Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Transkript

1 Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för efterbehandlingen Reducera osäkerheterna Få återstående osäkerheter entydiga och kalkylerbara För detta krävs: Kunskap Erfarenhet Fantasi 1

2 Exempel på osäkerheter i en efterbehandlingsentreprenad Om föroreningarna Vilka verksamheter har pågått i området? Vilka föroreningar kan påträffas och vilka halter förekommer? Var finns föroreningarna? Hur stora volymer är förorenade? Hur ska massorna hanteras; behandling? återläggning? mellanlagring? bortforsling? deponering? Säkerhetsaspekterna för arbetena Om platsförhållandena Geologiska och geotekniska Hydrologiska och hydrogeologiska Skyddsobjektens status 2

3 Exempel på osäkerheter i en efterbehandlingsentreprenad (forts.) I kalkylen prissättning tidplan kapaciteter arbetsmiljökrav stillestånd (väderförhållanden och överraskningar ) kompletterande upphandlingar (t.ex. massor till deponi) Noggranna förberedande undersökningar krävs och fantasi kring vad som kan hända. Undersökningarna ska vara inriktade på åtgärder och resultaten ska vara användbara för entreprenören. Det är projektörens viktigaste uppgift att omvandla utrednings- och undersökningsresultat till praktiska och kalkylerbara åtgärder. 3

4 Svåra moment i entreprenaden Följande förhållanden och arbeten är i allmänhet svåra : dålig stabilitet (låg säkerhetsfaktor mot ras eller skred) schakt under grundvattenytan hantering av blöta massor avvattning av blöta massor länshållning och vattenrening logistik vid trånga utrymmen inom arbetsområdet koordination logistik och provtagning 4

5 Villkor begränsar handlingsutrymmet I projekt där tillstånd krävs (av MD eller Lst) kan i den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen utförandet låsas fast via: allmänna villkoret som är ett åtagande baserat på inlämnade handlingar (.saneringen ska genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden åtagit sig i målet. ) explicita villkor kring utförandet 5

6 Villkor begränsar handlingsutrymmet (forts.) Hur kan man göra för att få frihetsgrader i utförandet? söka få paraplytillstånd som tillåter flera metoder. Valet kan då ske när omständigheterna bättre kunnat kartläggas. Förenas ofta med en delegation till tillsynsmyndigheten att (om myndigheten finner behov av) föreskriva ytterligare villkor (hur tillgodoser vi kravet på BAT?) föreslå villkor som fokuserar på konsekvenser (oftast begränsning i utsläpp) till omgivningen i kombination med ovanstående 6

7 Villkor relaterade till konsekvenser av verksamheten Verksamhet Påverkan Effekter Konsekvenser Effekter = förändringar Konsekvenser = förändringarnas betydelse utifrån olika intressen Skyddsåtgärder / försiktighetsmått Ev. villkor 7

8 Var gör vi av de förorenade massorna (avfallet)? Eftersom en ansenlig kostnad i efterbehandlingen kan komma att ligga på omhändertagande av massorna i en avfallsanläggning bör denna länk tas i tidigt beaktande. Kunskap krävs således också kring avfallsklassificering och avfallshantering. Obs! Farligt avfall enligt avfallsförordningen och deponeringsförordningen är inte samma sak. Klassificeringen bygger på olika exponeringsfall. Vi bör använda termerna farligt avfall deponi, icke farligt avfall deponi och inert avfall deponi när vi refererar till deponeringsförordningen. 8

9 Var gör vi av de förorenade massorna (avfallet)? Klassning av massorna i avfallskategorier Hur fastställer vi om massorna är farligt avfall? (Avfall Sveriges RAPPORT 2007:01?) Om massorna är farligt avfall, vilka ytterligare analyser krävs (för behandling, för deponering)? Vilka anläggningar har tillstånd ta emot farligt avfall (ofta begränsat vid grinden ) i de mängder som uppstår i entreprenaden? Om deponering krävs har anläggningen en farligt avfall deponi eller är det tillräckligt med icke farligt avfall deponi (Avfall Sveriges RAPPORT 2007:01)? Vad krävs om massorna inte är farligt avfall? (normalt ingen provning inför deponering) 9

10 Centrala industriområdet, Åtvidaberg Den volymmässigt största sättningen inom området påträffades i kanten mot kärret. Torvskiktet stupar brant ner mot vattenytan på båda sidor. Torven överlagras till höger i bilden av slagg. 10

11 Centrala industriområdet, Åtvidaberg 11

12 Centrala industriområdet, Åtvidaberg Utflöde av grundvatten med stort innehåll av suspenderad silt. 12

13 Centrala industriområdet, Åtvidaberg Samtliga mätdata och uppgifter om klassificering för varje ruta och nivå fördes in och sparades i en accessdatabas. I databasen fördes för varje sanerad ruta in uppgifter om datum, nivå, XRF-analysnummer, PID-värde, klassificering i en av 8 förutbestämda kategorier: T1 - Farligt avfall 1 - Metaller, T2 - Farligt avfall 1 - Miljögifter (PCB, PAH mfl), T3 - Farligt avfall 1 - Lösningsmedlel, Petrolum, T4 - Farligt avfall 1 - Tunnor, Dunkar, Hinkar, T5 - Svagt förorenad 2- Jord, slagg etc., T6 - Komposterbart 3 - Rent papp, kartong, spån, T7 - Brännbart 3 - Virke, Trä, Möbelspill etc, T8 - Inert fyllningsmassor 3- Rent material I förekommande fall infördes även referens till ackrediterade analyser och tagna foton. Uppgifter från samma ruta och samma nivå samlades på ett särskilt datablad. Totalt innehåller den avslutade databasen 1216 datablad fördelat på 208 rutor. 13

14 Centrala industriområdet, Åtvidaberg PAH- och oljeförorenad jord behandlades med bakterier På deponin i Korshult. Med hjälp av luftningsslangar och sprinklersystem kunde jorden syresättas och bevattnas under behandlingen 14

15 Centrala industriområdet, Åtvidaberg 15

16 Centrala industriområdet, Åtvidaberg 16