Från utredningar till Förfrågningsunderlag

Från utredningar till Förfrågningsunderlag 31 DEL 1 Från konsultutredningar och projektering till entreprenadhandlingar: AMA Anläggning 13 Begrepp Entreprenadform Upphandlingsform Regelverk för förfrågningsunderlag Kontroll och provning Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet DEL 2 Erfarenheter från olika saneringar (entreprenadform mm) AMA AF 12 tillämpning Pyramidregel Exempel pyramidregel Företrädesregel Skrivregler Erfarenheter 32 Huvudmannautbildning 1

AB 04 och ABT 06 utgör en grund med allmänna bestämmelser avseende avtalsvillkoren för en entreprenad 33 34 Huvudmannautbildning 2

Dessa avtalsvillkor är helt samordnade med AMA AF 12 35 Förfrågningsunderlaget FU ska: Beskriva det arbete vi önskar få utfört. Beskriva hur det ska utföras med lämplig AMA kod. Arbetsmiljöfrågor behandlas i Arbetsmiljöplan och regleras i lag varför FU oftast inte behöver beskriva. Administrativa villkor i AF del. Tekniska krav i teknisk beskrivning/mängdförteckning 36 Huvudmannautbildning 3

Förfrågningsunderlaget FU ska: Inte innehålla en massa upprepningar av redan föreskriven text under aktuell rubrik i AMA. Bara text som kompletterar eller ändrar. Inte upprepa det som redan finns i lagtext. Inte bifoga eller skriva och hänvisa till tidigare utredningar. Däremot om man väljer funktionsentreprenad ska självklart undersökningar bifogas. Utnyttja AMA:s skrivregler. Inte ändra på riskfördelningen vad avser AB o ABT Inte ställa kvalifikationskrav på personal eller utförare det regleras automatiskt genom att ställa kraven på arbete och att kontrollera utförande. Inte delad entreprenad där B i Sidoentreprenad utför miljökontroll eller annat arbete som kan hindra. 37 I senaste manualen kapitel 4.5 så också i tidigare utgåvor Samma text: Projekteringen syftar till att utarbeta handlingar där det underlag som tidigare tagits fram i projektet omsätts i kalkylerbara termer på ett systematiskt sätt DETTA ÄR GRUNDEN FÖR ALLA FU DET INNEBÄR ATT INGA UTREDNINGAR SKA FINNAS I FU, UTFÖRANDE- ENTREPRENADER MEN KAN FINNAS I TOTALENTREPRENADER Lite stöd för detta hitta vi dock i senaste manualen under flik 20 Upphandling 38 Huvudmannautbildning 4

4.5 Förberedelser När huvudmannen har bestämt sig för att genomföra det i huvudstudien föreslagna åtgärdsalternativet vidtar förberedelsefasen. Den omfattar planering och projektering av åtgärderna samt framtagande av en anmälan om efterbehandling eller en tillståndsansökan. Syftet med förberedelseskedet är bland annat att kartlägga och minimera osäkerheterna kring den planerade åtgärdens miljömässiga och ekonomiska resultat. Projekteringen innebär att det underlag som tidigare tagits fram i projektet beskrivs kalkylerbart och systematiskt i olika handlingar, så att dessa kan fungera som förfrågningsunderlag för en entreprenadupphandling. 39 Otydliga handlingar skapar osäkerhet Osäkerhet är en risk Risk kostar pengar 40 Huvudmannautbildning 5

Osäkerheter i Utredningar och Åtgärdsbeskrivning ska inte överföras i FU, jmf AB 04 kap 1 6 o 7 komm, FU ska vara kalkylerbara termer och ordnade på ett systematiskt sätt Osäkerheter ska inte föras över till E (Anbudsräknaren) Osäkerhet/Risk ska stanna hos B ABT 06 1:8 komm 1:a st och 2:1 komm 2:a st 41 MEN RISK KAN FINNAS I TOTALENTREPRENADER Exempel på FU Totalentreprenad: AF Teknisk beskrivning förorenat mark inom område xx med en volym om xx m3 ska efterbehandlas så att åtgärdsmål enligt xx uppnås. Reglerbart a pris eller fastpris kan begäras 42 Huvudmannautbildning 6

MEN SKA INTE FINNAS I UTFÖRANDEENTREPRENADER Exempel på FU Utförandeentreprenad: AF Teknisk beskrivning förorenat mark inom område xx med en volym om xx m3 ska efterbehandlas på följande sätt. Xx m3 urschaktas och transporteras till av E bekostat upplag Xx m3 ersättningsmassor av typ xx Reglerbart a pris eller fastpris kan begäras 43 En kombination av funktionskrav och utförandekrav är det som oftast passar bäst. Exempel på kombinationer: Schakt av förorenad jord enligt givna förutsättningar, xx m3 mm, map material förorening vatten mm. Regleras mot fast pris eller reglerbar mängd. Tillfällig avledning av förorenat vatten får ske genom återinfiltrering till mark. Vatten som åter infiltreras ska renas så att följande krav uppfylls: X Y Z Regleras mot fast pris 44 Huvudmannautbildning 7

Hela Projekteringsarbetet ska: Beskriva det arbete som ska utföras INTE Beskriva hur och vem som utför Inte någonstans i AB eller AMA anges krav på kunskaper eller utbildning på den eller de personer som ska utföra arbetet. Beskriva hur det ska utföras med lämplig AMA kod. Arbetsmiljöfrågor behandlas i Arbetsmiljöplan och regleras i lag varför FU oftast inte behöver beskriva. Administrativa villkor i AF del. Tekniska krav i teknisk beskrivning/mängdförteckning 45 Att arbetet utförs korrekt ska visas av Entreprenören genom provning ABT kap 2 15 och krav i tekniskt beskrivning, samt egenkontroll och kvalitetsplan enligt ABT 06 kap 2 2 och krav i TB kap Y Att arbetet utförts korrekt kontrolleras av B eller dennes kontrollanter enligt ABT 06 kap 3 5-7 46 Huvudmannautbildning 8

Att arbetet utförts kontraktsenligt verifieras genom E:s provning och kontroll samt B:s Kontroll Kontroll som krävs för entreprenadens utförande ska utföras av entreprenören. Tex analyser schaktbotten, vatten kvalitet mm. B kontrollerar att E:s kontroller är korrekta 47 Kontroll utförs av B enligt ABT 06 kap 3 5 Detta avser såväl teknisk kontroll som ekonomisk kontroll Ingen kontroll som påverkar eller styr E:s arbete bör utföras av B eller sidoentreprenör. Provning såväl packning som miljöprovtagning genomförs som en del av entreprenadarbetet, provning. Detta innebär att Entreprenören genom bla egenkontroll och föreskriven provning ska verifiera att arbetet sker enligt föreskrifter i entreprenadhandlingar, jmf ABT 06 AB 04 kap 2 15. Beställaren kontrollerar att entreprenadarbetet genomförs enligt entreprenadhandlingar, jmf ABT 06/AB 04 kap 3 5-7 48 Huvudmannautbildning 9

E utför all provtagning av kontraktsarbetet. B utför all kontroll som krävs för att säkerställa att arbetet blir korrekt utfört Att B inte genom eget arbete, SE eller konsult påverkar arbetet är också ett viktigt skäl för att undvika hinder ABT 06 kap 4 3 pkt 1 49 ARBETSMILJÖ Arbetsmiljöfrågor vid efterbehandlingsentreprenader handläggs på samma sätt som alla andra byggnads och anläggningsarbeten BH ska utse en byggarbetsmiljösamordnare, BAS-P resp BAS-U och detta innebär att till BAS-U utses lämpligen E 50 Huvudmannautbildning 10

BAS-P Upprättar arbetsmiljöplan och inventerar aktuella risker och hur dessa ska hanteras. Detta ska sedan finnas i den AMP som ska ingå i FU. BAS-U anpassar sedan denna plan under utförandeskedet Arbetsmiljö är ju lagstiftning och gäller alltid, se ABT kap 1 12 51 DEL 2 Erfarenheter från olika saneringar (entreprenadform mm) AMA AF 12 tillämpning Pyramidregel Exempel pyramidregel Företrädesregel Skrivregler Erfarenheter Vetlanda transporter GNOSJÖ mfl 52 Huvudmannautbildning 11

Allt du skriver används emot dig Använd AMA:s beskrivningsregler, ändra inte på redan föreskrivande text komplettera endast där så är nödvändigt. 53 Regler för samband mellan AF och AMA AF 12 se sid 9. Tillämpning och Skrivregler se sid 47. Motsvarande finns i respektive teknisk AMA 54 Huvudmannautbildning 12

Som inledning till en beskrivning anges som ex: Denna beskrivning ansluter till AMA Anläggning 13 I beskrivningen förs in de i projektet tillämpliga koder med tillhörande rubriker ur AMA med komplettering av koder och rubriker från RA och ev. AMA-nytt. Komplettera under aktuell kod med rubrik projektspecifika föreskrifter. Ändra där så är nödvändigt på föreskrifter i AMA resp AB 04/ABT 06 Tillämpning redovisas inledningsvis i resp AMA. Ex: AMA AF 12 sid 47 AMA Anläggning 13 sid 15 55 AMA Anläggning 13 BDB SANERINGSARBETEN I MARK, ANLÄGGNING OD Saneringsarbete ska utföras på sådant sätt att spridning och exponering av föroreningar minimeras. Denna kravtext finns under denna kod varför inget mera om spridning behöver skrivas. 56 Huvudmannautbildning 13

AMA Anläggning 13 CBB JORDSCHAKT Stubbrytning ska vara utförd innan schaktning av underliggande jord utförs, om denna jord ska användas till fyllning. Schaktning ska utföras så att schaktbotten inte uppluckras. Släntlutning ska anpassas till jordens sammansättning och hållfasthet och till grundvattenförhållanden, förekommande belastningar samt till övriga rådande förutsättningar och förhållanden. Sten och block i schaktslänt ska schaktas bort om det finns risk för nedfall. I de fall tjälning och påföljande upptining i schakt kan förorsaka skada på befintlig konstruktion eller anläggning ska denna skyddas mot frysning. Schakt i förorenad jord eller avfall och förorenade massor ska utföras så att spridning och exponering av föroreningarna undviks. Material av typ restprodukter, återvunna material och dylikt som påträffas i jordschakt ska anmälas till beställaren. Schaktning får påbörjas först när utsättning av befintliga ledningar har utförts. Vid schakt närmare befintlig kabel eller ledning än 1,0 m och då kabel måste underschaktas och hängas upp ska kontakt tas med ledningsägaren. Om skada uppkommit på kabel eller ledning ska detta omedelbart rapporteras till ledningsägaren. Vid schakt intill befintliga belysningsstolpar ska stolparna stöttas eller säkras på annat sätt. Schakt närmare befintlig kabel eller ledning än 1 m ska utföras med handschakt. Schaktmassor får inte läggas upp på trafikerade ytor. Upplag för schaktmassor ska anordnas så att underliggande ledningar, hårdgjorda ytor, anläggningar och byggnader inte skadas. Upplag vid spår får inte placeras närmare spår och kontaktledningsstolpe än vad som anges i Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 2.2 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde. Vakuumschaktning Vid vakuumschaktning ska arbetet utföras av personal med dokumenterad erfarenhet av metoden. 57 Pyramidregeln C CB CBB CBB.1 CBB.11 CBB.14 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för väg, plan o d Jordschakt för vegetationsyta När kod och rubrik CBB.14 anges gäller föreskrifter i AMA under överordnade rubriker Observera att följande rubrik inte är överordnad: CBB.11 Jordschakt för väg och plan o d Huvudmannautbildning 58 2015-08-26 Huvudmannautbildning 14

Pyramidregeln C CB CBB CBB.1 CBB.11 CBB.14 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för väg, plan o d Jordschakt för vegetationsyta Denna rubrik behöver endast anges i beskrivningen för att föreskrifter under alla överordnade koder och rubriker skall gälla. Överordnade rubrik i avsnittet anges dock normalt i den omfattning som behövs för att dela in beskrivningen i avsnitt. Föreskrifter i AMA under dessa gäller ändå Huvudmannautbildning 59 2015-08-26 Åberopad produktionskod i TB med hänvisning till AMA CBB.14 Jordschakt för vegetationsyta. Huvudmannautbildning 60 2015-08-26 Huvudmannautbildning 15

Följande föreskrifter gäller då. C CB CBB CBB.1 CBB.11 CBB.14 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för väg, plan o d (denna kod gäller ej) Jordschakt för vegetationsyta Huvudmannautbildning 61 2015-08-26 Följande föreskrifter gäller då. C CB CBB CBB.1 CBB.14 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för vegetationsyta Schakt för vegetationsyta ska utföras på ett sådant sätt att schaktbotten inte packas och att inte vatten blir stående. Vid schaktning ska entreprenören fortlöpande vara uppmärksam på att jordarten i undergrunden överensstämmer med den i handlingarna angivna. Avvikelser ska utan dröjsmål anmälas till beställaren. Huvudmannautbildning 62 2015-08-26 Huvudmannautbildning 16

Följande föreskrifter gäller då. C CB CBB CBB.1 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta INGEN FÖRESKRIVANDE TEXT I AMA ENDAST OBJEKTSPECIFIK TEXT Huvudmannautbildning 63 2015-08-26 Följande föreskrifter gäller då. CBB JORDSCHAKT Stubbrytning ska vara utförd innan schaktning av underliggande jord, om denna jord ska användas till fyllning. Schaktning ska utföras så att schaktbotten inte uppluckras. Släntlutning ska anpassas till jordens sammansättning och hållfasthet och till grundvattenförhållanden, förekommande belastningar samt till övriga rådande förutsättningar och förhållanden. Sten och block i schaktslänt ska schaktas bort om det finns risk för nedfall. I de fall tjälning och påföljande upptining i schakt kan förorsaka skada på befintlig konstruktion eller anläggning ska denna skyddas mot frysning. Schakt i förorenad jord eller avfall och förorenade massor ska utföras så att spridning och exponering av föroreningar undviks. Material av typ restprodukter, återvunna material o d som påträffas i jordschakt ska anmälas till beställaren. Schaktning får påbörjas först när utsättning av befintliga ledningar har utförts. Vid schakt närmare befintlig kabel eller ledning än 1,0 m och då kabel måste underschaktas och hängas upp ska kontakt tas med ledningsägaren. Om skada uppkommit på kabel eller ledning ska detta omedelbart rapporteras till ledningsägaren. Vid schakt intill befintliga belysningsstolpar ska stolparna stöttas eller säkras på annat sätt. Schakt närmare befintlig kabel eller ledning än 1 m ska utföras med handschakt. Schaktmassor får inte läggas upp på trafikerade ytor. Upplag för schaktmassor ska anordnas så att underliggande ledningar, hårdgjorda ytor, anläggningar och byggnader inte skadas. Upplag vid spår får inte placeras närmare spår och kontaktledningsstolpe än vad som anges i Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 2.2 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde. Vakuumschaktning Vid vakuumschaktning ska arbetet utföras av personal med dokumenterad erfarenhet av metoden. Huvudmannautbildning 64 2015-08-26 Huvudmannautbildning 17

Följande föreskrifter gäller då. C CB TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT Identifiering, klassificering, benämning och beskrivning av jord ska baseras på SS-EN ISO 14688-1 och SS-EN ISO 14688-2:2004. Identifiering och klassificering av berg ska baseras på SS-EN ISO 14689-1:2004. Indelning i materialtyper utförs enligt tabell AMA CB/1. Kulkvarnvärde ska bestämmas enligt SS-EN 1097-9 och VVMB 612. Tabell AMA CB/1. Indelning i materialtyper Bilaga AMA Klassificering och benämning ska tillämpas. Materialtyp 1 är sprängsten av berg av kvaliteten bergtyp 1 eller 2 oberoende av fraktion, krossat eller okrossat. Materialtyp 2 är grovjord oberoende av fraktion, krossat eller okrossat. Materialtyp 3A är sprängsten av berg av kvaliteten bergtyp 3 oberoende av fraktion, krossat eller okrossat. Kornstorleksfördelning ska bestämmas enligt SS-EN 933-1:2012. Lerhalt ska bestämmas enligt SIS-CEN ISO/TS 17892-4:2013. Organisk halt ska bestämmas enligt SS 27107. Huvudmannautbildning 65 2015-08-26 Följande föreskrifter gäller då. C TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM Arbeten i jord ska utföras med betryggande säkerhet mot ras, stabilitetsbrott, skred eller annan form av markgenombrott. Arbeten ska bedrivas så att angivna gränsvärden eller riktvärden för markvibrationer, luftstötvågor, buller och damm inte överskrids. Underlag för arbetsberedning för utförande av markarbeten Skriftligt underlag för arbetsberedning ska upprättas för arbeten som kan påverka arbetsmiljö och säkerhet omgivning såsom byggnader/anläggningar, mark, vatten och luft tredje man. Dock ska skriftligt underlag för arbetsberedning alltid upprättas vid schakt och/eller fyllning i/på finjord, med en nivåskillnad mellan schaktbotten och omgivande mark eller fyllning överstigande 2,0 m vid arbeten som utförs inom område där jordens odränerade skjuvhållfasthet understiger 10 kpa vid schakt mer än 1,0 m under grundvattenytan i silt eller friktionsjord vid samtidig aktiv sänkning av grundvattennivån vid arbeten som kan befaras ha inverkan på grundvatten i omgivningen eller medföra transport av föroreningar vid risk för skadliga deformationer och rörelser hos omgivande mark, ledningar, konstruktioner och anläggningar. Underlag för arbetsberedning ska innehålla detaljerad beskrivning av arbetenas utförande inklusive etapper/skeden restriktioner för utförandet (till exempel inbördes ordning, milstolpar, utrustning, belastningar, arbetstider, vattenstånd) beskrivning av huvudsakliga risker kontrollmätningar inklusive larm- och gränsvärden förebyggande och avhjälpande åtgärder. Underlag för arbetsberedning ska vara baserade på beräkningar eller bedömningar och ska omfatta arbetenas samtliga skeden/etapper. Beräkningar och bedömningar ska vara dokumenterade och biläggas underlaget. Underlag för arbetsberedning ska dokumenteras i enlighet med SS-EN 1997-1:2005 samt riktlinjerna i IEG Rapport 4:2008 inklusive erforderliga ritningar och skisser. Underlag för arbetsberedning ska delges beställaren Huvudmannautbildning 66 2015-08-26 Huvudmannautbildning 18

Företrädesreglen C CB CBB CBB.1 CBB.11 CBB.14 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK MM SCHAKT JORDSCHAKT Jordschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta Jordschakt för väg, plan o d Jordschakt för vegetationsyta Egen objektspecifik text Föreskrift som beskrivaren själv skriver i beskrivningen gäller före föreskrifter i AMA under aktuell rubrik och även före överordnad föreskrift. Huvudmannautbildning 67 2015-08-26 Föreskrift som avviker från AMA skall vara tydlig, men den behöver inte formuleras som med ändring av AMA AF gäller Använd formulering Med ändring av AMA föreskrivs om det är nödvändigt för att tydliggöra föreskriften. 68 Huvudmannautbildning 19

Språket ska vara Klart och konsekvent Undvik onödiga förstärkningsord, såsom fullständigt tät, OBS!, exakt rakt ) Använd uttrycket Där ej annat anges endast där Du verkligen menar det. Enkla korta meningar Rätt terminologi 69 Skriv inte sådana föreskrifter som redan finns i AB/ABT eller AMA! Ex entreprenören skall förvissa sig om omständigheterna på plats det står redan i AB 1 7 Motivering att det är tydligare om det står på två ställen är INTE skäl för att skriva sådan föreskrift. 70 Huvudmannautbildning 20

Beskrivningen är ett komplement till ritningar Regler för vad som anges på ritning resp beskrivning finns inte Föreskrift för upphandling skall vara kalkylerbar En uppgift i handling skall anges där man förväntar sig att det skall finnas 71 AMA publikationer RA Råd och anvisningar till projektören MER Mät och Ersättnings Regler AMA nytt AMA Nytt INFO Särtryck olika yrkesområden Motiv bakgrund till AMA text 72 Huvudmannautbildning 21

MF med beskrivn Övr handl Alternativ: TB (enbart) TB+MF i ett eller i separata dokument 73 AMA gäller endast när den åberopas AMA är vägledande i bedömning om vad som är fackmässigt Föreskrifter i AMA strider inte mot myndighetskrav 74 Huvudmannautbildning 22

SYFTET MED MER ÄR ATT DE SKA: UTGÖRA ENHETLIGA REGLER FÖR MÄTNING OCH ERSÄTTNING AV ARBETE SKAPA UNDERLAG FÖR ENHETLIGA MÄNGDFÖRTECKNINGAR UNDERLÄTTA REGLERING AV REGLERBARA MÄNGDER UNDERLÄTTA REGLERING AV ÄNDRINGAR OCH TILLÄGGSARBETEN UNDERLÄTTA UPPRÄTTANDE AV SYSTEMATISERAD KOSTNADSSTATISTIK 75 MER I AMA Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning av arbete. För att MER ska gälla för det aktuella objektet ska den vara förtecknad som handling i grupp 6 särskilda mät- och ersättningsregler (AB 04 kap 1 3) alternativt grupp 6 förfrågningsunderlag (ABT 06 kap 1 3) i förfrågningsunderlagets administrativa föreskrifter under AFB.22 enligt AMA AF 12. Därmed gäller MER vid reglering av i mängdförteckning angiven mängd samt vid reglering av ÄTA-arbeten enligt AB 04 eller ABT 06, kap 6 6. 76 Huvudmannautbildning 23

77 Huvudmannautbildning 24