Relevanta dokument
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Beslut för grundskola

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019


Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Österfärnebo skolas arbetsplan

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Beslut för grundskola

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport 2017/2018. Karlbergsskolan

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Rektorsområde Trångsund Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Redovisning av elevfrånvaron vårterminen 2014

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Dnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskol

Läxhjälp i grundskolan

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Södervikskolan i Upplands Väsby kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro

Redovisning av frånvaron i Östra Göteborgs grundskolor höstterminen 2014

Skolans kvalitetsredovisning

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan/Bya period 4 (april juni), läsåret 2013/14.

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Beslut för grundskola och fritidshem

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Beslut för grundskola

Kvalitetsredovisning läsåret

LOKAL ARBETSPLAN FÖR VINSBOSKOLAN 2008/2009

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Utbildningsinspektion i Furulundsskolan Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Kvalitetsanalys för Björknässkolan läsåret 2012/13

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan Läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Beslut för grundskola och fritidshem

Systematiskt Kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Svar på interpellation från Eva-Lotta Ekelund (MFP) om elever i behov av anpassningar och särskilt stöd

Beslut. Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Al-Azharskolan i Örebro

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript:

Hällaskolan Rektor Mikael Rehnstrand Adress Fågelsjövägen 2 Postadress 590 31 Borensberg Telefon 0141-22 58 53 Fax 0141-401 02 E-post mikael.rehnstrand@motala.se Barn/elever enl. budget 2009 Personal enl. budget 2009 Årsarbetare Elever i grundskola 283 Pedagogisk personal i grundskola 22,8 Elevassistenter 2,5 Vaktmästare 1,0 Skolvärd 0,78 Enhetens verksamhetsidé/signum Hällaskolan är en 7-9-skola som inför läsåret 2010-2011 kommer att ha ca. 275 elever, drygt 22 heltidsanställda lärare. Hällaskolan ska vara en skola dit varje elev ska kunna gå med känslan av att det är en bra skola att komma till, där man blir sedd, lyssnad på och respekterad. På skolan ska den gyllene regeln råda, d.v.s. behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Vardagen på Hällaskolan ska präglas av goda relationer mellan alla oss som finns på skolan, trygghet, bra undervisning, sammanhang och att det finns en känsla av tillhörighet. På skolan finns tre avdelningar, en för varje årskurs som är tänkt att fungera så självständig som möjligt, allt för att på bästa sätt sätta eleven i fokus och kunna hitta sina egna -för elevens bästa lösningar.

Betyg och måluppfyllelse Hällaskolans olika årskurser uppvisar tämligen heterogena resultat. År 9 låg på ett meritvärde på 188,1 vid höstterminens slut, men höjde sina resultat under vt 2010 till 199,9 (Skolverket). År 8 däremot uppvisar ett omvänt resultat, d.v.s. sänkte sitt meritvärde från höstens 175,1 till vårens 173,6, något som är unikt om man jämför med de övriga högstadieskolorna i kommunen, där man ser ett höjt meritvärde från höst till vår. När det gäller måluppfyllelsen i basämnena svenska, engelska och matematik så ser resultaten under vt 2010 ut på följande sätt, här angivna i procent, för de olika årskurserna: Svenska Engelska Matematik År 7 86 87 92 År 8 86 86 85 År 9 97 96 91 Resultaten för år 9 läsåret 2009/2010 ser i förhållande till de övriga årskurserna tillfredställande ut med undantaget för matematik där ca 9 % av eleverna inte nådde målen. Däremot visar resultaten för år 7 och 8 att det finns anledning till oro, då det är en rätt stor diskrepans mellan dessa två årskurser och år 9. Vi har under året sett att det i år 8 finns en attityd bland många elever att skolan inte är viktig, och frånvaron bland vissa elever är relativt hög, vilket då fått till följd att kunskaper inte utvecklas och att dessa elever hamnat i en negativ spiral. I vissa fall, då vi från skolans sida sett att problematiken kring vissa elever bottnat i psykisk ohälsa hade det varit nödvändigt med att skolan tillskjutits resurser och kompetens som vi inte besitter. Tyvärr har detta inte skett i den omfattning vi gärna hade sett varför detta naturligtvis också påverkat resultaten negativt då de insatser som gjorts från skolans sida inte räckt till för dessa elever, vilket inte är tillfredställande. Vi på skolan måste bli bättre på att fånga upp elever på ett tidigt stadium, vidta åtgärder för att få stopp på en negativ utveckling bland elever så tidigt som möjligt och inte låta situationen eskalera så att otillåten frånvaro får pågå så länge att elever successivt riskerar att slås ut och hamna i en situation de inte förmår bryta sig ur. Från och med hösten ska pedagogerna arbeta enligt de steg som finns angivna i elevvårdsplanen för Borensbergs sektor, där målet är att diskussioner systematiskt tas på ett tidigt stadium och där dialog sker mellan mentor-elevförälder, och inte som allt för ofta under läsåret 2009/2010 i en EVK med rektor inblandad, något som speglar att problematiken då fått pågå för länge. Generellt måste vi arbeta mer med relationer mellan elever och lärare, något som förhoppningsvis kommer att stärkas i och med att periodläsningen av de teoretiska ämnena försvinner i och med läsårsstart 2010-2011 och ersätts av ett fast schema där elever och lärare träffas kontinuerligt över hela läsåret. Förhoppningen med detta system är att kontinuitet ska borga för stärkta relationer, ge lärarna möjlighet att löpande uppmuntra och stötta eleverna samtidigt som möjligheten nu på ett annat sätt än tidigare finns att kunna komma överens om mer flexibla lösningar, nu när undervisningen ligger på helår och inte som tidigare i fixerade 8-veckorsperioder. En ytterligare åtgärd är att se över den pedagogiska planeringen i de olika ämnena så att vi blir helt på det klara med vår bedömning av elevers kunskaper utifrån de mål vi satt upp för undervisningen för de olika årskurserna. Att sedan i och med detta arbete

fundera över stoff och hur man på bästa sätt kan motivera eleverna att arbeta mot dessa mål är absolut nödvändigt. Till sist hoppas vi på att samarbetet med och stödet från familjehuset ska stärkas och att de insatser som erbjuds elever som av olika skäl inte mår psykiskt väl och där skolans insatser hittills inte räckt till ska bli mer ändamålsenliga. Viktigt är att ärenden inte avslutas innan man kan konstatera att aktuell elev blivit hjälpt och stärkt av de insatser som satts in. Om ej bör de insatser man från familjehuset vidtagit omprövas och nya grepp tas enligt de krav som skolan har att rätta sig efter.

Likabehandlingsplan Under läsåret 2009-2010 har vi följt den likabehandlingsplan som upprättades i april 2009. Explicit plan för hedersrelaterat våld finns ej upprättad för Hällaskolan då det i stort sett inte går några elever på skolan med invandrarbakgrund. Den likabehandlingsplan som vi arbetat efter under läsåret 2009-2010 kom att tappa sin giltighet till vissa delar beroende på organisatoriska förändringar av vissa delar av kommunens verksamhet. Resursteam upplöstes till att komma att bli en del av familjehusorganisationen, varpå problemet uppstod att få den kontinuitet som var tänkt för t.ex. elevskyddsarbetet. Vi har generellt sett blivit färre vuxna på skolan när det gäller icke-undervisande personal, vilket fått till följd att eleverna fått minskade möjligheter till vuxenkontakt på raster, luncher och håltimmar. Vi bygger upp en ny typ av Elevskyddsorganisation där pedagoger från årskursarbetslagen tar över de elevskyddsuppgifter som under läsåret 2009-2010 legat på elevsamordnare och resurspedagog. Skälet till detta är att elevsamordnare och resurspedagog idag ingår i familjehusorganisationen och arbetar på löpande uppdrag vilka kan förändras över tid vilket resulterar i att skolan inte är garanterad något reglerat schema på skolan något som elevskyddsarbetet kräver.

Enhetens egna mål Läsåret 2009/2010 har präglats av stora förändringar både av ekonomisk som pedagogisk art. Ett av målen har varit att skapa en mer sammanhållen vardag för våra elever, ett arbete som fortsätter in i läsår 2010/2011, då arbetslagen kommer att justeras så att pedagogerna i så hög utsträckning som möjligt undervisar inom den egna arbetsenheten. Från och med nästa läsår försvinner periodläsningen som funnits på Hällaskolan under ca. 10 år, och istället kommer en fast uppsättning lärare att finnas kopplad till varje elev då vi tror att relationen mellan elev och lärare måste förstärkas ytterligare och att vi på så sätt bättre kan motivera och stödja våra elever. Förutom förändringar av organisatorisk art har vi under innevarande år arbetat för att få ta steget vidare med ett digitalt omdömes- och IUP-skrivande i Fronter, vilket en årskurs tar klivet in i under vt 2010. Utifrån detta går vi vidare för att under ht 2010 ta steget fullt ut så att det digitala omdömesskrivandet ska omfatta samtliga årskurser och klasser. I och med arbetet med digitalt omdömesskrivande har vi arbetat med att försöka ytterliga förbättra kvaliteten på våra omdömesskrivningar, då strävan är att vi ska bli så tydliga som möjligt med vad vi kräver av våra elever i de olika ämnena, och vad som krävs för att utvecklas ytterligare ett eller ett par steg. Vad vi kunde konstatera tämligen snabbt in på läsåret 09/10 var att den organisation vi hade på skolan inte var anpassad efter de omställningar som gjordes under våren -09 och att en förändring av organisationen var nödvändig för att utföra totaluppdraget med bästa möjliga förutsättningar, vilket nu till läsåret 10/11 blev verklighet. För att den nya, justerade, arbetslagsorganisationen ska sätta sig fullständigt och komma att utnyttjas optimalt kommer personalen att få kompetensutveckling inom arbetslagsutveckling. För att komma vidare med digitalt omdömesskrivande kommer samtliga årskurser att skriva omdömen och upprätta IUP i Fronter. Parallellt med detta kommer personalen att ges den kompetensutveckling som är rimlig för att de ska kunna hantera det digitala Fronter-verktyget. Ett annat mål för läsåret som är kopplat till omdömesskrivandet och upprättandet av IUP är att vi under läsåret 10/11 kommer att arbeta fram en gemensam struktur för målbeskrivningar och bedömning av elevers kunskaper baserat på att det i varje ämne ska finnas en gemensam pedagogisk planering som ligger till grund för detta.