scandinavia 2013 5

2.2 Genomförda aktiviteter Följeforskningen startade i samband med en projektgemensam kickoff den 24 september 2012 där den initialt presenterade planen för arbetet anpassades och detaljplanerades. Nedan ges en summering av de aktiviteter som genomförts inom ramen för följeforskningen. Deltagande på projektets kick off den 4 september 2012 på Södertuna slott. Inläsning av projektrelevant dokumentation inklusive inlämnande av reflektioner på projektplan. Genomförande av 0-basmätning med fokus på frågan om projektet är organiserat och arbetar på ett sådant sätt att projektet har förutsättningar att nå målen och ge avtryck i Gnesta efter projektperiodens slut? 0-basmätningen baserade sig på 15 djupintervjuer med personer i projektkansliet, projektgruppen, styrgruppen och referensgruppen (Gnesta kommuns Näringslivsråd) 1. Återkoppling av 0-basmätningens utfall för projektkansli och projektägare Återkoppling av 0-basmätningens utfall för projektets styrgrupp Genomförande av enkätundersökning 1 under november- december 2012 omfattande genomförda baskurser för soloföretagare och företag med anställda. Undersökningen syftade till att granska i vilken utsträckning projektet når de resultat och effekter som eftersträvas? Återkoppling av och dialog kring följeforskningens sammantagna slutsatser och reflektioner baserat på såväl enkätundersökningens som 0-basmätningens utfall för samtliga i projektpersonalen 2. Rapportering 2.3 Uppgifter om enkätunderlaget & säkerställande av kvalité på data Enkätundersökningen har riktat sig till soloföretagare och företag med anställda som genomfört en eller flera av projektets baskurser På rätt väg. Enkätundersökningen genomfördes genom insamling av e-postadresser och vidarebefordran av web-länk till följeforskningsenkäten. Enkäten riktad mot soloföretagare skickades ut den 22 november med en påminnelse den 3 december. Enkäten mot företagare med anställda skickades ut den 7 december med en påminnelse den 14 december. Svarsfrekvensen återges nedan: 1 Projektkansli = Projektledare, utbildningssamordnare och projektadministratör. Projektgrupp = Projektkansli, kommunens miljöchef samt fyra företagsrepresentanter från målgruppen varav en anställd. Styrgrupp = Projektägare (kommunens näringslivschef), Kommunchef, chef för samhällsplanering på kommunen, kommunens ekonomichef, en företagsledare och projektledaren. 2 Även en av utbildningsleverantörerna deltog inno AG, filial Scandinavia 2013 6

Erhållna adresser: 59 stycken, antal svar 34 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 57, 6 %. Företagstyp fördelning: 26 soloföretagare 8 företagare med anställda Fördelning kön: 28 kvinnor 6 män Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att svarsfrekvensen är bra och att representativiteten i erhållen information är tillfredställande. Att antalet företagare med anställda är färre än soloföretagen är naturligt. Av de tre kurser som erbjöds soloföretagare genomfördes samtliga tre. Av de två kurser som erbjöds företagare med anställda kunde ett genomföras med hänsyn taget till anmälningsläget, följaktligen med färre deltagande för denna målgruppskategori. De genomförda kurserna, och fördelningen av deltagandet, kan därmed antas spegla behovet av utbildning under perioden. Överrepresentationen av kvinnor speglar könsfördelningen i stort bland soloföretagen i Gnesta. Följande moment har genomförts för att så långt som möjligt säkerställa kvalitén på erhållen information: Verifiering av enkätinnehåll & web-logistik: Enkätfrågorna togs fram initialt i samråd med projektledningen varefter enkätinnehåll såväl som den tekniska web-logistiken (länkens funktion, lagring i databas etc) verifierades med hjälp av en mindre testgrupp av respondenter. Verifiering av enkätsvar: Urval av enkätsvaren har följts upp i samband med de djupintervjuer som genomförts. Erhållen information har därmed kunnat fördjupas, eventuellt avvikande utfall bekräftas och eventuella oklarheter redas ut. Enkätsvaren har även utgjort underlag för dialog i samband med ett återkopplingsmöte vilket har erbjudit såväl projektinterna som projektexterna bekräftelser, synpunkter samt nyanserade kommentarer på enkätens utfall. 2.4 Socialfondens programkriterier definitioner och vår hantering av dessa Det finns fyra programkriterier inom det svenska socialfondsprogrammet 2007-2013: Lärande miljöer, Innovativ verksamhet, Samverkan och Strategisk påverkan. Inom Socialfonden menas det att vart och ett av dess kriterier representerar möjliga utgångspunkter för hur ett projekt kan planeras och genomföras. Med dessa utgångspunkter ska projekten lyckas skapa mervärden och mer träffsäkra resultat för programmets målgrupper, menas det i programmets egen beskrivning av kriterierna. Projekt inom programområde 1 Främja kompetensförsörjning, inom vilket Gnesta företagsutveckling har beviljats medel, omfattas primärt av kriterierna lärande miljöer och strategisk påverkan. För den som är obekant med dessa kriterier och Socialfondsfinansierade projekt, ges nedan några korta förklaringar vad dessa kriterier kan innebära: Lärande miljöer = individens inflytande över sin egen utveckling i arbetslivet och kompetensutveckling för att utveckla arbetslivet i ett långsiktigt perspektiv. Kortsiktiga resultat inno AG, filial Scandinavia 2013 7

kan gälla förändringar på individnivå medan långsiktiga effekter oftast innebär att verksamheten förändras. Lärandet skall resultera i både höjd kunskap och kompetens där det förra handlar teorier, fakta medan det senare snarare handlar om förmågan att kunna använda kunskapen i en konkret situation. Forskning visar att lärande processer som kombinerar traditionell utbildning (formellt lärande) med vardagslärande, såsom arbetsrotation, studiebesök, coachning, ökat ansvar etc (informellt lärande) är mer effektiva. Innovativ verksamhet = Nya strategier, koncept och idéer som svarar mot olika typer av sociala behov där resultaten innebär tydliga fördelar jämfört med befintliga lösningar. En innovation skall också omsättas till konkret nytta för någon för att särskilja innovationen från uppfinningar och nya idéer i största allmänhet. Samverkan = Organisationer och individer som gör något tillsammans inom ett område där ett gemensamt agerande, snarare än enskilda och isolerade insatser, har bättre förutsättningar att leda till framgång. Samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap där en bred sammansättning av aktörer är viktig för fler perspektiv och för att kunna genomföra en förändring. Tanken är att varje aktör ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringsraften i ett projekt. Strategisk påverkan = Tillvaratagande av resultat och erfarenheter från projektprocessen i den ordinarie verksamheten. Det gäller såväl arbetsplatser och organisationer som andra verksamheter utanför projektet där projektresultaten ska bidra till att förändra arbetet på ett varaktigt sätt. Det handlar relationsbygge med andra aktörer, om kommunikation, förankring och om förändringar av tankesätt, vanor, praxis och regler. Som följeforskare och utvärderare anser vi att dessa programkriterier förvisso är kloka och viktiga, men att dessa i begränsad utsträckning kan utgöra utgångspunkt (såsom exempelvis bedömningskriterier, utvärderingsområden etc) i en projektgranskning. Vi ser främst två skäl till detta. Teoretiskt kan ett projekt vara mycket lyckosamt trots att brister kan påvisas i såväl hänsynstagande till och implementering, helt eller delvis, av programkriterierna. Beroende på projektkontext kan således inte kriterierna alltid och per automatik likställas med framgångsfaktorer. Vad gäller Samverkan kan exempelvis i vissa fall balansen mellan bred samverkan och handlingsförlamande perspektivträngsel ställas mot samsyn och handlingskraft vilket i praktiken kan komma att kräva en mer begränsad samverkan. Vidare har kriterierna en allmängiltig och generisk karaktär som i ett utvärderingsperspektiv kan medföra en icke handlingsrelevant definitionsproblematik. Exempelvis finns det fall där det är rimligt att ställa sig frågan vilket det egentliga mervärdet är av att söka en definition av en projektverksamhet som innovativ eller inte. Avslutningsvis kan kriteriernas generiska karaktär, om de fungerar isolerat som bedömningsgrund, bidra till att andra möjliga projektförbättringar förbises. Vår utgångspunkt är därför vad projektägare och centrala intressenter säger sig vilja åstadkomma, inom och efter projektperioden, där avstampet för den lärande och coachande dialogen fokuserar styrkor och svagheter i det dagliga operativa arbetet under projektets framfart. Löpande mätningar av resultat och effekter bidrar som temperaturmätare och med early warnings i återkoppling och inno AG, filial Scandinavia 2013 8

Resultat Effekter dialog. Med projektverksamheten som utgångspunkt fungerar däremot programkriterierna väl som stöd och referensram i diskussion och argumentation. 3 Redogörelse för utfallet från utbildningar & aktiviteter 3.1 Inledande utgångspunkter & begreppsdefinitioner I alla utvärderingar av projekt och initiativ, särskilt i samband med sådana som syftar till kompetensutveckling, bör man särskilja på resultat och effekter å ena sidan och individuell utveckling och verksamhetsutveckling å andra sidan. Att ett antal individer som ett resultat av ett projekt har stärkt sin kunskap inom vissa ämnen, behöver inte medföra positiva förändringar vare sig för den enskilde utbildningstagaren i sitt dagliga arbete eller för verksamheten i stort. Ökad kunskap kan däremot ses om en viktig förutsättning för förändring. Följande förhållande kan antas gälla: Ökad förståelse, kunskap etc är RESULTAT som bör förväntas leda till EFFEKTER såväl hos individen som i organisationen Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap bidrar till stärkt förståelse, inspiration och stärkt kompetens att agera annorlunda i olika yrkessituationer vilket i kombination med stödjande verktyg, resulterar i en mer professionellt rustad personal att initiera och hantera förändring. Förändringen resulterar (eller bör resultera) i kännbara förbättringar för någon såsom för individen, företaget, kunder, målgrupper eller intressenter. Individen stärkt i sin professionella roll Företaget stärker sin konkurrenskraft KÄNNBARA FÖRBÄTTRINGAR FÖR NÅGON Stärkt kompetens Mer inspiration Ökad förståelse inno AG, filial Scandinavia 2013 9

3.2 Kunskap om målgruppen Inledningsvis har vi ställt frågor i syfte att få ökad kunskap om målgruppen, alternativt få bekräftat det vi visste eller trodde oss veta om målgruppen. I initiativ som syftar till kompetensförstärkning kan det vara en särskild poäng i att ha kännedom om särskilda karaktärsdrag hos målgruppen eftersom det kan antas (hypotetiskt) att faktorer såsom ålder, utbildningsnivå, erfarenhet av fortbildning etc kan påverka mottagligheten av ny kunskap och lärandet. Till detta skall läggas att mottagligheten kan bero på lärandeformatet (formellt, informellt lärande) där vissa utbildningsformer passar vissa människor bättre än andra. I avsnitt 3.5 redovisas exempel på relationen mellan en målgruppsfaktor (utbildningsnivå) och utfall. 60% 50% 52% 40% 30% 20% 15% 15% 15% 10% 3% 0% Mellan 20-29 år Mellan 30-39 år Mellan 40-49 år Mellan 50-59 år 60 år eller äldre Bild 1: Åldersfördelning bland deltagande företag På frågan om ålder visar det sig att 67% av de deltagande företagarna är 50 år eller äldre varav 15% är 60 år eller äldre. På följdfrågan hur länge respondenterna arbetat på företaget säger 61% att de varit verksamma mer än 10 år på samma företag. 15 % har varit 6-10 år på företaget medan 24% svarar att de varit på ett och samma företag i 0-5 år varav 21% kan sägas vara nyföretagare eller relativt nyanställda med 0-2 på företaget. Utfallet leder förstås fram till frågan om Gnesta och Sörmland står inför en kännbar generationsväxling inom en snar framtid? Situationen bekräftades också i samband med återkopplingen och dialogen med projektpersonalen. Utmaningen är knappast unik. Gnesta står sannolikt inför samma utmaning som flertalet svenska regioner, som flera präglas av en åldrande arbetsför befolkning och av ett näringsliv som riskerar att dräneras på kompetens i samband med närstående pensionsavgångar. Samtidigt innebär förstås pension inte per automatik att man lämnar arbetsmarknaden utan kan istället ge möjlighet till egenföretagande. Åldrande regioner och branscher står således inför ett antal utmaningar som innebär att få den seniora arbetskraften att stanna kvar längre i arbetslivet, att attrahera yngre människor samt aktivt stimulera en överföring av inno AG, filial Scandinavia 2013 10

mångårig erfarenhet och yrkeskunnande från de äldre till de yngre 3. Utfallet ger också bilden av att de anställda är trogna sina arbetsgivare eller de företag de själva driver. 60% 53% 50% 40% Soloföretagare 15 av 26 har gått på universitet/högskola 30% 20% Företagare med anställda 3 av 8 har gått på universitet/högskola 21% 24% 10% 3% 0% Grundskola Gymnasium Universitet/högskola Annat Bild 2: Företagarnas utbildningsnivå På frågan vilken utbildning de deltagande företagarna har, svarar 24% att de har grundskole- eller gymnasieutbildning medan 53 % har universitets eller högskoleutbildning. Även bland de personer som svarar Annat finns även akademiker där påbyggnadskurser och enstaka kurser vid universitet anges som exempel på utbildningar. Sammantaget förefaller alltså fler företagare ha högre utbildning än den siffra vi redovisar. Andra exempel som ges är bildkurser på högskolan i Umeå och Jönköping samt Europeisk Global Utbildning i Stockholm. I samma grupp återfinns också några folkhögskoleutbildade företagare. Utan att dra allt för stora växlar på utfallet kan det relativt höga utfallet av högutbildade företagare antas ha en påverkan på såväl anställningsbarhet och flexibilitet hos individen som, på en mer aggregerad nivå, rörlighet på arbetsmarknaden. Å andra sidan talar den seniora populationen företagare för att rörelsen snarare riktar sig från än inom arbetsmarknaden vilket exempelvis aktualiserar behovet av mentorskap mot yngre personer och nyföretagare för att kapitalisera på kompetens som annars riskerar att försvinna 4. Hur ser då företagen på sin egen vidareutveckling, har de erfarenhet av annan kurs- och utbildningsverksamhet? Som följdfråga till den mer formella utbildningsnivån, innehöll enkäten en fråga om företagen gått andra kurser med särskilt fokus på företags- och affärsutveckling och om ja, för hur länge sen? 41% av företagen har gått andra kurser på samma tema som projektet Gnesta Företagsutveckling varav 57% menar att de gått kurs de senaste 0-4 åren. 59% av respondenterna hävdar däremot att de inte gått någon kurs på temat överhuvudtaget. Om vi tittar på hur svaren fördelar sig inom respektive målgrupp, menar 9 av 26 soloföretagare och 5 av 8 företagare med 3 Norrbottens Läns Landsting var tidigt ute med att arbeta fram strategier för att hantera både kompetensförsörjning och regionens generationsväxling, vilka kanske kan fungera som nyttig benchmark för Gnesta. 4 Notera att detta är en reflektion utan kännedom om representativiteten för Gnesta näringsliv. inno AG, filial Scandinavia 2013 11

anställda att det gått andra kurser rörande företags- och affärsutveckling. Slutsatsen torde således vara att för en majoritet av företagen är Gnesta Företagsutveckling det första kompetensutvecklingsinsats man deltar i på mycket länge. Icke desto mindre finns det exempel på företag som ser kompetensutveckling som viktigt (eller har haft möjligt att prioritera utbildning) med ganska uppdaterade erfarenheter och kunskaper inom företags- och affärsutveckling. Vad kan man då dra för sammanfattande slutsatser kring målgruppen, det vill säga hur ser den typiske målgruppsföretagaren ut för projektet Gnesta Företagsutveckling? Om man till målgruppsbeskrivningen ovan även lägger bilden av en tydlig kvinnodominans bland soloföretagare (som också är i stor majoritet i denna enkätomgång) kan en anekdotisk och grov schablonbeskrivning av målgruppen så här långt i processen vara att Hur ska man se på innebörden av målgruppsschablonen, innebär den per automatik att projektet riskerar att utbilda personer som ändå inom en snar framtid försvinner från arbetsmarknaden? En viss risk finns förstås men vår uppfattning är snarare att projektet stärker förutsättningarna för denna målgruppskategori att vara fortsatt verksamma företagare och tillgängliga resurser på arbetsmarknaden. För det första uttrycker denna målgrupp ett tydligt behov av kompetensförstärkning. Vår bild, och även behovsanalysens bild, är också att kompetensbehovet är kopplat till ambitioner med det egna företaget. Det motsatta förhållandet skulle förstås vara att deltagandet i projektet har mer filantropiska eller privata och självförverkligande drivkrafter. Erfarenheten i Gnesta är också att seniora företagare ofta fortsätter att vara verksamma även efter pension om motivationen finns och andra gynnande förutsättningar är på plats. Vår bedömning är, vilket denna utvärdering försöker visa på, att Gnesta Företagsutveckling har kapacitet att vara en sådan förutsättningsskapare. 3.3 Projektresultat projektet Gnesta företagsutveckling kompetensutvecklar en (väl) utbildad kvinna som är trogen sitt företag men som närmar sig pensionen. Skapar då projektet och kurserna några resultat och vilka är då dessa i så fall? Vi kan börja med att konstatera att tillnärmelsevis alla deltagande företag haft förväntningar på kurserna (9% motsvarande 5 deltagare hade inga förväntningar) och också att förväntningarna inte bara uppfyllts utan också överträffats för nästan hälften av deltagarna. 33% menar att förväntningarna uppfyllts medan 48% svarar att förväntningarna till och med överträffats. Endast 9% hävdar att kurserna inte uppfyllt de förväntningar man hade på sitt deltagande. När vi sen ställde frågan om kursinnehållet överensstämde med individens och företagets kompetensbehov och i vilken utsträckning företagens deltagande resulterat i en upplevd stärkt kompetens, fick vi följande utfall: inno AG, filial Scandinavia 2013 12

60% 50% Soloföretagare 16 av 26 svarar Mycket bra 4 svarar Bra Ingen svarar Dåligt 56% 40% 30% Företagare med anställda 3 av 8 svarar Mycket bra 2 svarar Bra 1 svarar Dåligt 24% 20% 18% 10% 3% 0% Dålig Ganska bra Bra Mycket bra Bild 3: Kursernas överensstämmelse med företagarens kompetensbehov 74% av de deltagande företagen anser att kurserna motsvarade kompetensbehovet Bra eller Mycket bra. Av dessa menar en dryg majoritet att innehållet i kurserna motsvarade behovet av kompetens i företagen Mycket bra. Om vi adderar de företag som svarar Ganska bra, som uppgår till 24%, landar vi således på hela 98%. Endast 3%, eller 2 personer, är missnöjda med kursernas överensstämmelse med behovet 5. Slutsatsen är att kursutbudet så här långt i hög grad matchar den kompetens som efterfrågas av företagen och att den behovsanalys som genomfördes under mobiliseringsfasen verkligen uppfyllde sitt syfte. Vid en genomgång av behovsanalysen kan vi konstatera att mycket av den information och de rekommendationer som givits också präglar projektet och kurserna, både till innehåll och genomförandeformat. Även om företagen, enligt analysen, förefaller ha god kännedom om behoven, har dialogen med företagen i denna fas av projektet i sig även bidragit till att medvetandegöra behovssituationen internt på företagen. I en förlängning av resonemanget kan det antas att också deltagandet på baskurserna fungerar som en ögonöppnare för nya behov som underlag för fördjupningar under processens gång. Projektet kan redan idag till viss del beskrivas som en iterativ process där projektet löpande fångar upp synpunkter från utbildningsstagarna som underlag för anpassning av kursutbudet. Avslutningsvis visar utfallet att projektet har kapacitet att leverera det som företagen behöver vilket också har ett symboliskt värde, särskilt till de företag som initialt ansåg det egentliga mervärdet som otydligt och där den egna insatsen med avsatt tid från den egna affärsverksamheten förknippades med viss risk. I den bemärkelsen kan det positiva utfallet fungera som en kvalitetssäkrare för fortsatt engagemang, dels i projektets fortsatta insatser, men även i andra kommundrivna projekt. 5 Avrundning till hela procent medför att totala summan i vissa fall överstiger hundra procent. inno AG, filial Scandinavia 2013 13

45% 41% 40% 38% 35% 30% Soloföretagare 11 av 26 svarar Avsevärt 10 svarar Något 25% 20% Företagare med anställda 2 av 8 svarar Avsevärt 4 svarar Något 15% 15% 10% 5% 3% 3% 0% Min kompetens har stärkts avsevärt Min kompetens har stärkts något Min kompetens har ännu Min kompetens har inte inte stärkts, men goda alls stärkts förutsättningar finns Ingen uppfattning Bild 4: Kursernas betydelse för stärkt kompetens hos företagen Kursinnehållet ligger inte bara i linje med vad företagen efterfrågar utan kurserna genomförs också på ett sådant sätt att deltagande företag upplever en reell kompetenshöjning som ett resultat av sitt deltagande. Frågan om kurserna bidragit till att stärka kompetensen är förstås en hygienfråga i projekt såsom Gnesta Företagsutveckling. 79% hävdar att deras kompetens har stärkts varav 38% ser en avsevärd kompetensförstärkning och 41% att kompetensen stärkts något. Till detta kan vi addera en grupp företag, motsvarande 15% av företagen, som anser att kompetens förvisso inte stärkts ännu, men att goda förutsättningar finns. Följaktligen är andelen företag som inte ser kompetensvärdet av kurserna och de som inte har någon uppfattning låg. Slutsatsen är att projektet, vid tidpunkten för utvärderingen, på ett tydligt sätt stärker kompetensen i målgruppsföretagen. Gnesta Företagsutveckling förefaller därmed med god marginal ligga i linje med de krav som man rimligen kan och bör ställa på ett ESF-finansierat PO1 projekt ur ett kompetensförstärkningsperspektiv. Det positiva utfallet ger en signal om att projektet lyckats i sin anpassning av såväl innehåll som format till målgruppens förutsättningar vilket också var en rekommendation i den inledande behovsanalysen som underströk just vikten av att baskurserna präglas av en småföretagsanpassad pedagogik och kursinnehåll. Behovsanalysen visar också på att en bidragande drivkraft för deltagande i projektet är tillgången till andra deltagande företags erfarenheter och kompetenser. Kort och gott vill de veta vad andra arbetar med och hur man kan komplettera varandra. Det positiva utfallet som vi visar på kan också ha sin förklaring i just det faktum att kursgrupperna blandar branscher och företag vilket sin tur underblåser inlärningskurvan hos deltagarna genom utbyte av erfarenheter och kunskap mellan kollegor och konkurrenter på orten. Om den stärkta kunskapen dessutom innebär att företagen hamnar på en mer likställd och jämn kunskapsnivå sinsemellan skapas en grogrund för samverkan. En sådan grogrund består inte bara av att företagen får samma ingångsvärden i form av inspiration och ny kunskap som konsumeras vi ett och samma tillfälle, utan även i termer av mer likställda utmaningar och roller i relation till varandra. Det motsatta förhållandet, det vill säga där kunskapsnivån skiljer sig så till den grad att vissa deltagare mer eller mindre per automatik får en mentor-roll medan andra får en mottagar-roll, komplicerar ofta förutsättningarna för samverkan. inno AG, filial Scandinavia 2013 14

Mervärdet är att inse att vi har samma problem & glädjeämnen oavsett verksamhet, som ett företag uttryckte det och som kan sägas stå för flera av företagen. Är då kompetensnivån mer likställd bland företagen? Kompetensutvecklingsbehoven innan kursstart skiljde sig inte nämnvärt vare sig mellan branscher eller företagsstorlek och inte heller kön förefaller påverka de behov som finns, vilket talar för en till stora delar jämn kunskapsnivå efter genomförda kurser. Det känns om vi är mer på samma nivå nu, menar också exempelvis ett av företagen. På så vis fungerar baskurserna, Mervärdet är att inse att vi har samma problem och glädjeämnen oavsett verksamhet inte bara som en form av inledande grundutbildning inför kommande kurser, utan även som en förutsättningsskapare för mer strategisk samverkan i Gnestas näringsliv. Att projektet förefaller stärka kompetensen hos deltagarna står klart. Vilka andra resultat, eller mervärden har då Kursdeltagandet skapat? Vi frågade efter respondenternas syn på övriga mervärden från projektets baskurser. Respondenterna fick ta ställning till ett antal påståenden och gradera överensstämmelsen enligt skalan Stämmer mycket bra till Stämmer mycket dåligt och Ingen uppfattning. Frågan formulerades som Kursen har bidragit till Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls Ingen uppfattning Inget svar att jag lärt känna andra företag i Gnesta med omnejd. 74% 24% 3%...att jag fått inspiration att utveckla mitt företag. 71% 15% 9% 6% att jag har förstått vikten av kompetensutveckling och kommer fortsatt att utbilda mig 38% 47% 6% 9% att jag har fått tillgång till verktyg, material & metoder till nytta för mig och företaget. 62% 21% 6% 6% 6% att mitt förtroende för andra företag har stärkts. 29% 50% 12% 6% 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 5: Företagens syn på andra resultat och mervärden Det mervärde som hamnar högst upp på listan är att deltagandet har bidragit till att företagen lärt känna andra företag i Gnesta. Hela 98% hävdar att kurserna har fungerat som en bra kontaktyta. På andra och tredje plats hamnar ökad inspiration att utveckla det egna företag och ökad förståelse för vikten av kompetensutveckling vilket i sin tur bidrar till en vilja att fortsätta utveckla den egna kompetensen. Dessa resultat framhålls av 86% respektive 85% av deltagarna. 83% menar att de genom kurserna fått tillgång till verktyg, material och metoder till nytta för företaget medan 79% lyfter fram ökat förtroende för andra företag som ett mervärde av sitt kursdeltagande. inno AG, filial Scandinavia 2013 15

Urvalet av mervärden i bilden ovan baserar sig på vad projektets egna förväntningar så som de exempelvis kommer till utryck i ansökan och projektplanen. Slutsatsen blir att projektet, utöver att stärka kompetensen inom de sakområden som kurserna handlar om, även bidrar till andra mervärden som även kan beskrivas som rätt mervärden ur projektets perspektiv. Att tillnärmelsevis samtliga deltagare upplever kurserna som kontaktskapande ligger väl i linje med projektets ambition att vara en samlande kraft. Jag har lärt känna de andra företagen på orten, menar en kursdeltagare. Att kurserna som forum för kontakter inte motsvaras av samma utfall vad gäller stärkt förtroende mellan kursdeltagarna, ser vi som ganska naturligt. Förtroende tar tid att bygga upp och blir snarare ett resultat av att företagen börjar engagera Jag har lärt känna de andra företagarna på orten sig i gemensam utveckling, till en början med låga investeringskostnader och risk för deltagande parter. Här har samverkansgrupperna, om de hanteras rätt, en central funktion att fylla. Vad gäller kursernas positiva inflytande på ökat sug efter mer kompetensutveckling reser också frågan om hur Gnesta skall säkerställa kompetensförsörjningen även efter projektets slut. Ökad kompetens tenderar att resultera i större mottaglighet för ny kunskap vilket snabbar på inlärningskurvan. Eller som ett företag uttrycker det, jag är mycket nöjd med utbildningarna. Vissa delar var mycket repetition för mig, vilket å andra sidan är mycket bra då jag säkert tillgodogjort mig mer. Hur skall de omedelbara och de mer strategiska behoven i näringslivet fångas upp och matchas med ett utbildningsutbud? Vad är företagens eget ansvar i en sådan utveckling och vad faller på de offentliga aktörerna? I vilken utsträckning skall dessa utmaningar projektifieras, det vill säga utlämnas åt projekt som avlöser varandra, eller hanteras inom mer hållbara strukturer och arbetsformer? Frågorna är tänkta att hanteras inom ramen för projektets implementeringsmål. 3.4 Projekteffekter idag & imorgon Har då den ökade kompetensen bidragit till effekter i företagen eller skapat förutsättningar för effekter i termer av positiva förändringar hos individ och/eller företag? En förutsättning för att effekter skall uppstå överhuvudtaget är att kompetensen kommer till användning i den dagliga driften av företagen. Användningen kan i sin tur sägas bestå av, dels den upplevda användbarheten i kunskapen, dels vilken utsträckning företagaren verkligen har för avsikt att omsätta ny kunskap till nytta för verksamheten. inno AG, filial Scandinavia 2013 16

60% 56% 50% 40% Soloföretagare 13 av 26 har fått direkt nytta 8 på kort sikt 2 på medellång sikt 3 har ingen uppfattning 30% 20% 26% Företagare med anställda 6 av 8 har fått direkt nytta 1 på kort sikt 1 har ingen uppfattning 10% 6% 12% 0% Jag har redan fått nytta av Jag kommer att omsätta kunskaperna i utvecklingen av kunskaperna inom 6 månader mitt företag Jag kommer att omsätta kunskaperna, men efter 6 månader 1 år Ingen uppfattning Bild 5: Företagens syn på användningen av erhållen kunskap Vi ställde frågan om de deltagande företagen tänker använda den kunskap som de fått genom kurserna och om ja, ungefär när i tid? Vi har här gjort antagandet att en relativt snar användning av kunskaperna också ger en bild av den upplevda användbarheten i den kunskap som kurserna resulterat i. Tidsaspekten kan förstås vara beroende av en mängd faktorer i företagens omvärld men kan ändå ge en bild av målgruppens förändringsvilja och därmed vilka rimliga förväntningar som kan ställas på effekter under den avgränsade projektperioden. En dryg majoritet av företagen, det vill säga 56%, menar att de redan har fått nytta av kunskapen i utvecklingen företaget medan 26% säger att de kommer omsätta kunskaperna inom det närmsta halvåret. 6% menar att de kommer att använda kunskaperna, men först efter sex till tolv månader. Ingen säger att kunskaperna är oanvändbara och faller därför bort i bilden ovan. 12%, eller fyra respondenter, har ingen uppfattning. Att ett antal av de tillfrågade inte har någon uppfattning kan ses som naturligt. I vilken utsträckning företagen vill eller kan använda kunskaperna kan bero på en mängd faktorer vid tidpunkten för utvärderingen vilket gör att det för viss kan vara svårt att svara på frågan. Vår slutsats är att användbarheten i kunskapen upplevs som hög och att företagen, kanske helt eller delvis tack vare kurserna, är förändringsbenägna. Följaktligen förefaller det som om en rimlig förväntas kan ställas på action och synbara effekter redan under projektperioden. Vilka effekter kan vi då se redan idag, hur ser förutsättningarna ut för effekter på lite längre sikt och ligger typen av effekter i linje med vad projektet vill åstadkomma? Vi frågade efter respondenternas syn på kursernas betydelse för effekter. Respondenterna fick ta ställning till ett antal påståenden och gradera överensstämmelsen enligt skalan Stämmer mycket bra till Stämmer mycket dåligt och Ingen uppfattning. Frågan formulerades som Kursen har bidragit till inno AG, filial Scandinavia 2013 17

Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer dåligt Stämmer inte alls Ingen uppfattning Inget svar...att jag kommer stärkas i min professionella yrkesroll. 56% 26% 9% 9% en stärkt kompetensnivå inom företaget som kommer att göra skillnad för dess framtida utveckling. 47% 32% 6% 9% 6% att företaget/jag kommer att få en stärkt förmåga att göra lönsamma affärer. 50% 24% 3% 3% 21% att företaget nu har bättre förutsättningar att växa i termer av ökad omsättning, bättre resultat eller fler anställda. 50% 21% 6% 6% 18% att jag kommer etablera samverkan med andra företag. 38% 29% 12% 3% 15% 3% att jag kommer bli mer attraktiv för andra företag/arbetsgivare. 38% 26% 6% 6% 21% 3% att företaget/jag kommer att få en stärkt förmåga att anpassa mig till marknadens krav. 29% 29% 9% 6% 24% 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bild 6: Företagens realiserade effekter och förutsättningar för effekter Den effekt som slår igenom tydligast är kursernas betydelse för att professionalisera företagarna i deras yrkesroller. Hela 82% av deltagarna ser den effekten. På andra plats med 79% av svaren kommer en stärkt kompetensnivå som kommer göra skillnad för företagets utveckling. På tredje och fjärde plats hamnar kursernas betydelse för förmågan att göra lönsamma affärer och ökad tillväxt med 74% respektive 71%. 67% av företagen menar att kurserna bidragit till att de kommer att etablera samverkan med andra företag. 64% hävdar att den egna anställningsbarheten stärkts genom att man blivit mer attraktiv för den egna eller andra arbetsgivare. Avslutningsvis säger 58% har kurserna bidragit till att företagen fått en stärkt förmåga att anpassa sig till marknadens krav. För några av effektkategorierna är andelen deltagare som inte har någon uppfattning relativt något större (21-24%). Detta kan naturligen förklaras med frågornas framåtblickande karaktär och det faktum att uppkomsten av vissa effekter beror på faktorer i företags omvärld långt bortom kursernas inflytande. Urvalet av effekter i bilden ovan baserar sig på projektets egna förväntningar såsom dessa kommer till utryck i ansökan och projektplanen. Slutsatsen blir att projektet har en stark kapacitet att bidra till effekter som också ligger linje med målbilden. Utfallet ligger också i linje med tidigare resonemang om en förändringsbenägen målgrupp och en rimlig förväntan på positiva förändringar redan under projektperioden. Utfallet kan delvis förklaras med målgruppernas tydliga avsikter med att delta i projektet. Behovsanalysen menar att målet med det egna deltagandet för i stort sett samtliga företag är att öka på sina kunskaper inom företagande, bli en bättre och mer kompetent företagare eller företagsledare. Man vill få mer kunskap och nå en ökad omsättning och lönsamhet. Flera vill uttryckligen växa i termer av ökad omsättning och lönsamhet oavsett företagsstorlek och nuvarande omsättning. Insikten i de egna tillkortakommanden verkar också vara hög där de allra flesta företagen saknar en affärsplan, budget, marknadsplan och där arbetet med mer långsiktiga strategier för företagens utveckling är eftersatt. Sammantaget ges bilden av en insiktsfull och förändringsbenägen målgrupp som inte bara närvarar på kurstillfällen utan som ser dessa som en investering. Samtidigt menar behovsanalysen att närmare hälften av företagen är konjunkturkänsliga inno AG, filial Scandinavia 2013 18

vilket kan ge en förklaring till varför vissa företag inte har kunnat svara på effektfrågorna. Sammantaget speglas målgruppsbilden i det utfall som redovisats. 3.5 Finns det variationer i målgruppens mottaglighet av kunskap? Kunskap om målgruppens karaktärsdrag bidrar till en ökad förståelse för variationer i mottagligheten för utbildningar och kompetenshöjande insatser. Faktorer såsom ålder, utbildningsnivå, erfarenhet av fortbildning etc kan antas påverka mottagligheten av kunskap. I denna utvärdering förefaller det som om utbildningsnivå har viss påverkan på hur kursdeltagarna upplever nyttan av sitt deltagande. På samtliga frågor rörande kursernas bidrag till kompetensförstärkning, den framtida användningen av kompetensen, resultat och effekter, är den upplevda nyttan högre hos de individer som har universitets- eller högskoleutbildning (även enstaka kurser) 6. Samtidigt är andelen som inte har någon uppfattning om nyttan genomgående högre bland de individer som har grundskole- och gymnasienivå, särskilt på frågorna rörande resultat och effekter. Vi vill inte dra för stora växlar på utfallet, men ett rimligt antagande är att utbildning i sig, inte bara leder till ökad kunskap utan föder även insikter och motivation, vilket i sig leder till en högre mottaglighet för nya kompetenshöjande insatser. Slarvigt uttryckt kan det antas att kontinuerliga utbildningsinsatser ger en positiv spiral, en ränta på ränta effekt, som talar för värdet av den ursprungliga investeringen i kompetenshöjande insatser. 3.6 Kunskapens integration i företagens verksamhet I vilken utsträckning integreras kunskapen i företagens verksamhet? Frågan motiveras av den avsaknad av strategier och planer som noterats och projektets mål att bidra till en sådan utveckling. Den motsatta situationen skulle förstås innebära att företagen ser sitt deltagande på kurserna och de egna förbättringsinsatserna som punktuella åtgärder utan egentlig koppling till företagets strategiska utveckling. Att höja sitt pris vid ett tillfälle eller att ta fram säljmål är en (bra) sak, att medvetet och långsiktigt arbeta med att positionera företaget på marknaden i förhållande till konkurrenter och kunder med prisstrategier och kundkännedom är en annan. Följaktligen ställde vi frågan om de deltagande företagen avser omsätta kunskaperna i en långsiktig plan för företagets utveckling? 6 Sett till de enskilda frågorna skall jämförelser göras med försiktighet då antalet respondenter i hög-respektive lågutbildningsgruppen skiljer sig åt. Däremot kan utfallet på flera frågor tolkas tendentiellt. inno AG, filial Scandinavia 2013 19

70% 60% 50% 59% Soloföretagare 16 av 26 svarar Ja absolut 5 Ja i viss utsträckning 5 har ingen uppfattning 40% 30% Företagare med anställda 4 av 8 svarar Ja absolut 2 Ja i viss utsträckning 2 har ingen uppfattning 20% 21% 21% 10% 0% Ja absolut Ja i viss utsträckning Ingen uppfattning 59% av företagen menar att de kommer omsätta kunskaperna i en långsiktig plan för företagets utveckling medan 21% menar att detta kommer att göras i viss utsträckning. Lika många har ingen uppfattning huruvida detta kommer att göras eller inte. Ingen av de tillfrågade har svarat nej och faller därmed bort i bilden. Oavsett hur företagen själva definierar och förstår innebörden av begreppet plan, tolkar vi resultatet som att kurserna bidragit till att stärka de mer långsiktiga ambitionerna för det egna företaget hos en stor majoritet av kursdeltagarna. Med detta sagt skulle de kunskaper som fåtts genom kurserna ha goda förutsättningar att integreras i en mer strategisk utvecklingskontext i den enskilda företagen. Vi gör samtidigt reflektionen att begreppet plan i företagsvärlden inte per automatik behöver resultera i sådana långsiktiga effekter som normalt eftersträvas av kommuner som projektägare. Med detta sagt kan en plan, av affärsmässiga skäl, lika gärna betyda rationaliseringar och flytt av produktion med lägre sysselsättning i kommunen som följd. Slarvigt uttryckt kan en plan således vara bra för det enskilda företaget men dåligt för kommunen. Utan att hårddra frågan, handlar det om i vilken utsträckning företagens långsiktiga mål och ambitioner är rätt ur Gnesta kommuns perspektiv? Näringslivsrådet, som också under hösten 2012 blivit referensgrupp till projektet, kan fungera som ett lämpligt forum för att synliggöra företagens strategiska ambitioner i relation till kommunens mål för orten. inno AG, filial Scandinavia 2013 20

3.7 Projektet i förhållande till de kvantitativa målen en avstämning Exempel på projektmål Minst 60% av de företag som deltar i kompetensutvecklingsprogrammet ökar sin tillväxt eller står i begrepp att göra det. Minst 65% av deltagande företag i programmet skall när projektet avslutas ha skapat långsiktiga planer för sin verksamhet. Minst 60% av de anställda som deltar i kompetensutvecklingsprogrammet ökar sin anställningsbarhet. Med det menas att senast när projektet avslutas skall de ha upprättat ett personligt kompetensutvecklingsprogram Preliminärt utfall 74 % kommer att göra mer lönsamma affärer 71% tror på tillväxt 59% kommer sannolikt att utveckla en plan 54% upplever sig själva som mer attraktiva för andra arbetsgivare 3.8 Sammanfattande slutsatser Projektet bidrar, via kurserna, med värdefulla resultat för målgrupperna Följeforskningens slutsats är att projektet, genom kurserna, bidrar med värdefulla resultat för målgruppsföretagen. Resultat såsom tydligt stärkt kompetens som dessutom omfattar en stor majoritet av målgruppsföretagen, i kombination med andra mervärden såsom ökad transparens mellan företagen, ökad inspiration och handfasta verktyg ger goda förutsättningar för kännbara effekter i målgruppsföretagen. Projektet bidrar, via utbildningarna, till (förutsättningar för) värdefulla effekter för målgrupperna och därmed för Gnesta kommun. Följeforskningens slutsats är att projektet, genom kurserna, har en stark kapacitet att bidra till kännbara och värdefulla effekter för målgruppsföretagen. Effekter såsom stärkt professionalitet i yrkesrollerna, bättre förutsättningar för lönsamma affärer och tillväxt är exempel på effekter som dessutom skjuter prick på projektets mål och mission. Projektet ligger i linje med de kvantitativa målen. Följeforskningens slutsats är att projektet arbetar i linje med uppsatta mål där också denna utvärdering, som en första temperaturmätare, visar på gynnsamma förutsättningar till en tillfredsställande måluppfyllnad. 4 Projektets riggning - organisering & projektprocesser Vi har i en så kallad 0-basmätning granskat projektets organisering och processer för att fånga upp idéer och tankar kring eventuella förbättringar i ett så tidigt skede som möjligt. Grundfrågan var om projektet är riggat på ett sådant sätt verksamheten kan nå sina mål och skapa kännbara mervärden även efter projektets slut. Därmed finns det en koppling mellan 0-basmätningen och inno AG, filial Scandinavia 2013 21