Årsplan 2018 med budget 2019-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-11-27
Innehållsförteckning Helhet med ambition att ta långsiktigt ansvar... 2 Majoritetsförklaring... 3 Styrmodell... 5 Omvärldsanalys... 8 Befolkningsutveckling... 11 Kommunfullmäktiges mål... 13 Kommunala bolag... 17 Ekonomisk plan 2018-2020 med budgetramar... 18 Nämndernas ramar... 20 Finansiell analys av budget 2018-2020... 22 Ekonomisk sammanställning... 29 BILAGA 1 - Driftbudgetram per nämnd... 30 BILAGA 2 - Investeringsbudget per nämnd 2018-2020... 31 BILAGA 3 - Nämndernas mål 2018... 32
Helhet med ambition att ta långsiktigt ansvar Strängnäs kommun växer! Intresset för att bygga i vår kommun är stort och vi konstaterar att många projekt står i startgroparna, många pågår och att några nu är färdiga. Vi tänker till exempel på Resecentrum. Vi har fortsatt att ta ansvar för ekonomin under 2017 och det är oerhört viktigt att kommunstyrelsen under 2018 fortsätter att ta ett långsiktigt ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Under 2017 har vi genomfört utredningar kopplade till vårt arbete med den långsiktiga ekonomiska planen. Kommunstyrelsen tar nu ytterligare grepp om hela kommunkoncernens möjligheter och förmåga att bidra till att nå kommunfullmäktiges övergripande mål det är ett prioriterat område för kommunstyrelsen 2018. Vi har under 2017 sett positiva effekter av hur vi hanterat våra gästhamnar, vi har investerat i hamnområdena och lagt ut verksamheten till positiva lokala aktörer. De har gjort ett bra arbete med att utveckla vårt erbjudande till kommunens båtgäster. För 2018 gäller det att tillsammans med företagarna formera vårt näringslivsarbete. Vi ska stärka vårt företagsklimat genom att tydliggöra de åtgärder vi nu genomför med kontaktcenter, ökad takt i fiberutbyggnaden samt färdigställandet av dubbelspåret och resecentrum. Även den nya Movingotaxan i kollektivtrafiken bidrar till detta. Under 2018 ska vi fokusera särskilt på följande områden: digitalisering, vårt arbetsgivarvarumärke, tidiga insatser och verksamhetslokaler. Vi ska tillsammans göra verklighet av vår digitala strategi. Vi ska tänka digitalt först i allt vi gör för att stärka kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet 2018 är det "just do it" som gäller! Sjuktalen är för höga i Strängnäs kommun. Vi ska metodiskt verka för en ökad frisknärvaro i hela organisationen, bland annat genom att arbeta brett med förebyggande åtgärder och aktivt lyfta fram goda exempel och därmed gemensamt stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Detta är fortsatt en av våra viktigaste uppgifter under 2018. Vi har ett ungdomsråd som vi ska vara stolta över och vi ska ta hjälp av våra unga i arbetet med tidiga insatser. Vi ska ta vara på de ungas idéer och synpunkter i frågor som engagerar unga idag och är viktiga för Strängnäs kommun. Kommunkoncernen har stora lokalfrågor att hantera och vi ser lokaloptimering och lokalfinansiering som ett särskilt viktigt område starkt kopplat till kommunens framtida finansiella situation och möjlighet att fokusera våra resurser på våra medarbetare istället för på lokaler. Vi ser många utmaningar men ser fram emot att tillsammans i kommunstyrelsen arbeta med att möta utmaningarna och gemensamt förvalta möjligheterna! Strängnäs kommun växer, företag vill investera här och vi ska med en ambition om att ta ett långsiktigt ansvar för hela kommunkoncernen fortsätta arbeta med alla aktörer som vill bidra till en positiv utveckling! Jacob Högfeldt Monica Lindell Rylén Cecilia Vikström Kommunstyrelsens ordf (M) 1:e vice ordf kommunstyrelsen (S) Kommundirektör 2
Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman planoch byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation.
Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan 2014. Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. 4
Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). Styrmodell Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom målsättningar på kort och lång sikt. Kommunens mål- och resultatstyrning syftar till att alla ska kraftsamla kring det som är kommunens huvuduppdrag och stärka målkedjan från kommunfullmäktige till varje medarbetare. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 5
Den kommunala verksamheten styrs av lagar och förordningar. Tillsammans med kommunens övergripande strategier och planer anger dessa vad verksamheterna behöver förhålla sig till. Men allt kan inte bli synligt i kommunens årsplan, kommunstyrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. I årsplanen beskrivs kommunfullmäktiges övergripande målsättningar genom att politiken prioriterat vad som är viktigast att åstadkomma på ett till tre års sikt. - och resultatstyrning i Strängnäs kommun Vision Resultat Majoritetsförklaring Kommunfullmäktige VAD? Politiken Nämnder och styrelser Enheter Uppföljning Förbättringsgrupper Medarbetare HUR? Förvaltningen Visionen anger färdriktningen i ett längre perspektiv. Tillsammans med majoritetsförklaringen formulerar kommunfullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från fem gemensamma områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna ska formulera hur de tänker bidra till fullmäktiges övergripande mål. Kommunstyrelsen och nämndernas mål blir sedan styrande för förvaltningens arbete. Enheter har uppdraget att formulera sina viktigaste mål och aktiviteter i sin arbetsplan tillsammans med medarbetarna. Alla medarbetare har ett uppdrag att aktivt delta i utvecklingen av verksamheten. Beskrivningen synliggör den röda tråden och betydelsen av att länka ihop delarna. Uppföljningen ska säkerställa framför allt två saker. För det första att vi fullföljer färdriktningen på såväl kort som lång sikt och för det andra att få återkommande lägesbeskrivningar om hur vi ligger till för att kunna vidta ytterligare åtgärder när det behövs. Vision Visionen är vår gemensamma ledstjärna och beskriver ett önskvärt framtida tillstånd. Den ska inspirera och utmana oss både i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Visionen är grunden för arbetet med mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun. Visionen är inte definierad i mätbara termer. Strängnäs kommuns vision lyder: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen 6
I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i. Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invånarnas olika behov och önskemål. Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en hållbar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kulturupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus. Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt. Våra fyra huvudorter och den till stora delar Mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet en möjligheternas kommun. Brobygget För att möta dagens och morgondagens utmaningar samt uppnå goda resultat för medborgarna och brukarna krävs en tydlig stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det är med utgångspunkt från detta viktigt att ta ett helhetsgrepp om hur de framtida utmaningarna ska mötas. Brobygget skapades för att beskriva och samla det som är viktigt för oss att ha med på vår utvecklingsresa. Värderingarna, principerna ger oss tillsammans med visionen ett gemensamt språk och ett synsätt som blir ett stöd inför de beslut som behöver tas både i det dagliga arbetet som mer långsiktigt. Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhållningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista. Länkande ledarskap Medarbetarnas engagemang - och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Strängnäs kommuns värdegrund beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla mötena och samspelet både internt inom organisationen som i möten och kontakten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna. 7
Värdegrunden utgår från ledorden utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet och står för: Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället Vi bemöter alla med respekt och värdighet Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Årshjul Arbetet med kommunens mål- och resultatstyrning kan visualiseras i ett årshjul där det finns parallella årscykler som rullar över året. Det första hjulet avser planeringen för mål och budget, år 1, och det andra hjulet illustrerar uppföljningstillfällen under året, år 2. Omvärldsanalys Behovet av att göra omvärldsanalyser växer då kraven är stora på kommuner när det gäller anpassning till en föränderlig omvärld. Förutsättningarna för kontakter förändras på grund av digitaliseringens transformerande kraft. Fler ska kunna vara delaktiga i att både skapa och dra nytta av framtida lösningar. Delaktigheten i den demokratiska processen påverkas i hög grad av den digitala utvecklingen. Detta gäller även vikten av att skapa jämlika villkor i samhällets insatser inom vård- och omsorg samt skola. I dag byggs för få nya bostäder. De stora städerna växer stadigt och kan fungera som ekonomiska och kulturella motorer för sina respektive regioner, som också hjälper mindre orter att växa och utvecklas. Om städerna och regionerna ska kunna utvecklas måste det vara lätt att förflytta sig i och mellan storstäderna och de omgivande mindre samhällena. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att vara både attraktiv och lättillgänglig, så att människor enkelt kan pendla även över läns- och landsgränser. En sådan utveckling kortar även restiderna och minskar trycket på centralt belägna bostäder. Byggandet behöver anpassas till såväl behoven på bostadsmarknaden som kommande klimatförändringar och nya regler för återvinning och kemikalieanvändning. 8
Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar, vilket ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård som i dag. Den främsta orsaken till befolkningsökningen är nettomigration, men även födelseöverskott bidrar till ökningen. Framtida nettomigration är svår att prognostisera och beror på en rad faktorer, inte minst förhållanden i omvärlden. Födelseöverskottet beror främst på att generationen från slutet av 1980- och början av 1990-talet kommit upp i barnafödande åldrar, men också på att en relativt stor andel av den invandrade befolkningen är i barnafödande åldrar. Samtidigt som vi har en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för den stora fyrtiotalistgenerationen allt mer märkbara inom hälso- och sjukvården och så småningom även i äldreomsorgen. Om vi inte hade haft någon invandring skulle antalet personer i yrkesverksam ålder, 20 64 år, till och med minska fram till år 2020. Ökningen av gruppen i yrkesverksam ålder är ett resultat av vår nettoinvandring. Kostnaderna ökar också av andra skäl än demografiska. Framförallt som en följd av höjd ambitionsnivå på nationell och lokal nivå. Men kostnadsökningar kan även komma av omställningskostnader, engångshändelser, ökade pensionskostnader etc. Ytterligare ett skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Som en följd av den kraftiga befolkningsökningen har antalet anställda lärare, socialsekreterare med flera ökat kraftigt. Det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna för hyrpersonal och andra lösningar. Det gäller till exempel lärare, socionomer och sjuksköterskor. Som en följd av det blir behovet av att arbeta på nya sätt stort, vilket till exempel kan innebär att arbetsuppgifterna behöver renodlas så att kringuppgifter som inte kräver specialistkompetens kan utföras av andra yrkesgrupper. Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP, bruttonationalprodukt, och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet 2017 hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern 15 74 arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. SKL bedömer (september 2017) att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året för att därefter återgår till ett konjunkturellt normalläge under 2019. Det innebär att tillväxttalen blir betydligt lägre efter 2018. De globala konjunkturutsikterna är fortfarande positiva. BNP utvecklades relativt starkt i såväl USA som Kina och euroområdet det andra kvartalet 2017. Den globala konjunkturåterhämtningen har medfört att exportorderingången i den svenska industrin har ökat snabbt under 2017. Den inhemska utvecklingen rymmer stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som 9
antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP* 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,1 1,2 0,9 0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,1 3,1 3,4 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 2,0 1,8 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,6 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Befolkning 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: SKL Regeringens prognos har snabbare tillväxt av skatteunderlaget i år och mot slutet av prognosperioden än SKL:s. Regeringen baserar sin prognos på större ökning av arbetade timmar än SKL:s samtliga år, framförallt 2017 och 2019. Till en mindre del motverkas detta av att SKL räknar med snabbare lönehöjningar. Åren 2018 och 2019 räknar SKL även med större beskattningsbara sociala ersättningar till hushållen, delvis till följd av att SKL utgår från högre arbetslöshet. Ekonomistyrningsverkets och SKL:s prognos för 2018 visar nästan lika stor ökning av skatteunderlaget trots att SKL men inte ESV beaktat förslaget om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Förklaringen är att ESV räknar med svagare utveckling av såväl arbetade timmar som timlön. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2016 2020 SKL, sep 5,0 4,4 3,4 3,5 3,8 3,9 21,7 Reg, sep 4,9 4,8 3,4 4,0 3,9 22,8 ESV, sep* 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 21,8 SKL, aug 5,0 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 *ESV:s prognos gjordes innan Budgetpropositionen för 2018 var publicerad, vilket betyder att förslaget om höjt grundavdrag 2018 för personer som fyllt 65 år inte var känt. Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Välfärdsmiljarderna I samband med Budgetpropositionen för 2017 beslutade riksdagen om ett tillskott till kommunsektorn om 10 miljarder fr o m. 2017 för att kommuner och landsting ska ha långsiktiga planeringsförutsättningar. Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. I Budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att kommuner och landsting tillförs 5 miljarder år 2019 (3,5 till kommuner och 1,5 till landsting) och ytterligare 5 miljarder 2020. Detta tillskott görs utöver de redan beslutade välfärdsmiljarderna enligt Budgetpropositionen för 2017. Dessa nya tillskott förs till det generella statsbidraget och fördelas således lika i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. 10
relativ fördelning Befolkningsutveckling Befolkningen i Strängnäs kommun har i snitt ökat med knappt 300 invånare per år sedan 1970. Befolkningsökningen innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,12 procentenheter för perioden 1970-2016. Den senaste femårsperioden har befolkningen i Strängnäs kommun vuxit med i snitt 1,15 procentenheter och den senaste tioårsperioden med 1,06 procentenheter. Diagrammet nedan visar att det är relativt stor variation för befolkningsförändringen. År 2016 var ökningen 478 personer, vilket motsvarar en relativ ökning om 1,49 procentenheter. Relativ befolkningstillväxt 1968-2016, Strängnäs kommun i jämförelse med riket Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig i vissa mått från rikets. Se diagrammet nedan. Andelen av de allra yngsta individerna är något lägre i Strängnäs än i riket, medan andelen i skolåldern är något högre i Strängnäs. Gymnasieåldern väger jämt. Strängnäs har färre personer i yngre medelålder, runt 30 år, relativt rikets nivå. Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 1970 till dagens 22,2 procent (riket 19,8 procent). 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Strängnäs 2016 Str 2026 riket 2016 riket 2026 0 år 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-w ålder 11
Den prognostiserade fördelningsutvecklingen per åldersgrupp framgår även av diagrammet. (Notera att flyktingprognosen inte är inkluderad, då den enbart sträcker sig till år 2021, se vidare nedan.) En befolkningsprognos görs utifrån den verklighet och den kunskap som finns då prognosen tas fram. Förändringar i omvärlden är svåra att förutse och därför finns alltid viss osäkerhet i prognoser. Det omfattande flyktingmottagandet i Sverige under de senaste åren är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Stora svängningar i ålderskullarnas storlek, på grund av historiska variationer av födelsetalen, har stor påverkan på utvecklingen för specifika åldersgrupper. Befolkningsprognosen görs av samhällsbyggnadskontoret och baseras bland annat på befolkningsunderlag från Statistiska centralbyrån samt på den prognos som socialkontoret tar fram varje år över hur många nyanlända kommunen förväntas ta emot kommande år. Prognosen på nyanlända bygger till stor del på de anvisningstal över hur många kommunen ska ta emot per år samt tillgång till bostäder, tidigare erfarenhet och information från Migrationsverket. Befolkningsprognosen nedan är förutsättningar för Årsplan 2018 med budget 2019-2020. Utfall 2010-2016 är per 31 december. Uppgifterna för 2017-2020 är prognoser. Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 0 379 314 374 330 355 334 348 357 393 402 410 1-5 2 025 2 069 1 983 2 009 2 008 1 966 1 929 1 983 1 999 2 077 2 111 6-9 1 565 1 658 1 747 1 773 1 790 1 825 1 821 1 793 1 833 1 788 1 764 10-12 1 114 1 106 1 164 1 242 1 298 1 322 1 403 1 454 1 450 1 424 1 462 13-15 1 106 1 119 1 106 1 162 1 167 1 223 1 300 1 355 1 397 1 465 1 506 16-18 1 415 1 315 1 233 1 135 1 133 1 142 1 204 1 213 1 271 1 325 1 362 19-24 2 181 2 231 2 277 2 258 2 251 2 135 2 054 2 035 2 061 2 064 2 069 25-39 5 222 5 255 5 220 5 276 5 291 5 317 5 541 5 704 5 868 5 955 6 043 40-64 11 091 11 069 11 096 11 105 11 208 11 304 11 320 11 441 11 574 11 670 11 738 65-79 4 750 4 956 5 279 5 465 5 704 5 824 5 951 6 092 6 184 6 232 6 288 80-89 1 303 1 321 1 316 1 341 1 360 1 402 1 431 1 442 1 496 1 574 1 635 90-w 268 274 277 293 313 308 307 300 302 301 318 Summa 32 419 32 687 33 072 33 389 33 878 34 102 34 609 35 168 35 828 36 276 36 705 Årlig ökning 395 268 385 317 489 224 507 559 660 448 429 Ökning i % 1,2% 0,8% 1,2% 1,0% 1,5% 0,7% 1,5% 1,6% 1,9% 1,3% 1,2% Befolkningsprognos 2018-2020 Åldersgrupper Utfall Utfall Utfall 2010 2011 2012 Befolkningsutveckling för åldersgrupper inom förskola, grundskola och gymnasium Åldersgrupper 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 P2017 P2018 P2019 P2020 1-5 2 025 2 069 1 983 2 009 2 008 1 966 1 929 1 983 1 999 2 077 2 111 6-15 3 785 3 883 4 017 4 177 4 255 4 370 4 524 4 601 4 681 4 676 4 731 16-18 1 415 1 315 1 233 1 135 1 133 1 142 1 204 1 213 1 271 1 325 1 362 Summa 1-18 år 7 225 7 267 7 233 7 321 7 396 7 478 7 657 7 796 7 950 8 079 8 205 Årlig ökning 42-34 88 75 82 179 139 154 128 126 Ökning i % 0,6% -0,5% 1,2% 1,0% 1,1% 2,4% 1,8% 2,0% 1,6% 1,6% Befolkningsutveckling för åldersgruppen 65 år och äldre Åldersgrupper 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 P2017 P2018 P2019 P2020 65-79 4 750 4 956 5 279 5 465 5 704 5 824 5 951 6 092 6 184 6 232 6 288 80-89 1 303 1 321 1 316 1 341 1 360 1 402 1 431 1 442 1 496 1 574 1 635 90-w 268 274 277 293 313 308 307 300 302 301 318 Summa 65 år - 6 321 6 551 6 872 7 099 7 377 7 534 7 689 7 834 7 982 8 107 8 241 Årlig ökning 230 321 227 278 157 155 145 148 125 134 Ökning i % 3,6% 4,9% 3,3% 3,9% 2,1% 2,1% 1,9% 1,9% 1,6% 1,7% 12
för God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling rymmer en ekologisk, social och ekonomisk dimension. Den ekonomiska dimensionen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Styrdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning stipulerar att kommunen ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin. Långsiktigt ska resultatmålet i förhållande till skattenetto uppgå till lägst 2 procent. Genom detta kan kommunen öka sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden. Låneskulden per kommuninvånare minskar och soliditeten ökar. Bedömning: Budgeten för Strängnäs kommun är upprättad i enlighet med de riktlinjer som antagits för god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas under planperioden uppfylla det resultatkrav på två procent som kommunen har beslutat i sina riktlinjer. Även övriga två finansiella mål för god ekonomisk hushållning är utifrån förutsättningarna i den upprättade budgeten möjliga att uppnå. För att kunna uppfylla de finansiella målen för Strängnäs krävs en god verksamhets- och ekonomistyrning med fokus på en aktiv uppföljning för att kunna parera förändringar i budgetförutsättningarna. Viktiga områden att analysera och bevaka är skatteintäkter, investeringsvolymer och volymtillväxt inom verksamheten. Fokus kommer också under planperioden läggas på att följa upp nämndernas prognoser och budgetföljsamhet för att säkerställa en god ekonomistyrning i verksamheten. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande inriktning och mål baseras på visionen och politikens majoritetsförklaring för mandatperioden 2015-2018. Kommunfullmäktiges mål kraftsamlar kring områdena samhälle, utbildning, vård- och omsorg, medarbetare och ekonomi. Fem övergripande mål beskriver den gemensamma inriktningen för att nå kommunens vision. Kommunstyrelsen och nämnderna ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sina verksamhetsplaner. Tillsammans med kommunfullmäktiges mål ska verksamhetens utvecklingsarbete bedrivas med särskilt fokus på tre viktiga frågor för att skapa en attraktivare kommun. Det första handlar om arbetet med tidiga insatser för barn och elever. Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn i behov av stöd stärka individen och dess omgivning samt skolors resultat. Den andra frågan är digital utveckling där kommunen på ett smartare sätt behöver nyttja digitaliseringens möjligheter genom att erbjuda effektiva digitala tjänster till invånarna och effektivt IT-stöd i verksamheten. Och för det tredje, attraktiv arbetsplats som innebär att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare. Bra arbetsplatser där ett ständigt förbättringsarbete sker genom dialog om mål och uppdrag och med invånarnyttan i fokus. Frågorna kommer att följas upp inom ramen för den löpande verksamhetsmässiga som ekonomiska uppföljningen. uppfyllelse kommer att utvärderas utifrån utfallet för de indikatorer som tillhör målen från kommunfullmäktige och nämndernas måluppfyllelse. och resultat utgör underlag 13
för den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning för Strängnäs kommun vid årets slut. Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Det geografiska läget med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fortsätta att utvecklas. Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat 2016 Resultat 2017 2018 2019 2020 Riket A. SAMHÄLLE Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Nöjd Region Index, NRI. Trygghet, del av Nöjd Region Index. Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs ranking. Miljöranking enligt Aktuell Hållbarhet. *) Resultat publiceras i december 2017. 58 * 60 62 64 60 57 * 64 66 67 56 78 105 50 30 20-97 92 85 70 50 - Strategier Arbetsmarknadsstrategin syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Centrumutvecklingsstrategin beskriver kommunens förhållningssätt till varje tätortscentras utveckling. Digital strategi för digitala tjänster som ska vara ett förstahandsval när det är möjligt och relevant, i kommunens kontakter med invånare, företagare och organisationer såväl som i kommunens egna verksamheter. Jämställdhetsstrategin en strategi för jämställdhet och likvärdig medborgarservice. Miljöstrategin har ett tydligt utvecklingsperspektiv och anger sju fokusområden för kommunens miljöarbete; vatten, transporter, hållbara måltider, natur och biologisk mångfald, energi och klimat, kretslopp och giftfri miljö samt bygg och planering. Näringslivsstrategin fastställer kommunens viljeinriktning och övergripande förhållningssätt till näringslivsarbetet. Trafikstrategin anger riktningen mot ett hållbart och attraktivt transportsystem för Strängnäs kommun. Strategi för geografiskt informationssystem, GIS. Geografisk information ska ingå som en naturlig del i kommunens besluts- och arbetsprocesser och på ett kostnadseffektivt och informationssäkert sätt stärka medborgarnyttan, främja invånardialog och e-service. Strategi för regional samordning och inriktning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län. Översiktsplan 2014 beskriver utvecklingsstrategin för den fysiska planeringen fram till år 2040. 14
Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål Indikator Resultat 2016 Resultat 2017 2018 2019 2020 Riket B. UTBILDNING I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. *) Resultat publiceras i december 2017. Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i Svenska, Svenska 2 och Matematik, andel (%). Meritvärde i årskurs 9, lägeskommun, 16 ämnen. 75 * 100 100 100 70 219 224 230 235 240 212 Strategier Skolutvecklingsprogram 2023 syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverkan med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål Indikator Resultat 2016 Resultat 2017 2018 2019 2020 Riket C. VÅRD OCH OMSORG Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Brukarbedömning hemtjänst, andel (%) nöjda brukare. Ungdomar som inte kommit tillbaka till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning, andel (%). *) Resultat publicera i oktober 2017. **) Resultat publiceras i december 2017. 90 * 92 94 96 91 64 ** 78 80 82 78 Strategier Tillgänglighetsstrategi är en strategi för arbetet med funktionshinderfrågor. Strukturplan för äldreomsorgen fram till år 2025 med strategier för en effektiv och ändamålsenlig äldreomsorg i Strängnäs kommun. 15
Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbetssjukdomar. Företagshälsovården och kommunens HR-specialister är viktigt chefstöd för att förbättra arbetshälsa. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål Indikator Resultat 2016 Resultat 2017 2018 2019 2020 Riket D. MEDARBETARE Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang, HME, index. Sjukfrånvaro totalt, andel (%). 77 78 80 81 82 79 10,2 9,9 (tom 31 juli) 9,0 8,0 6,9 6,9 Ekonomi God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden per invånare och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål Indikator Resultat 2016 Resultat 2017 2018 2019 2020 Riket E. EKONOMI Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitets höjande åtgärder. Resultat av skatteintäkter, andel (%). 1 Låneskuld, kronor per invånare. 2 Soliditet inkl pensionsåtag. Strängnäs kommunkoncern, (%). 3 3,8 3,4 Prognos 26 640 25 364 Prognos 4,9 6,8 Prognos 2,0 2,0 2,0 2,0 24 575 24 560 24 550 Ej jämförbar 8,4 9,5 10,5 25,6 1) Enligt tillägg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KF 1 mars 2017, 33 ska avstämning av resultatmålet om 2 % av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag göras mot resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl. 2) Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 3) Soliditet inklusive pensionsåtagande. kommunkoncern, (%) (N03034). Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunkoncernen, dividerat med tillgångar kommunkoncernen. Källa: SCB. Strategier Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Tillägg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning 16
Kommunala bolag SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB Strängnäs Energi AB, SEVAB, är en viktig aktör i syfte att göra Strängnäs kommun till en ännu attraktivare plats att bo, etablera och driva verksamhet i. SEVAB producerar och distribuerar el, värme, stadsnät, vatten och renhållning. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB ett samägt driftsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM, för alla anläggningar och ett samägt elförsäljningsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. SEVAB ska arbeta för jämförbarhet i kommunens uppföljning och tillse att bolaget arbetar för att kommunens vision, mål och värdegrund genomsyrar verksamheten. SEVAB ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sin planering och i uppföljningen ska SEVAB ha en återkoppling till målen. Med beaktande av verksamhetens underhållsbehov ska marknads- och affärsmässiga taxor och avgifter tillämpas. Ekonomiska direktiv Resultat Resultat Prognos 2015 2016 2017 2018 SEVAB ska bedriva verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av taxor och avgifter. Därutöver ska konkurrensmässiga pris- och taxenivåer eftersträvas med beaktande av gällande lagstiftning inom respektive verksamhet. All finansiering i SEVAB ska samordnas med Strängnäs kommun. Vid intern finansiering ska villkoren vara affärsmässiga och en marknadsmässig låneavgift utgå. Vid extern finansiering kan borgen lämnas mot en marknadsmässig borgensavgift. SEVAB ska långsiktigt arbeta för att konsolidera bolaget för att minimera kommunens risktagande. För att stärka SEVAB långsiktiga betalningsförmåga ska SEVAB ha en soliditet på minst 10 % per 31 december 2018. SEVAB ska ha en självfinansieringsgrad på 100 % för investeringar, exklusive VA-verksamheten. Undantag vid större strategiska investeringar kan göras efter beslut i kommunfullmäktige.* *) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital/investeringar. Strängnäs Fastighets AB 8,1 8,8 10,4 10,0 100 100 100 100 Strängnäs Fastighets AB, SFAB, är en viktig aktör i syfte att göra Strängnäs kommun till en ännu attraktivare plats att bo, etablera och driva verksamhet i. SFAB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB, SBAB, främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. SFAB ska arbeta för jämförbarhet i kommunens uppföljning och tillse att bolaget arbetar för att kommunens vision, mål och värdegrund genomsyrar verksamheten. SFAB ska beskriva sitt bidrag till måluppfyllelsen genom konkreta mål i sin planering och i uppföljningen ska SFAB ha en återkoppling till målen. Med beaktande av fastigheternas underhållsbehov samt gällande lagstiftning ska marknadsoch affärsmässiga hyror tillämpas. 17
Ekonomiska direktiv Resultat Resultat Prognos 2015 2016 2017 2018 SFAB ska bedriva verksamheten på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks av hyresintäkter. All finansiering i SFAB ska samordnas med Strängnäs kommun. Vid intern finansiering ska villkoren vara affärsmässiga och en marknadsmässig låneavgift utgå. Vid extern finansiering kan borgen lämnas mot en marknadsmässig borgensavgift. SFAB ska arbeta för att konsolidera SFAB för att minimera kommunens risktagande. För verksamhetslokaler ska SFAB uppnå en självfinansieringsgrad på minst 60 % för investeringar.* För att stärka SFAB:s betalningsförmåga ska SFAB ha en soliditet på minst 16 % år 2017, 17 % år 2018 för att nå en soliditet på 18 % till år 2020. SFAB ska ha ett rörelseresultat exklusive avskrivningar i förhållande till omsättning om minst 27 %. SFAB ska vid nybyggnation av offentliga verksamhetslokaler avsätta 1 % av entreprenadpriset för konstnärlig utsmyckning. De avsatta medlen ska tillställas kultur- och fritidsnämnden för nämndens disposition och medlen öronmärks för aktuellt projekt. *) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital/investeringar. Ekonomisk plan 2018-2020 med budgetramar 85,2 100 100 60 12,6 14,7 17 17 31,7 31,2 28,3 27 Ja Ja Ja Ja En långsiktig finansiell analys för perioden 2015-2030, visar att kommunen står inför stora verksamhets- och ekonomiska utmaningar. För att kunna klara av att uppfylla kommunens ekonomiska mål för god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat på 2 procent av skatteintäkterna, sänkt låneskuld per invånare och ökad soliditet samt en bibehållen kommunalskatt krävs en mycket aktiv ekonomistyrning Övergripande förutsättningar Skatteintäkter baseras på en oförändrad kommunal skattesats om 21,73 kronor. Skatteprognosen bygger på SKL:s bedömning av skatteunderlagets utveckling per 2017-09-28. Befolkningsökning med 1,5 procent årligen. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade. Resultat efter balanskravet och synnerliga skäl ska uppgå till minst 2 procent. Låneskulden 9 per invånare ska minska. Den skatteprognos som SKL presenterade i september 2017 innebär något lägre skatteintäkter för 2018 medan skatteintäkterna för 2019 och 2020 är högre jämfört med den skatteprognos som publicerades i april 2017 som låg till grund för junibeslut av preliminära ramar. Ändringarna förklaras i huvudsak av utvecklingen av arbetade timmar. Kommunfullmäktiges resursfördelning - Demografibaserad volymfördelning - bygger på en kommungemensam befolkningsprognos som uppdateras och stäms av årligen. De kommunala tjänsterna har, utifrån ett konsumentperspektiv, delats in i kollektiva och individuella tjänster. De kollektiva tjänsterna återfinns främst inom verksamhetsområdena fysisk- och 9 Låneskuld för skattefinansierad verksamhet i kommunen och Strängnäs Fastighets AB. 18
teknisk planering, infrastruktur, samhällsskydd, kultur och fritid medan de individuella tjänsterna finns inom pedagogisk verksamhet och inom vård och omsorg. Fördelningen till nämnderna sker genom en politiskt viktad procentuell fördelning av tillgängliga resurser. + Skatteintäkter och generella statsbidrag +/- Finansförvaltningen - Avskrivningar +/- Finansnetto - Budget volymavstämning - Politiska prioriteringar - centrala - KS buffert oförutsett - Resultatmål 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag = Tillgängligt utrymme - Effektiviseringskrav enligt långsiktig ekonomisk analys = Utrymma att %-fördela, inkl hyreskostnader för verksamhetslokaler Demografisk volymavstämning för individuella tjänster, barn- och utbildningsnämnden och för socialnämnden sker två gånger per år. Som underlag för volymavstämningen används SCB:s födelseårsbaserade statistik per 30 juni i samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med bokslut enligt SCB:s födelseårsbaserade statistik per 1 november. Avräkning görs mot centralt budgeterat belopp för demografisk volymjustering. Belopp mindre än 1,0 miljon kronor per nämnd justeras inte. Demografisk volymavstämning + Budgeterad volym +/- Utfall invånarantal 201x-06-30 respektive 201x-11-01 = Underlag för volymjustering x %-fördelning av kostnadsutjämningsbelopp för aktuell åldersgrupp +/- Belopp att justera Nämndernas budgetförutsättningar Respektive nämnd fördelar sin budgetram inom nämndens verksamhetsområden. I anvisningarna till nämnderna ges antaganden för budgetperioden avseende löneökningar, personalomkostnadspålägg, hyreshöjning, prisökning för varor och tjänster samt krav på intäktsökningar. Budgetförutsättningar för nämndernas beräkningar, % 2018 2019 2020 Generell löneutveckling, fr o m april respektive år, 2,0 2,0 2,0 kommunals avtalsområde gäller fr o m maj 2018. Personalomkostnadspålägg 38,33 38,33 38,33 Prisökning för varor och tjänster 2,0 2,5 2,5 Prisökning för köp av verksamhet inkl interna tjänster 2,48 2,63 2,63 Hyreshöjning SFAB, slutförd förhandling 0,75 0,75 0,75 Intäktsutveckling 2,0 2,5 2,5 Utöver ovanstående generella löneutveckling kommer 0,5 procent avsättas centralt för löneprioriteringar under 2018, vilket motsvarar ca 5,0 miljoner kronor. Nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar. 19
Centralt budgeterade medel Centralt, inom finansförvaltningen, budgeteras resurser för; avskrivningar pensionskostnader medel för löneprioriteringar, nämnderna tilldelas budget efter avslutade förhandlingar ökade hyreskostnader för ny-, till och ombyggda lokaler, nämnderna tilldelas budget när lokalerna tas i bruk nya kapitalkostnader, nämnderna ersätts för kapitalkostnader när investeringar tas i bruk tomhyror finansiella kostnader i form av ränteintäkter och räntekostnader borgensavgifter exploateringsvinster budget demografisk volymjustering, buffert oförutsett Budgetreserv och kommunövergripande satsningar I en föränderlig värld är det omöjligt att förutse alla händelser. En reserv för handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser har därför budgeterats. I samband med att kommunfullmäktige behandlade Årsredovisning 2016 fattades beslut om engångsavsättningar omfattande 11,0 miljoner kronor för digitalisering, 4,0 miljoner kronor för projektet attraktiv arbetsplats, 1,0 miljoner kronor för tidiga insatser till barn och elever samt 2,0 miljoner kronor för långsiktig ekonomisk planering. Medlen ska disponeras av kommunstyrelsen. Gällande planeringen för digitalisering så beräknas kostnaderna för utveckling av digitala kanaler (inklusive webb), digitaliseringen av kontaktcenter inklusive ärendehanteringssystem, e-arkiv samt trygg och effektiv hemgång finansieras av centrala medel. Likaså licenskostnader för Ledningsinformationssystem Hypergene och konsultkostnader kring bredbandsfrågor och informationssäkerhet. De medel som avsätts centralt för projektet attraktiv arbetsplats ska koordineras med kontorens aktiviteter för att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare och för en ökad frisknärvaro. Nämndernas ramar Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfullmäktiges fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med verksamhetsplaner för 2018. 20
Driftramar 2018-2020 Nämnd, tkr Utfall 2016 Ramjust budget 2017 Prognos 2017-08 Budget 2018 Kommunfullmäktige -7 455-4 669-4 369-5 765-5 961-5 172 Kommunstyrelsen -113 445-126 159-124 359-132 804-136 384-141 135 Barn- och utbildningsnämnden -794 396-817 101-817 101-839 103-865 027-890 838 Socialnämnden -660 561-689 825-689 825-699 943-716 390-738 582 Kultur- och fritidsnämnden -41 270-43 678-44 678-44 153-45 336-47 199 Samhällsbyggnadsnämnden -15 714-20 537-19 637-21 923-22 373-23 328 Teknik- och servicenämnden -128 520-123 707-125 757-131 591-134 645-140 247 Summa nämnder och styrelser -1 761 361-1 825 676-1 825 726-1 875 282-1 926 115-1 986 501 Finansförvaltningen 65 623 66 795 74 344 62 613 60 613 55 613 Lokaler ny-, till-, och ombyggnad -3 972-3 000-5 772-8 772-10 772 Pensioner -41 999-49 100-49 100-53 400-60 500-61 700 Avskrivningar -55 924-59 000-58 000-62 000-63 000-64 500 Budget demografisk volymjustering 0-3 305-3 305-10 000-10 000-10 000 Skatteprognosreserv 0 0 0-5 595-19 546-38 173 Budget oförutsett 0-4 000-4 000-2 000-2 000-2 000 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 853 554 1 911 658 1 916 328 1 987 082 2 068 730 2 158 077 Finansnetto 9 769 5 100 8 400 4 000 1 600 2 400 Årets resultat 69 662 38 500 55 941 39 646 41 010 42 444 Reserverat i eget kapital 9 485 0 0 0 Resultat efter balanskrav och synnerliga skäl 69 662 38 500 65 426 39 646 41 010 42 444 Plan 2019 Plan 2020 Resultatmål 3,8% 2,0% 3,4% 2,0% 2,0% 2,0% Riktade statsbidrag I regeringens budgetpropositioner redovisas satsningar i form av anslag för riktade statsbidrag som kommunerna kan ansök om. Beviljade statsbidrag tillfaller den nämnd som ansökt om statsbidraget. Om/när ett riktat statsbidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingår då som en del av respektive nämnds fördelade ram. Riktat statligt bidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa betalas ut utan särskild ansökan. Bidraget tillfaller Barn- och utbildningsnämnden utöver ovanstående fördela ram. Nedanstående belopp avser bidragsåret 2018. Riktat statligt bidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Riktat statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Strängnäs kommun totalt 7,8 mkr 1,6 mkr 9,4 mkr Investeringsramar per nämnd Nämndernas investeringsram för 2018 uppgår till 77,7 miljoner kronor, vilket är något lägre än investeringsbudget för 2017. Därefter sjunker investeringsvolymen då den enskilt största investeringen är resecentrum som planeras vara avslutad 2018. Investeringar för planperioden specificerade per nämnd redovisas i bilaga 1. 21
Investeringsram Styrelse/nämnd, mkr Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 Kommunstyrelse 24,2 40,4 33,4 5,2 4,4 Barn- och utbildningsnämnd 11,5 8,0 9,0 14,3 15,8 Socialnämnd 2,1 3,5 6,0 5,2 5,2 Kultur- och fritidsnämnd 0,6 1,5 2,0 1,5 1,5 Samhällsbyggnadsnämnd 0,1 1,6 1,0 1,0 1,0 Teknik- och servicenämnd 52,0 24,0 25,5 28,5 28,5 Summa nämndernas investeringar 90,4 79,0 77,7 55,7 56,4 Finansiering Citybanan 11,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunens investeringar 101,3 79,0 77,7 55,7 56,4 Exploateringar Med exploateringar avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder och lokaler för näringsverksamhet. I exploateringsverksamheten ingår också att bygga kompletterande gemensamma anordningar som gator, grönområden, vatten och avloppsanläggningar samt elanläggningar. Pågående investeringar inom exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar då syftet är att marken ska avyttras. Under planperioden 2018-2020 kommer mellan 20-25 exploateringsprojekt att pågå varav övervägande del avser projekt för bostadsbebyggelse. Finansiell analys av budget 2018-2020 För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Strängnäs kommun används en finansiell analysmodell som utvecklats av Kommunforskning i Västsverige, RKmodellen. Modellen utgår från fyra viktiga finansiella perspektiv; resultat, kapacitet, risk samt kontroll. Resultat Enligt tillägg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KF 1 mars 2017, 33 ska avstämning av resultatmålet om 2 % av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag göras mot resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl. Resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl är för hela planperioden 2018-2020 budgeterat till motsvarar 2,0 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag vilket överensstämmer med kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Resultatutveckling, mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 P2017-08 B2018 B2019 B2020 Utfall/Årsprognos 36 70 66 2 % resultatmål 35 37 38 40 41 42 Budget 3 19 39 40 41 42 22
Årets resultat och jämförelsestörande poster Kommunen budgeterar inga jämförelsestörande engångsposter under planperioden, vilket innebär att även kommunens resultat exklusive jämförelsestörande engångsposter i förhållande till skatteintäkterna också beräknas uppgå till 2,0 procent. Skatteintäkter och nettokostnadsutveckling Enligt majoritetsförklaringen budgeterar kommunen en oförändrad skattesats med 21,73 procent under planperioden. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas under planperioden öka med 3,7 till 4,3 procent per år. Det är lägre ökningstakt än genomsnittet på 4,8 procent för de senaste tre åren. Kommunens nettokostnader beräknas öka mer än skatteintäkterna för 2018. För åren 2019-2020 är kostnadsutveckling budgeterad för att följa samma ökningstakt som skatteintäkterna. 8 Skattenetto- och nettokostnadsutveckling (%) 6 4 2 0 2015 2016 P2017-08 B2018 B2019 B2020 Skatteintäktsökning 5,2 5,8 3,4 3,7 4,1 4,3 Nettokostnadsökning 2,6 4,0 3,7 5,2 4,1 4,3 Budgeterad investeringsvolym Strängnäs har, som flera andra växande kommuner, stora utmaningar framför sig för att klara av att både finansiera och genomföra de investeringar som krävs för att möta de ökade behoven. Nämndernas investeringsram för 2018 uppgår till 77,7 miljoner kronor, vilket är marginellt lägre än investeringsbudget för 2017. Därefter sjunker investeringsvolymen då den enskilt största investeringen resecentrum planeras vara avslutad 2018. Investeringar i verksamhetsfastigheter utförs av kommunens helägda bolag SFAB och belastar kommunen i form av ökade hyreskostnader. Som tillväxtkommun är en av de största utmaningarna att ha en effektiv lokalplanering. För att hålla nere driftskostnaderna är det avgörande betydelse att ha ett effektivt lokalutnyttjande av det befintliga beståndet, att ha god framförhållning och att säkerställa kostnadseffektiva byggnationer som klarar omställning mellan verksamheter. Investeringar i verksamhetsfastigheter beräknas i genomsnitt till 50,0 miljoner kronor per år. Investeringsnivån för 2018 är lägre än genomsnittet. Totalt under planperioden 2018-2020 beräknas kommunen och SFAB investera för 317,8 miljoner kronor. Den genomsnittliga investeringsvolymen under planperiodens tre år är 105,9 miljoner kronor per år. 23
Investeringsram skattefinansierad verksamhet, mkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Maskiner och inventarier 16,6 10,9 10,9 12,0 12,9 14,4 IT och digitalisering 8,3 8,8 14,9 16,7 19,0 19,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 0,0 18,0 3,9 2,0 5,0 5,0 Anläggningar, övrigt 15,4 22,3 20,4 18,7 18,8 18,0 Resecentrum 12,7 31,5 28,9 28,3 0,0 0,0 Summa kommunens investeringar 53,0 91,5 79,0 77,7 55,7 56,4 Summa fastighetsinvesteringar i SFAB 50,0 29,0 45,0 25,0 50,0 53,0 Totalt investeringsbudget 103,0 120,5 124,0 102,7 105,7 109,4 Plan 2020 Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor del av investeringarna som kan finansieras med årets resultat före avskrivningar. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som planeras under planperioden, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Självfinansieringsgrad av kommunens investeringar beräknas under hela planperioden 2018-2020 uppgå till 100 procent. 200 150 100 Självfinansieringsgrad av kommunens investeringar 100% 100% 100% 100% 100% 100% 150% 100% 50 0 34 72 101 78 56 56 2015 2016 P2017-08 B2018 B2019 B2020 Kommunens nettoinvestering, mkr Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, % 50% 0% Investeringar leder till ökade kostnader i form av avskrivningar. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde och utifrån en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar görs månadsvis från och med månaden efter att investeringen tas i bruk. Nettoinvesteringar och avskrivningar 120 100 80 60 72 101 54 56 58 78 62 63 65 56 56 40 34 20 0 2015 2016 P2017-08 B2018 B2019 B2020 Kommunens nettoinvestering, mkr Kommunens avskrivningar Kapacitet Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Det visar i vilken utsträckning kommunens tillgångar har finansierats med eget kapital respektive skul- 24
der. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. För att soliditeten ska förbättras krävs att kommunen etablerar en långsiktig resultatnivå på lägst 2 procent av skatteintäkterna. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och därigenom ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Soliditet inkl pensionsåtag. Kommunkoncern Strängnäs, (%) 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Soliditet inkl pensionsåtag. Kommunkoncern Riket, (%) Soliditet 2015 2016 P2017 B2018 B2019 B2020 1,7 4,9 6,8 8,4 9,5 10,5 33,8 25,6 25,6 25,6 25,6 25,6 Soliditet inkl pensionsåtag. Kommun Strängnäs, (%) -2,9-0,1 1,8 3,4 4,5 5,5 Soliditet inkl pensionsåtag. Kommun Riket, (%) 21,8 24,2 24,2 24,2 24,2 24,2 För att möjliggöra jämförelse med andra kommunen och riksgenomsnittet anpassas kommunens soliditetmåttet så att det överensstämmer med Kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Strängnäs kommunkoncerns soliditet inklusive pensionsåtagande förväntas stärkas något under 2017 och beräknas att uppgå till 6,8 procent till följd av en god resultatprognos och planerade amorteringar. Under planperioden förväntas soliditeten stiga ytterliga till 10,5 procent. Strängnäs kommuns soliditet är låg jämfört med snittet i riket som 2016 låg på cirka 25,6 procent. Skattesats Enligt majoritetsförklaringen budgeterar kommunen en oförändrad skattesats med 21,73 procent under planperioden. I tabellen nedan finns 2017 års kommunalskatt och landstingsskatten för kommunerna i Södermanland samt Enköping och Västerås för jämförelse inom Fyra Mälarstäder, 4M. I Strängnäs är skattesatsen 21,73 kronor vilket är något lägre än länssnittet. En kommun i länet, Trosa, har höjt skatten med 0,40 kronor jämfört med 2016. 25
Skattesats år 2017 Kommun Risk Total skattesats år 2017, (%) Skattesats i kommun år 2017, (%) Skattesats i landsting år 2017, (%) Nyköpings kommun 32,25 21,48 10,77 Trosa kommun 32,43 21,66 10,77 Strängnäs kommun 32,50 21,73 10,77 Eskilstuna kommun 32,85 22,08 10,77 Gnesta kommun 32,95 22,18 10,77 Katrineholms kommun 32,95 22,18 10,77 Oxelösunds kommun 33,05 22,28 10,77 Flens kommun 33,10 22,33 10,77 Vingåkers kommun 33,50 22,73 10,77 Sörmland 32,72 21,95 10,77 Enköpings kommun* 33,05 21,34 11,71 Västerås kommun* 31,24 20,36 10,88 Riket 32,12 20,75 11,36 * Ansvaret för kollektivtrafiken ligger inom landstingsskatten Källa: Kommunalskatterna SCB Låneskuld Kommunens och de kommunala bolagens lånebehov tillgodoses till största delen av upplåning via kommunens internbank. De långfristiga skulderna i internbanken beräknas öka med 79 miljoner kronor netto 2018, till följd av investeringar. Kommunen amorterar 20 miljoner kronor samt tar ny upplåning med 99 miljoner kronor. Samtlig nyupplåning vidareförmedlas till kommunens bolag. Den samlade låneskulden i internbanken förväntas öka med 549 miljoner kronor under planperioden 2018-2020. SFAB beräknas öka låneskulden med 10 miljoner kronor. SBAB beräknas öka låneskulden med 200 miljoner kronor under planperioden för att påbörja byggnation av cirka 200 bostäder. SEVAB räknar med att behöva låna 339 miljoner kronor under planperioden för investeringar i vatten och avloppsverksamheten. Strängnäs Fastighets AB Strängnäs Fastighets AB:s (SFAB) investeringar i verksamhetsfastigheter är beroende av kommunens beställningar. Lånebehovet för SFAB beräknas till cirka 15 miljoner kronor per år utifrån en genomsnittlig investeringsnivå om 50 miljoner kronor per år. Då investeringsnivån för 2018 är lägre än genomsnittet föreligger inget lånebehov för 2018. Strängnäs Bostads AB För Strängnäs Bostads AB (SBAB) finns i dagsläget ägardirektiv om att påbörja byggnation av cirka 200 nya bostäder fram till år 2020 med början 2017. Stora investeringsutgifter beräknas uppstå 2018-2021 förutsatt att detaljplaner blir klara och att bolaget får förvärva tomtmark från kommunen i Södra Stadsskogen. Totalt planeras det för investeringar för cirka 435 miljoner kronor, varav cirka 60 miljoner kronor i reinvesteringar i befintliga fastigheter. Totalt lånebehov för dessa investeringar beräknas till cirka 375 miljoner konor. Lånebehovet, under planperioden 2018-2020, för de planerade investeringarna beräknas till cirka 200 miljoner kronor varav cirka 50 miljoner kronor under 2018 och cirka 150 miljoner kronor under 2019-2020. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) planerar under 2018 för investeringar om totalt 181 miljoner kronor. Av dessa räknar vatten och avloppssidan (VA) med att investera för 68 miljoner kronor för i huvudsak reinvesteringar i rörnätet, men också i produktionsanläggningar. Den andra stora delen står Elnät för som räknar med att investera för 59 miljoner kronor, i 26
huvudsak mottagningsstationer 26 miljoner kronor, ledningsnät 17 miljoner kronor samt kabel och mätvärdesinsamling för 11 miljoner kronor. Investeringarna beräknas vara självfinansierade, i enlighet med ägardirektivet. Undantaget är vatten och avloppsverksamheten, där lånebehov föreligger på 49 miljoner kronor för 2018, 148 miljoner kronor för 2019 och 142 miljoner kronor för 2020, under förutsättning att budgeterad investeringstakt följs. Lån hos banker/kreditinstitut, mkr Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunen 100 50 20 0 0 0 SFAB 872 872 872 872 887 902 Lån skattefinansierad verksamhet 972 922 892 872 887 902 SBAB 460 490 490 540 590 690 SEVAB 843 873 903 952 1 100 1 242 SEVAB, borgensåtagande 386 372 357 343 328 313 Lån kommunkoncernen totalt 2 661 2 657 2 642 2 707 2 905 3 147 Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Låneskuld per invånare, kr 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Låneskuld skattefinansierad verksamhet, kr per invånare 28 503 26 640 25 364 24 575 24 560 24 550 Låneskuld per invånare Enligt majoritetsförklaringen och kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska låneskulden per kommuninvånare minska. Utifrån förutsättningarna i den upprättade budgeten är prognosen att det är möjligt att minska låneskulden per invånare under planperioden. Jämfört med prognosen för 2017 är det en minskning med cirka 800 kronor per invånare i slutet av 2020. 29 000 Låneskuld skattefinansierad verksamhet, kr per invånare 28 503 28 000 27 000 26 640 26 000 25 000 24 000 23 000 25 364 24 575 24 560 24 550 22 000 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen visar vilken resultateffekt som förändringar av antaganden ger. De största riskerna ligger ändå i osäkra skatteprognoser. Om konjunkturen viker och utvecklingen på arbetsmarknaden blir negativ minskar kommunens skatteintäkter. Skatteprognosen kan också komma att förändras vid ändrade politiska prioriteringar i regeringens budget. Känslighetsanalys Faktorer mkr Löneökning 1 % 11,5 Prisförändring 1 % 9,9 Förändring av skattesats med 10 öre 8,0 Befolkningsförändring med 100 invånare 5,0 Fastighetsinvestering 100 mkr, kapitalkostnad 5,7 Nyupplåning 100 mkr 1,8 1 miljard i statlig satsning 3,5 10 heltidstjänster 4,9 27
Kontroll För att kunna uppfylla de finansiella målen för Strängnäs krävs en god verksamhets- och ekonomistyrning med fokus på en aktiv uppföljning för att kunna parera förändringar i budgetförutsättningarna. Fokus kommer under planperioden läggas på att följa upp nämndernas prognoser och budgetföljsamhet för att säkerställa en god ekonomistyrning i verksamheten. Prognos 2017 Helårsprognosen i delårsrapport per 2017-08-31 är för nämnderna totalt ett förväntat underskott på 0,1 miljoner kronor. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat förväntas två nämnder, kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden, redovisa negativa avvikelser. Övriga nämnder redovisar överskott eller en budget i balans. Helårsprognosen för årets resultat förväntas bli 56,3 miljoner kronor inklusive ianspråktagande av 9,5 miljoner kronor av medel som öronmärkts under egna kapitalet. Av dessa avser 7,5 miljoner kronor satsningar på digitalisering, attraktiv arbetsplats, tidiga insatser för barn och elever, långsiktig ekonomisk planering och arbetsmarknadsfond. Resterande 2,0 miljoner kronor avser balanserat resultat från balansenheterna måltid, fordon och säkerhet. Det förväntade resultatet är 17,8 miljoner bättre än budget. Enligt tillägget till riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fattade beslut om vid sammanträdet den 1 mars 2017, 33 ska avstämning av resultatmålet om 2 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag göras mot resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl. Resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl är prognostiserat till 65,8 miljoner kronor vilket motsvarar 3,4 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent. Skatteprognosen per augusti 2017 är 4,7 miljoner kronor bättre än budget. 28
Ekonomisk sammanställning Resultatbudget (mkr) Utfall Budget Prognos Budget 2016 2017 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 373 360 368 371 375 379 Verksamhetens kostnader -2 110-2 180-2 178-2 261-2 341-2 432 Avskrivningar -56-59 -58-62 -63-65 Verksamhetens nettokostnader -1 794-1 878-1 868-1 951-2 029-2 118 Skattenetto 1 854 1 912 1 916 1 987 2 069 2 158 Finansnetto 10 5 8 4 2 2 Resultat före extraordinära poster 70 38 56 40 41 42 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 70 38 56 40 41 42 Reserverat i eget kapital 9 0 0 0 Årets resultat enligt balanskravet 70 38 66 40 41 42 Årets resutat, andel av skattenetto 3,8% 2,0% 2,9% 2,0% 2,0% 2,0% Årets resutat enligt balanskravet, andel av skattenetto 3,8% 2,0% 3,4% 2,0% 2,0% 2,0% Balansplan (mkr) UB Budget Prognos Plan 2016 2017 2017 2018 2019 2020 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 0 Materiella anläggningstillgångar 630 699 674 699 692 684 Finansiella anläggningstillgångar 2 481 2 592 2 527 2 624 2 836 3 091 Summa anläggningstillgångar 3 111 3 290 3 201 3 323 3 527 3 775 Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar 83 81 89 48 32 38 Fordringar 219 137 147 147 147 147 Kassa och bank 244 140 251 292 401 487 Summa omsättningstillgångar 546 358 487 488 581 673 Summa tillgångar 3 657 3 648 3 688 3 811 4 108 4 447 Skulder och eget kapital Eget kapital 558 573 614 654 695 737 Därav årets resultat 70 39 56 40 41 42 Avsättningar Avsatt till pensioner 223 231 230 244 260 280 Andra avsättningar 1 0 0 0 0 0 Summa avsättningar 224 231 230 244 260 280 Skulder Långfristiga skulder 2 463 2 542 2 457 2 536 2 749 3 006 Kortfristiga skulder 412 302 386 377 404 424 Summa skulder 2 875 2 844 2 843 2 913 3 153 3 430 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 657 3 648 3 688 3 811 4 108 4 447 Finansieringsbudget (mkr) Utfall Budget Prognos Budget 2016 2017 2017 2018 2019 2020 Kassaflöde från den löpande verksamheten 109 118 159 147 163 141 Resultat 70 38 56 40 41 42 Ej likvidetspåverkande poster 60 68 64 76 80 84 Rörelsekapitalförändring -20 12 39 32 42 14 Investeringsverksamhet -82-107 -101-87 -56-56 Materiella investeringar *) -82-107 -101-87 -56-56 Finansiella investeringar 0 0 0 0 0 0 Omklassificering från exploateringar, avyttringar 0 0 0 0 0 0 Finansieringsverksamhet 23 8-28 -40-107 -85 Kapitalbehov (-)/Amortering (+) 50 20 30 20 0 0 *) Investeringsnivån 2018 inkluderar investeringar från 2017 som förväntas bli färdigställda under 2018 29
BILAGA 1 - Driftbudgetram per nämnd Styrelser/nämnder, tkr Budget Budget Budget Kommunfullmäktige 2018 2019 2020 Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-5,8-6,0-5,2 Tekniska justeringar 2017 0,0 0,0 0,0 Total budgetram -5,8-6,0-5,2 Kommunstyrelse Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-134,5-138,0-142,8 Tekniska justeringar 2017, KF2002-08-26 115 1,3 1,3 1,3 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145 0,4 0,4 0,4 Total budgetram -132,8-136,4-141,1 Barn- och utbildningsnämnd Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-838,8-864,7-890,5 Tekniska justeringar 2017, KF2002-08-26 115-0,2-0,2-0,2 Tekniska justeringar 2017, KF2017-05-29 144-0,5-0,5-0,5 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145 0,4 0,4 0,4 Total budgetram -839,1-865,0-890,8 Socialnämnd Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-698,7-715,2-737,3 Tekniska justeringar 2017, KF2002-08-26 115-0,9-0,9-0,9 Tekniska justeringar 2017, KF2017-05-29 144-0,7-0,7-0,7 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145 0,4 0,4 0,4 Total budgetram -699,9-716,4-738,6 Kultur- och fritidsnämnd Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-44,1-45,3-47,1 Tekniska justeringar 2017, KF2002-08-26 115-0,1-0,1-0,1 Tekniska justeringar 2017, KF2017-05-29 144 0,0 0,0 0,0 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145 0,1 0,1 0,1 Total budgetram -44,2-45,3-47,2 Samhällsbyggnadsnämnd Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-22,3-22,7-23,7 Tekniska justeringar 2017, KF2017-05-29 144 0,0 0,0 0,0 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145 0,4 0,4 0,4 Total budgetram -21,9-22,4-23,3 Teknik- och servicenämnd Preliminära ramar, KF 2017-06-19, 143-129,9-133,0-138,6 Tekniska justeringar 2017, KF2017-05-29 144-0,1-0,1-0,1 Tekniska justeringar 2018, KF2017-05-29 145-1,6-1,6-1,6 Total budgetram -131,6-134,6-140,2 Summa styrelser och nämnder -1 875,8-1 926,1-1 986,5 30
BILAGA 2 - Investeringsbudget per nämnd 2018-2020 Styrelse/nämnd, mkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunfullmäktige Maskiner och inventarier 0,6 0,0 0,0 IT och digitalisering 0,2 0,0 0,0 Summa 0,8 0,0 0,0 Kommunstyrelsen Maskiner och inventarier 0,1 0,1 0,1 Strategiska lokalinvesteringar 0,3 0,3 0,3 IT och digitalisering 4,0 4,0 4,0 Anläggning, övrigt 0,7 0,8 0,0 Resecentrum 28,3 0,0 0,0 Summa 33,4 5,2 4,4 Barn- och utbildningsnämnden Maskiner och inventarier 2,5 3,0 3,0 Inventarier, nya lokaler 0,0 2,3 3,8 IT och digitalisering 6,5 9,0 9,0 Summa 9,0 14,3 15,8 Socialnämnden Maskiner och inventarier 2,0 2,0 2,0 Inventarier, nya lokaler 1,0 0,2 0,2 IT och digitalisering 3,0 3,0 3,0 Summa 6,0 5,2 5,2 Kultur- och fritidsnämnden Maskiner och inventarier 1,5 1,0 1,0 IT och digitalisering 0,5 0,5 0,5 Summa 2,0 1,5 1,5 Samhällsbyggnadsnämnden Maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 IT och digitalisering 1,0 1,0 1,0 Resecentrum 0,0 0,0 0,0 Summa 1,0 1,0 1,0 Teknik- och servicenämnden Maskiner och inventarier 4,0 4,0 4,0 IT och digitalisering 1,5 1,5 1,5 Idrotts- och fritidsanläggningar 2,0 5,0 5,0 Anläggningar övrigt 18,0 18,0 18,0 Summa 25,5 28,5 28,5 Summa kommunens investeringar 77,7 55,7 56,4 31
BILAGA 3 - Nämndernas mål 2018 Anmärkning: Detaljer om nämndernas mål återfinns i respektive nämnds Verksamhetsplan 2018 tillsammans med indikatorer med målnivåer för åren 2018-2020. benämningen nedan, A-E, indikerar till vilket kommunfullmäktigemål nämndmålet återkopplar till. Kommunstyrelsen A. Samhälle A1. I upphandlingar ska miljökrav tillgodoses i enlighet med miljöstrategin. A2. Kommunen ska vara en trygg och säker plats att bo, verka och vistas i. B. Utbildning B1. Nyanlända ges möjligheter till inkludering i samhället. C. Vård och omsorg C1. Kommunens barn och unga har bra uppväxtvillkor. D. Medarbetare D1. Medarbetarnas engagemang tillvaratas genom allas delaktighet i verksamhetsutvecklingen. D2. Kommunens sjukfrånvaro ska minska. E. Ekonomi E1. Kommunen har en god ekonomisk hushållning genom väl fungerande styrning och uppföljning. E2. Kommunen har genom digitaliseringens möjligheter en tillgänglig och effektiv förvaltning. Barn- och utbildningsnämnden A. Samhälle A1. Barns och elevers inblick i närsamhället har ökat. A2. Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat. B. Utbildning B1. Barns och elevers lust att lära har ökat. B2. Verksamheterna har förbättrat sina resultat. B3. Verksamheterna har påbörjat utvecklingen av digitala arbetssätt. C. Vård och omsorg C1. Barn och elever får stimulans och stöd i den lärmiljö som erbjuds. C2. Barn- och utbildningsnämndens insatser bidrar till att fler barn och unga får socialtjänstens och landstinget stöd. D. Medarbetare D2. Verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron. E. Ekonomi E1. Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter. Socialnämnden A. Samhälle A2. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och ut-veckla sin verksamhet för brukarnas bästa. B. Utbildning B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. C. Vård och omsorg C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. D. Medarbetare D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. E. Ekonomi E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. 32
Kultur- och fritidsnämnden A. Samhälle A1. Strängnäs kommun har ett attraktivt och tillgängligt kultur- och fritidsutbud. B. Utbildning B1. Strängnäs kommuns kultur- och fritidsverksamheter erbjuder bildningsmöjligheter som väcker livslång lust att lära. C. Vård och omsorg C1. Strängnäs kommuns kultur- och fritidsverksamheter har trygga mötesplatser för alla individer. D. Medarbetare D1. Kulturkontoret är en lärande organisation med engagerade medarbetare. E. Ekonomi E1. Kultur- och fritidsnämnden har en god ekonomisk hushållning genom en väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Samhällsbyggnadsnämnden A. Samhälle A1. Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för ett ökat bostadsbyggande, fördelat mellan kommundelarna enligt riktlinjerna och översiktsplanens utvecklingsstrategi A2. Nämnden ska verka för goda förutsättningar för verksamheter, service, handel och infrastuktur. A3. En god miljö uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden leder det strategiska arbetet inom miljöstrategin och bedriver målinriktad tillsyn. A4. Ett socialt hållbart samhälle uppnås och upprätthålls i kommunen genom att nämnden biträder kommunstyrelsen att leda det strategiska arbetet med folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet. A5. Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet B. Utbildning B1. Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö. B2. Barn och unga ska beredas möjlighet till insyn och inflytande i nämndens arbete. C. Vård och omsorg C1. Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg. D. Medarbetare D1. Nämnden ska verka för engagerade medarbetare och sjukfrånvaron ska minska. E. Ekonomi E1. Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Teknik- och servicenämnden A. Samhälle A1. Bidra till tillgänglighet och användning av kommunens stadsmiljö, friluftsområden och idrottsanläggningar. A2. Bidra till att cykel- och gångtrafik för pendling och fritid ökar. A3. I utformning av nya stads- och utemiljöer ges invånarna information och möjligheter att samverka i processen. A4. Andelen ekologiska varor inom måltidsservice verksamheter ska öka. A5. Antal utvecklade bränder i bostäder per 1000 invånare ska minska. A6. Ledningsförmågan vid svåra påfrestningar för kontorets verksamheter ska stärkas och bli robustare. A7. Bidra till kommunens identitet som Mälarkommun. A8. Invånarna ska få en god service från alla verksamheter. B. Utbildning B1. Bidra till att fler elever går eller cyklar till skolan. B2. Bidra till att eleverna upplever en bra måltidsmiljö. C. Vård och omsorg C1. Bidra till att tryggheten ökar inom teknik- och servicekontorets verksamhetsområden. C2. Bidra till att brukarna inom äldreomsorgen upplever en bra måltidsmiljö. D. Medarbetare D1. Frisknärvaron ska öka. E. Ekonomi E1. Nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. 33
Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se