Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Relevanta dokument
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

NI 2015:1 Kort introduktion

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2016:1

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationell informationsstruktur 2016:1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Tillämpningsanvisningar

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Nationell informationsstruktur 2015:2

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Nationell informationsstruktur 2017

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Visionen för e-hälsan 2025

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Remiss Ny version av Nationell informationsstruktur

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Hälsoärende vad händer nu?

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Klassifikationer och hkodverk

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 1: Beskrivning av modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Hälsoärende och process-id. Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Informationsmodell.Hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Strukturering av fritext

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Process för terminologiarbete

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Transkript:

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Översikt Olika typer av interoperabilitet Modellerna i NI Utbildningsbehov Diskussionsfrågor efter varje punkt 2

Olika typer av interoperabilitet och NI

Interoperabilitet Förmåga hos system, organisationer, eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs.

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Dokumentera en gång sedan återanvänd Dokumentationen ska vara: utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

Vad är NI? Sammanhållna modeller över de uttryckliga dokumentationskraven som behövs hållas inom vård- och omsorgstagarens individanpassade processer Vård och omsorg Socialtjänst Hälso- och sjukvård 7

rocessmodeller I 2015:1 Hälsooch sjukvård Ta emot vårdbegäran för egen räkning Bedöma behov av åtgärder Bedöma behov av utredning Åtgärda Utreda Följa upp Socialtjänst Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp

NI 2015:1 Mena samma sak Reda ut begreppet bakom termen Utgå ifrån Socialstyrelsens termbank Är det samma eller olika begrepp? Vilken överenskommen term finns för fackspråket? Om inte finns i termbanken, hur kan vi entydigt beskriva vad vi menar?

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Svårt att få överblick över alla krav Nya krav tillkommer kontinuerligt Svårt att påverka krav 1:1 lösningar med mottagar-specifika krav

NI 2015:1 Dagens dokumentationskrav Perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Statistikuppföljning Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter Författningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som specificerar dokumentationskrav Lagstadgade hälsodata- och socialtjänstregister Dokumentationsbehov utifrån regeringsuppdrag som avser/påverkar NI samt strategin för nationell e-hälsa

Kravställning! dokumentationskrav enligt författning statistikuppföljning och verksamhetens gemensamma behov EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp Tjänsteplattformen NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov Ta emot vårdbegäran Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Tillämpade process- och begreppsmodeller Tillämpade informationsmodeller Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell 13

Diskussionsfråga

Vad är mest prioriterat för er verksamhet? 1. Att lagstiftningen förändras för att möjliggöra det informationsutbyte som ni efterfrågar? 2. Att information som ska dokumenteras inom patientens eller brukarens process är beskriven på samma sätt oavsett aktör? 3. Att det finns nationella, gemensamma beskrivningar av utformning av e-tjänster, exempelvis Ineras tjänster?

Modellerna i NI

Modeller för dagens dokumentationskrav Vilken verksamhet och vilka avgränsningar? Processmodell Vilka centrala begrepp och hur relaterar de till varandra? Begreppsmodell Vilka dokumentationskrav och hur ska de struktureras? Informationsmodell

Vidareutvecklade modeller Vård och omsorg Sammanhållande länk Socialtjänst specialisering Hälso- och sjukvård specialisering Spårbarhet mellan modelltyper och nivåer Samma syfte och systematiska krav på innehåll

Vad skiljer NI från andra standarder? Sammanhållet ramverk av tre modelltyper och två nivåer Både hälso- och sjukvård och socialtjänst Informationen fokuserad på individens process Semantisk länk mellan verksamhet och teknik genom begreppsmodellen Inbyggt dokumentationskrav direkt i informationsmodellen Fokus på dokumentation möjliggör återanvändning av dokumentation hela vägen från första inmatning till olika tjänster

rocessmodeller I 2015:1 Hälsooch sjukvård Ta emot vårdbegäran för egen räkning Bedöma behov av åtgärder Bedöma behov av utredning Åtgärda Utreda Följa upp Socialtjänst Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp

Semantisk länk mellan verksamhet och teknik genom begreppsmodellen Vård och omsorg Organisation Sammanhållande länk Generalisering Socialtjänst Nämnd, Utförare, Statens institutionsstyrelse specialisering Hälso- och sjukvård Vårdgivare, vårdenhet Specialisering Varje begreppsområde gås igenom systematiskt i vidareutvecklingen. Terminologi och dokumentationskrav harmoniseras, på generell respektive specialiserad nivå.

Inbyggt juridiska krav direkt i informationsmodellen Exempel Terminologi: Namn på klasser och attribut ska vara terminologiskt utredda Angelägenheter anger dokumentationskrav i form av attribut i modellerna Perspektiv: Dokumentationskrav enligt författning tid Aktivitet kod negation Perspektiv: Verksamhetens gemensamma behov Angelägenheter: Äldres Behov i Centrum Nationella Programmet för Datainsamling Angelägenheter: SOSFS 2014:5 Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientdatalagen Perspektiv: Statistik Angelägenheter: Insatser enligt LSS Patientregistret Medicinska födelseregistret Cancerregistret Metoden för vidareutveckling av informationsmodellen innebär att varje begreppsområde gås igenom systematiskt för att kunna fastslå dokumentationskrav utifrån angelägenheterna i de olika perspektiven.

Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp Tjänsteplattformen NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov Ta emot vårdbegäran Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Tillämpade process- och begreppsmodeller Tillämpade informationsmodeller Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell 23

Diskussionsfråga

Vilken modelltyp är till störst nytta för din verksamhet? 1. Processmodellen 2. Begreppsmodellen 3. Informationsmodellen

Diskussionsfråga

Hur ska vi bäst sprida kunskap om vad NI är och hur det ska användas? 1. Genom Socialstyrelsens inarbetade referensgrupper för landsting och kommun och ehälsoråd? 2. Genom IT-leverantörerna? 3. Genom central utbildning i Stockholm, öppen för alla?

Frågor och fortsatt kontakt ni@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur

Tre exempel på användning av NI

NPDi Kvalitetsregister för Thyroideakirurgi

Exempel: Sköldkörtelbiopsi med fynd (thyroidea) Thyroideakirurgi-registret (SQRTPA) följer bland annat upp utförda sköldkörtelbiopsier och vissa kategoriserade kliniska fynd från denna undersökning. 2015-04-22 31

NPDi, SKL Begreppsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1

Begreppsmodellering 2015-04-22 33

Nationella programmet för datainsamling (NPDi), SKL Informationsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1

Nationella programmet för datainsamling (NPDi), SKL Svensk benämning Kodverk Kod Typ Fynd vid sköldkörtelbiopsi benign tumör 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 3898006 {fynd} tumör, malign (primär) follikulär tumör cysta misstänkt malignitet tumör i sköldkörteln 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 1.2.752.116.2.1.1 (Snomed CT) 86049000 {fynd} 363640004 {fynd} 367643001 {fynd} 162572001 {fynd} 127018007 {fynd}

Nationella riktlinjer för bröstcancer

Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Begreppsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1

Nationella riktlinjer rekommendation har Frågeställning tillhör Motivering Patient Riktlinje Patient Gäller för har Svårighetsgrad är av Observerat hälsotillstånd har rekommenderad Aktivitet leder till Effekt Hälsotillstånd har har Observerat hälsotillstånd är ett har Villkor Kostnad per effekt har Evidensgrad är ett är ett Evidensgrad för kostnad per effekt Åtgärd Planerad aktivitet Utförd aktivitet Villkor Begreppsmodell Cancerriktlinje 2015-04-22 38

Nationella riktlinjer för bröstcancer, Socialstyrelsen Informationsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (levnadsvanor)

Levnadsvanor- begreppsmodell Patient tackar ja eller nej till Organisation har har erbjuder I samband med Observerat Hälsotillstånd: Levnadsvana leder till rekommenderad Planerad Aktivitet: Erbjuda Stöd utför Utförd Aktivitet: Utföra Stöd Observerat Hälsotillstånd: Indikation för åtgärd är en är en är en är en Fysisk aktivitet Matvanor Alkoholkonsumtion Tobakskonsumtion

Levnadsvanor, Socialstyrelsen Informationsmodell för hälso- och sjukvård NI 2015:1

Tillämpningar av NI Tre olika dokumentationsbehov kan alla strukturera på samma entydiga sätt utifrån NI och nationellt fackspråk Rätt dokumentation direkt möjliggör återanvändning av information 2015-04-22 43