Årsredovisning 2013. Vård- och omsorgsnämnden. Handläggare: Förvaltningschef Per Enarsson Ekonom Johanna Gustafsson. Dnr VON/2014:9-041

Årsredovisning 2013 Vård- och omsorgsnämnden Handläggare: Förvaltningschef Per Enarsson Ekonom Johanna Gustafsson Dnr VON/2014:9-041 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2014-02-27, 32

ÅRSREDOVISNING VON 2013 2 (30) Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 4 1.1 Resultatmål och åtagande... 4 2 Katrineholms kommun... 4 2.1 Vision 2025... 4 2.2 Målområden i kommunplan 2011-2014... 5 3 Sammantagen bedömning av verksamheten... 6 4 Framtiden... 7 5 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 8 6 Resurser - uppföljning av resursanvändning... 9 6.1 Ekonomiskt utfall... 9 6.2 Personalresurser... 10 6.2.1 Personalförändringar inom förvaltningen under året... 10 6.2.2 Personal- och chefsförsörjning under året... 11 6.2.3 Chef- och ledarskap... 11 6.2.4 Kompetenshöjande åtgärder... 12 6.2.5 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året... 13 6.2.6 Arbetsmiljö och hälsa... 14 6.3 Lokalresurser... 15 6.4 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner... 15 7 Resultat - uppföljning av resultatmål och åtaganden... 17 7.1 Ortsutveckling... 17 7.1.1 Resultatmål... 17 7.1.2 Väsentliga händelser... 17 7.1.3 Åtaganden... 17 7.2 Kultur och fritid... 18 7.2.1 Resultatmål... 18 7.2.2 Väsentliga händelser... 18 7.2.3 Åtaganden... 18 7.3 Skola... 19 7.3.1 Resultatmål... 19 2

ÅRSREDOVISNING VON 2013 3 (30) 7.3.2 Väsentliga händelser... 19 7.4 Omsorg och trygghet... 19 7.4.1 Resultatmål... 19 7.4.2 Väsentliga händelser... 20 7.4.3 Åtaganden... 22 7.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 24 7.5.1 Resultatmål... 24 7.5.2 Väsentliga händelser... 24 7.5.3 Åtaganden... 25 7.6 Ekonomi och organisation... 26 7.6.1 Resultatmål... 26 7.6.2 Väsentliga händelser... 26 7.6.3 Åtaganden... 27 8 Räkenskaper... 29 8.1 Driftsredovisning... 29 8.2 Investeringsredovisning... 29 9 Uppdrag... 30 9.1 Tillkommande tjänstemannauppdrag... 30 9.2 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015... 30 Bilagor 1. Uppföljningsrapport tjänstemannauppdrag 2. Uppföljning av resultatmål/uppdrag, åtaganden och produktionsmål 3

ÅRSREDOVISNING VON 2013 4 (30) 1 Uppföljning 1.1 Resultatmål och åtagande Se bilaga 2. 2 Katrineholms kommun Nettokostnad tkr Avvikelse 2012 Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse Utföraravdelning -1 651 359 654 358 175-1 479 Myndighetsavdelning 1 752 208 248 205 913-2 335 Förvaltningsgemensamt 4 306 2 884 10 572 7 688 Totalt 4 407 570 786 574 660 3 874 Investeringar 11 397 6 176 14 824 8 648 2.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter 4

ÅRSREDOVISNING VON 2013 5 (30) rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 2.2 Målområden i kommunplan 2011-2014 De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation 5

ÅRSREDOVISNING VON 2013 6 (30) 3 Sammantagen bedömning av verksamheten Sammantaget har vård- och omsorgsförvaltningen under 2013 arbetat med samtliga tilldelade åtaganden. Då uppföljningen av åtaganden ibland är svår att genomföra med rådande redovisningsmodell eftersom uppföljningen kanske inte mäter åtagandet eller att uppföljning sker på annan nivå än förvaltning påverkar det redovisade utfallsnivåer i procent eller antal. Därför har text också fått användas för att förklara utfall av målvärden. Katrineholms kommun har ett större antal äldre och funktionshindrade personer än riksgenomsnittet. Det beror dels på demografi med en äldre befolkning, dels på att landstinget tidigare drev ett antal institutioner för personer med funktionsnedsättning i närområdet och att många personer bor kvar inom kommunen. Redovisade kostnader 2013 för producerad omsorg ligger under riksgenomsnitt - 4,7 % för stöd till personer med funktionsnedsättning och - 11,2 % för stöd till äldre personer. De nationella jämförande databaserna KKiK (kommunens kvalitet i korthet) och Öppna jämförelser ger Vård- och omsorgsverksamheten goda betyg, i flera fall över riksgenomsnittet. Endast då det gäller personaltäthet redovisas lägre siffror. Case 2030 presenterades under våren och utgör tillsammans med tidigare presenterade Case 2020 planeringsunderlag för vård- och omsorgs- förvaltningens verksamheter. Underlaget visar på kraftigt ökade behov av vård- och omsorg under perioden. Förvaltningen har redan under 2013 börjat arbeta med de kommande utmaningarna beträffande rekrytering av rätt kompetens, val av arbetsmetoder samt analys av platsbehov. Som en del i arbetet med att vara en attraktiv kommun och med målet att de sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov har Katrineholms Trygghetsmodell beslutats träda i kraft 1/1 2014. Modellen innebär att äldre personer med hemtjänst ska kunna räkna med god omsorg, rehabilitering i hemmet och plats på korttidsboende vid behov. I förlängningen är målet att öka livskvaliteten för äldre. En del i arbetet med Trygghetsmodellen har varit att bygga om Lövåsgården till ett modernt äldreboende med en särskild demens-avdelning. På grund av hög efterfrågan på korttidsplatser tidigarelades öppnandet och finansierades under 2013 med medel avsatta för införandet av Trygghetsmodellen. Kommunen har ett fortsatt behov av korttidsboende och demensplatser och har därför börjat arbeta med en beredskapsplan ifall att ytterligare platser måste tillskapas med kort varsel. I och med att de nya föreskrifterna och allmänna råden om personer med demenssjukdom och bemanning inom särskilda boenden beräknas träda i kraft under våren 2015, står förvaltningen inför utmaningen att rekrytera utbildad personal i tillräcklig omfattning. Införandet kommer att kräva en ökning av personalresurser men mycket av förarbetet är gjort eftersom införandet skjutits fram till våren 2015. Bland annat innebär demensföreskrifterna att individuella bedömningar ska göras på samtliga boende som bor på särskilt boende. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla nya arbetssätt och metoder för att bedriva verksamhetsutveckling i organisationen. Exempel på pågående satsningar är Hälsofrämjande projekt, Saperemetoden, ICF, ESL (ett självständigt liv) och "Bättre liv för sjuka äldre" där bland annat uppföljningssystemet senior alert är en del. Samtliga arbetssätt skall medverka till friskare befolkning, minskat behov av stöd och ökat inflytande för brukare. En organisationsförändring genomfördes 1 januari 2013 då Vård- och omsorgsförvaltningen delades upp i en Myndighets- och specialistavdelning samt en Utföraravdelning (tidigare Äldreomsorgs- och Handikappomsorgsavdelning). Den nya organisationen förväntas på ett 6

ÅRSREDOVISNING VON 2013 7 (30) bättre sätt att klara konkurrensneutralitet då alternativa utförare kommer in i vård och omsorgs verksamhet. Inom personlig assistans och hemtjänst finns flera privata utförare. Emellertid har flera chefer fortsatt stora personalgrupper, upp till 60 anställda, vilket försvårar ett personlnära ledarskap. Kraftiga föreningar hos leverantören ledde till att vård- och omsorgsförvaltningen under hösten sa upp kontraktet om nytt dokumentationssystem. En lösning baserad på uppgradering av nuvarande system planeras istället att vara igång i slutet av 2014. Det nya systemet kommer att möjliggöra att könsuppdelad statistik kan tas fram för att ge jämställdhetsanalyser av verksamheten. 4 Framtiden Case 2020 och Case 2030 har tagits fram av Vård- och omsorgsnämnden och rör vård- och omsorgssektorn. Katrineholms kommun kommer att behöva bygga ut sin äldreomsorg de närmaste åren för att klara volymökningarna. Från år 2019 förväntas antalet personer över 85 år börja öka kraftigt. För att möta framtida behovet inom äldreomsorgen har KS tillsatt en arbetsgrupp att ta fram rapport/beslutsunderlag för inrättande av fler platser inom äldreomsorgen. Vid oförändrad välfärdsambition kommer vård- och omsorgsförvaltningen att behöva fördubbla sin budget till 2030, ca 85 % av förvaltningens kostnader är personalkostnader. Katrineholm har infört LOV (lagen om valfrihetssystem i hemtjänsten) och för närvarande har de privata utförarna drygt 13 % av utförd hemtjänst. Prognosen är att andelen kommer att öka men inte överstiga 20 % i Katrineholm. Det uppskjutna införandet av nya demensföreskrifter inom säbo till mars 2015 kommer att innebära mera individanpassade insatser men också dra stora resurser i form av ökad personaltäthet. Inom funktionshinderområdet ökar antalet brukare med insatser i takt med ökningen i riket. En ny målgrupp, personer med neuropsykiatriska funktionshinder, har börjar uppmärksammas mer och har i många fall rätt till omfattande stöd från kommunens olika sektorer som skola och omsorg. Då samtliga boenden nu är fullbelagda och ett antal unga personer med psykiska funktionsnedsättningar kommer att behöva eget boende inom en tvåårsperiod behöver ytterligare gruppbostäder/servicebostäder tillskapas. Landstinget har minskat antalet vårdplatser för äldre och inom psykiatri, delvis som en följd av rekryteringsproblem och delvis som ett led i utveckling mot mindre slutenvård med kortare inläggningar. Denna trend med överflyttning av ansvar för vård och omsorg från landsting till kommuner kommer att fortsätta de närmaste åren och är en nationell trend. 7

ÅRSREDOVISNING VON 2013 8 (30) 5 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Volymmått Utfall 2012 Utfall 2013 Beviljade hemtjänsttimmar genomsnitt/månad Personlig assistans, beviljade timmar genomsnitt/månad egen regi Personlig assistans, beviljade timmar genomsnitt/månad extern regi 23 732 timmar/månad 23 779 timmar/månad 11 934 timmar/månad 11 505 timmar/månad 24 104 timmar/månad 25 147 timmar/månad Belagda platser på SÄBO per 31/12 95 % belagda platser 97 % belagda platser* Belagda platser LSS per 31/12 118 platser 123 platser** * av totalt 366 platser, SÄBO=Särskilt boende ** av totalt 127 platser, LSS=Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2012 redovisades beviljade timmar per 31/12. Det resultatet är omräknat till vilket snitt som gällde 2012. Årets uppgifter är ett genomsnitt över året. 8

ÅRSREDOVISNING VON 2013 9 (30) 6 Resurser - uppföljning av resursanvändning 6.1 Ekonomiskt utfall Vård- och omsorgsförvaltningens resultat för 2013 visar på 3 874 tkr. Under årets första sex månader uppvisades ett mindre överskott, 2 600 tkr vilket är detsamma som den nämndbeslutade bufferten. Det överskottet minskade något under sommaren för att sedan öka under årets sista månader. Ökningen av överskottet beror framförallt på att rehabverksamheten har minskat personalen sedan augusti för att flytta över resurserna till införandet av Katrineholms Trygghetsmodell som kommer att införas successivt under 2014. Trygghetsmodellen innebär att äldre personer med hemtjänst ska kunna påräkna god omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering i hemmet, om man behöver plats på korttidsboende garanteras detta och att ett förenklat ansökningsförfarande används. 6.1.1 Händelser under året Den interna hemtjänsten har fortsatt svårt att anpassa verksamheten till de ändrade förutsättningarna efter införandet av LOV. Ett antal externa placeringar av brukare på annan ort i samband med skolgång har lett till kraftigt ökade kostnader. I november öppnade det nya demensboendet på Lövåsgården. Det tidigarelagda öppnandet finansieras under 2013 av de medel för utökning av personal utifrån demensföreskrifter som ännu ej tagits i bruk. Kostnaderna för personlig assistans överstiger budget. Verksamheten har betalat ut retroaktiva löner under året och det, tillsammans med en hög vårdtyngd som krävt extra bemanning, har påverkat resultatet negativt. Implementeringen av det nya verksamhetssystemet har avbrutits då leverantören inte kunnat anpassa systemet i tid. Vård- och omsorgsförvaltningen har avsatt en buffert i budget på 2,6 miljoner kronor för oförutsedda händelser som ligger orörd. Tillsammans med buffert visar Vård- och omsorgsförvaltningen ett resultat på 3 874 tkr. Vård- och omsorgsförvaltningen har haft fortsatta svårigheter med att anpassa hemtjänstens verksamheter till de förändrade förutsättningarna i samband med att LOV infördes. Central budget för hemtjänsten beräknas visa underskott eftersom verksamheten utför fler timmar. Områdescheferna har tillsammans med enhetscheferna arbetat med planering av personalresurser i förhållande till brukarbehov för att komma tillrätta med underskottet. Totala underskottet för hemtjänsten blev - 3 985 tkr. Den interna hemtjänsten visar ett underskott på 1 218 tkr vilket är en förbättring från föregående år (3 170 tkr, 2012). Under året har 86,6 % av brukare i hemtjänsten valt interna utförare och 13,4 % externa utförare. Vård- och omsorgsnämnden har i juni beslutat om ett nytt förfrågningsunderlag för att bli utförare av hemtjänst. I det nya underlaget har justering av ersättningsnivån gjorts för att kompensera för löneökningar. Ökningen per timme varierar mellan 6 och 9 kronor beroende på utförd insats. Bildningsförvaltningen har under året aviserat ett antal ärenden där barn är i behov av kvalificerat stöd för sin skolgång. Bildningsförvaltningen har i flera fall valt att köpa skolgång på annan ort varvid vård- och omsorgsförvaltningen måste stå för boendet. Tre ärenden är 9

ÅRSREDOVISNING VON 2013 10 (30) beslutade i år och ytterligare ett ärende är aktuellt. En arbetsgrupp har tillsats med representanter från vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och socialförvaltningen som skall arbeta fram lösningar som innebär att barn med dessa svårigheter, i framtiden ska kunna få sin skolgång och boende tillgodosett inom kommunens verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen har minskat antalet tomplatser inom särskilt boende för äldre. Då rapport om beläggning från sommaren visade på en ökad efterfrågan på korttidsplatser så öppnades den tidigare stängda avdelningen på Lövåsgården. Det är också kö till vård- och omsorgsförvaltningens demensboenden. Analys pågår av prognostiserat behov för 2014 i och med införandet av Trygghetsmodellen. Inom särskilt boende har det i genomsnitt funnits 12 tomplatser i månaden. Dock speglar inte de redovisade tomma platserna per månad de faktiska förhållandena då de flesta platser inom äldreomsorgen under året varit uppbokade för brukare som ännu inte flyttat in sedan platsen blivit ledig. Vård- och omsorgsförvaltningen har haft 1 betalningsansvarsdag under 2013. Bostadsanpassningsbidrag, särskilda boenden och anslag för funktionshindrade visar på överskott vid årets slut. Kostnaderna för personlig assistans överstiger budget. De ärenden där försäkringskassan beslutar om insatsen får kommunen alltid betala de första 20 timmarna för. I december 2013 betalade vård- och omsorgsförvaltningen för 74 sådana ärenden. Kommunen måste även betala för sjuklöner till privata utförare. Totala antalet beviljade timmar för personlig assistans har minskat något under andra halvåret. Den stora investeringsposten med nytt verksamhetssystem beräknades att vara i bruk under hösten. Dock drabbades utvecklingen av flera förseningar som en följd av att systemleverantören inte kunnat anpassa systemet i tid. På grund av dessa förseningar kommer inte köpet att slutföras. Det är ännu inte klart hur kompensationen kommer att se ut. Arbete har påbörjats att hitta annat verksamhetssystem som kan vara i drift under hösten 2014. Förvaltningen har arbetat aktivt med att lösa situationen för att brukarsäkerheten inte ska äventyras innan nytt avtal är klart och verksamhetssystemet infört. Investeringar som rör det nya boendet på Lövåsgården har slutförts under året. Installationen av larm inom handikappomsorgens gruppboenden är påbörjad och beräknas bli klar under 2014. Verksamhetssystemet borträknad visar investeringar på ett positivt resultat om 8 648 tkr vilket beror på att de stora investeringsposterna kring larmen kommer 2014. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer ansöka om ombudgetering av 6 112 tkr till 2014. 6.2 Personalresurser 6.2.1 Personalförändringar inom förvaltningen under året Antalet anställda var 2013-12-31 1098 tillsvidareanställda och 50 visstidsanställda, totalt 1147 personer. Därav 1002 kvinnor, motsvarande 87 %, och 145 män, motsvarande 13 %. Vård och omsorgsförvaltningen gick in i ny ledningsorganisation den 1 januari 2013. Under 2013 har det, förutom förvaltningschef, funnits 1 avdelningschef för myndighets- och specialistavdelningen med 3 direktrapporterande områdeschefer, under en av områdescheferna finns 2 enhetschefer. I utföraravdelningen har det funnits 1 avdelningschef med 6 direktrapporterande områdeschefer och under områdescheferna 25 enhetschefer. Vissa 10

ÅRSREDOVISNING VON 2013 11 (30) enhetschefer har stora personalspann, upp till 60 personer. Vid årsskiftet var av förvaltningens 41 chefer 36 kvinnor, motsvarande 88 %, och 5 män, motsvarande 12 %. 6.2.2 Personal- och chefsförsörjning under året Personalbehov Under 2013 har utföraravdelningen haft vissa svårigheter att rekrytera vikarier med rätt kompetens, särskilt inom personlig assistans och hemtjänst. Under sommarperioden har det funnits svårigheter att ersätta personal vid korttidsfrånvaro. Totalt har ca 40 personer rekryterats under året, som avdelningschef, områdeschef, enhetschefer, utredare, ekonomer, undersköterskor, personliga assistenter samt kvalificerade boendestödjare. Vård- och omsorgsförvaltningen har en hög andel personal med omvårdnadsutbildning, inom äldreomsorg har ca 90 %. Inom omsorg till funktionsnedsatta finns inte nationella rekommendationer för personalens kompetens utan det blir upp till huvudmannan att bedöma rätt utbildning. Söktrycket till vårdgymnasier viker nationellt, så även i Katrineholm. Svårigheterna att rekrytera vikarier med rätt kompetens har inneburit att förvaltningen fått lov att anställa personal utan omvårdnadsutbildning, främst till vikariat. På sikt är det ett hot mot att ha välutbildad personal i mötet med brukare. Personalens åldersammansättning Per 2013-12-31 var medelåldern drygt 47,28 år varav 47,77 år för kvinnor och 43,92 år för män. Kvinnor utgör 87,36 % av anställda och män 12,64 %. Det närmsta året räknar förvaltningen med att ha cirka 25 pensionsavgångar. Dock viss felmarginal då man som medarbetare har möjlighet att arbeta längre än till 65 år. Chefsförsörjning redovisas under nästa rubrik. 6.2.3 Chef- och ledarskap Ny organisation Vård- och omsorgsförvaltningen har från i januari 2013 en ny ledningsorganisation där de tidigare avdelningarna äldreomsorg och handikappomsorg upphört. I stället finns en myndighets- och specialistavdelning med 150 anställda, vilken hanterar myndighetsfrågor, utredningar samt hälso- och sjukvård som ges av legitimerad personal, samt en utföraravdelning med 1000 anställda indelad i sex områden för äldreomsorg, stöd till funktionsnedsatta och psykiatri. Varje område leds av en områdeschef och har ett antal enheter vilka leds av enhetschefer. Den nya organisationen kan hantera att kommunen har flera utförare (kommun och privata) inom vård- och omsorgsområdet. Vård- och omsorgsförvaltningen har också inrättat särskilda utvecklings- och uppföljningsforum, vilket saknades i tidigare organisation, i syfte att förbättra vård- och omsorg till äldre och funktionsnedsatta. Alla chefer har fått nya uppdrag inom ramen för den nya ledningsorganisationen. Förändringen har skett inom befintliga ekonomiska ramar. Chefsförsörjning och kravprofiler Inom förvaltningen finns en tydlig rekryteringsprocess och kravprofiler och omsorgsförvaltningen deltagit kommunens traineeprogram " Framtida chefer och ledare". Under året har förvaltningen fått ny förvaltningschef och en avdelningschef har rekryterats. Flera 11

ÅRSREDOVISNING VON 2013 12 (30) enhetschefer har stora underställda personalgrupper, med upp till 60 personer/chef. Möjligheterna att minska antalet anställda/enhetschef behöver ses över. Introduktion av nya chefer Vid anställning av nya chefer upprättas introduktionsplaner. I dessa planer ingår bland annat utbildning i lönesättande samtal, arbetsrätt, RYC, Kompetensportalen och andra datorprogram. I planen ingår även att de nyanställda cheferna skall delta i "Introduktionsutbildning för nya chefer" samt tilldelas en mentor. Samtliga nyanställda chefer ska ha deltagit i Introduktionsutbildningen inom ett år efter att de fått ett chefsförordnande. Chefers kompetensutveckling I varje medarbetarsamtal med chefer diskuteras behovet av kompetensutveckling. Individuella planer upprättas och följs upp vid kommande medarbetarsamtal. Under 2013 används Kompetensportalen vid chefers medarbetarsamtal. Kompetenshöjande aktiviteter genomförs både för hela chefsgruppen och utifrån de individuella behoven. Insatserna har varit både utifrån det grundläggande programmet som behovsstyrda insatser. Flertalet chefer har deltagit i handledning både i grupp och individuellt. Minst två gånger per år kallar förvaltningsledningen samtliga chefer/ledarlagen till dialogmöte där möjlighet ges att diskutera aktuella frågor/teman utifrån ett ledarperspektiv. Var 4:e vecka möter förvaltningsledning och avdelningarnas ledningsgrupper för utbildning under året. Ett par enhetschefer går den av Socialstyrelsen anordnade nationella ledarskapsutbildningen inom äldreomsorg. Förvaltningen ser mycket positivt på att så många chefer som möjligt genomgår utbildningen. Avgångssamtal Inför anställningens upphörande genomförs alltid avgångssamtal. 6.2.4 Kompetenshöjande åtgärder Vård och omsorgsförvaltningen arbetar med att gå från erfarenhetsbaserad kunskap till evidensbaserad kunskap. Här är medarbetarnas utbildning och kompetens avgörande för ett gott utfall. Förvaltningen har i sin nya struktur ett utvecklingsforum inom respektive avdelning och arbetar med fleråriga utbildningsplaner. Under 2013 reducerades utbildningsbudgeten tillfälligt som en följd av ekonomiska prioriteringar, varvid vissa utbildningar fått stå tillbaka under året. Kompetenshöjande åtgärder Under 2013 har förvaltningen bland annat arbetat med större satsningar klassificeringsprojektet ICF, hälsofrämjande förhållningssätt samt införande av nytt verksamhetssystem. Förvaltningsledningen och områdeschefer/motsvarande inom myndighetsavdelningen och egen hemtjänst har deltagit/deltar i Sveriges Kommuner och Landstings satsning Leda för Resultat. Varje år tas utbildningsplaner fram för förvaltningen. Dessa grundar sig i framtidsanalys av kommande kompetensbehov samt kompetensbehov för klara nuvarande uppdrag. Med utbildningsplanen som underlag för respektive chef medarbetarsamtal med sina medarbetare och upprättar tillsammans vid behov kompetensutvecklingsplan för den anställde. På sikt kommer kompetensbehovet att förändras för vård- och omsorgsförvaltningen då fler multisjuka äldre personer kommer att bo särskilda boende. 12

ÅRSREDOVISNING VON 2013 13 (30) Högre hälso- och sjukvårdskompetens kommer att efterfrågas bland baspersonal och dagen omvårdnadsprogram kommer troligen inte att vara tillräckligt avancerat. Förvaltningen för dialog med utbildare lokalt och följer vad som sker nationellt runt utbildningsfrågor inom vårdoch omsorg Handledning Flera arbetsgrupper och enskilda medarbetare har haft regelbunden handledning med extern handledare. Individuella utvecklingsplaner I medarbetarsamtalet diskuteras behovet av kompetensutveckling och en individuell plan upprättas och som sedan följs upp nästkommande år. Kompetensportalen Arbetet med kompetensportalen har pågått under året. De flesta chefer och arbetsplatsombud har fått utbildning. Ett tiotal förvaltningsspecifika roller är framtagna. Flertalet medarbetare inom förvaltningen har skattat sig men några grupper finns kvar, bland annat handläggare - då utdelning av behörigheter till de senare inte prioriterats från kommunens IT avdelning. 6.2.5 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året Lagen om valfrihet (LOV) infördes inom hemtjänsten i början av 2011. Under 2013 har det varit stort fokus på att anpassa verksamheten utifrån förutsättningarna i LOV och verka för att egenregin ska vara konkurrenskraftig. Såväl egna utförare som privata utförare rapporterar under 2013 mycket höga nivåer på genomförda timmar, långt över genomsnittet nationellt. Förvaltningens myndighetsavdelning har under året arbetat i samverkan med interna och privata utförare. Katrineholms trygghetsmodell implementeras successivt under hösten 2013 och början av 2014. Äldre personer med hemtjänst ska kunna påräkna god omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering i hemmet, om man behöver plats på korttidsboende garanteras detta och ett förenklat ansökningsförfarande används. Vård- och omsorgsförvaltningen har utifrån att de nya demensföreskrifterna som skulle ha trätt i kraft 1 januari 2014 arbetat med att beräkna effekter i verksamheten samt påbörjat det nya handläggningsförfarandet med tätare bedömningar av individens behov. Föreskrifterna har nu senarelagts till mars 2015 och omfattar då behovsanpassad bemanning för både brukare med demenssjukdom och på alla andra äldreboenden. Ett antal barn med funktionsnedsättning har under 2013 fått skolgång beviljad utanför kommunen då BiF inte ansett sig ha egna resurser att erbjudas skolgång i kommunens egen regi. Vård- och omsorgsförvaltningen har då stått för boendedelen. Då behoven för denna grupp tycks öka och kommunen inte kunnat erbjuda egen adekvat skolgång har en arbetsgrupp satts samman med representanter för BIF, VOF och SOC i syfte att ta fram förslag på verksamhet och insatser som utförs med kommunens egna resurser. Arbetsgruppen skall rapportera till förvaltningschefer kvartal 2, 2014. Projektet ICF har pågått inom tidigare handikappomsorgen och under 2013 förbereder sig äldreomsorgen att gå in i detta arbetssätt. 13

ÅRSREDOVISNING VON 2013 14 (30) Ett antal personalgrupper och ledarlag inom vård- och omsorgsförvaltningen har använt LOTS som metod vid verksamhetsplanering. Alla chefer samt ett antal specialister inom lednings- och verksamhetsstöd arbetar i verktyget Run Your Company (RYC) och omsorgsnämnden har fått rapporter varje månad från systemet. Ny ledningsorganisation med början 1 januari 2013 inom vård- och omsorgsförvaltningen och berört flera yrkesgrupper och en första utvärdering av ny organisation gjordes under hösten. Utvärderingen visade att ledningsorganisationen, trots kort tid i drift, kunnat möta de förändringar inom vård och omsorg som uppstår då flera utförare av vård- och omsorgstjänster finns, även förbättrat stöd till enhetschefer genom nära områdeschefer kan noteras. Dock rapporteras att enhetscheferna har stora personalspann, ibland över 50 personer, vilket försvårar utövande av ett personalnära ledarskap. Det nya verksamhetssystem VitaSuite är försenat från leverantören och implementering fick lov att skjutas fram flera gånger till följd av utebliven leverans. Efter flertal påstötningar på systemleverantören att uppfylla avtal sade förvaltningen upp avtalet i slutet på året. Planering pågår nu att i stället uppgradera det nuvarande/gamla verksamhetssystemet. 6.2.6 Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under året ökat något från föregående år. I februari rådde vinterkräksjuka och som följd var mer än var tionde anställd sjuk den månaden. Under sommarmånaderna har sjukfrånvaron sjunkit för att sedan under hösten återgå till samma nivå som under våren, kring drygt 7 %. Kvinnors sjukfrånvaro ligger generellt högre än männens på förvaltningen. Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet som samordnats av förvaltningens ergonom har bestått av fyra huvudinriktningar Utbildningar, Råd och stöd, Kartläggningar och Riktlinjer/rutiner. Ergonom har beställt ett utbildningsmaterial för arbetsmiljö och värdegrund som nu prövas i flera arbetsgrupper. Framtagna checklistan finns vid riskbedömning av arbetsmiljö. Utbildning för personal i ergonomi har skett under året. Arbetsmiljöronder har genomförts. Vid start av den nya ledningsorganisationen har särskild vikt lagts vid arbetsmiljöaspekter och arbetsmiljöpåverkan i ny organisation följs noga. Riskinventeringar utförs och handlingsplaner upprättas utifrån gällande rutin. Avvikelser och tillbud rapporteras in till ergonom och sammanställs. Åtgärder genomförs av närmste chef, ofta i samarbete med förvaltningens ergonom. Under 2013 har alla chefer fått utbildning i ADATO, ett IT baserat stöd för att underlätta för cheferna i arbetet med rehabiliteringsprocessen. Detta har lett till att cheferna fångar upp medarbetaren i ett tidigt skeende och insatser kan erbjudas snabbare. Hot- och våldsutbildningar har genomförts utifrån behov. Ergonomi utbildningar har genomförts både som grundutbildning samt som en påbyggnadsutbildning. 14

ÅRSREDOVISNING VON 2013 15 (30) Hälsa Flertalet chefsområden har haft planeringsdagar och i samband med dessa har det oftast skett en social och/eller friskvårdande aktivitet. Handledning erbjuds regelbundet för flertalet av grupperna inom funktionshinderområdet samt vid behov inom äldreomsorgen. 6.3 Lokalresurser Total yta 60 084 kvm. 2 552 kvm ägs av externa fastighetsägare och består uteslutande av gruppbostäder och personallägenheter. 891 kvm lägenhetsyta som ägs av KFAB och består av personallägenheter och 1 gruppbostad. 50 820 kvm fastigheter som ägs av KFAB, innefattar samtliga äldreboenden, 1 gruppbostad samt kontoret på Drottninggatan. 5 171 kvm som ägs av KIAB, innefattar Resurscenters verksamhetslokaler och lokalerna på Upplandsgatan. 650 kvm kommunägda lokaler, Handikappens hus. Aktivitetslokal för föreningar som får föreningsbidrag från kommunen. Kommunen har ingen egen verksamhet i lokalen. Den enda lokal som är tom är Furulidens gamla kök. Om och tillbyggnaden av Lövåsgårdens äldreboende färdigställdes under 2013. Från att ha varit nedslitet och dåligt anpassat för verksamheten har det nya boendet blivit modernt, trivsamt och ändamålsenligt för såväl boende som personal. En arbetsgrupp bestående av personal och handläggare vid vård- och omsorgsförvaltningen, KFAB och lokalresursplaneraren har under året arbetat med planering av nybyggnation av korttidshemmet Granheden. Anhörigcentralen har flyttat sin verksamhet till Igelkotten under året vilket varit positivt. De nya lokalerna är mer ändamålsenliga och lättillgängliga för besökarna. Förvaltningen gick under året ur flera lokaler med externa hyresvärdar och övertog lokalerna på Drottninggatan/Igelkotten där socialförvaltningen tidigare varit. I lokalerna finns idag bland annat delar av utföraravdelningens ledning, hemtjänst, och anhörigcentral. Särskilt anhörigcentral fick ändamålsenliga lokaler som är lättillgängliga med bra exponering mot Drottninggatan. 6.4 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner Vård och omsorg om äldre Katrineholm har i Öppna jämförelser 2013, Register för jämförelse av kvalitet i landets kommuner, -11, 2 % justerad kostnad för äldreomsorg. Siffrorna avser kostnaden för att bedriva omsorg till äldre och funktionsnedsatta personer jämfört med genomsnittskostnaden i riket. Den största enskilda kostnaden inom äldreomsorg är personal, ca 85 % av totalkostnaden. Personaltätheten är lägre på särskilda boenden än riket i genomsnitt, det gäller samtliga yrkeskategorier. De av socialstyrelsen aviserade demensföreskrifterna innebär vid ett ikraftträdande 2015 att kommunen kraftigt måste höja sin personaltäthet i boenden för äldre. 15

ÅRSREDOVISNING VON 2013 16 (30) Emellertid rapporterar brukarna fortsatt in höga siffror för brukarnöjdhet. Personer som en hemtjänsttagare möter, antal personer/14 dagar (medelvärde) är i Katrineholm 13 personer, ovägt medel i riket är 13 personer. Måttet avser brukare som har hjälp minst två gånger per dag sju dagar i veckan. Det pågår ett arbete för att förbättra kontinuiteten inom hemtjänsten planering pågår för att testa på en enhet under våren 2014. Målet är att förbättra kontinuiteten utan att det ska påverka det ekonomiska utfallet negativt och samtidigt främja personalens arbetsmiljö. Kostnad för särskilt boende inom äldreomsorg, exkl. lokalkostnader, är i Katrineholm 425 280 kr/brukare, ovägt medel i riket är 619 393 kr/brukare. Eftersom den enskilt största kostnaden inom omsorgen är personalkostnad så påverkas kostnaden av den relativt låga personaltätheten. Kostnad för hemtjänst är i Katrineholm 285 379 kr/brukare, ovägt medel i riket är 201 816 kr/brukare. Här måste man ha i beaktande att även HSL-insatser finns med i denna kostnad, vilket inte alla jämförelsekommuner har då denna insats ibland finns inom Landstinget. Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning Katrineholm har i Öppna jämförelser 2013, Register för jämförelse av kvalitet i landets kommuner, - 4,7 % justerad kostnad för vård- och omsorg om människor med funktionsnedsättning. Siffrorna avser kostnaden för att bedriva omsorg till funktionsnedsatta personer jämfört med genomsnittskostnaden i riket. Katrineholms kommun har insatser till fler personer med funktionsnedsättning än riksgenomsnittet. En förklaring till det högre antalet är att omsorg till funktionsnedsatta drevs på flera platser inom kommunens gränser då driften fortfarande var en landstingsangelägenhet, människorna bodde sedan kvar efter kommunalisering av verksamheten. Det mellankommunala utjämningssystemet för LSS kompenserar till stor del kommunen för det ökade antalet brukare i Katrineholm. Kostnad exkl. lokalkostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning är i Katrineholm 626 553 kr/brukare, ovägt medel i riket är 714 729 kr/brukare. 16

ÅRSREDOVISNING VON 2013 17 (30) 7 Resultat - uppföljning av resultatmål och åtaganden 7.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. 7.1.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 7.1.2 Väsentliga händelser Vård- och omsorgsförvaltningen har som ett led i att skapa goda livsmiljöer, arbetat aktivt med att utveckla metoder för hälsofrämjande arbete som stärker brukarens möjligheter att påverka givet stöd. Bland annat via genomförda dialogmöten samt olika former av brukarråd på verksamhetsnivå för äldre och funktionsnedsatta, samt förbättrade genomförandeplaner på individnivå. Under 2013 har ny samrådsorganisation inom vård- och omsorgsnämndens område börjat gälla. Miljöarbetet pågår, områdena arbetar med källsortering, utbildning om miljöpolicy sker vid behov på arbetsplatsträffar. Inköp görs enligt upphandling där miljövänliga alternativ väljs så långt det är möjligt. Förslag till förändrad måltidsordning har tagits fram. På Katrineholmsmässan 28/11 lanserades boken om Katrineholms innovationsmodell KINVO som framtagits i samarbete mellan kommunen och NovaMedTech. Ett utvecklingsarbete om hur man stödjer personal att ta fram innovationer inom vård- och omsorgsverksamhet 7.1.3 Åtaganden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK mått 15. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 37 Medelvärde KKiK 2013: 50% Via olika former av forum för brukarinflytande som dialogmöten med politiker, brukarråd och hälsofrämjande insatser ges äldre- och funktionshindrade personer möjlighet att själva påverka det kommunala stödets utformning. Vård- och omsorgsförvaltningen genomför också regelbundna mätningar hos brukare och anhöriga för att kunna erbjuda så gott stöd som möjligt. Under 2013 har en ny samrådsorganisation börjat gälla där liknande strukturer för samråd används inom hela vård- och omsorgsförvaltningen. Nytt system för mätning av brukarinflytande börjar också användas under hösten 2013. 17

ÅRSREDOVISNING VON 2013 18 (30) Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Minskad klimatpåverkan - utsläpp av koldioxid per invånare ska minska Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen Mäts ej på förvaltningsnivå. Förvaltningen använder sig av klimatvänliga fordon. Inom tätorten går eller cyklar personal i stor utsträckning. 7.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. 7.2.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. 7.2.2 Väsentliga händelser Under våren har Musikfestival för mogna åter genomförts inom äldreomsorgen. Aktivitetsparken vid Furuliden invigdes 2012 och mätning av brukarnas användande av aktivitetsparken är genomförd och rapporterad till vård- och omsorgsnämnden under 2013. Områdena inom utföraravdelningen samarbetar med bland annat pensionärsorganisationer, studieförbund, anhörigcentralen, frivilliga, kulturskolan, restaurangskolan och Service- och Teknikförvaltningens dietister. Verksamheten har kulturombud som arbetar med olika kulturaktiviteter. Aktiviteter sker både på gruppnivå såväl som individuell nivå. Ett utvecklingsområde, som också syns i den årliga nationella brukarundersökningen är att brukare inom äldreomsorg påtalar ensamhetsproblematik i stor utsträckning, olika satsningar på att erbjuda fritidsverksahet har därför hög priritet. Projektet "Musik ska byggas utav glädje" har startats upp i samverkan med Kultur- och Turismförvaltningen och berör barnverksamhet inom vård- omsorgsförvaltningen. Omsorgens Drömfångarteater har också givit uppskattade föreställningar för såväl deltagare som publik under året. 7.2.3 Åtaganden Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Alla enheter inom vårdoch omsorgsförvaltningen ska erbjuda kulturaktiviteter. VON Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 100% Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter erbjuder kulturaktiviteter anpassade för respektive brukargrupps behov och intressen. Bland annat finns kulturombud i verksamheterna och anhörigcentral samt fritidsverksamheten har ett brett utbud. 18

ÅRSREDOVISNING VON 2013 19 (30) Åtaganden (År) Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Nöjda användare av aktivitetsparken VON Målnivå: Av vård- och omsorgsförvaltningens brukare som använder parken ska minst 80% vara nöjda. Källa: Egen mätning 80% Mätning är gjord andra halvåret 2013. undersökningen baserar sig på 18 personer som bor på intilliggande äldreboende. Relativt få personer som bor på äldreboende använder aktivitetsparken, medan betydligt fler utifrån begagnar aktivitetsparkens möjligheter. 7.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. 7.3.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 7.3.2 Väsentliga händelser Barn- och ungdomsverksamheten inom handikappomsorgen har under året haft ett utvecklat samarbete med särskola samt kultur och turism kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Flera av aktiviteterna har bedrivits i gamla loksatallarna. En arbetsgrupp har tillskapats mellan BiF, VoF och Soc för att se över om möjligheterna att erbjuda fler barn med funktionsnedsättning skolgång i Katrineholms kommun egna verksamheter som alternativ till skolgång utanför kommunen. 7.4 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. 7.4.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet. 19

ÅRSREDOVISNING VON 2013 20 (30) 7.4.2 Väsentliga händelser Allmänt Ombyggnationen av Lövåsgården är slutförd. Periodvis har det förekommit tekniska problem med larmsystemet och arbete pågår för att lösa detta tillsammans med larmleverantören. Lövåsgårdens äldreboende nyinvigdes i september med besök av äldreministern. I och med nyöppnandet återställdes antalet platser till tidigare nivå. Under byggtiden hade vissa platser tillfälligt förlagts till Vingåker, i samband med den tillfälliga utlokaliseringen av platser kunde nedgång av platsbehov noteras. Det har varit stora svängningar i behovet av säboplatser under gångna året. Vård och omsorgsnämnden gjorde från hösten 2012 och under första halvåret 2013 en tillfälligt minskat korttidsplatser på Lövåsgården som en följd av att flera platser inte var belagda. Då intäkter saknades för hyror och egenavgifter gav det tillfälligt en ökad ekonomisk belastning inom nämndens område. Med början under sommaren 2013 kunde en ökning av platsbehov för korttidsplatser och demensplatser noteras. Emellertid har behovet av platser varit fortsatt högt under hela hösten och öppnade av nya korttidsplatser på Lövåsgården som var schemalagda till årsskiftet 2013/2014 snabböppnades i början på november för att kunna möta efterfrågan. Införande av Katrineholms Trygghetsmodell har beslutats i VON under våren och modellen träder i kraft successivt hösten 2013/våren 2014. Trygghetsmodellen innebär förstärkt rehabilitering i hemmet, förenklat ansökningsförfarande vid behov av avlastningsplats och platsgaranti. Äldreomsorgen arbetar utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Brukarens möjlighet att själv kunna påverka hur insatserna ska utföras främjar delaktighet och självbestämmande. Arbete pågår att införa hälsofrämjande förhållningssätt även inom funktionshinderområdet. Arbetet med det nationella kvalitetsregistret Senior Alert pågår inom äldreomsorgen. I registret erbjuds en registrering av trycksår, fall, nutrition och munhälsa. Riskbedömning ska göras i syfte att förebygga eller åtgärda riskfaktorer. Utföraravdelningens områden samarbetar med dietisterna på Service- och Teknikförvaltningen. Arbetet med att utveckla kontaktmannaskap och genomförandeplaner fortskrider. Kontaktpersonalen gör tillsammans med brukaren en individuell planering utifrån biståndsbeslut och den enskilde brukarens behov och önskemål. Dokumentation görs i genomförandeplanen som är grunden för de insatser som ska utföras. inom funktionshinderområdet använder man sig av ICF är ett internationellt klassifikationssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa vid framtagandet av bland annat genomförandeplan. ICF kommer successivt att införas inom äldreomsorgen. Vingåkers kommun fattade i slutet av 2012 beslut att lämna det gemensamma samarbetet med personliga ombud i psykiatrin. Ombuden har från årsskiftet 2013 administrativt flyttats från Service- och teknikförvaltningen till vård- och omsorgsförvaltningen. Inom funktionshinderområdet har ett antal unga brukare och deras föräldrar påkallat behovet av inrättande av nya gruppbostadsplatser. Förvaltningen samverka med denna grupp brukare/anhöriga. Programarbetet kring det nya korttidshemmet Granheden påbörjades våren 2013 och pågår för fullt, planerad verksamhetsstart är i början av 2015. Kommer att ge barn med funktionsnedsättning och deras anhöriga ett bättre stöd. 20

ÅRSREDOVISNING VON 2013 21 (30) "Rätten till din smak" implementerats och fortsatta utbildningsinsatser är planerade. Inom funktionshinderområdet används metoder som ESL (Ett Självständigt Liv) som stöd för att fånga brukarens önskemål. Begåvningsstödjande hjälpmedel används för att trygga individens möjlighet till självbestämmande. En ny samrådsorganisation har trätt i kraft den 1 september med fokus på ökat brukarinflytande där olika arenor skapats för inflytande, från övergripande medborgardialoger till möten i den lilla gruppen på det enskilda boendet eller motsvarande. Förvaltningen har sedan tidigare en modell för att genomföra så kallade "brukarrevisioner" inom främst socialpsykiatri - där brukare granskar verksamheten. Kommentarer till måluppfyllelse/åtaganden Andelen nöjda brukare inom särskilt boende ska öka En kontaktpersonal finns utsedd till samtliga brukare. Kontaktpersonalen gör tillsammans med brukaren en planering utifrån den enskilde brukarens behov och önskemål. Dokumentation görs i genomförandeplanen. Anhörigstödet inom Äldre- och handikappomsorgen är av god kvalitet. Andelen som är nöjda med anhörigstödet skall öka Anhörigstödet har utvecklats via ett särskilt projekt som avslutades under 2012. Under 2013 har anhörigstödet arbetat med att utveckla stödet till nya målgrupper som anhöriga till personer utvecklingsstörning, psykisk ohälsa och fysiska funktionsnedsättningar. Det webbaserade nätforumet Gapet, vilket vänder sig till anhöriga, har börjat införas. Antalet anställda inom vård- och omsorg med spetskompetens ska öka Nya arbetsmetoder inom vård- och omsorg samt mer komplexa vårdbehov hos brukare bidrar till behoven att höja kompetens inom förvaltningen. Ett fåtal personal saknar dock relevant utbildning. Cheferna beaktar åtagandet i samband med rekryteringsprocesser och behoven redovisas i förvaltningens utbildningsplaner. Andelen enheter inom äldreomsorgen som arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt Samtliga enheter arbetar med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Goda exempel sprids på arbetsplatsträffar. Brukarens delaktighet i att kunna påverka hur insatserna ska utföras främjar en hälsofrämjande tillvaro. Personal utbildas i nationellt värdegrundsarbete All personal inom handikappomsorgen ska utbildas i ICFmetoden Utbildning i ICF har genomförts, ett fåtal medarbetare återstår, sista delen av utbildningen kvarstår gällande dokumentation, Planeras i samband med att nytt verksamhetssystem införs. Personalkontinuiteten inom hemtjänsten skall öka Myndighetsavdelningen har haft i uppdrag att se över och revidera förfrågningsunderlaget för lagen om valfrihet (LOV) samt genomföra uppföljning av både de externa och interna utförarna. Den interna hemtjänsten har under året arbetat intensivt med att komma tillrätta med ekonomiskt underskott och rapporterar nu bättre siffror. Schemaplanering, personalbemanning och arbete med återrapportering i personalplaneringssystemet TES har varit i fokus. Emellertid har arbetet med att komma i ekonomisk balans delvis påverkat personalkontinuiteten negativt. Förvaltningen har därför påbörjat sitt deltagande i SKL:s utvecklingsarbete Leda för Resultat där förvaltningen fokuserar på förbättrad personalkontinuitet inom hemtjänsten utan att arbetsmiljö eller ekonomi ska påverkas negativt. 21