Den svenska sjukfrånvaron

UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska nsttutonen Examensarbete C Hösttermnen 2006 Den svenska sjukfrånvaron en stude skllnader mellan nrkes och utrkes födda under åren 2000-2005 Författare: Jenny Edlund Erk Hedn Handledare: Patrk Hesselus

Sammanfattnng I denna stude undersöks hur sjuktalen Sverge under åren 2000-2005 utvecklats för nrkes respektve utrkes födda. Datamateralet utgörs av aggregerade sffror över Sverges befolknng arbetsför ålder under tdsperoden. Intalt, utfrån Integratonsverkets rapport 1 kunde det konstateras att sjukskrvnngarna började mnska 2003 men att mnsknngen var mer påtaglg för utrkes födda. Dessutom var utrkes födda oftare sjukskrvna än nrkes födda. Mnsknngen kunde dock, tll stor del förklaras av en sänknng av ersättnngsnvåerna samt nförandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003. Nyckelord: sjukpennngdagar, förtdspenson, den tredje sjuklöneveckan, utrkes födda 1 Integratonsverket (2005) s. 221 dagram 1, 1

Innehållsförtecknng 1 Inlednng 3 1.1 Metod 4 2 Tdgare forsknng 5 3 Centrala begrepp 6 4 Bakgrund 8 4.1 Regelförändrngar 8 4.1.1 Förväntade effekter utav regelförändrngarna 9 5 Vad som anses påverka sjukskrvngar 10 5.1 Allmänhälsa 11 5.2 Arbetsmljö 11 5.3 Regelsystem 12 5.4 Arbetsmarknad 13 6 Data 14 6.1 Brster vårt datamateral 16 6.2 Deskrptv statstk 16 7 Analys 23 7.1 Utrkes födda med nföddas karaktärstska 26 8 Sammanfattande dskusson 28 Källförtecknng 31 Appendx 32 A Fktvt dataexempel 32 B Regressonsresultat 32 2

1 Inlednng Under hela 2000-talet har det pågått en het debatt om den höga sjukfrånvaron Sverge. Sjukfrånvaron har stadgt ökat sedan 1998 och nte förrän 2003 stannade öknngen av. 2 Att trenden med ökade sjukskrvnngar bryts är vktgt för Sverges ekonom, då enbart sjukpennngersättnngen uppgår tll 30 mljarder kronor. Lägger v därtll kostnaderna för sjuk- och aktvtetsersättnng blr det sammanlagt 88 mljarder kronor (2005). 3 Sjukfrånvaron varerar kraftgt mellan olka grupper; kvnnor, äldre, arbetslösa och utrkes födda har fler sjukfrånvarodagar än deras referensgrupper (män, yngre, anställda och nfödda). 4 I Integratonsverkets rapport från 2005 behandlas bland annat ohälsotalet beroende på om ndvden är utrkes- eller nrkesfödd. I denna rapport fann v ett dagram (se fgur 1) som vsade att andelen sjukfall den sysselsatta befolknngen hade mnskat under 2003. Det som var ntressant var att utrkes födda (både män och kvnnor) hade mnskat sna sjukfall mer än vad nrkes födda hade gjort. V började fundera på vad som kan ha orsakat denna mnsknng. Infördes det några regelförändrngar under 2003 som kan förklara mnsknngen av sjukpennngdagarna eller beror mnsknngen på andra faktorer? Vdare frågade v oss om demografska faktorer, så som kön, ålder och utbldnng m.fl. kan förklara skllnaden sjukfrånvaro mellan nrkes och utrkes födda. Efter att ha läst ntegratonsverkets rapport 5 förväntar v oss att det sker en överförng av långtdssjukskrvna tll förtdspensonssystemet. Detta skulle kunna vara en förklarng tll att sjukpennngdagarna mnskar, för att se om så är fallet har v med förtdspensonerna. 2 Marklund m. fl (2005) s. 6 3 Försäkrngskassan (2006) Pressmeddelande 4 Försäkrngskassan (2005:24) s. 5 ff 5 Integratonsverket (2005) 3

Fgur 1. Andel (procent) sjukfall den sysselsatta befolknngen (20-64 år) efter bakgrund och kön, år 1997-2003. Källa: Rapport Integraton 2005, Integratonsverket För att uppsatsen nte ska bl alltför omfattande väljer v att fokusera främst på vad som händer år 2003, samt att nte göra någon uppdelnng av kort- respektve långtdssjukskrvna. 6 Uppsatsen nleds med en kortare genomgång av ett par tdgare genomförda studer som behandlar ungefär samma område som vår uppsats. I kaptel tre förklarar v centrala begrepp och defnerar dessa. I kaptel fyra fnns en kort hstork över sjukskrvnngarna Sverge samt de olka regelförändrngarna som skedde mellan år 2000 och 2005. I kaptel fem går v genom olka faktorer som anses påverka sjukskrvnngarna. I kaptel sex beskrver v vårt datamateral samt presenterar deskrptv statstk. Kaptel sju analyserar v våra data med hjälp av regressonsanalys. Uppsatsen avslutas med kaptel åtta som är en sammanfattande dskusson. 1.1 Metod För att kunna svara på vår fråga om vad som orsakade mnsknngen av sjukfrånvaro år 2003, kommer v dels analysera vårt datamateral deskrptvt men även med hjälp av regressoner. V kommer att vsa tabeller och fgurer hur andelen sjukpennng- och förtdspensonsdagar 6 Långtdssjukskrvna är de som är sjukskrvna mnst 60 dagar 4

varerar över td för olka grupper. Detta gör v genom att använda vanlg OLS-regresson och predkterar andelen dagar. Eftersom v nte har tllgång tll ndvddata 7 utan har kategordata är v tvungna att vkta våra regressoner. V använder oss utav analytc weghts. Analytc weghts är omvänt proportonella tll varansen för en observaton. Den j:te observatonen antas vara: σ 2 /w_j där w_j är vkterna som används. 8 V använder vår varabel n som vkt. För att se om och hur sjuktalen skljer sg mellan nrkes och utrkes födda kommer v att ge gruppen utrkes födda nrkes egenskaper. Med detta menar v att de olka regressonerna ersätter utrkes föddas förklarande varablers medelvärde med nrkes föddas medelvärde på de olka förklarande varablerna. Detta för att kunna se om olka demografska faktorer kan lgga tll grund för skllnaderna sjuktalen. Enkelt uttryckt kanske man kan säga att v gör så att utrkes födda ser ut som nfödda efter v ersatt deras demografska faktorer. Även här använder v oss utav enkel OLS-regresson som v vktar. I alla regressoner är antalet observatoner 5 186 392 stycken. V har för alla våra olka regressoner testat för heteroskedastctet. Alla test vsade att det förekom heteroskedastctet. För att åtgärda detta har v använt oss utav Whtes konsstenta estmator för kovaransen eller så kallade robusta standardfel. 2 Tdgare forsknng Mara Nlsson skrev 2005 en avhandlng 9 som är uppdelad tre delar och där den tredje delen handlar om utrkes föddas sjukskrvnngar och hur deras sjukskrvnngsmönster skljer sg åt från nrkes födda under tdsperoden 1981-1991. Hon fnner att utrkes födda har högre frånvaro än nrkes födda, gvet man mäter antal dagar. Men jämför man antalet sjukskrvnngar per ndvd (sjukfall) är skllnaderna nte särsklt stora. Nlsson fann också skllnader mellan hur nfödda och utrkes födda kvnnor reagerar på ekonomska nctament. Utrkes födda kvnnor reagerar starkare än nfödda kvnnor både när det gäller förändrngar 7 Se avsntt 6 Data s.15 8 Stata (2003) s.96 9 Nlsson (2006) 5

sjukförsäkrngsreglerna samt hur lönenvån påverkar antalet sjukskrvnngsdagar. Hon fnner också stöd för en healthy worker effect 10 för utrkes födda män. Inrkes födda mäns sjukskrvnngar har ett postvt samband med dålg arbetsmljö medan det omvända gäller för utrkes födda män. Nlsson fann också att även efter att hon ersatt utrkes föddas karaktärstka med nföddas fanns betydande nvåskllnader kvar mellan gruppernas sjukskrvnngar, dock mnskade skllnaderna. Detta tolkar hon som att nvåskllnaderna måste förklaras med faktorer som lgger utanför hennes modell. En sådan faktor kan t.ex. vara dskrmnerng. 11 En annan stude som också undersökt skllnader mellan utrkes och nrkes födda sjukskrvnngstal är en stude genomförd av Tommy Bengtsson och Krk Scott. 12 De fann att det fanns stora skllnader mellan sjukfrånvaron och vlket land man var född. De fnner att 90-tals krsen nte kan förklara skllnaderna eftersom det redan på 80-talet fanns betydande skllnader mellan nrkes och utrkes födda gällande sjukskrvnngstalen. De fann nte att faktorer som kön, ålder, bostadsort och andra lknande varabler kan förklara hela skllnaden. Utan det verkar just vara varabeln utrkes född som spelar allra störst roll för att förklara skllnaden sjukskrvnngar. 13 3 Centrala begrepp Det fnns flera olka sätt att mäta sjukfrånvaron. Dels kan v mäta sjukfall. Vlket nnebär att varje gång en ndvd är sjukskrven från sn arbetsplats, oavsett hur lång sjukskrvnngen är räknas som ett sjukfall. 14 Vdare kan v mäta antalet sjukpennngdagar. Sjukpennng är den ersättnng som betalas ut tll den försäkrade då dess arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Här är det vktgt att komma håg att de första 14 dagarna 15 som ndvden är sjuk ersätts av arbetsgvaren (sjuklönen) nte fnns med statstken som v presenterar. Det resultat v får beror även på vlken grupp v undersöker. V kommer att utgå från totalbefolknngen arbetsför ålder som är nom ramen för den nkomstbaserade 10 att det fnns en starkare selekton bland utrkes födda män än nrkes födda män som söker sg tll jobb med sämre arbetsmljö 11 Nlsson (2006) 12 Bengtsson-Scott (2005) 13 Ibd s. 9 14 Försäkrngskassan (2006:1) s.4 15 Gäller fram tll 2003-06-30, därefter 21 dagar (tredje sjuklöneveckan) Åternförde 14 dagar 2005-01-01 6

socalförsäkrngen (19-64 år). Vlket nnebär att det krävs en förvärvsnkomst för att ndvden ska vara försäkrad, grupper som hamnar utanför systemet är tll exempel hemmafruar och nyanlända utrkes födda. För den grupp v utgår från (den arbetsföra befolknngen) kommer v bland annat att beräkna medelsjukpennngdagarna och medeltalet för förtdspensonerna, för peroden 2000 tll 2005. Fgur 1 som v har som utgångspunkt mäter andelen sjukfall bland den sysselsatta befolknngen. Eftersom v har en annan utgångspunkt och andra varabler är det mycket möjlgt att v nte kommer att få samma resultat som Integratonsverket. Integratonsverket använder den sysselsatta befolknngen medan v har befolknngen arbetsför ålder för att mäta sjuktalen. Detta för att även kunna se vad som händer med förtdspensonerngarna, eftersom förtdspensonerade nte ngår den sysselsatta befolknngen. Statstk över förtdspensonerna är vktgt eftersom v tror att mnsknngen av sjukpennngdagarna kan bero på att fler överförs tll förtdspenson. Sjukpennng- och förtdspensonsdagarna är uppdelade prevalens och ncdens. Incdens är hur många ndvder som varje halvår påbörjar en sjukskrvnng medan prevalens är hur många ndvder som är sjukskrvna en vss tdpunkt (halvår). 16 Våra sffror för sjukpennngdagar och förtdspensoner (prevalens och ncdens) är medeltalet per halvår för en grupp ndvder. Därav kan v nte ha en uppdelnng som kontrollerar om dessa ndvder är långtdssjukskrvna eller korttdssjukskrvna. Vlket hade vart ntressant eftersom långtdssjukskrvnngarna verkar öka, medan korttdssjukskrvnngarna mnskar (nflödet) under 2003. 17 Under den tdsperod v har undersökt har ett par regelförändrngar genomförts. En utav dem är att förtdspenson numera kallas sjuk- och/eller aktvtetsersättnng. Eftersom vårt datamateral nte gör någon skllnad på dessa två begrepp, kommer v att använda oss utav benämnngen förtdspenson vd både sjuk- och aktvtetsersättnng. De grupper som v är mest ntresserade av är utrkes respektve nrkes födda. Utrkes födda defneras som personer som är födda utanför Sverge och därefter har nvandrat tll Sverge. Inrkes födda är personer födda Sverge. Synonymt med utrkes respektve nrkes födda använder v född utomlands samt nfödd och/eller född Sverge. Eftersom v nte har tllgång tll ursprungsland för dem som är födda utomlands antar v att dessa är en homogen grupp gällande sjukskrvnngsmönster. Detta tll trots att andra studer påvsat att så nte är fallet. 18 16 Prevalens, 2007-01-08 17 Larsson m.fl 2005 ss 24-28 18 Nlsson (2005) och Bengtsson, Scott (2005) 7

4 Bakgrund Redan på 1980-talet gck debatten het om de höga sjuktalen. Dock var det en annan fördelnng mellan korta och långa sjukskrvnngar jämfört med dag. De korta sjukskrvnngarna var de vanlgaste på 80-talet, då var sjukpennngdagarna fler jämfört med dagens nvå. Indvden hade nga större ekonomska nctament tll att nte sjukskrva sg eftersom ersättnngen var 90 procent av nkomsten. Dessutom fanns det ngen karensdag och/eller sjuklöneperod. En av anlednngarna tll att statsbudgeten blev ansträngd var att sjukfrånvaron var hög samt att staten betalade hela sjukpennngersättnngen. För att skära ned på kostnaderna och mnska sjukskrvnngarna nförde regerngen en karensdag, sänkta ersättnngsnvåer samt två veckors sjuklöneperod början på 90-talet. Antalet sjukskrvnngar sjönk då rejält under större delen av 90-talet, som lägst var de år 1997. Efter 1998 började dock sjukskrvnngarna öka gen. Men nu var det nte främst de korta sjukskrvnngarna som kostade pengar, utan det var de långa sjukskrvnngarna som blev kostsamma. Långtdssjukskrvnngarna blev allt vanlgare och fler överfördes tll förtdspensonssystemet. 19 4.1 Regelförändrngar Det har hela tden skett en kontnuerlg förändrng av sjukförsäkrngssystemet, men år 2003 genomfördes en del större förändrngar. Detta gjordes för att kunna mnska det rekordhöga antalet sjukskrvnngar. 20 Den första januar 2003 ändrades bestämmelserna om förtdspenson. Förtdspensonen ersattes med sjukersättnng och sjukbdraget blev tdsbegränsad sjukersättnng samt aktvtetsersättnng. Det tdgare systemet var en del av det allmänna pensonssystemet medan det nya är en del utav sjukförsäkrngssystemet. Vdare höjdes lägsta åldern för att få sjukersättnng tll 19 år från tdgare 16 år. Men själva bedömnngen utav arbetsförmågan är oförändrad. Den försäkrade har rätt tll ersättnng för förlorad arbetsförmåga från en fjärdedels nedsättnng tll helt nedsatt arbetsförmåga. Om den försäkrade har fyllt 30 år kan han/hon få sjukersättnng eller tdsbegränsad sjukersättnng beroende på hur länge den försäkrades arbetsförmåga anses nedsatt. Om den försäkrade 19 Ekonomstyrnngsverket, (2005:4) ss 71-72 20 Försäkrngskassan, Sammanställnng (2005) 8

däremot är under 30 år heter det stället aktvtetsersättnng och är alltd tdsbegränsad mellan ett och tre år. 21 Första jul 2003 ändrades ersättnngen vd sjukskrvnng, den sjukpennnggrundande nkomsten ska multplceras med faktorn 0,97. Detta för att mnska statens kostnader vd sjukskrvnngar. 22 Vdare beslutade försäkrngskassan att ngen kunde få en högre ersättnng vd sjukskrvnng än den högsta arbetslöshetsersättnngen. Detta nnebar att maxbeloppet vd sjukskrvnng och arbetslöshet sänktes från 19050 kr månaden tll 15630 kr månaden (brutto). Försäkrngskassan sänkte också nvån sjukpennngen från 80 procent tll 77,6 procent. En annan stor förändrng som trädde kraft den första jul var nförandet av en tredje sjuklönevecka. Innan första jul 2003 var det två sjuklöneveckor som gällde. Sjuklöneveckor är de veckor av en sjukskrvnng som en arbetsgvare skall betala för. Arbetsgvaren fck också mer ansvar när det gällde den anställdes rehablterng, en rehablterngsutrednng blev oblgatorsk för arbetsgvaren. 23 År 2004 nfördes det nga större förändrngar sjukförsäkrngen, utan de kom året efter. Första januar 2005 sänkte försäkrngskassan sjukförsäkrngsavgften med 0,24 procentenheter för arbetsgvare, detta för att kompensera för den särsklda sjukförsäkrngsavgften, den så kallade medfnanserngen. 24 Medfnanserngen nnebär att arbetsgvaren ska betala 15 procent av den anställdes sjukpennng, såvda denne är heltdssjukskrven. Vdare togs den tredje sjuklöneveckan bort samt att sjukpennngnvån höjdes tll 80 procent gen. 25 4.1.1 Förväntade effekter utav regelförändrngarna De regler som kan antas påverka sjukfrånvarons längd är ersättnngsgraden, antalet karensdagar samt hur länge ndvden kan få sjukersättnng. 26 Det kan även dskuteras om längden på sjuklöneperoden påverkar sjukfrånvaron. Här kan v ta Nederländerna som exempel, där arbetsgvarna har hela ansvaret för sna anställda under deras sjukperod, upp tll 21 Försäkrngskassan (2005), Sammanställnng s.82 22 Ibd s. 88 23 Ibd ss. 88-89 24 Ibd ss. 92-93 25 Ekonomstyrnngsverket, (2005:4) s. 73 26 Ibd s. 73 9

två år. Förut var peroden ett år, men när de höjde tll två fck de ändå nte ner sna höga sjuktal. I detta fall talas det om en selekton vd anställnngen, samt att arbetsgvarna har ordnat egna sjukförsäkrngssystem. 27 I och med att sjuklöneperoden ökar försvnner de korta sjukskrvnngarna från sjukpennngstatstken, vlket gvetvs nnebär att antalet sjukpennngdagar mnskar försäkrngskassans statstk. Att sjukskrva sg nnebär nästan alltd en försämrng nkomst. När sjukpennngersättnngen mnskar blr det mer kännbart att vara frånvarande från jobbet och därmed får den försäkrade ett nctament att gå tll jobbet trots ett vsst sjukdomsbesvär. När det blr mer kännbart plånboken att vara frånvarande från jobbet ger detta nctament tll att så snabbt som möjlgt återgå tll stt arbete. Därmed bör sjukfrånvarons längd mnska när ersättnngsgraden sänks. 28 Det kan tänkas att utrkes födda reagerar starkare på ersättnngssänknngar jämfört med nfödda, eftersom utrkes födda har en svagare ställnng på arbetsmarknaden. 29 5 Vad som anses påverka sjukskrvngar Det fnns många faktorer som anses påverka en ndvds sannolkhet att vara sjukskrven en gven dag på året. Två av de allra vktgaste faktorerna anses vara ålder och kön. Tll exempel kan nämnas att sjukfrånvaron var omkrng femto procent högre hos kvnnor än hos män Sverge från 1987 fram tll 2001. Samtdgt som åldersgrupperna 51-59 år och 60-64 år har en högre sjukfrånvaro än vad 20-29-årngar har. Här kan nämnas att Sverge har en högre andel äldre kvar arbetskraften, jämfört med andra europeska länder vlket kan vara en förklarng varför just Sverge har en högre sjukfrånvaro. 30 Vdare kan utbldnngsnvå förklara sjukskrvnngar. Ju högre utbldnng en ndvd har desto färre dagar är en person sntt sjukskrven. De högsta sjukskrvnngstalen httar man hos de ndvder som enbart har grundskoleutbldnng. 31 Det har tdgare påvsats att sjukskrvnngsnvåerna skljer sg åt mellan länen. Norrlandslänen har de allra högsta sjukskrvnngstalen och arbetslöshet medan storstadslänen de lägsta. 32 27 Palmer m.fl (2002) s. 50 28 Ekonomstyrnngsverket (2005:4) s. 75 29 Integratonsverket (2005) s 228 30 Marklund m. fl (2005) s. 339 31 Integratonsverket (2005) s 222 10

Vdare har andra studer vsat att norrlandslänen använder sjukskrvnngar som en arbetsmarknadsåtgärd. 33 5.1 Allmänhälsa Andra möjlga orsaker tll sjukskrvnng kan vara personlga vanor såsom brstande moton, röknng, dålga matvanor och alkoholkonsumton, men också det allmänna hälsoläget Sverge. Omkrng 20 procent av de svenska männen och kvnnorna röker daglgen vlket är betydlgt lägre än hos många andra länder som har lägre sjukskrvnngstal. Även när det gäller alkoholkonsumton och övervkt är dessa tal lägre Sverge (dock har dessa ökat de senaste åren) än andra europeska länder. Som ndkator på det allmänna hälsoläget kan man använda medellvslängden. Svenska kvnnor har en av de allra högsta förväntade lvslängderna hela världen (82,2 år). Medan de svenska männen har en något lägre förväntad lvslängd än andra västländer (77,2 år). Sammanfattnngsvs kan man hävda att det svenska hälsoläget är relatvt bra, åtmnstone jämfört med andra länder. 34 5.2 Arbetsmljö En annan faktor som antas påverka antalet sjukfall är arbetsmljön. I undersöknngar som gjorts där arbetsmljön jämförts mellan olka länder ser man att den svenska arbetsmljön allt som oftast hamnar toppen. Detta kan härledas tll en stor satsnng mellan 1990-1995 som gjordes med hjälp av 10 mljarder från Arbetsmljöfonden samt 20 mljarder från arbetsgvarna. Men pengarna satsades tll största delen, nämlgen 75 procent på prvata mansdomnerade arbetsplatser medan endast 25 procent satsades på den offentlga kvnnodomnerade sektorn. Den psykska pressen samt många tunga lyft nom offentlg sektor framförallt nom vården skulle kunna förklara varför det är så stor andel sjukskrvna nom denna sektor. Detta bekräftas tll en del av nämnda satsnng. 35 För kvnnor nämns ofta som förklarng att de jobbar högre utsträcknng nom den offentlga sektorn, som har högre sjuktal än den prvata. I Sverge är runt 74 procent av kvnnorna 32 Rksförsäkrngsverket (2002) s.4 33 SOU (2006:86) s. 50 34 Palmer m.fl (2002) s. 29 35 Palmer m.fl (2002) s. 29 11

anställda nom offentlg sektor. Men kvnnors höga sjukskrvnngstal kan nte bara förklaras med vlken sektor de arbetar nom. 36 Man kan också se att de anställda som har säkra anställnngar av typen tllsvdare anställnng har högre sjukfrånvaro än osäkert anställda, specellt för gruppen över 60 år. 37 I svenska undersöknngar som genomförts av SCB de så kallade ULF-undersöknngarna 38, som funnts sedan 1975 kan man se att den subjektvt upplevda fysska arbetsmljön förbättrats över td. Men man kan dock se att unga kvnnor tycker att deras fysska arbetsmljö blvt sämre. Kvnnor upplever dessutom att deras psykska arbetsmljö försämrats. I en undersöknng som redovsas SOU 2002:62 39 vsas resultat som tyder på att den svenska psykosocala arbetsmljön kan ha försämrats snabbare än övrga jämförda europeska länder. Man kan bland annat se att de svenska anställdas rapporterng utav huvudvärk, stress samt problem med sömnen dels lgger över andra länders men också förändras (tll det sämre) en snabbare takt. Dessa resultat är särsklt tydlga nom tjänstesektorer såsom vård, skola och omsorg. 40 Vdare har det skett en strukturell förändrng på arbetsmarknaden de senaste åren. Vlket nnebär att organsatonerna blr mer slmmade och därmed ökar kraven på de anställda. En stor grupp anställda har fått mndre nflytande och kontroll över sn arbetsstuaton, vlket leder tll försämrng av den psykosocala arbetsmljön. 41 5.3 Regelsystem Hur regelsystemet krng sjukersättnng ser ut är ytterlgare en faktor som anses påverka hur många som är sjukskrvna. Dels bestämmer regelverket vlka ndvder och av vlka skäl man kan få ersättnng samt ersättnngsgraden. I Sverge lgger ersättnngsnvån krng 80 procent med en karensdag. Det som framförallt särskljer Sverge jämfört med andra europeska länder är att det nte fnns någon bortre gräns för hur lång en sjukskrvnng kan vara. Detta kan vara en av orsakerna tll att Sverge har relatvt många som är långtdssjukskrvna. En 36 Ibd s. 22-23 37 Ibd s. 23 38 Levnadsnvåundersöknng 39 European Foundaton for the Improvment of Lvng and Workng Condtons thrd European Survey 40 Palmer m.fl (2002) s. 29-30 41 Marklund m.fl (2005), s. 335ff, 12

ndvd som är långtdssjukskrven saknar bland ekonomska nctament tll att återgå arbete eftersom kostnaden att stanna kvar långtdssjukskrvnng är låg. 42 I Sverge är det försäkrngskassan som avgör om en ndvd saknar helt eller delvs arbetsförmåga och därmed har rätt tll sjukersättnng. En förändrng har skett och det är att försäkrngskassan ställer hårdare krav på den sjukskrvne att denna ska återgå arbete, antgen genom deltdssjukskrvnng och/eller omplacerng. 43 Detta för att kunna mnska kostnaderna för sjukskrvnngarna. 5.4 Arbetsmarknad Ytterlgare en faktor som påverkar om en ndvd är sjukskrven eller nte är arbetsmarknaden. Enlgt flera tdgare studer 44 anges konjunkturen som en förklarng tll sjuktalen. När arbetslösheten är hög har sjukskrvnngarna mnskat, detta samband gäller även det omvända. En förklarng tll detta samband kan vara att det uppstår både en selektons- och dscplnerngseffekt tder med hög arbetslöshet. Selektonseffekten nnebär att det är de frska som har arbete lågkonjunktur och när det sedan blr högkonjunktur får även de med sämre hälsa arbete. 45 Medan dscplnerngseffekten nnebär att anställda under en lågkonjunktur sjukskrver sg lägre grad på grund av rädsla över att bl uppsagda. 46 Dock bör det påpekas att det bara är Sverge, Norge och Nederländerna Europa som uppvsar ett starkt samband mellan sjukskrvnngar och arbetslöshet. 47 Enlgt ekonomstyrnngsverket kommer dock konjunktursambandet bl svagare de kommande åren. Detta på grund av försäkrngskassans hårdare regeltllämpnng samt verknngarna av medfnanserngen. 48 Personer som är arbetslösa och/eller har en svag kopplng tll arbetsmarknaden är sjukskrvna högre grad än de som har arbete. 49 Som tabell 1 vsar har utrkes födda en lägre sysselsättnngsgrad än nrkes födda. Detta tyder på att utrkes födda har en svagare kopplng tll arbetsmarknaden och deras högre sjukskrvnngstal kan bero på detta. 42 Ekonomstyrnngsverket, (2005:4) s. 74 43 Ibd s. 74 44 Ekonomstyrnngsverket (2005:4) och Nlsson (2006) 45 Palmer (2002) s. 50 46 Ekonomstyrnngsverket (2005:4) ss. 74-75 47 Ibd s.76 48 Ekonomstyrnngsverket, (2005:4) s. 75 49 SOU (2006:86) s. 50 13

Tabell 1 Andel sysselsatta befolknngen 20-64 år, 2000-2005, procent Män Kvnnor År Inrkes Utrkes Inrkes Utrkes 2000 82,5 69,0 78,2 58,7 2001 82,4 68,9 78,9 59,7 2002 81,9 67,7 78,8 60,1 2003 81,7 66,1 78,1 59,0 2004 81,3 65,5 77,7 57,8 2005 83,3 67,5 78,1 61,0 Källa: Integratonsverket, Fckfakta 2006 6 Data Vårt datamateral består utav 5 186 392 ndvder som ngck den svenska arbetsföra befolknngen det första halvåret år 2000. Datamateralet är aggregerat halvårsvs där v följer ndvder under hela vår tdsperod, det vll säga 2000-2005. För dessa har v uppgft om antalet sjukdagar som är längre än sjuklöneperoden. V har data för prevalens och ncdens för både antalet sjukpennngdagar samt antalet förtdspensonsdagar. Dessutom har v uppgfter om vlken kohort en person är född. De kohorterna v har är om ndvden är 19-29 år, 30-39 år, 40-50 år, 51-59 år samt om man är 60 år eller äldre. Dessa gjorde v sedan om tll tre grupper. Den första gruppen kallade v ung som då består av dem som är 29 år eller yngre. Nästa grupp kallade v för medel och den består av dem som är mellan 30-50 år. Den ssta gruppen kallade v för äldre och den består då av dem som är 51 år och äldre. Dessa varabler är så kallade dummyvarabler, de kan ta värdet ett eller noll. V har valt att använda medel som referensgrupp. V kan även se om ndvden fråga är född Sverge eller om han/hon har nvandrat tll Sverge. V har också en varabel som beskrver vlket kön ndvden har och om han eller hon har mnst ett hemmaboende barn under 18 år. Även dessa varabler är dummyvarabler, där utrkes född, kvnna och hemmaboende barn representeras av ett. Vdare fnns det uppgfter om en persons cvlstånd. Denna är uppdelat sju olka kategorer. Dessa är: Gft, regstrerad partner, skld, separerad partner, efterlevandepartner, änka/änklng, 14

samt ogft. Dessa har v sedan gjort om tll en dummyvarabel som antar värdet ett om en ndvd är gft eller har ngått regstrerat partnerskap annars antar den värdet noll. Vdare har v uppgft om vlket län en person är bosatt. Den består helt enkelt av Sverges alla län. Den har v sedan gjort om tll tre olka kategorer. Dessa är: norr, storstad samt syd. Varabeln norr består utav länen: Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands-, Västernorrlands-, Gävleborgs-, Dalarnas och Värmlands län. Storstad består av Stockholms-, Västra Götalandssamt Skånes län. I syd hamnar då Sverges övrga län. Varabeln syd kommer v våra regressoner att använda som referensgrupp. Även dessa varabler har v gjort om tll dummyvarabler. V kan även utläsa den högsta utbldnngsnvån en ndvd har. Den är uppdelad kategorerna grundskola, gymnasum, eftergymnasal utbldnng max två år, samt eftergymnasal utbldnng tre år eller längre. Eftergymnasal utbldnng max två år och eftergymnasal utbldnng tre år eller längre har v slagt hop tll en varabel. Denna kallar v enbart för eftergymnasal utbldnng. I våra regressoner kommer v att använda gymnasalutbldnng som referensgrupp. V har slutlgen en varabel som kallas n, den vsar hur många som uppfyller vssa specfka vllkor 50 V skapade dessutom tre reformvarabler. Dessa är dummyvarabler som antar värdet ett om observatonerna sker under den tdsperod som reformen gällde. De aktuella reformerna är; 2003 1:a halvåret är att man ändrar namn på förtdspenson tll sjuk och aktvtetsersättnng samt att sjuk och aktvtetsersättnng numer är en del av sjukförsäkrngssystemet. 2003 2:a halvåret är nförandet av den tredje sjuklöneveckan samt sänknng av ersättnngsnvån. 2005 1:a halvåret är medfnanserngsreformen. 51 Som v nämnt tdgare har v nte ndvddata utan kategordata över hur många ndvder som uppfyller de olka vllkoren. Det v kan se är t.ex. hur många utrkes födda kvnnor som har gymnaseutbldnng och mnst ett hemmaboende barn, hur många dagar (medelvärde) 50 Se appendx A Fktvt dataexempel 51 Se avsntt 4.2 Regelförändrngar för mer ngående genomgång 15

dessa har vart sjukskrvna under ett specfkt halvår o.s.v. för alla möjlga utfall. 52 För att kunna använda datamateralet är v tvungna att vkta datamateralet när v beräknar något. 53 Detta för att v nte hade klarat av att ha ndvddata då det datamateralet hade blvt allt för stort och därmed omöjlggjort analys av processorkraftsskäl. 6.1 Brster vårt datamateral Det v saknar uppgft på är ndvdernas lön men framförallt om de överhuvudtaget har en anställnng. V kan heller nte se hur ndvdernas arbetsmljö är. Men dessa faktorer är bra att ha bakhuvudet då dessa kan förklara en stor del av sjukskrvnngstalen. När det gäller födelselandsvarabeln har v ngen möjlghet att se hur länge någon vart bosatt Sverge. Detta skulle man kunna använda som ett mått på hur väl ntegrerad ndvder är samhället. Men v har ganska mycket nformaton som är av ntresse för oss. V kan se var någon bor, famljestuatonen, utbldnngsnvån samt ålder, kön och härkomst. Alla dessa faktorer antas påverka sjukskrvnngsfrekvensen på ettdera sättet. 6.2 Deskrptv statstk I vårt datamateral är det crka 16 procent som är födda utomlands. Tabell 2 vsar deskrptv statstk över personlga karaktärstka; antal, ursprung, könsfördelnng, andelen gfta samt om ndvden har mnst ett hemmavarande barn som är under 18 år. Tll synes verkar grupperna nrkes respektve utrkes födda tämlgen lka, dock fnns det små skllnader mellan de två grupperna. Utrkes födda är något högre grad gfta samt att de har en högre andel som har hemmavarande barn. Tabell 2 Deskrptv statstk för grupperna nrkes respektve utrkes födda Grupp Antal Andel ursprung Könsfördelnng Andel gfta Andel med barn under 18 år Inrkes födda Totalt 4 351 403 83,90 46,11 36,37 Män 2 218 902 50,99 Kvnnor 2 132 501 49,01 Utrkes födda Totalt 834 989 16,10 48,74 38,96 Män 411 184 49,24 Kvnnor 423 805 50,76 Källa: Egna beräknngar 52 Se appendx för ett exempel 53 Se avsntt 1.1 Metod 16

Något som är ntressant är hur åldersfördelnngen ser ut mellan grupperna, eftersom ålder har en förklarande effekt av hur många som är sjukskrvna. Tabell 3 vsar åldersgrupper för nrkes respektve utrkes födda. Här kan v se betydande skllnader mellan grupperna. Inrkes födda har en högre andel äldre medan utrkes födda har en högre andel yngre. Dock är åldersgruppen medel relatvt jämnstor för de olka grupperna. Tabell 3 Åldersfördelnng procent Grupp Yngre Medel Äldre Totalt för både nrkes och utrkes födda 19,37 46,82 33,81 Inrkes födda Totalt 18,05 46,85 35,10 Män 18,27 47,06 34,67 Kvnnor 17,83 46,63 35,54 Utrkes födda Totalt 26,23 46,65 27,13 Män 25,75 47,08 27,13 Kvnnor 26,70 46,23 27,05 Not: I yngre ngår åldersgruppen 19-29 år, medel 30-50 år och äldre representeras av 51 år och uppåt Källa: Egna beräknngar Vdare ser v tabell 4 fördelnngen för utbldnng. Kvnnor är generellt högre utbldade än män. Men v ser också att utrkes födda har högre utbldnng än nrkes födda. Utbldnng är en vktg faktor för sannolkheten att vara sjukskrven. Ju högre utbldnng desto lägre sannolkhet att vara sjukskrven. 54 Tabell 4 Utbldnngsnvå procent Grupp Grundskola Gymnasum Eftergymnasal utbldnng Totalt för både nrkes och utrkes födda 20,38 48,65 30,97 Inrkes födda Totalt 19,73 49,69 30,57 Män 21,95 49,84 28,21 Kvnnor 17,43 49,54 33,03 Utrkes födda Totalt 23,76 43,20 33,04 Män 23,18 44,80 32,02 Kvnnor 24,31 41,64 34,04 Källa: Egna beräknngar Eftersom sjukskrvnngarna är högre norrlandslänen jämfört med storstadslänen och de övrga länen 55 är det vktgt att veta vlket län ndvderna bor. I fgur 2 vsas fördelnngen 54 Bengtsson Scott, (2005), s. 1 55 Rksförsäkrngsverket (2002:1) s. 7 17

vlken länsgrupp nrkes respektve utrkes födda bor. Det v ser fgur 2 är att utrkes födda främst bor storstadsregoner och ganska få bor norrlandslänen. Medan det är något mer jämt fördelat för nrkes födda, dock bor flest storstadslänen. För att få en blck över hur fördelnngen är mellan grupperna när det gäller medelvärdet för sjukpennngdagar samt förtdspenson vsar v tabell 5 detta. Observera att dessa medelvärden gäller för prevalensen under hela peroden 2000-2005, halvårsvs. Tabell 5 Medelvärde för sjukpennngdagar och förtdspenson för nrkes respektve utrkes födda, halvårsprevalens Grupp Sjukpennngdagar Förtdspenson Totalt för både nrkes och utrkes födda 8,12 14,14 Inrkes födda Totalt 8,06 14,25 Män 5,9 10,94 Kvnnor 10,3 15,65 Utrkes födda Totalt 8,68 18,77 Män 7,41 16,55 Kvnnor 9,91 20,92 Källa: Egna beräknngar 18

Det v ser tabell 5 är att utrkes födda har sntt fler sjukpennng- och förtdspensonsdagar jämfört med nrkes födda samt att kvnnor har ett högre sntt än männen, oavsett ursprung. Dessa resultat stämmer väl överens med vad tdgare rapporter har kommt fram tll. 56 Det som är ntressant är att se hur dessa varerar över td. I fgur 3 ser v hur medelvärdet på sjukpennngdagarna (prevalens) varerar över 2000-2005, uppdelat för kön och ursprung. Fgur 3 Sjukpennngdagar 2000-2005, procent Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Halvår Inrkes födda män Utrkes födda män Inrkes födda kvnnor Utrkes födda kvnnor Källa: Egna beräknngar Det som är anmärknngsvärt fgur 3 är att utrkes födda kvnnor har färre sjukpennngdagar fram tll andra halvåret 2004 (10) än vad nrkes födda kvnnor har. Dock har utrkes födda kvnnor högre robusta standardfel 57 jämfört med nrkes födda kvnnor, vlket tyder på att utrkes födda kvnnor har en större varaton nom gruppen. Om v jämför fgur 3 med fgur 1 (Integratonsverket, Andel sjukfall den sysselsatta befolknngen) får v fram att utrkes födda kvnnor har fler sjukfall än nfödda kvnnor, dock vsar fgur 3 att utrkes födda kvnnor är sjukskrvna färre dagar sntt. Det kan fnnas fler förklarngar tll detta. En utav dessa är att utrkes födda kvnnor överförs snabbare tll förtdspenson än nfödda kvnnor. 58 En annan förklarng kan vara att kvnnor födda utomlands har en sämre ekonomsk stuaton än nfödda, 56 Försäkrngskassan (2005:24) 57 Se appendx tabell A och B 58 Försäkrngskassan (2005:24) s. 26 19

och därmed nte har råd att vara sjukskrven samma utsträcknng. En tredje förklarng är att utrkes födda högre grad är aktva sn kontakt med försäkrngskassan och tar ntatv tll rehablterng. 59 Vdare vsar fgur 3 att sjukpennngdagarna börjar sjunka mer markant andra halvåret 2003 (8), dock sker en lten mnsknng redan andra halvåret 2002 (6). Mnsknngen som sker andra halvan av 2002 kan kanske tllföras att det var valår 2002. För att snygga tll sjukskrvnngssffrorna överfördes fler tll förtdspenson samt att fler sjukskrvna arbetslösa överfördes tll arbetsmarknadsprogram och vps försvann de ur statstken. Eftersom v antar att en del försäkrade överförs från sjukpennng tll förtdspenson vsar fgur 4 förtdspensonsdagar för åren 2000-2005. Som synes har utrkes födda kvnnor väldgt mycket högre förtdspensonsdagar än nfödda och utrkes födda män. Dessutom ökar förtdspensonsdagarna mer för utrkes födda kvnnor än de andra. Dock ökar förtdspensonsdagarna för alla grupper. Öknngen kan ses som att fler överförs tll förtdspenson från långvarga sjukskrvnngar, men v kan nte se något tydlgt mönster att samma mnsknng som sker för sjukpennngdagarna återfnns som en öknng förtdspensonsdagarna. Fgur 4 Förtdspensonsdagar 2000-2005, procent Procent 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Halvår Inrkes födda män Utrkes födda män Inrkes födda kvnnor Utrkes födda kvnnor Källa: Egna beräknngar 59 Ibd s. 31 20

De som blr arbetsoförmögna på grund av sjukdom under ett specfkt halvår hamnar varabeln sjukpennngsncdens. I fgur 5 nedan vsas sjukpennngsncdensen för nrkes och utrkes födda (män och kvnnor) under åren 2000-2005 uppdelat per halvår. Fgur 5 Sjukpennngdagar 2000-2005, Incdens 0,06 0,05 Incdens 0,04 0,03 0,02 0,01 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Halvår Inrkes födda män Utrkes födda män Inrkes födda kvnnor Utrkes födda kvnnor Källa: Egna beräknngar Sjukpennngncdensen sjunker kraftgt för båda grupperna andra halvåret 2003 (8). Detta kan ha flera förklarngar. En förklarng är att försäkrngskassan börjat tllämpa hårdare regler och ger således avslag fler fall. 60 En andra förklarng är att de nya ersättnngsreglerna ger nctament tll att vara mndre sjukskrven, eftersom det blr mer kännbart ekonomskt att vara sjuk. En tredje förklarng är helt enkelt att den tredje sjuklöneveckan nförs. Vlket nnebär att sjukskrvnngar som är längre än 21 dagar är de som syns statstken jämfört med 14 dagar som det var nnan andra halvåret 2003. Det vll säga de korta sjukskrvnngarna mnskar. Noterbart är att det nte verkar fnnas någon större skllnad mellan utrkes och nrkes föddas ncdens. Däremot framträder en skllnad mellan könen sjukpennngsncdensen. Kvnnor har något högre sjukpennngsncdens. 60 SOU 2006:86, s.51 21

Som när det gällde prevalensen tttar v på om v kan se någon kopplng mellan sjukpennngdagarna och förtdspensonen över td. I fgur 6 ser v medelvärdet för förtdspensonsncdensen för åren 2000-2005 uppdelat på nrkes och utrkes födda och kön. Det som är ntressant fgur 6 är att en kraftg mnsknng förtdspensonsncdensen nträffar första halvåret 2003 (7). Vlket kan bero på de regelförändrngar som äger rum 2003. Första januar 2003 ändrades förtdspensonen tll sjuk- och aktvtetsersättnng, vlket nnebar att lägsta åldern för att kunna få förtdspenson höjdes samt att den blev tdsbegränsad flera fall. 61 Uppgången av förtdspensonsdagarna under andra halvåret 2002 kan tyda på att fler överfördes tll förtdspenson nnan regelförändrngarna trädde kraft, och därmed fnns det nte lka många ndvder att överföra 2003. Efter 2003 ökar förtdspensonsncdenserna gen. Vdare kan v se att gruppen utrkes födda kvnnor har högre förtdspensonsncdens, sett över alla halvåren. Fgur 6 Förtdspensonsdagar 2000-2005, Incdens 0,007 0,006 Incdens 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Halvår Källa: Egna beräknngar Inrkes födda män Utrkes födda män Inrkes födda kvnnor Utrkes födda kvnnor 61 Försäkrngskassan, Sammanställnng (2005) s.82 22

7 Analys För att analysera våra varablers påverkan på antalet sjukdagar har v utfört några regressoner. För den första regressonen ser den ekonometrska modellen ut som följande: Sjpp = α + D * kön + D * grund + D * egym + D * ung + D * äldre + D * norr + D * storstad + D * gft + + D * barn + D 9 1 10 2 * ref 2 t + D 11 * ref 3 t 3 + ε 4 5 6 7 8 Den beroende varabeln sjpp är medeltalet för antalet sjukpennngdagar. Vdare är grund och egym representerade av grundskola respektve eftergymnasal utbldnng. Vdare står ung för 19-29 år, medan äldre representeras av 51-64 år. Reformerna 2003 andra halvåret och 2005 första halvåret representeras av ref2 och ref3 den ekonometrska modellen. Tabell 6 Regresson av sjukpennng, halvårsprevalens Inrkes Utrkes Koeffcent Robusta standardfel Koeffcent Robusta standardfel Kön 4,5798 0,0508 2,5196 0,0741 Grundskola 0,6430 0,0741-0,0777 0,0998 Eftergymnasal utbldnng -2,9449 0,0527-4,3751 0,0822 19-29 år -3,9481 0,0634-5,4575 0,0804 51-64 år 0,9876 0,0539 0,1525 0,0965 Norr 1,7704 0,0544 0,4152 0,0689 Storstad -0,3639 0,0540 0,0849 0,0682 Gft -1,1697 0,0542-0,3971 0,0808 Barn 0,5198 0,0473 1,4505 0,0759 Reform 2003 2:a halvåret -0,7621 0,0588-0,2098 0,0844 Reform 2005 1:a halvåret -2,2041 0,0690-1,6828 0,0926 Konstant 3,0768 0,0945 7,4702 0,1418 R 2 0,5092 0,4032 Källa: Egna beräknngar I tabell 6 ser v hur de olka egenskaperna påverkar antalet sjukpennngdagar. Om ndvden är en nrkes född kvnna ökar antalet sjukpennngdagar med crka 4,5 dagar per halvår jämfört med en nrkes född man. Medan en kvnna född utomlands ökar antalet sjukpennngdagar med bara 2,5 dagar jämfört med en utrkes född man. Detta kan bero på att det fnns mycket färre ndvder gruppen utrkes född kvnna. Man ska dock komma håg att utrkes födda har generellt fler sjukdagar. Vdare vsar tabell 6 en mnsknng av antalet dagar per halvår för en ndvd som är mellan 19-29 år jämfört med ndvder som är mellan 30-50. Detta gäller för 23

båda grupperna. Sjukpennngreformen som nfördes andra halvåret 2003 verkar ha mest effekt på nrkes födda, som synes mnskar antalet dagar mer för nrkes födda jämfört med utrkes födda. Notera att nrkes födda har en högre förklarngsgrad, trots samma modell för de båda grupperna. Detta kan tyda på att det fnns något ytterlgare hos gruppen utrkes födda vlket påverkar sjukpennngdagarna som modellen nte fångar upp. När v kör en regresson för förtdspensonerna är den ekonometrska modellen nästan lkadan som för sjukpennngdagarna. Det som skljer dem åt är reformerna samt den beroende varabeln. Ftpp = α + D * kön + D * grund + D * egym + D * ung + D * äldre + D * norr + D * storstad + D * gft + + D * barn + D 9 1 10 * ref1 t 2 + ε 3 4 5 6 7 8 Här är den beroende varabeln medelvärdet för antalet förtdspensonsdagar. Tabell 7 Regresson av förtdspenson, prevalens Inrkes Utrkes Koeffcent Robusta standardfel Koeffcent Robusta standardfel Kön 6,1365 0,1408 5,3319 0,2527 Grundskola 11,5474 0,2259 13,6796 0,3869 Eftergymnasal utbldnng -5,3994 0,1345-8,5393 0,2384 19-29 år -10,2558 0,1641-13,6204 0,2424 51-64 år 10,5689 0,1668 24,0202 0,3419 Norr 2,8760 0,1415-1,3612 0,1974 Storstad -0,6005 0,1486-0,3660 0,2267 Gft -6,5749 0,1510-3,9478 0,2710 Barn -6,8041 0,1315-6,1962 0,2425 Reform 2003 1:a halvåret 0,0744 0,2040 0,2836 0,3842 Konstant 6,8159 0,2468 12,0464 0,4574 R 2 0,6544 0,6648 Källa: Egna beräknngar I tabell 7 ser v att förtdspensonerna påverkas mest av åldern, detta gäller främst för utrkes födda, medan nrkes födda som bara har grundskoleutbldnng ökar sannolkheten för fler antal dagar. Medan famljelv (gft och barn) mnskar rsken att förtdspensoneras. Denna effekt är störst för nrkes födda. Detta kan bero på att utrkes födda nte har samma nätverk runt famljen som nfödda har. 62 Eftersom v msstänker att vssa grupper av sjukskrvna överförs tll förtdspenson oftare än andra grupper anser v det relevant att slå hop sjukpennng- och förtdspensonsdagar tll en 62 Nlsson (2006) ss. 22-23 24

varabel. På något sätt kan sjukpennng- och förtdspensonsdagarna också ses som substtut tll varandra. När v slagt hop dessa ser v att kön påverkar antalet dagar mer för nrkes än utrkes födda. En annan ntressant varabel är huruvda ndvden bor Norrland eller nte. En nrkes född som bor Norrland ökar antalet dagar per halvår med crka 4,6 dagar jämfört om man skulle ha bott länsgruppen syd medan en ndvd som är född utomlands mnskar antalet dagar med nästan en dag om denne är bosatt Norrland. Detta kan bero på att personer som är födda utomlands gör ett aktvt val att flytta tll Norrland, på grund av jobb eller andra orsaker. Detta tll trots att Norrland har högre arbetslöshet och fler är sjukskrvna. 63 Flera rapporter har vsat på att sjukskrvnngar används som en arbetsmarkandsåtgärd Norrland. 64 I den ekonometrska modellen för både sjukpennng och förtdspenson har v lagt hop medelvärdet för både sjukpennng och förtdspenson tll en beroende varabel. Denna kallar v för total, för övrgt är modellen lknande som de två ovan. Total = α + D * kön + D * grund + D * egym + D * ung + D * äldre + D * norr + D * storstad + D * gft + + D * barn + D 9 1 10 * ref1 t 2 + D 11 * ref 2 t 3 + D 12 * ref 3 t 4 + ε 5 6 7 8 Tabell 8 Sjukpennng och förtdspenson, halvårsprevalens Inrkes Utrkes Koeffcent Robusta standardfel Koeffcent Robusta standardfel Kön 10,7163 0,1592 7,8515 0,2790 Grundskola 12,1904 0,2521 13,6019 0,4193 Eftergymnasal utbldnng -8,3444 0,1499-12,9144 0,2685 19-29 år -14,2038 0,1981-19,0779 0,2769 50-64 år 11,5565 0,1830 24,1727 0,3745 Norr 4,6464 0,1634-0,9460 0,2201 Storstad -0,9644 0,1670-0,2812 0,2506 Gft -7,7446 0,1685-4,3449 0,2999 Barn -6,2843 0,1492-4,7457 0,2680 Reform 2003 1:a halvåret 1,5628 0,2480 2,7217 0,4540 Reform 2003 2:a halvåret 1,1764 0,1870 2,9801 0,3361 Reform 2005 1:a halvåret 0,3428 0,2725 2,5301 0,4734 Konstant 8,8595 0,3072 17,8138 0,5367 R 2 0,6775 0,6669 Källa: Egna beräknngar 63 Rksförsäkrngsverket (2002) s.4 64 SOU (2006:86) s. 50 25

7.1 Utrkes födda med nföddas karaktärstska För att kontrollera om demografska faktorer kan förklara skllnaderna mellan nrkes och utrkes föddas sjukfrånvaro har v ersatt utrkes föddas egenskaper med nföddas. Efter att v gett utrkes födda nrkes egenskaper ser v fgur 7 att dagarna skulle ha blvt fler om utrkes födda skulle ha samma demografska sammansättnng som nrkes födda. Detta gäller för både män och kvnnor. När v jämför de olka varablerna tabell 9 och tabell 10 ser v att koeffcenterna ändras. Varabeln grundskola ökar antalet dagar för både män och kvnnor när de får nrkes egenskaper. Detsamma gäller för åldersgruppen 19-29 år. Dock ska man komma håg att öknngen tll största delen beror på den demografska sammansättnngen och kan nte httas ensklda varabler. Fgur 7 25 Sjukpennng- och förtdspensonsdagar för nrkes och utrkes födda samt utrkes födda med nrkes egenskaper. Halvårvs 2000-2005. Procent 20 Procent 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Halvår Källa: Egna beräknngar Inrkes födda Män Utrkes födda Män Utrkes födda Män med nrkes egenskaper Inrkes födda kvnnor Utrkes födda Kvnnor Utrkes födda Kvnnor med nrkes egenskaper För regressonsresultaten tabell 9 och 10 ser den ekonometrska formeln ut som följande: 26

Total = α + D * grund + D * egym + D * ung + D * äldre + D * norr + D * storstad + D * gft + + D * barn + D * ref 1 + D 8 1 9 t 2 10 * ref 2 t 3 + D 11 * ref 3 t 4 + ε 5 6 7 Det som skljer den ekonometrska modellen åt är att tabell 10 är vktad så att utrkes födda har fått nrkes demografska egenskaper. Tabell 9 Utrkes födda. Sjukpennng och förtdspenson, halvårsprevalens. Män Kvnnor Koeffcent Robusta Standardfel Koeffcent Robusta Standardfel Grundskola 10,4692 0,4681 16,5281 0,6695 Eftergymnasal utbldnng -11,0843 0,3487-14,5341 0,3854 19-29 år -16,2539 0,3565-21,5507 0,4151 51-64 år 24,5743 0,4348 23,4689 0,6109 Norr -0,9512 0,2552-0,9392 0,3427 Storstad 0,4245 0,2928-0,9057 0,3935 Gft -4,3605 0,3769-4,4521 0,4405 Barn -3,1138 0,3235-6,2263 0,3972 Reform2003:1 2,2573 0,5244 3,1723 0,7081 Reform2003:2 2,3617 0,3963 3,5802 0,5215 Reform2005:1 1,7541 0,5733 3,2830 0,7317 Konstant 24,2810 0,4150 35,0024 0,5737 R 2 0,6830 0,6601 Källa: Egna beräknngar Tabell 10 Utrkes födda med nrkes egenskaper. Sjukpennng och förtdspenson, halvårsprevalens. Män Kvnnor Koeffcent Robusta Standardfel Koeffcent Robusta Standardfel Grundskola 11,8471 0,4570 18,3408 0,7456 Eftergymnasal utbldnng -11,9001 0,3043-15,5690 0,3482 19-29 år -15,6258 0,3302-19,7527 0,3744 51-64 år 23,6020 0,3460 23,4464 0,4658 Norr -0,6582 0,2949-1,1897 0,3650 Storstad 0,7212 0,3355-1,0970 0,4402 Gft -2,7983 0,3498-2,4770 0,4112 Barn -5,1270 0,2948-7,0917 0,3304 Reform2003:1 1,9680 0,4642 2,7240 0,6345 Reform2003:2 1,9133 0,3638 2,9265 0,4843 Reform2005:1 1,0122 0,5478 2,2593 0,7150 Konstant 24,1062 0,3839 34,1876 0,5171 R 2 0,6472 0,6414 Källa: Egna beräknngar 27

8 Sammanfattande dskusson När v undersökt demografska faktorer och personlga egenskaper har v sett att det skljer sg åt en hel del för många av dessa faktorer, både mellan nrkes och utrkes födda och mellan könen. V har även sett att utrkes födda högre utsträcknng jämfört med nrkes födda är gfta och har barn under 18 år. När det gäller åldersfördelnng fnns det många ntressanta skllnader mellan nrkes och utrkes födda. Framförallt är det att bland utrkes födda fnns betydlgt fler unga, men också färre äldre än vad som är fallet bland nrkes födda. Detta är ntressant då unga antas ha lägre sjukfrånvaro som grupp, dessutom har äldre en högre sjukfrånvaro som grupp. Detta skulle kunna betyda att utrkes födda borde ha en lägre sjukfrånvaro men det är ju som bekant nte fallet. Utbldnngsnvån skljer sg åt mellan utrkes och nrkes födda. Det v har sett är att en större andel utrkes födda har enbart grundskola som sn högsta avklarade examen. Emellertd fnns det något fler utrkes födda med eftergymnasal utbldnng. En förklarng tll detta skulle kunna vara att de ndvder med hög utbldnng har större möjlgheter att fly/flytta tll ett annat land än personer som har lägre utbldnng. Men detta nnebär ju nte att ndvder väl Sverge får ett arbete som motsvarar deras utbldnng. Ett välkänt faktum är att högutbldade med utländsk härkomst har svårare att htta ett jobb som motsvarar deras utbldnngsnvå. 65 V har också sett att det bor relatvt sätt färre utrkes födda Norrlandslänen jämfört med nrkes födda. Indvder som har fått jobb/stor chans tll anställnng gör ett aktvt val att flytta tll län med hög arbetslöshet. Detta kan förklara varför det nte är negatvt för utrkes födda att bo Norrland medan det är negatvt för svenskar. En huvudförklarng v ser tll den allmänna mnsknngen när det gäller sjukfrånvarotalen anser v vara nförandet av den tredje sjuklöneveckan. Den nnebar helt enkelt att arbetsgvaren fck betalnngsansvaret för ytterlgare en vecka vd sjukdom. Men det fnns ngen säker statstk krng de dagar arbetsgvaren har utbetalnngsansvar för, därmed uppstår en mnsknng av antalet dagar vårt materal. En annan ntressant tendens är den kontnuerlga öknngen av förtdspensonerngar. Den är särsklt tydlg för utrkes födda kvnnor. Men även nrkes födda kvnnors förtdspensonerngar har ökat mer än för männen. Kan det vara så att framförallt utrkes födda kvnnor överförs snabbare från sjukskrvnngar tll 65 Integratonsverket (2005) s.48ff 28

förtdspensonerng än vad andra grupper gör? Skulle ett skäl tll detta kunna vara att deras stuaton på arbetsmarknaden ser hopplös ut och därmed förtdspensoneras bort från statstken? Försäkrngskassan har en undersöknng genomförd december 2005 66 vsat att rsken att bevljas förtdspensonerng är högre för utrkes födda än för nrkes födda. En vktg sak när det gäller att återvända tll arbetslvet är möjlgheten att byta arbete eller alla fall arbetsuppgft. Det har vsat sg betydlgt svårare för utrkes födda än för nfödda. 67 Genom att ge utrkes födda nrkes karaktärstka har v kunnat se om det är demografska faktorer som gör att de två gruppernas sjukskrvnngar skljer sg åt. Resultatet blev dock nte det v hade förväntat oss. V förväntade oss att utrkes föddas sjukskrvnngsdagar skulle mnska om de hade samma demografska sammansättnng som nrkes födda. Dock blev resultatet det omvända, utrkes födda skulle få fler sjukskrvnngs- och förtdspensonsdagar om de hade samma demografska sammansättnng som nrkes födda. Detta torde kunna förklaras framförallt av tre demografska faktorer vår modell. För det första har nrkes födda en annan åldersammansättnng än utrkes födda, färre unga och fler äldre. Detta kan förklara en del utav öknngen. Den andra förklarngen är att nrkes födda har en lägre andel högutbldade än vad utrkes födda har. Även detta kan förklara en del av öknngen v fck fram. Den tredje faktorn som påverkar att utrkes födda får fler antal dagar med nrkes egenskaper är var ndvden bor. Det bor procentuellt fler nfödda än utrkes födda norrlandslänen. Som v tdgare nämnt har norrland ett högre sjuktal än de övrga länen. Dessa tre ovanstående faktorer kan förklara en hel del av skllnaden men nte hela. V msstänker att det fnns faktorer utanför vår modell som påverkar utrkes föddas sjukskrvnngsdagar mer än nrkes födda. Dessa skulle framförallt kunna vara att utrkes födda har en lägre sysselsättnngsgrad samt att de har en annan poston på arbetsmarknaden. 68 Vdare kan en annan faktor vara dskrmnerng. Detta skulle vara ntressant att studera vdare. Orsaken tll mnsknngen av antalet sjukfall/sjukpennngdagar 2003 beror främst på regelförändrngarna som trädde kraft första jul. Lägre sjukpennngsersättnng ger nctament tll korta sjukskrvnngar, 69 dessutom nfördes tredje sjuklöneveckan. Vlket nnebar att försäkrngskassan betalar ut färre dagar än tdgare. Både nrkes och utrkes födda mnskade andelen sjukpennngdagar efter det att reformen nfördes. Sjukpennngdagar mnskade under 66 Försäkrngskassan (2005:24) 67 Ibd s. 25-26 68 Försäkrngskassan (2005:24) s. 35 69 Ekonomstyrnngsverket (2005:4) s.74 29