Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland
|
|
- Lars-Olof Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 storgatan 19, stockholm, telefon Nyföretagande nom den offentlga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Krecbergs och Carl Oreland Maj 2009
2 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattnng Högre lönenkomst efter övergång tll prvat drft Starkare poston på arbetsmarknaden Kvnnors löner och konkurrensutsättnng Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv Undersöknngens upplägg Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft Deskrptv analys Könsspecfka effekter Effekter på jobbtrygghet Könsspecfka effekter Regressonsanalys Appendx Källor
3 Sammanfattnng 3 Sammanfattnng Offentlg sektor är högsta grad en kvnnodomnerad sektor och har hstorskt sett vart svenska kvnnors främsta arbetsgvare. Detta har dels nneburt att den tradtonella kvnnlga arbetsmarknaden haft allt för få arbetsgvare vlket kraftgt begränsat kvnnors möjlgheter att göra karrär och utvecklas sn yrkesroll, dels begränsat svenska kvnnors löneutvecklng. I denna rapport undersöks lönenkomstutvecklngen bland anställda nom vård, omsorg och skola som är med om att verksamheten övergår från att drvas offentlg reg tll att drvas prvat reg ett nystartat företag. Detta är ett perspektvskfte från den vanlga lönsamhetsaspekten tll att stället utgå från personalens stuaton. Högre lönenkomst efter övergång tll prvat drft Det vsar sg att lönenkomstutvecklngen för arbetstagare som övergår från offentlg anställnng tll att arbeta prvat drven verksamhet verkar vara klart bättre än lönenkomstutvecklngen för dem som stannar offentlg verksamhet. Exempelvs hade en person som 2002 var med om en övergång tll prvat drft genomsntt en nkomstutvecklng mellan åren 2001 och 2006 som var runt fem procentenheter högre än en motsvarande offentlganställd som blvt kvar den offentlga sektorn. För en offentlgt anställd person med en årsnkomst på kronor 2001 motsvarade detta alltså en nkomstöknng på nära kronor Data tll undersöknngen är hämtad från SCB:s Företagens och Arbetsställenas Dynamk (FAD)- databas. Övergångar tll prvat drft under tre olka år undersöks: 1999, 2002 och Inkomstutvecklngen för de anställda från och med året före övergången tll och med 2006 beräknas och jämförs med nkomstutvecklngen för en kontrollgrupp som nte är med om en dylk övergång. Resultaten pekar alltså på att nkomstutvecklngen förbättras tll följd av en omläggnng från offentlg tll prvat reg. De största skllnaderna mellan övergångsgruppen och kontrollgruppen återfnns bland personal som stannat kvar hos samma arbetsgvare. Den personal som blev övertagen 2002 och stannade kvar hos samma arbetsgvare fram tll 2006 hade omkrng 10 procentenheter högre öknng av medelnkomsten än de som stannat kvar hos samma offentlga arbetsgvare under motsvarande år. Starkare poston på arbetsmarknaden Det vsar sg också att det var en högre andel övergångsgruppen än kontrollgruppen som arbetade Ett lknande mönster framträder för övergångarna 1999 och Resultaten tyder därför på att de som gått över tll en prvat arbetsgvare fått såväl starkare nkomstutvecklng som starkare poston på arbetsmarknaden. En orsak tll skllnaderna kan vara att värdet av personalens nsatser värderas tydlgare vnstdrvna verksamheter. Arbetsgvarna är beredda att betala mer för att behålla personal som är vktga för verksamheten, särsklt som kostnaden för att utblda nyanställda är hög. De offentlga arbetsplatserna är nte resultatstyrda på samma sätt och därmed blr det svårare för personalen att motvera löneöknngar. Slutsatsen är därför att en ökad konkurrensutsättnng av de offentlga verksamheterna nom vård, omsorg och skola va ett ökat nyföretagande kan skapa ett utrymme för löneöknngar nom dessa branscher. Mot bakgrund av att dessa branscher är kraftgt kvnnodomnerade nnebär detta att konkurrensutsättnng och fler aktörer leder tll utjämnade löneskllnader mellan kvnnor och män.
4 1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng 5 1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng De senaste decennerna har konkurrensutsättnng genom prvatserngar av verksamheter blvt ett allt vanlgare fenomen runtom världen. Det hela började Storbrtannen början av 1980-talet när behov av effektvare och mer kostnadsmedvetna verksamheter blev uppenbara. Sedan dess har prvatserngar blvt ett accepterat polcynstrument för att effektvsera verksamheter 1 och konkurrens ses allt mer som en förutsättnng för att utveckla olka typer av verksamheter. Genom att olka leverantörer erbjuder sna produkter och tjänster prövas olka metoder mot varandra och nya och effektvare sätt att sköta produktonen tvngas fram. Graden av konkurrensutsättnng varerar beroende på land och bransch. Fortfarande är exempelvs endast en lten del av verksamheten svenska kommuner och landstng konkurrensutsatt. En konkurrensutsättnng nnebär detta fall att verksamheten börjar drvas prvat reg, men fortsätter att fnanseras med offentlga medel. Det är alltså nte fråga om en ren prvatserng där även fnanserngen av verksamheten sker med prvata medel. Vssa kommuner och landstng har kommt längre än andra vad gäller konkurrensutsättnng. Under 2007 uppgck de prvata aktörernas andel av kommunernas verksamhet tll endast 11 procent, 2 men trenden är ändå att prvata företag blr allt vktgare som utförare av offentlgt fnanserade tjänster. Ett ofta neglgerat perspektv är vad konkurrensutsättnng och alternatva aktörer nnebär för de anställda. Studer på svenska data är också ovanlga. Denna rapport analyserar därför om nyföretagandet va prvata aktörer nom svensk offentlg sektor har påverkat de anställdas lönenkomstutvecklng. Den svenska offentlga sektorn är tradtonellt sett en kvnnodomnerad sektor och såväl löner som karrärmöjlgheter har starkt begränsats av det faktum att personal bara har haft en enda arbetsgvare att gå tll. I och med konkurrensutsättnng ges personalen helt nya möjlgheter. Erfarenhet vsar att när verksamheten exempelvs ett äldreboende tas över av ett prvat företag följer ofta perso nalen med. Bytet av arbetsgvare kan på skt nnebära stora förbättrngar karrärmöjlgheter och arbetsvllkor. En förbättrad löne- och nkomstutvecklng dessa yrken skulle med största sannolkhet utjämna löneskllnaderna mellan kvnnor och män En undersöknng av löneskllnaderna 2004 som genomfördes av SCB vsade att lönerna prvat sektor var 10 procent högre än offentlg sektor. 3 Detta kan bara tll vss del förklaras med att de mer välbetalda yrkena återfnns den prvata sektorn. Därutöver fnns skllnader även nom yrkesgrupper som återfnns båda sektorerna och dessutom är vssa yrken förhållandevs lågt betalda just för att de offentlga arbetsgvarna är helt domnerande. Vdare nnebär det så kallade generatonsskftet på arbetsmarknaden att offentlg sektor kan komma att lda brst på personal när den stora 40-talst generatonen går penson. Av samtlga anställda Sverge mellan 16 och 64 år är 20 procent 55 år eller äldre, men bland exempelvs specal utbldade sjuksköterskor är denna andel 27 procent. 4 För att kunna ersätta den personal som snart pensoneras är det vktgt att arbetsgvarna kan erbjuda attraktva arbetsvllkor. 1 Meggnson och Netter (2001). 2, specalbeställnng från SCB. 3 Ferdman och Nlsson. 4 SCB, yrkesregstret.
5 1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng 6 Det fnns flera skäl tll att löne- och nkomstutvecklngen skulle kunna bl bättre för personal som tagts över av prvata entreprenörer. En orsak är att personalen får flera arbetsgvare att välja bland. Om den anställde upplever att lönen är för låg kan han eller hon välja att söka nytt jobb hos sn förra offentlga arbetsgvare. Därmed medför konkurrensutsättnngen också att de olka arbetsgvarna tvngas förbättra vllkoren för personalen. En annan orsak kan vara att det är lättare för personalen att vsa sn ekonomska betydelse för verksamheten ett vnstdrvande företag. En tredje orsak skulle kunna vara att effektvserng av verksamheten leder tll bättre ekonom för verksamheten, vlket möjlggör ett större löneutrymme för de anställda. I denna rapport har v med hjälp av statstk från SCB analyserat hur lönenkomstutvecklngen vart för offentlganställd personal nom vård, omsorg och skola som övertagts av prvata arbetsgvare ett nystartat företag. Denna utvecklng har jämförts med en kontrollgrupp bestående av offentlganställda som nte gått över prvat verksamhet.
6 2. Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv 7 2. Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv Inom forsknngsltteraturen fnns det flera emprska studer av hur prvatserngar påverkar företag. I dessa studer undersöks rena prvatserngar, alltså nte övergång tll prvat drft med fortsatt offentlg fnanserng. Slutsatserna torde dock gå att generalsera tll dylka övergångar. De studer som gjorts, samt teoretsk forsknng, pekar på att prvatserngar sg bland annat leder tll förbättrad lönsamhet. 5 Det är dock relatvt få emprska studer som undersökt effekterna på exempelvs anställdas lönenkomster. Ett vanlgt argument mot prvatserng är att den ökade lönsamheten uppstår delvs på bekostnad av de anställdas lönenkomster, som sänks då företaget utnyttjar sn marknadsposton för att maxmera vnsten. Haskel och Szymansk (1993) fnner också vssa tecken på lägre lönenkomster efter prvatserngar Storbrtannen under och 1980-talet. De förklarar detta med att facket fått ett mndre överskott att förhandla om. Många studer uppvsar dock ett annat mönster. La Porta och López-de-Slanes (1999) vsar att en markant förbättrad lönsamhet samband med en prvatserng även åtföljs av kraftgt ökande reallönenkomster. Studen baseras på mexkanska prvatserngar under och början av 1990-talet. Författarna argumenterar att detta beror på en ökad arbetsproduktvtet och med att ett företag prvatseras. Vdare vsar Pendleton (1997) en överskt av forsknngsltteraturen att det fnns tecken på att tllväxten lönenkomsterna stger vd prvatserngar, delvs tll följd av ökad arbetsproduktvtet. Branerd (2002) undersöker det ryska massprvatserngsprogrammet under 90-talet och fnner att även detta fall ledde prvatserngar tll ökade lönenkomster under vssa år, tll följd av ökat löneutrymme. Sammantaget tyder alltså de nternatonella emprska studerna på att prvatserngar ofta leder tll ökade lönenkomster för de anställda. 5 För mer om detta exempelvs Meggnson, Nash och van Randerborgh (1994), Shlefer och Vshny (1994) samt Meggnson och Netter (2001).
7 3. Undersöknngens upplägg 8 3. Undersöknngens upplägg För att kunna studera hur nkomstutvecklngen 6 bland anställda nom vård, omsorg och skola påverkas av att arbetsplatsen övergår från offentlg tll prvat reg används, som uppgett tdgare SCB:s databas Företagens och Arbetsställenas Dynamk (FAD). Det är vktgt att notera att verksamheten även efter övergången fortsätter att fnanseras med offentlga medel. Databasen består av årsdata för samtlga sysselsatta ndvder samt de företag och arbetsplatser som dessa ndvder är kopplade tll. Analysen baseras på deskrptv statstk samt regressonsanalys. De övergångar tll prvat drft som studeras har ägt rum under tre olka år: 1999, 2002 samt Valet av dessa år är främst styrt av tllgången på data. Tll att börja med har, för respektve år, alla nyetablerade prvata företag nom branscherna vård, omsorg och skola med ett ursprung nom den offentlga sektorn sorterats ut. Dessa nya företag torde ha bldats antngen genom att anställda tagt över drften av verksamheten, så kallade avknoppnngar, eller genom att utomstående prvata aktörer tagt över drften. 7 Därefter har de ndvder som var sysselsatta dessa nyetablerade företag respektve år, och som dessutom var sysselsatta nom offentlg sektor och branscherna vård, omsorg och skola året nnan, valts ut. I analysen jämförs nkomstutvecklngen denna grupp med densamma en kontrollgrupp. Denna kontrollgrupp består av de ndvder som var sysselsatta nom offentlg sektor och de relevanta branscherna, både övergångsåret och året dessförnnan. Det som studeras är lönenkomsten på årsbass, alltså nte årslönen sg. Således påverkas denna data av om personen tll exempel är föräldraledg eller arbetar deltd. I den nledande deskrptva analysen beräknas nkomstutvecklngen såsom förändrngen av den genomsnttlga nkomsten bland ndvderna från och med året före övergången tll och med Detta beräknngssätt används för att undvka effekterna av att vssa ndvder haft en extrem nkomstutvecklng på grund av att de arbetat deltd eller vart föräldraledga något av åren. 8 Vdare görs den deskrptva delen även en jämförelse av nkomstutvecklngen bland de ndvder som fortfarande arbetar nom branscherna vård, omsorg och skola 2006, samt bland de ndvder som är sysselsatta nom samma företag I denna del av analysen undersöks även huruvda resultaten är könsspecfka. Slutlgen undersöks om rsken att bl av med jobbet är större efter en övergång tll prvat drft. För att få en bättre uppfattnng om sambandet mellan övergångar tll prvat drft och nkomstutvecklng måste hänsyn även tas tll andra faktorer som kan tänkas påverka nkomstutvecklngen. 9 Därför estmeras en regressonsmodell med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Den modell som skattas ser ut enlgt följande: Inkomstutv. = α + β1övergång + β 2 Kvnna + β3 Ålder + β4utl. bakgr. + β Utb β Utb.7 + β Vård + β Storstad + ε I denna rapport används oftast nkomst stället för den mer korrekta benämnngen lönenkomst. 7 Fall då verksamhet övertagts av ett befntlgt prvat företag va entreprenad ngår nte undersöknngen. 8 En beräknng av den genomsnttlga procentuella nkomstöknngen för alla ndvder skulle kunna ge en skev bld. En ndvd som exempelvs bara arbetat 25 procent första året, för att ssta året arbeta heltd, skulle sannolkt få en nkomstöknng på över 300 procent och därmed påverka hela gruppens resultat. Detta trots att nkomstöknngen nte har något samband med att lönen ökat. 9 En dskusson av nkluderade kontrollvarabler görs nte denna rapport. Kontrollvarablerna får anses vara av standardnatur.
8 3. Undersöknngens upplägg 9 Index ndkerar ndvd, α är modellens ntercept och ε är feltermen. De förklarande varablerna är baserade på uppgfter från respektve basår, alltså 1998, 2001 och Notera att tre separata regressoner estmeras. Varablerna är defnerade enlgt följande: Inkomstutv. : Lönenkomstutvecklng från och med året nnan övergången tll och med Övergång : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden vart med om en övergång; om nte antar varabeln värdet noll. Kvnna : Ålder : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden är en kvnna, och noll om den är en man. Indvdens ålder. Utl. bakgr. : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden är född utomlands eller född Sverge av två utländska föräldrar; annat fall antar varabeln värdet noll. Utb. 1 7 : Vård : Storstad : Dummyvarabler vlka ndkerar utbldnngsnvå. En högre sffra ndkerar generellt en högre utbldnngsnvå. Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden arbetar nom vård och omsorg, och noll om den arbetar nom skola. Dummyvarabel vlken antar värdet ett om företaget där ndvden arbetar har stt huvudkontor antngen Stockholms, Göteborgs eller Malmö län; om så ej är fallet antar varabeln värdet noll. Då vssa ndvder jobbar deltd eller är föräldraledga något av de undersökta åren kan det som tdgare nämnts förekomma extremvärden vad gäller nkomstutvecklngen. För att hantera detta exkluderas alla ndvder som hade en nkomst under kr något av åren ur regressonsanalysen.
9 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft Detta avsntt presenterar nlednngsvs den deskrptva statstken och därefter resultaten av den regressonsanalys som utförts. I flera fall presenteras endast resultaten rörande övergångar tll prvat drft Resultaten för övergångar 2002 torde vara de mest påltlga, då ett relatvt stort antal övergångar genomfördes detta år samt eftersom undersöknngsperoden för nkomstutvecklngen är relatvt lång. Men resultaten för övrga undersökta tdpunkter uppvsar samma mönster och dessa resultat redovsas appendx Deskrptv analys Fgur 1 vsar hur den genomsnttlga nkomsten har utvecklats beroende på om ndvderna vart med om en övergång eller ej. 10 Fguren vsar denna jämförelse för samtlga tre undersöknngsperoder, alla med slutår I samtlga fall tyder resultaten på att ndvder som vart med om en övergång tll prvat drft ett nystartat företag har en bättre nkomstutvecklng än de som nte vart med om en sådan. Exempelvs steg den genomsnttlga nkomsten 3,7 procentenheter mer mellan 2001 och 2006 för de ndvder som var med om övergång 2002; 22,1 procent jämfört med 18,4 procent. Fgur 1 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, basår Baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 5 45% 4 46, 37,9% första året, prvat sysselsatta följande år 35% 3 båda åren 25% 2 22,1% 18,4% 15% 1 11,2% 5% 6,1% 1998 och 1999 (N=233; ) 2001 och 2002 (N=1745; ) 2004 och 2005 (N=239; ) Fgur 2 vsar hur nkomstutvecklngen påverkas av övergångar beroende på ndvdernas karrärval. Mer specfkt görs jämförelser av nkomstutvecklngen nom tre grupper: samtlga ndvder; ndvder som är sysselsatta nom samma bransch 2006; samt slutlgen ndvder som är sysselsatta nom samma företag 2002 och I samtlga fall tyder resultaten på att övergångar har en postv effekt på nkomstutvecklngen. Skllnaden är störst bland de ndvder som stannat hos samma prvata arbetsgvare under hela peroden. Bland de personer som gått över prvat verk- 10 V har valt att genomgående enbart redovsa utvecklngen av genomsnttsnkomsten, men utvecklngen av medannkomsten uppvsar samma mönster.
10 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 11 samhet har de som stannat kvar på arbetsplatsen under hela peroden haft den bästa nkomstutvecklngen. De som nte vart med om en övergång har däremot förlorat på att stanna kvar på samma offentlga arbetsplats. Mellan 2001 och 2006 var skllnaden nkomstutvecklng mellan grupperna som stannat kvar på samma arbetsplats nästan 10 procentenheter. För att llustrera skllnaderna kan v utgå från två offentlgt anställda personer som hade en årsnkomst på kronor om året Beräknngarna vsar att en person som arbetade en verksamhet som övergck tll prvat drft 2002 och som sedan fortsatt att arbeta på denna arbetsplats kan antas ha haft en nkomst på under Motsvarande nkomst för en person som stannat på sn offentlga arbetsplats skulle bl Skllnaden uppgår tll knappt kronor per år. Resultaten tyder på att det är lättare att bl erkänd och belönad för sna nsatser hos en prvat arbetsgvare. Fgur 2 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 3 25% 2 15% 22,1% 23,6% 27,5% 18,4% 18,8% 18,1% 2001, prvat sysselsatta och % Samtlga (N=1745; ) Samma bransch 2006 (N=1645; ) Samma företag 2002 och 2006 (N=984; ) Könsspecfka effekter Det fnns nga stora skllnader mellan könen vad gäller effekterna av att vara med om en övergång tll prvat drft. Återgen redovsas resultaten för övergångar tll prvat drft som skedde Fgur 3 ndkerar att övergångar är assocerade med en förbättrad nkomstutvecklng bland båda könen. Skllnaden är störst för män. Bland dem som vart med om en övergång fnns ngen könsskllnad. Däremot har kvnnor kontrollgruppen en bättre nkomstutvecklng än män. Trots att övergångar nom dessa branscher och bland dessa ndvder synes gynna män mer än kvnnor torde nkomstskllnaderna mellan män och kvnnor generellt samhället utjämnas. Detta eftersom många kvnnor är sysselsatta nom just vård, omsorg och skola. 11 Detta motsvarar en månadslön på crka kronor.
11 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 12 Fgur 3 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 25% 2 20,9% 20,9% 18,9% 2001, prvat sysselsatta % 17, 2001 och % Män (N=345; ) Kvnnor (N=1400; ) 4.2. Effekter på jobbtrygghet I beräknngarna av nkomstutvecklngen studeras enbart ndvder som har en arbetsnkomst båda åren. För att kunna dra slutsatser om personalen gynnas av övergångar tll prvat drft är det nödvändgt att också veta hur ndvdernas ställnng på arbetsmarknaden påverkas av övergångar tll prvat verksamhet. Om exempelvs en större andel av dem som vart med om en övergång tll prvat verksamhet står utanför arbetsmarknaden jämfört med personerna kontrollgruppen måste slutsatserna revderas. För att undersöka detta jämförs sannolkheten att vara sysselsatt 2006 de två huvudgrupperna. 12 Fgur 4 vsar att det snarare verkar vara större sannolkhet att vara sysselsatt om ndvden vart med om en övergång tll prvat drft ett nystartat företag. Detta gäller för samtlga tre undersöknngsperoder. Det fnns alltså nga tecken på att uppsägnngarna ökar vd en övergång tll prvat drft. Snarare tyder resultaten på att erfarenhet från prvat drft ger en större trygghet på arbetsmarknaden. Fgur 4 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag ,3% 88,8% 81,3% 87,3% 98,4% 95,2% första året, prvat sysselsatta följande år 7 6 båda åren och 1999 (N=261; ) 2001 och 2002 (N=1966; ) 2004 och 2005 (N=243; ) 12 Defntonen av att vara sysselsatt är detta sammanhang att personen har en förvärvsnkomst 2006.
12 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft Könsspecfka effekter Även när det gäller sannolkheten att vara sysselsatt fnns det nga större könsskllnader. Både bland män och bland kvnnor tyder resultaten fgur 5 på att det är något högre sannolkhet att vara sysselsatt 2006 om ndvden vart med om en övergång. Återgen vsas resultaten endast rörande övergångar tll prvat drft Denna skllnad är något större bland männen. I båda jämförelsegrupperna verkar männen ha en något högre sannolkhet att vara sysselsatta. Fgur 5 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar ,6% 88,6% 87,6% 87,3% Män (N=385; ) Kvnnor (N=1581; ) 2001, prvat sysselsatta och Regressonsanalys För att få en tydlgare bld av sambandet mellan nkomstutvecklng och övergångar tll prvat drft estmeras ett antal regressoner. Dessa vsas tabell 1. Regresson 1-3 ndkerar att övergångar leder tll en förbättrad nkomstutvecklng. 13 Regresson 2 vsar exempelvs att en övergång tll prvat drft ett nystartat företag genomsntt är assocerad med en förbättrng av nkomstutvecklngen för den anställde på fem procentenheter, Denna skllnad kan llustreras genom ett lknande exempel som ovan. Om v utgår från en årsnkomst på kr 2001 så hade en ndvd som vart med om en övergång genomsntt en årsnkomst som var kr högre 2006 än en dentsk ndvd som nte vart med om en dylk övergång. I regresson 4 tas även hänsyn tll om det förelgger en skllnad den skattade effekten av övergångar under 2002 beroende på kön och bakgrund. Resultaten tyder på att så cke är fallet. Den postva relatonen mellan övergångar och nkomstutvecklng kvarstår dock fortfarande, och magntuden på den skattade parametern tll och med ökar. I detta fall är en övergång tll prvat drft genomsntt assocerad med en förbättrng av nkomstutvecklngen på no procentenheter. 13 De relatvt låga förklarngsgraderna (justerat. R 2 ) påverkar nte de slutsatser som kan dras utfrån testen av de ensklda parameterskattnngarna.
13 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 14 Tabell 1. Relatonen mellan nkomstutvecklng och övergång tll prvat drft nytt företag Förklarande varabler Reg. 1 Inkomstutv Reg. 2 Inkomstutv Reg. 3 Inkomstutv Reg. 4 Inkomstutv Övergång 0,108* (0,042) 0,050* (0,011) 0,048* (0,020) 0,090* (0,029) Övergång x Kvnna -0,041 (0,032) Övergång x Utl.bakgr. -0,045 (0,033) Kvnna 0,004* (0,001) 0,012* (0,001) 0,007* (0,001) 0,012* (0,001) Utl.bakgr. 0,057* (0,002) 0,032* (0,002) 0,020* (0,001) 0,033* (0,002) Ålder -0,012* (0,0001) -0,007* (0,00005) -0,004* (0,00003) -0,007* (0,00005) Utb. 1 0,173* (0,026) 0,099* (0,026) 0,029* (0,013) 0,100* (0,026) Utb. 2-0,009* (0,003) -0,009* (0,002) -0,010* (0,002) -0,009* (0,002) Utb. 3-0,013* (0,003) -0,003 (0,002) -0,009* (0,001) -0,003 (0,002) Utb. 4-0,027* (0,003) -0,016* (0,002) -0,018* (0,002) -0,016* (0,002) Utb. 5 0,066* (0,003) 0,012* (0,002) 0,005* (0,002) 0,012* (0,002) Utb. 6 0,069* (0,003) 0,008* (0,002) 0,004* (0,001) 0,008* (0,002) Utb. 7 0,155* (0,006) 0,063* (0,005) 0,028* (0,003) 0,063* (0,005) Vård 0,001 (0,002) -0,012* (0,002) 0,001 (0,001) -0,012* (0,002) Storstad 0,024* (0,001) -0,0002 (0,001) -0,002* (0,001) -0,0002 (0,001) Konstant 0,882* (0,005) 0,506* (0,004) 0,271* (0,002) 0,506* (0,004) N Justerat. R 2 0,074 0,037 0,029 0,037 Regressonerna är skattade med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Notera att lönenkomstutvecklngen ej är procent. Sffror nom parentes är skattade robusta (justerade för förekomst av autokorrelaton och heteroskedastctet) standardfel för respektve parameter. * ndkerar att skattnngen är sgnfkant på 5 procents sgnfkansnvå.
14 Appendx 15 Appendx I detta appendx redovsas kompletterande resultat tll analysen. Först presenteras resultat rörande den deskrptva statstken och därefter kompletterande regressoner. Resultat Deskrptv analys Fgur A1 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år , 37,9% 38,3% 47,2% 47,7% 36,5% 1998, prvat sysselsatta och Samtlga (N=233; ) Samma bransch 2006 (N=219; ) Samma företag 1999 och 2006 (N=73; ) Fgur A2 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 12% 1 8% 11,2% 11, 11,4% 2004, prvat sysselsatta % 4% 2% 6,1% 6,3% 6, 2004 och 2005 Samtlga (N=239; ) Samma bransch 2006 (N=238; ) Samma företag 2005 och 2006 (N=181; )
15 Appendx 16 Könsspecfka effekter Fgur A3 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 5 45% 4 35% 43,9% 36,2% 46,8% 38,5% 1998, prvat sysselsatta % 1998 och % 1 5% Män (N=42; ) Kvnnor (N=191; ) Fgur A4 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 16% 14% 12% 1 8% 13,7% 2004, prvat sysselsatta och % 6,1% 6, 6,2% 4% 2% Män (N=52;204827) Kvnnor (N=187;758132)
16 Appendx 17 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 Könsspecfka effekter Fgur A5 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar ,5% 89,7% 82,1% 81, 1998, prvat sysselsatta och Män (N=48; ) Kvnnor (N=213; ) Fgur A6 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar ,3% 98,9% 95,3% 95,2% 2004, prvat sysselsatta och 2005 Män (N=54; ) Kvnnor (N=189; )
17 Appendx 18 Regressoner Tabell A1. Relatonen mellan nkomstutvecklng och övergång tll prvat drft nytt företag. Förklarande varabler Reg. A1 Inkomstutv Reg. A2 Inkomstutv Övergång 0,086 (0,129) 0,040 (0,046) Övergång x Kvnna 0,007 (0,132) 0,009 (0,052) Övergång x Utl.bakgr. 0,133 (0,146) 0,008 (0,069) Kvnna 0,004* (0,001) 0,007* (0,001) Utl.bakgr. 0,057* (0,002) 0,020* (0,001) Ålder -0,012* (0,0001) -0,004* (0,00003) Utb. 1 0,173* (0,026) 0,029* (0,013) Utb. 2-0,009* (0,003) -0,010* (0,002) Utb. 3-0,013* (0,003) -0,009* (0,001) Utb. 4-0,027* (0,003) -0,018* (0,002) Utb. 5 0,066* (0,003) 0,005*(0,002) Utb. 6 0,069* (0,003) 0,004* (0,001) Utb. 7 0,155* (0,006) 0,028* (0,003) Vård 0,001 (0,002) 0,001 (0,001) Storstad 0,024* (0,001) -0,002* (0,001) Konstant 0,882* (0,005) 0,271* (0,002) N Justerat. R 2 0,074 0,029 Regressonerna är skattade med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Notera att lönenkomstutvecklngen ej är procent. Sffror nom parentes är skattade robusta (justerade för förekomst av autokorrelaton och heteroskedastctet) standardfel för respektve parameter. * ndkerar att skattnngen är sgnfkant på 5 procents sgnfkansnvå.
18 Källor 19 Källor Branerd, E. (2002) Fve Years after: The Impact of Mass Prvatzaton on Wages n Russa, Journal of Comparatve Economcs, 30, Ferdman, C. och Nlsson, S. Löneskllnader mellan offentlg och prvat sektor, rapport SCB. Haskel, J. och Szymansk, S. (1993) Prvatzaton, Lberalzaton, Wages and Employment: Theory and Evdence for the UK, Economca, 238, s La Porta, R. och López-de-Slanes, F. (1999) The Benefts of Prvatzaton: Evdence from Mexco, Quarterly Journal of Economcs, 4, s Meggnson, W. L., Nash, R. C. och van Randerborgh, M. (1994) The Fnancal and Operatng Performance of Newly Prvatzed Frms: An Internatonal Emprcal Analyss, Journal of Fnance, 4, s Meggnson, W. L. och Netter, J. M. (2001) From State to Market: A Survey of Emprcal Studes on Prvatzaton, Journal of Economc Lterature, 39, s Pendelton, A. (1997) What Impact Has Prvatzaton Had on Pay and Employment? A Revew of the UK Experence, Industral Relatons, 3, s SCB, FAD. SCB, yrkesregstret. Shlefer, A. och Vshny, R. W. (1994) Poltcans and Frms, Quarterly Journal of Economcs, 4, s , specalbeställnng från SCB.
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs merDen svenska sjukfrånvaron
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska nsttutonen Examensarbete C Hösttermnen 2006 Den svenska sjukfrånvaron en stude skllnader mellan nrkes och utrkes födda under åren 2000-2005 Författare: Jenny Edlund
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merEn rapport från Almega. juni Välfärdsutmaningen
En rapport från Almega jun 2017 Välfärdsutmanngen 2020 Inlednng I SCB (2016) konstateras att de utbldnngsnrktnngar där arbetsgvarna har störst problem med att htta sökande är grundskollärar-, sjuksköterske-,
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merSteg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon
k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merÖvergång till privat drift inom offentlig sektor Mer i plånboken för den anställde. Carl Oreland Juni 2010
Övergång till privat drift inom offentlig sektor Mer i plånboken för den anställde Carl Oreland Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning....3 2. Tidigare studier av privatisering,
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merAlmedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation
Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merInnehåll: har missbrukat jämfört med om man inte har. missbrukat. Risk 1 Odds Risk. Odds 1 Risk. Odds
22 5 Innehåll:. Rsk & Odds. Rsk Rato.2 Odds Rato 2. Logstsk Regresson 2. Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estmerng (ML) 2.4 Multpel 3. Survval Analys 3. vs. Logstsk 3.2 Censurerade data 3.3 Data, SPSS 3.4 Parametrskt
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merModellering av antal resor och destinationsval
UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat
Läs mer2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Läs merBeräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher
Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng
Läs merKlarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett
Läs merOlika anbudsmodeller - olika kostnader
Olka anbudsmodeller - olka kostnader - En emprsk analys av Trafkverkets upphandlng av beläggnngsarbeten två regoner 2009-2011 av Anders Lunander * Trade Extensons AB Jun 2011 Sammanfattnng Promemoran analyserar
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Läs mer(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (48) _ SA LA LEDNINGSUTSKOTTET KQMM UN Sammanträdesdatum 2018-03 20 Dnr 2017/1081 - (a Moton demokrat på klarspråk INLEDNING Erk Åberg (MP) och Ingela Klholm Lndström [MP] nkom
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merStrukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen
Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som
Läs merDAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Läs merEkonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.
Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare
Läs merNär vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Läs merÄr du lönsam lilla småhus?
Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merRevisionsrapport. Finspångs kommun. Granskning av årsredovisning Matti Leskelä Stefan Knutsson
Revsonsrapport Gransknng av årsredovsnng 2011 Fnspångs kommun Matt Leskelä Stefan Knutsson 26 mars 2012 Gransknng av årsredovsnng 2011 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng 1 2 Gransknngsnrktnng 2 2.1 Bakgrund
Läs merGrön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Läs merCiteringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude,
Läs merUndersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys
Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,
Läs merNyckeltal och företags prestation under recession
Natonalekonom Kanddatuppsats Vt-09 Nyckeltal och företags prestaton under recesson Författare Rckard E Sjöberg Gustaf Toll Handledare Hossen Asgharan Sammanfattnng Ttel: Stude av nyckeltal och företags
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.
Läs merKvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Läs merArbetskraftskostnadsindex 2008=100
Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden
Läs merEH SmartView. Se alla risker och möjligheter med SmartView. Övervakning av kreditförsäkring. Euler Hermes Onlinetjänster
EH SmartVew Euler Hermes Onlnetjänster Se alla rsker och möjlgheter med SmartVew Övervaknng av kredtförsäkrng www.eulerhermes.se EH SmartVew Hantera rsker och maxmera möjlgheter vd rätt tllfälle I en osäker
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merÖvergång till privat drift inom offentlig sektor Högre lön för den anställde
Övergång till privat drift inom offentlig sektor Högre lön för den anställde nr 5 2010 årgång 38 Lönerna för anställda inom den svenska offentliga sektorn har historiskt sett utvecklats svagt. En viktig
Läs merGrön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat
Läs merENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Läs merGranskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merför alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merGrön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merKomplettering av uppföljningsplan som ingår i Verksamhetsplan och budget 2016
upp,mka STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Darenummer Malmberg Jan 20160413 IFN20150162 Idrott och frtdsnämnden Kompletterng av uppföljnngsplan som ngår Verksamhetsplan och budget 2016 Förslag
Läs merOm ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn
Läs merRinganalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel
VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt
Läs merPostadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige
"!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Linden 6 sep 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 6 sep 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-09-06 10:11: Vlket engagemang n verkar haft för detta tema. N har en så fn blå tråd ert Grön
Läs merOljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier
EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet
Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt
Läs merGrön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande
Läs merGrön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt
Läs merGrön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs merRekrytering till universitetsstudier -effekter av studiemedelsreformen 2001
Uppsala Unverstet 27/01/07 Natonalekonomska nsttutonen C-Uppsats Rekryterng tll unverstetsstuder -effekter av studemedelsreformen 2001 Författare: Rebecka Cederholm Eln Zetterlund Handledare: Martn Söderström
Läs mersocialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0
socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merVALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn
ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter
Läs merHjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag
RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revsonsrapport Matt Leskelä Stna Björnram September 2013 Gransknng av delårsrapport 2013 Fnspångs kommun Gransknng av delårsrapport 2013 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattande bedömnng 1 2 Inlednng 3 2.1
Läs merFramtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället
Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merAntal. Antal aktiva. Antal. till annan. aktiva under. till. studier. arbetslivs- vid inriktad rehab
Blaga 1 Insatsredovsnng, ndvdnrktade nsatser en närmare beskrvnng nsatser under 2012: 4 Totalt antal deltagare: 155 avslut som har fullföljt nsatsernas verksamhet (samt avslut totalt): 49 (67) (samt %)
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden
Läs merEnsamma kan vi inte förändra
2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 8 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-08 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merSammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna
1 (5) Barn- och utbldnngskontoret BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattnng av kvaltetsrapporter - kommunala skolorna Bakgrund Huvudmannen har stt Kvaltet- och utvecklngsprogram prorterat tre målområden
Läs merGenerellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur
Läs mer