Sammanträde med regionstyrelsen den 7 februari 2017

1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 7 februari 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Styrelseärenden 1. Västra Götalandsregionens detaljbudget 2017 Diarienummer RS 2016-07071 2. Framställan från nämnder och styrelser om nyttjande av eget kapital samt upplösning av obeskattade reserver i samband med budget 2017 Diarienummer RS 2016-07071 3. Strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Diarienummer 2016-04238 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU, TU till regionstyrelsen 4. Årsredovisning 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige Diarienummer RS 2016-03133 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 5. Genomförda kontrollmoment december 2016 Diarienummer 2016-00661 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 6. Begäran om reducering av avkastning Diarienummer RS 2016-06358 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 7. Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 2017-2018 Diarienummer RS 2016-03054 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2017-02-07 2 (3) 8. Närvårdssamverkan med kommunerna Alingsås och Lerum Diarienummer RS 2016-05555 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 9. Plan för implementering av policy och riktlinjer för inköp Diarienummer RS 2016-03129 Tillägg: Protokollsutdrag ÄU 10. Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför mandatperioden 2019 2022, uppdragshandling Diarienummer RS 2017-00001 11. Överenskommelse med Göteborgs stad om spårvagnar av typ M32 Diarienummer RS 2016-04052 12. Återrapportering av utredningsuppdrag gällande spårvagnstrafikens framtida organisation, samt rekommendation om inriktning för fortsatt dialog Diarienummer RS 2016-02824 13. Förslag till åtgärder för nyttjande av medel ur den regionala transportinfrastrukturplanen 2014-2025 och dess pott Samfinansiering av järnväg i nationell plan Diarienummer RS 2016-00512 14. Yttrande över samrådshandling från Trafikverket för val av lokalisering - Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Diarienummer RS 2016-07662 Länk till samrådshandling: http://www.trafikverket.se/nara-dig/vastragotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/goteborgboras/delen-ammyk/dokument-for-goteborgboras/ 15. Yttrande över betänkande Ökad insyn i välfärden SOU 2016:62 Diarienummer RS 2016-06997 Länk till betänkande: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statensoffentliga-utredningar/2016/10/sou-201662/ 16. Delegeringsärenden Diarienummer RS 2017-00020 17. Anmälningsärenden Diarienummer RS 2017-00030 Tillägg: Uppdaterad lista 18. Valärenden 19. Övriga frågor

Föredragningslista från regionstyrelsen, 2017-02-07 3 (3) Information A. Rapport från presidieöverläggningar/johnny Magnusson B. Information från regiondirektören /Ann-Sofi Lodin C. Kommittén för mänskliga rättigheters beslut om nya regler för föreningsbidrag/presidiet för kommittén för mänskliga rättigheter och Viveca Reimers, kl. 9.45-10.15 D. VGR i omvärlden/erik Lagersten, kl. 10.15-10.30 E. Bokslutskommuniké 2016/Joakim Björck, kl. 10.30-10.45 F. Regionstyrelsens vårdgivaransvar/karin Möller och Johan Flarup kl. 10.45-11.00 Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-10 Diarienummer RS 2016-07071 Västra Götalandsregionen Koncernstab Verksamhetsuppföljning Ekonomi och Inköp Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: 070-082 58 10 E-post: anna-karin.jernberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Detaljbudget 2017 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner detaljbudget 2017 2. Regionstyrelsen beslutar överföra 5,1 mnkr från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till Moderförvaltningen för IS/IT kostnader samt 4,8 mnkr till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen från Moderförvaltningen för medel till regionservice. Medlen är en omföring av justeringar som gjordes i budget 2016 3. Regionstyrelsen beslutar överföra 0,4 mnkr från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till Moderförvaltningen för friskvårdsbidrag. 4. Regionstyrelsen beslutar överföra 0,6 mnkr från Regionstyrelsen till Servicenämnden avseende 1,0 tjänst. 5. ALF- och TUA-anslagen höjs med tillsammans 17,7 mnkr enligt avtalen för 2017 Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslutade 2016-09-27 om Rapportplan och inriktning för fortsatt utvecklingsarbete (RS 2016-05192) för Västra Götalandsregionen (VGR). För detaljbudgetens del innebär det en återgång till det ursprungliga syftet att utgöra en teknisk konsolidering av ekonomin och prestationer för att utgöra basen för jämförelser under året mot utfall. Detaljbudgeten fastställs av Regionstyrelsen. Det budgeterade resultatet för 2017 uppgår före beslut om eget kapital och upplösning av obeskattade reserver till 158 mnkr. Nämnders och styrelsers framställan om nyttjande av eget kapital och obeskattade reserver hanteras i ett eget ärende 2017-02-07. Under förutsättning att beslut fattas enligt koncernkontorets förslag, blir det budgeterade resultatet 104 mnkr. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-01-12 Diarienummer RS 11-2016 2 (2) Beredning Ärendet bereds av MBL den 30 januari. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Detaljbudget 2017 Besluten skickas till Samtliga styrelser och nämnder Ekonomidirektör Joakim Björck Avdelningschef Anna-Karin Jernberg

1 (16) Detaljbudget 2017 Datum 2017-01-10 Diarienummer RS 2016-07071 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna-Karin Jernberg Tel: 070-082 58 10 E-post: anna-karin.jernberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Västra Götalandsregionens Detaljbudget 2017 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Östergatan 1 010-441 00 00 www.vgregion.se post@vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 2 (16) Innehåll Inledning... 3 Prioriterade mål 2017... 3 Fokusområden... 4 Budgeterat resultat 2017... 4 Eget kapital 2016... 6 Extra utfördelade medel... 6 Övriga beslut och tekniska justeringar... 7 Riktade statsbidrag... 7 Likviditet... 8 Prestationer... 8 VGR:s sjukhus... 9 Invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård... 10 Intern styrning och kontroll... 10 Ekonomi - bilagor... 11 Regionbidragets fördelning... 12 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys... 13 Regionbidrag och statsbidrag per nämnd... 16

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 3 (16) Inledning Regionfullmäktige (RF) fastställde i juni 2016 Västra Götalandsregionens (VGR) budget för 2017 och plan för 2018-2019. Därefter har regionstyrelsen (RS) beslutat om regiongemensamma riktlinjer. Till den 30 november har VGR:s nämnder, styrelser och bolag beslutat om sin respektive budget för 2017, vilka ligger till grund för denna Detaljbudget 2017. RS beslutade 2016-09-27 om Rapportplan och inriktning för fortsatt utvecklingsarbete (RS 2016-05192) för VGR. Planen innebär, för detaljbudgetens del, en återgång till det ursprungliga syftet att utgöra en teknisk konsolidering av ekonomin och prestationer för att utgöra basen för jämförelser under året mot utfall. Detaljbudgeten fastställs av RS. Några nämnder och styrelser har aviserat en oro inför 2017 års ekonomi. Bland dessa kan nämnas: o Styrelsen för folkhögskoleverksamheten ser svårigheter att nå en budget i balans. Orsakerna är: Ökade kostnader för interna överenskommelser Kostnader för att bibehålla kursutbud på alla folkhögskolor Ökade kostnader för marknadsföring kopplat till nya nationella satsningar på folkhögskola Minskade försäljningsintäkter o Göteborgs Botaniska trädgård beskriver ett befarat ekonomiskt underskott till följd av kostnadsökningar för Grön Rehab. o Den 29 november 2016 beslutade RF om ett beviljat underskott på 15 mnkr för västra hälso- och sjukvårdsnämnden, med anledning av finansieringen av hematologin till Kungälvs sjukhus. Till 2017 uppmanades nämnden att ompröva vårdöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus avseende denna post. Då finansieringen ännu inte är löst, budgeterar HSN V med en osäker intäkt på 15 mnkr, för att få en budget i balans. Frågeställningarna kommer följas under året i samband med bland annat koncernkontorets uppföljningsmöten och kommer rapporteras löpande till RS och i delårsrapporterna till RS och RF. Prioriterade mål 2017 Regionfullmäktige anger i budget för 2017 tre utmaningar och tre långsiktiga strategiska mål. De strategiska målen är nedbrutna till prioriterade mål för perioden 2017-2019. Enligt budgetbeslutet kan nämnder och styrelser utöver fullmäktiges prioriterade mål ange högst två mål utöver de mål fullmäktige fastställt. Ett antal nämnder och styrelser har gjort detta. Några styrelser och nämnder har utöver de prioriterade målen valt att i stället för mål ändra benämning och anger strategiska områden eller planer de avser arbeta med.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 4 (16) Samtliga prioriterade mål ska följas upp årligen i VGR:s årsredovisning. Vissa mål följs även upp i delårsrapporten. Varje mål följs upp enligt följande: En kvantitativ uppföljning av de indikatorer som RS fastställt för målet. En redovisning av vilka aktiviteter som genomförts och vilka strategier som har tagits fram för att nå målet. En samlad kvalitativ bedömning av måluppfyllnad. Den kvalitativa bedömningen ska grundas på den kvantitativa uppföljningen och hur väl de planerade aktiviteterna och strategierna kommer att bidra till ökad chans att nå målet. I bedömningen kan även andra faktorer ingå, t ex kompletterande indikatorer och hur omvärldsfaktorer påverkat utfallen. Fokusområden Regionfullmäktige pekar ut 26 fokusområden för 2017 som verksamheterna särskilt ska bevaka. Nämnder och styrelser har angivit fokusområden som är relevanta för den egna verksamheten och aktiviteter och insatser man avser att göra under 2017. Flera styrelser och nämnder har i år utöver fokusområden som är direkt relaterade till den egna verksamheten, även angivit fokusområden som angränsar till den egna kärnverksamheten. Göteborgs Botaniska trädgård är ett exempel på det. Antalet valda fokusområden har ökat jämfört med 2016, framför allt har valda fokusområden kopplade till det strategiska målet Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen ökat. Uppföljningen av fokusområden kommer fortsatt i huvudsak ske genom en sammanfattande kvalitativ bedömning och beskrivning av det pågående arbetet. Nämnders och styrelsers arbete med fokusområden och de aktiviteter man uppgivit att man ska bedriva kommer att följas upp i samband med delårsrapport augusti och i årsredovisningen. Läs mer i sammanställning av regionfullmäktiges mål och fokusområden från styrelsers och nämnders detaljbudgetar: http://www.vgregion.se/db2017 Budgeterat resultat 2017 Regionfullmäktiges beslutade budget i juni visade på ett resultat på 86 mnkr. Till detta läggs nämnders och styrelsers budgeterade resultat. Fastighetsnämnden har budgeterat ett överskott på 85 mnkr och Primärvårdsstyrelsen på 3 mnkr. Tandvårdsstyrelsen har fattat beslut om att använda 15 mnkr av eget kapital. Tandvårdstyrelsen kan, efter beslut i RS 2013 (Dnr RS 488-2012), fatta beslut om disposition av eget kapital och därefter informera RS. Sahlgrenska International Care AB fick i detaljbudgeten 2016 godkänt att lösa upp 560 tkr av sin periodiseringsfond men avser nyttja medlen 2017. Frölunda specialistsjukhus fick i detaljbudgeten 2016 godkänt att använda 0,4 mnkr av eget kapital men avser att nyttja detta under 2017. Det sammanlagda budgeterade resultatet för 2017 uppgår efter ovanstående till 158 mnkr.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 5 (16) Under förutsättning att RS beslutar om nämnders och styrelsers begäran om nyttjande av obeskattade reserver och eget kapital enligt förslag i särskilt TU, uppgår nytt budgeterat resultat till 136 mnkr. Resultat 2017 mnkr RF beslut i juni 85,6 Nämnders och styrelsers budgeterade resultat 2017: Västfastigheter 84,6 Primärvårdsstyrelsen 3,0 Tandvårdsstyrelsen -15,0 Göteborgs botaniska trädgård 0,2 Sahlgrenska International Care AB (resultatpåverkan) -0,4 Frölunda specialistsjukhus -0,4 Nytt budgeterat resultat 157,6 Framställan av eget kapital och obeskattade reserver: Begäran om nyttjande av eget kapital Regionutvecklingsnämnden -10,0 Folkhälsokommittén -3,0 Kulturnämnden -7,0 Hälsan och stressmedicin -1,5 Frölunda specialistsjukhus -0,5 Summa: -22,0 Nytt föreslaget budgeterat resultat 135,6 Upplösning av obeskattade reserver: Göteborgs symfoniker AB -0,3 Västtrafik AB -30,0 GöteborgsOperan AB -9,0 Summa: -39,3 Resultatpåverkande nettoeffekt -30,6

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 6 (16) Eget kapital 2016 Nämnd Ing EK 2016 Prog 2016 IB 2017 Kungälvs sjukhus -25,0 0,0-25,0 Alingsås lasarett -22,8-2,0-24,8 Sahlgrenska universitetssjukhuset -3,7 0,0-3,7 Göteborgs Botaniska trädgård -0,7 0,5-0,2 Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett fick i samband med beslutet av VGR:s detaljbudget för 2016, beviljat uppskov med återbetalningen till år 2018-2020. Sahlgrenska universitetssjukhuset har inte budgeterat för någon återbetalning 2017, medan Göteborgs Botaniska trädgård har budgeterat för återbetalning av resterande belopp, som beräknas till 0,2 mnkr. Extra utfördelade medel Utöver vårdöverenskommelsen erhåller sjukhusen uppdrag och ersättning från annat håll under året, främst från hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I budgetarbetet för 2017 fanns en medveten strategi att sådana extra utfördelade medel, skulle vara beslutade och fördelade till respektive utförare i ett tidigt skede, så att medlen skulle kunna ingå i budgetarbetet hos utförarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen erhåller riktade statsbidrag på totalt 1 267 mnkr. Beslut om användningen av bidragen gjordes för de flesta av dessa den 28 september. Trots detta finns ett belopp på ca 400 mnkr avsatt i HSS budget för 2017 för kostnader avseende utveckling mm, som inte är fördelat eller kommunicerat till utförarna. Statsbidraget till kommunsektorn för ökade resurser till välfärden, det s.k. flyktingbidraget, har fördelats till utförarna i flera separata TU. Till 2017 är så gott som hela det beräknade beloppet till VGR på 376 mnkr, utfördelat. RS tog 2016-09-27 beslut om riktade ägartillskott till hälso- och sjukvårdsnämnderna: 50 mnkr som ett prishöjande ägartillskott 100 mnkr för att förstärka ersättningen för riktade uppdrag om valfrihetsvård RS uppdrog samtidigt till regiondirektören att utforma en modell som stimulerar till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fasta taknivåer, så kallat brutet tak. 250 mnkr i ersättning för ökad produktivitet, dessa medel avropas av HSS. I samband med delårsrapporten per mars ska en bedömning göras om HSS kan finansiera betalutrymmet för brutet tak inom fastställt regionbidrag eller om RF ska ta ställning till om RS ska kunna disponera medel ur moderförvaltningen för ändamålet. Det finns således en oklarhet gällande finansiering av produktion över tak och därmed en osäkerhet för betydelsen av resultatet. Ägartillskottet och ersättning för ökad produktion utöver tak, har lagts in i berörda nämnders och styrelser budget för 2017. SkaS har dock inte budgeterat sin andel av de 250 mnkr för ökad produktivitet.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 7 (16) Övriga beslut och tekniska justeringar Naturbruk Under 2016 avsattes i moderförvaltningen 62 mnkr för omställningskostnader kopplade till avvecklingen av tre naturbruksskolor och som naturbruksstyrelsen har fått avropa mot uppvisande av specifika kostnader. Under 2016 har 40 mnkr avropats. Naturbruksstyrelsens arbete med att genomföra omställning i överensstämmelse med fattade beslut fortsätter och gör i budget 2017 en ny framställan om att få avropa 53 mnkr. RS återkommer med svar på framställan i samband med årsbokslutet för 2016. Teknisk justering: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen/moderförvaltningen I budget 2016 gjordes justeringar av regionbidrag och ersättningar till följd av fattade beslut avseende dels rörande Ny styrmodell för Regionservice och dels kostnader för IS/IT. De justeringar som berör de konkurrensutsatta verksamheterna hanteras genom att berörd nämnd/styrelse fakturerar beloppet mot moderförvaltningen. I budget 2016 gjordes justeringen för Primärvårdsstyrelsen mot HSS, vilket nu ändras. För IS/IT överförs 5,1 mnkr från HSS till moderförvaltningen och för Regionservice överförs 4,8 mnkr från moderförvaltningen till HSS. Primärvårdsstyreslen fakturerar beloppen från moderförvaltningen under 2017. Teknisk justering: Friskvårdsbidrag RS beslutade i de regiongemensamma riktlinjerna för detaljbudget 2017 (Dnr RS 04149-2016) att fördela 0,4 mnkr i utökat regionbidrag till HSS avseende friskvårdsbidrag till Närhälsan. Eftersom ägaren ersätter sin egen verksamhet justeras 0,4 mnkr till moderförvaltningen. Närhälsan fakturerar i stället friskvårdsbidraget från moderförvaltningen. Teknisk justering: Överföring av tjänst mellan regionstyrelsen och regionservice RS och Servicenämnden har kommit överens om att överföra regionbidrag på 0,6 mnkr, från RS till Servicenämnden, avseende 1,0 tjänst som hanterar diariehantering för regionutvecklingsnämnden. Riktade statsbidrag De riktade (specialdestinerande) statsbidragen fördelas av RF till nämnder i särskild ordning, i samband med junibeslutet. Under våren 2016 slöts överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vilket gjorde att beloppen förändrades. RS tog därför beslut om justerade belopp för 2017, i augusti 2016. Under hösten har det nationella avtalen mellan staten och VGR avseende ALF (Avtal om läkarutbildning och forskning) och TUA (Avtal för tandläkarutbildning) slutits för 2017. Beloppet för ALF är uppräknat med 3,5% till 452,3 mnkr och TUA är uppräknat med 3,0% till 80,9 mnkr. De nya beloppen, totalt 17,7 mnkr, justeras i samband med detta beslut av detaljbudgeten för 2017.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 8 (16) De riktade statsbidragens fördelning: Enhet (mnkr) Beslut augusti Avtal 2017 Justerat beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1 249,3 17,7 1 267,0 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 50,5 50,5 Kulturnämnden 399,7 399,7 varav Folkhögskoleverksamheten 92,6 92,6 Regionstyrelsen 0,7 0,7 Summa som utfördelas 1 700,2 17,7 1 717,9 Professionsmiljarden 167,0 167,0 SUMMA RIKTADE STATSBIDRAG 1 867,2 1 884,9 Professionsmiljarden ingår i det belopp som, tillsammans med skatteintäkter och andra intäkter, fördelas ut i regionbidrag till nämnder och styrelser. Likviditet VGR beräknas vid årsskiftet 2017 ha en likviditet på 11,3 mdkr. I planen för 2017 ligger att VGR ska påbörja upplåning för att finansiera Vita Huset. Upplåningen beräknas till ca 500 mnkr under 2017. Utifrån budgeterat resultat +158 mnkr och investeringsnivå 4,8 mdkr samt upplåningen kommer likviditeten att minska med ca 800 mnkr till ca 10,5 mdkr under året. Koncernkontoret bedömer att investeringsnivån 2017 på 4,8 mdkr inte kommer att uppnås, utan stanna på 4 mdkr. Det innebär att likviditeten kommer att vara oförändrad under året. Koncernkontoret kommer att förvalta VGR:s likviditet i två portföljer, en kortfristig på 3 mdkr, med de medel som bedöms behöva ianspråktas under de kommande 3 åren och en långfristig portfölj på 5 mdkr. Regionfullmäktiges mål om hög betalningsberedskap om 3 000 mnkr uppfylls genom att VGR har hög likviditet i placeringarna som gör att de kan omsättas inom 3 dagar. Koncernkontoret har påbörjat arbetet för finansieringen av Vita Huset genom utgivning av obligationer på penningmarknaden. Dessa kommer att ges ut som gröna obligationer. Prestationer Ett nytt regelverk för prestationsredovisning har tagits fram och gäller från 2017. I det nya regelverket utgår parametern sammanvägda prestationer för sjukhusen. Nya parametrar har lagts till men budgeteras inte 2017 eftersom utfallet 2016 inte finns tillgängligt. Uppföljning av dessa kommer ske av koncernkontoret. Bland de nya parameterana kan nämnas unika

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 9 (16) individer, behandlingar i öppen och sluten vård samt besök på akutmottagning. Nedan redovisade prestationsbudgeten 2017 bygger till största delen på de parametrar som budgeterats och följts upp under 2016. VGR:s sjukhus Produktion Sjukhusvård Budget 2017 Prognos 2016 Procent förändring Somatik Vårdtillfällen 220 473 212 699 3,7% Vårddygn 1 057 177 1 033 871 2,3% Besök enligt regional DRG-viktlista 479 046 474 228 1,0% Besök 1 759 867 1 801 245-2,3% Psykiatri Vårdtillfällen 16 760 17 319-3,2% Vårddygn 256 849 257 840-0,4% Besök 595 486 580 607 2,6% Digitala kontakter har budgeterats av få sjukhus och finns därför inte med i sammanställningen. Produktion primärvård Budget 2017 Prognos 2016 Procentuell förändring VG Primärvård - besök läkare 1 200 000 1 230 001-2,4% - besök övriga vårdgivare 1 294 050 1 300 150-0,5% - digitala kontakter 385 000 384 850 0,0% Vårdval Rehab - besök 768 000 756 599 1,5% Övrig Primärvård - besök läkare 147 820 141 219 4,7% - besök övriga vårdgivare 696 300 678 893 2,6% - digitala kontakter 53952 52459 2,8%.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 10 (16) Invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård Konsumtion av sjukhusvård, primärvård samt habilitering Budget 2017 Budget 2016 Procent förändring Somatik Vårdtillfällen 205 650 216 152-4,9% Vårddygn 992 971 1 082 662-9,0% Besök DRG 485 787 493 716-1,6% Besök 1 929 899 1 871 136 3,1% Digitala kontakter 105 356 77 097 36,7% Psykiatri Vårdtillfällen 16 333 17 999-9,3% Vårddygn 231 205 258 742-10,6% Besök 594 076 590 989 0,5% Digitala kontakter 47 825 43 449 10,1% VG Primärvård - besök läkare 2 168 610 2 219 355-2,3% - besök övriga vårdgivare 1 917 551 1 931 277-0,7% - digitala kontakter 683 717 683 478 0,0% Vårdval Rehab - besök 1 132 756 942 191 20% Övrig Primärvård - besök läkare 419 369 429 433-2,3% - besök övriga vårdgivare 1 245 477 1 277 376-2,5% - digitala kontakter 89 551 87 305 2,6% Koncernkontoret konstaterar att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har budgeterat en lägre konsumtion av sjukhusvård vid VGR:s sjukhus än den produktion sjukhusen har budgeterat för invånare i Västra Götaland. Orsaken är att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har baserat budgeten på det senaste 12 månadsutfallet. HSN har därmed inte följt budgetanvisningarna avseende prestationerna vilket får till följd att budgeten vid en konsolidering inte stämmer. Intern styrning och kontroll Nämnder och styrelser ska i detaljbudgeten beskriva hur arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll bedrivs. Regiongemensamma riktlinjer och rutiner finns och de flesta nämnder och styrelser arbetar aktivt med frågorna och följer beslutade riktlinjer. De färdiga planerna ska skickas in till RS. För de som inte inkommit med plan för arbete i samband med budget, görs en uppföljning under våren.

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 11 (16) Ekonomi - bilagor

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 12 (16) Hälso- och sjukvårdsnämnderna samt VGPV, VVR 2017 2016 2015 Region och rikssjukvård 2 439 2 322 2 235 Länssjukvård 23 305 21 967 21 315 Primärvård HSN 1 681 1 546 1 911 VG Primärvård (HSS) 5 990 5 691 5 550 Vårdval rehab (HSS) 633 514 364 Tandvård 851 829 789 Handikappverksamhet 858 836 800 Folkhälsomedel 103 80 87 Läkemedel 285 265 261 Sjukresor 329 308 311 Samordningsförbund 46 45 38 Nämndkostnader 21 21 21 Kanslikostnader 101 103 101 Övrigt 117 90 73 Summa regionbidrag 36 759 34 616 33 853 Regionbidragets fördelning Gemensamt 9% Kollektivtrafik 9% Kultur 2% Regional utveckling 2% Hälso- och sjukvård 78%

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 13 (16) Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys RESULTATSAMMANSTÄLLNING (mnkr) 2015 2016 2016 2017 Utfall Budget Prel. utfall Budget Skatteintäkter, komm.ek. utjämning och generella statsbidrag 45 317 47 554 48 057 50 153 Specialdestinerade statsbidrag 2 099 1 871 2 436 2 031 Patientavgifter 1 436 1 433 1 456 1 463 Såld vård 1 608 1 561 1 761 1 669 Försäljning av tjänster 862 909 898 975 Hyresintäkter 124 142 172 157 Försäljning av material och varor 320 587 288 314 Erhållna bidrag 637 605 569 772 Biljettintäkter 3 183 3 313 3 345 3 470 Finansiella intäkter 268 106 331 52 Övriga intäkter 1 504 1 560 1 393 1 348 Summa intäkter 57 359 59 641 60 706 62 405 Personalkostnader inkl. inhyrd personal -28 522-29 528-29 325-30 893 Köpt vård -4 041-3 883-4 412-4 702 Trafikkostnader -6 302-6 913-6 770-7 211 Verksamhetsanknutna tjänster -1 177-1 666-1 381-1 291 Läkemedelskostnader -4 528-4 702-4 807-4 840 Material och varor -3 406-3 356-3 541-3 226 Lämnade bidrag -1 512-1 765-1 576-1 757 Lokal- och energikostnader -1 692-1 667-1 725-1 672 Övriga tjänster -1 235-1 329-1 325-1 343 Avskrivningar och nedskrivningar -1 967-2 099-2 111-2 152 Finansiella kostnader -326-235 -247-387 Övriga kostnader -1 889-2 454-1 801-2 772 Summa kostnader -56 598-59 598-59 022-62 247 ÅRETS RESULTAT 761 43 1 684 158

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 14 (16) BALANSRÄKNING (mnkr) 2015 2016 2016 2017 Prel. Utfall Budget utfall Budget Immateriella tillgångar 59 248 166 162 Materiella tillgångar - Byggnader och mark 9 815 11 183 10 401 12 072 - Maskiner och inventarier 6 435 7 027 6 584 7 418 - Finansiell leasing 185 178 182 182 - Pågående investeringar 2 636 2 864 2 732 3 135 Finansiella anläggningstillgångar 688 677 566 566 Anläggningstillgångar 19 818 22 178 20 631 23 535 Bidrag till infrastruktur 623 578 578 533 Förråd 254 300 250 250 Kortfristiga fordringar 3 756 4 846 2 708 2 800 Kortfristiga placeringar 6 906 6 000 10 000 10 000 Kassa och bank 2 111 400 1 000 500 Omsättningstillgångar 13 027 11 546 13 959 13 550 TILLGÅNGAR 33 468 34 302 35 168 37 618 Eget kapital 6 227 5 733 7 727 7 885 Avsättningar pensioner 14 117 14 923 14 965 16 306 Övriga avsättningar 1 329 1 268 1 283 1 283 Avsättningar 15 446 16 191 16 248 17 589 Långfristiga skulder 482 499 467 967 Kortfristiga skulder 11 312 11 879 10 726 11 177 Skulder 11 794 12 378 11 193 12 144 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 33 468 34 302 35 168 37 618 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser, mnkr 25 398 24 714 24 592 24 113

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 15 (16) KASSAFLÖDESANALYS (mnkr) 2015 2016 2016 2017 Utfall Budget Prel. utfall Budget Löpande verksamhet Periodens/årets resultat 761 43 1 684 158 Investeringsbidrag -10-1 -12-11 Avskrivningar, nedskrivningar 1 967 2 099 2 111 2 152 Utrangeringar 3 73 41 1 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar -8 0-4 -1 Upplösning bidrag till infrastruktur 45 45 45 45 Avsättningar 1 092 898 802 1 341 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 3 850 3 157 4 667 3 684 Förändring rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) förråd 60 0 4 0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 850 0 1 048-92 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -1 769-191 -586 451 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 5 24-1 1 Kassaflöde från löpande verksamhet 2 996 2 990 5 133 4 044 Investeringsverksamhet Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar -3 080-4 090-3 108-5 056 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 19 0 56 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -212 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -3 273-4 090-3 052-5 056 Finanseringsverksamhet Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar 1 0 121 0 Ökning(+)/minskning(-) långfristiga skulder 22 0-15 500 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 1 12 11 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 22 1 118 511 KASSAFLÖDE -255-1 100 2 198-500

Detaljbudget 2017, 2017-01-10 16 (16) Regionbidrag och statsbidrag per nämnd Tekniska justeringar Regionbidrag 2017 (RS 04149-2016) Beslut bgt 2016, IS/IT Beslut bgt 2016, Regionservice Friskvårdsbidrag Överföring av tjänst Justerat regionbidrag 2017 Riktat statsbidrag (augusti 2016) Regionfullmäktige 81,312 81,312 Regionstyrelsen 2 252,940-0,600 2 252,340 0,700 varav Personalutskottet 332,415 332,415 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 9 613,567-5,096 4,804-0,400 9 612,875 1 267,000 Folkhälsokommittén 44,952 44,952 Kommittén för rättighetsfrågor 41,973 41,973 Revisorskollegiet 24,340 24,340 Patientnämnd 21,006 21,006 Arkivnämnd 33,344 33,344 Fastighetsnämnd 257,110 257,110 Servicenämnd 23,333 0,600 23,933 Hälsan & stressmedicin 18,881 18,881 HSN Norra 5 092,653 5 092,653 HSN Södra 4 001,281 4 001,281 HSN Östra 4 969,727 4 969,727 HSN Västra 6 101,754 6 101,754 HSN Gbg 9 579,821 9 579,821 Delsumma 29 738,096 29 745,236 50,500 Regionutvecklingsnämnd 731,498 731,498 Kulturnämnd 1 114,894 1 114,894 399,700 Miljönämnd 91,077 91,077 Kollektivtrafiknämnden 4 415,036 4 415,036 Koncernbanken -477,649-477,649 Moderförvaltningen 2 201,431 5,096-4,804 0,400 2 202,123 Summa regionbidrag 50 234,280 0,000 0,000 0,000 0,000 50 234,280 1 717,900

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2016-12-07 Diarienummer RS 2016-07071 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: 070-082 58 10 E-post: anna-karin.jernberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Framställan från nämnder och styrelser om nyttjande av eget kapital samt upplösning av obeskattade reserver i samband med budget 2017 Förslag till beslut Under förutsättning att nedan nämnder och styrelser, vid ingången till 2017, har ett positivt eget kapital som motsvarar begäran, föreslås regionstyrelsen besluta följande 1. Regionutvecklingsnämndens begäran om att få disponera 10,0 mnkr av eget kapital godkänns 2. Folkhälsokommitténs begäran om att få disponera 3,0 mnkr av eget kapital godkänns. 3. Kulturnämndens begäran om att få disponera 7,0 mnkr av eget kapital godkänns 4. Hälsan och Stressmedicins begäran om att få disponera 1,5 mnkr av eget kapital godkänns 5. Styrelsen för Frölunda Specialistsjukhus begäran om att få disponera 0,5 mnkr av eget kapital godkänns 6. Styrelsen för Göteborgs Symfonikers ABs begäran om att få lösa upp 0,3 mnkr av obeskattade reserver avslås 7. Styrelsen för Västtrafik ABs begäran om att få lösa upp 30 mnkr av obeskattade reserver avslås 8. Styrelsen för GöteborgsOperan ABs begäran om att få lösa upp 9 mnkr av obeskattade reserver avslås Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-12-12 Diarienummer RS 2016-07071 2 (4) Sammanfattning av ärendet I samband med att nämnder och styrelser beslutat om budget för 2017, har följande begärt nyttjande av eget kapital eller upplösning av obeskattade reserver. Nämnd/Styrelse/Bolag Kommentar Mnkr Förslag Begäran om nyttjande av eget kapital: Regionutvecklingsnämnden Underhåll av naturbruksskolor 10,0 godkänns Folkhälsokommittén Elevhälsodatabas 3,0 godkänns Kulturnämnden Kostnader för soc avg. och kulturpensioner 7,0 godkänns Hälsan och stressmedicin Kostnader för flytt av Göteborgsenheter 1,5 godkänns Frölunda specialistsjukhus Införande av T-DOC 0,5 godkänns Summa 22,0 Upplösning av obeskattade reserver: Göteborgs symfoniker AB Finansiering av skatt 0,3 avslås Västtrafik AB Pris- och sortiment Steg 1 30,0 avslås GöteborgsOperan För budget i balans 9,0 avslås Summa 39,3 Resultatpåverkande nettoeffekt 31,1 Summa som påverkar resultatet 22,0 Nämndernas respektive begäran om nyttjande av eget kapital avser kostnader av tillfällig art och föreslås godkännas. Västtrafik har de två senaste åren redovisat överskott. Resultatet för 2015 slutade på +177 mnkr och prognosen för 2016 tyder på ett överskott på dryga 240 mnkr. Med anledning av detta är bedömningen att kostnaderna för Pris- och sortiment, Steg 1 bör rymmas inom ram. Begäran föreslås därför avslås. GöteborgsOperan och Göteborgs symfoniker AB, begär båda att få använda obeskattade reserver för att kunna redovisa en budget i balans. Det är inte kostnader som anses tillfälliga. Koncernkontoret föreslår att begäran avslås och att verksamheterna istället arbetar fram en åtgärdsplan för att komma i balans. Summan på 22,0 mnkr förändrar det budgeterade resultatet för 2017. Därtill kommer några av nämndernas budgeterade positiva respektive negativa resultat på totalt 72,0 mnkr, vilket också förändrar resultatet. Beslut om detaljbudgeten fattas av regionstyrelsen den 7 februari 2017. Om båda besluten antas av Regionstyrelsen beräknas det budgeterade resultatet för 2017 bli 135,6 mnkr. Se respektive nämnd och styrelsers beskrivning under rubriken Fördjupad beskrivning av ärendet, nedan.

Datum 2016-12-12 Diarienummer RS 2016-07071 3 (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Nyttjande av eget kapital Regionutvecklingsnämnden har från 2014-2016 haft ett extra tillskott om 30 mnkr för att i samarbete med fastighetsnämnden åtgärda underhåll vid naturbruksskolorna. 2017 upphör satsningen. Omställningen av naturbruksskolorna har medfört att det planerade underhållet har blivit fördröjt. Bedömningen är att cirka 10 mnkr inte hinner upparbetas under 2016. Regionutvecklingsnämnden önskar därför få överföra det ej upparbetade beloppet till 2017. Folkhälsokommittén har för 2016 ett prognosticerat överskott på cirka 3 mnkr då arbetet med att ta fram och skapa en elevhälsodatabas inte har kunnat startas enligt plan. De önskar därför överföra 3 mnkr till 2017 års budget. Arbetet med elevhälsodatabasen är en högt prioriterad fråga och en mycket viktig del i det regiongemensamma arbetet med Kraftsamling fullföljda studier. Kulturnämnden ansöker om att få använda 7 mnkr av eget kapital under 2017. Anledningen är ökade kostnader för sociala avgifter för musiker, som enligt beslut av Skatteverket kommer att drabba vissa institutioner 2017. Kulturnämnden fick delvis kompensation för dessa ökade kostnader i 2016 års budget, vilket förväntas resultera i ett överskott 2016 på 7 mnkr enligt prognosen i delårsrapporten per augusti. Överskottet föreslås därför användas till de tillfälliga kostnader som inte täcks av den utökande budgetramen år 2017. Utrymmet avses också användas till att hantera övergången för GSO vid avveckling av modellen för kulturpensioner. Hälsan och Stressmedicin yrkar om att få disponera överskottet i 2016 års utfall på 1,5 mnkr under 2017 med hänvisning till de ökade kostnaderna avseende flytten av Göteborgsenheten till två nya adresser. Frölunda Specialistsjukhus kommer under 2017 att införa det regiongemensamma steriloch spårbarhetssystemet T-DOC, ett regionalt beslut (RS 2016-02362). Införandet är en förutsättning för det regiongemensamma operationsplaneringssystemet Orbit. Sjukhuset saknar i dag möjlighet att finansiera införandet, varför man yrkar om att få utnyttja 0,5 mnkr av eget kapital för engångskostnader i samband med införandet av T-DOC. Ovan framställningar avser kostnader av tillfällig art. Koncernkontoret föreslår därför ett godkännande i samtliga fall. Upplösning av obeskattade reserver Göteborgs Symfoniker AB gör en framställan om att få lösa upp 0,3 mnkr av sina obeskattade reserver för att nå ett noll-resultat i verksamheten. Koncernkontoret anser att framställan avser kostnader som inte är av tillfällig art och föreslår därför att en åtgärdsplan tas fram samt ett avslag på framställan. Västtrafik har obeskattade reserver som till viss del kan likställas med eget kapital. De obeskattade reserverna består i huvudsak av tre delar, dels medel från verksamheten tidigare år, dels utifrån att den koncerninterna räntenivån justerats jämfört budget sedan

Datum 2016-12-12 Diarienummer RS 2016-07071 4 (4) 2014 och den sista delen är hänförlig till projektet Pris och Sortiment Steg 1. Det är ett projekt med separat tillförda medel med sista år 2016. Projektets totala budget sett över hela tidsperioden (fram till 2017) bedöms förbruka samtliga tilldelade medel, men kortsiktigt inom åren överensstämmer inte förbrukade medel med tidigt gjorda bedömningar. Därför behöver Västtrafik nyttja kvarvarande medlen kopplat till detta projekt även under 2017. Västtrafik löser upp 30 mnkr av sina obeskattade reserver. Västtrafik har de två senaste åren redovisat överskott. Resultatet för 2015 slutade på +177 mnkr och prognosen för 2016 tyder på ett överskott på dryga 240 mnkr. Med anledning av detta är bedömningen att kostnaderna för Pris- och sortiment, Steg 1 bör rymmas inom ram. Begäran föreslås därför avslås GöteborgsOperan löser upp 9 mnkr av sina obeskattade reserver för att uppnå en budget i balans. Koncernkontoret anser att framställan avser kostnader som inte är av tillfällig art och föreslår därför att en åtgärdsplan tas fram samt att begäran avslås. Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Berörda styrelser, nämnder och bolag Regiondirektör Avdelningschef Anna-Karin Jernberg

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-31 Diarienummer RS 2016 04238 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: 0761 01 24 62 E-post: carl.ohrman@vgregion.se Till regionstyrelsen Strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Regionstyrelsen godkänner att 57,1 mnkr fördelas till strategiska utrustningsinvesteringar 2017 enligt tabellen i bilaga 1 till tjänsteutlåtande daterat 2017-01-31. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens investeringsplan innefattar en central investeringsram för strategisk medicinteknisk utrustning på akutsjukhusen. Fördelning och prioritering sker mellan projekt som uppfyller följande kriterier: 1. Investeringar som är en följd av ny teknik/behandlingsmetod 2. Investeringar som påverkar sjukvårdens struktur 3. Investeringar som ger högre kapacitet Investeringsutrymmet ska användas till investeringar från 1 mnkr. För 2017 finns enligt fördelning av grundramar per förvaltning 2017 en investeringsram om 250 mnkr för strategisk utrustning, vilket utöver den strategiska medicintekniska utrustningen även innefattar annan utrustning kopplad till större strategiska omoch nybyggnadsprojekt. Utvärdering av ansökningar har gjorts inom Koncernkontoret med fokus på de tre nämnda kriterierna ovan. I beredningen har investeringens strategiska karaktär, specifikation, storlek och driftskonsekvenser beaktas. Koncernkontoret föreslår att 57,1 mnkr för 2017 fördelas till strategiska medicintekniska utrustningsinvesteringar enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtande daterat 2017-01-31. Fördjupad beskrivning av ärendet Under hösten 2016 har 22 ansökningar om totalt 160,8 mnkr inkommit till koncernkontoret från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), NU-sjukvården (NU) och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS). Bilaga 1 visar en prioriteringslista med motiveringar och förslag till beslut. Utvärdering av ansökningar har gjorts inom Koncernkontoret med fokus på de tre nämnda kriterierna ovan. I beredningen har investeringens strategiska karaktär, specifikation, storlek och driftskonsekvenser beaktas. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-31 Diarienummer RS 2016 04238 2 (4) Skaraborgs sjukhus (SkaS) har för 2017 inte inkommit med några ansökningar med hänvisning till att sjukhusets investeringar i medicinteknisk utrustning inte uppfyller kraven för strategisk utrustning. Denna slutsats har bekräftats av Koncernkontoret under beredning av ärendet. SkaS uppmanas att inkomma med ansökningar till central beredning under kommande år. Koncernkontoret förslår att 15 av de 22 ansökningarna godkänns, vilket motsvarar ett totalt investeringsbelopp om 57,1 mnkr. Konsekvenser av investeringarna Den historiska utvecklingen visar en puckel av utestående investeringsutfall och utbetalningar som inträffar senare än beslutsåret. Koncernkontorets bedömning är att likviditetssituationen i dagsläget och de kommande åren inte utgör någon begränsning, på grund av tidsförskjutningen mellan investeringsplan, utfall och utbetalning. Sjukhusen har ekonomiskt driftsansvar för sina utrustningsinvesteringar. De nomineringar som avslås med motiveringen ersättningsinvesteringar/- reservdelar får sjukhusen själva besluta om och prioritera inom sina egna grundramar. Sjukhusen får själva inte finansiera investeringar som avslås av andra skäl. Nomineringar där bedömningen är avvakta kräver ytterligare beredning innan beslut om central finansiering kan fattas. Koncernkontoret vill lyfta fram en frågeställning kring ansökan om investeringsmedel för övervakningsutrustning från SÄS som har uppkommit under beredning av ärendet. Ansökan 9 - Södra Älvsborgs Sjukhus, övervakningsutrustning Södra Älvsborgs Sjukhus har inkommit med en ansökan (39 mnkr) om medel för ersättning av övervakningsutrustning. I dagsläget används inom SÄS två olika övervakningssystem. I och med ansökan planerar SÄS att upphandla ett gemensamt system för hela sjukhuset. Regionstyrelsen har tidigare beviljat finansiering från ramen för strategisk utrustning för övervakningssystem till NUsjukvården (7,9 mnkr år 2015) och till Skaraborgs sjukhus (4 mnkr år 2016). Dessa ansökningar gällde utrustning som vid tidpunkten inte fanns på avdelningarna. Då SÄS redan har övervakningsutrustning vid avdelningarna klassas investeringen som ersättningsinvestering vilket enligt kriterierna ovan inte definieras som strategisk utrustning. Patientövervakningssystem har hittills upphandlats per respektive sjukhusförvaltning vilket har lett till att olika system används inom regionen. För närvarande pågår upphandling för SÄS och Alingsås. Upphandling för SU förväntas påbörjas under 2018. Koncernkontoret rekommenderar att utvärdering bör ske om upphandling av övervakningsutrustning kan genomföras regiongemensamt för att möjliggöra kostnadseffektivt inköp och samlad kompetens inom regionen.

Datum 2017-01-31 Diarienummer RS 2016 04238 3 (4) Beredning Ärendet har beretts på koncernkontoret av sakkunniga inom medicinteknisk utrustning, utveckling och investeringar. Förslag till beslut har presenterats i investeringsrådet. Ärendet har behandlats på ägarutskottet den 25 januari 2017, 4. Efter ägarutskottet gjordes förtydliganden i tjänsteutlåtandet till regionstyrelsen avseende beskrivning av den koncernövergripande strategiska beredningen och konsekvenser för förvaltningarna utifrån förslag till beslut. Vidare har tjänsteutlåtandet kompletteras med beskrivning av varför SkaS inte har inkommit med ansökningar för 2017 Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Prioriteringslista strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Ytterligare information Förslag till beredning avseende strategiska utrustningsinvesteringar Samtliga ansökningar strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Besluten skickas till Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, anna-karin.jernberg@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. SU, sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se, för kännedom NU-sjukvården, nusjukv.kansli@vgregion.se, för kännedom. Södra Älvsborgs Sjukhus, sas@vgregion.se, för kännedom

4 (4) Bilaga 1 Prioriteringslista strategisk utrustning 2017 Sjukhus Utrustning Beskrivning Investering Beredning Förslag Motivering till beslut SU (Sahlgrenska) SÄS (Borås) Strålbehandling Kompletterande komponenter till linjäracceleratorer 5 000 000 Ersättningsinvesteringar, reservdelar Avslå Reservdelar (ej strategisk utrustning) SU (Sahlgrenska) Strålbehandling Två dosplaneringsstationer 1 200 000 Kapacitetshöjande Godkänn Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling SU Strålbehandling Nationella protonprojektet, Skandionkliniken. Utrustning på SU för förberedelser av patienter 2 000 000 Strategiskt nationellt beslutat projekt Godkänn Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur SU (Sahlgrenska) Robot Da Vinci operationsrobot - kirurgi vid prostatacancer 23 600 000 Ersättningsinvestering Avslå Ersättningsinvestering (ej strategisk utrustning) SU (Sahlgrenska) Masspektrometri (HMRS) Högupplösande masspektrometri (HMRS) i klinisk diagnostik 8 000 000 Högupplösande masspektrometri behövs på ett regionsjukhus Godkänn Medicinteknisk utveckling, kapacitetshöjande, sjukvårdens struktur SU (Sahlgrenska) SPECT/CT till klinisk fysiologi CT Röntgen 6 000 000 Klinisk kapacitetsökning på Sahlgrenska för effektivare processer Godkänn Kapacitetshöjande SU (Sahlgrenska) Laserutrustning - Kärlkirurgi Laserutrustning för behandling av kärlförträngningar, kärlkirurgi och kardiologisk intervention SU (Sahlgrenska) Laserutrustning - Lungmetastaskirurgi Laserutrustning för metastaskirurgi på lungor, thorax kirurgi 1 000 000 SÄS (Borås) Övervakningsutrustning Övervakningsutrustning på enheter där anestesiassistans krävs. Hela sjukhuset 1 500 000 Värdefull tilläggsmetod till existerande metoder Godkänn Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur 39 000 000 Utrustning behövs för högt prioriterad åtgärd enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer Ersättningsutrustning. Behov av regionalt perspektiv vid utbyte av patient-övervakningsutrustning Godkänn Avvakta Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur Avvakta utvärdering om regiongemensamt projekt SÄS (Borås, Skene) Video- och ljudhanteringssystem Operationssalar, Borås, Skene 8 000 000 Krävs för att effektivt utnyttja samlad kompetens inom regionen. Säkerställ att samma system upphandlas i regionen Godkänn Sjukvårdens struktur NU (Uddevalla) Robot Da Vinci operationsrobot - urologi 25 000 000 Avvakta sektorrådets utredning om lokalisering Avvakta Avvakta sektorrådets utredning NU (NÄL) Interventionssal Perifer kärlkirurgi 13 000 000 Ny standard för modern kirurgverksamhet Godkänn Sjukvårdens struktur NU (NÄL) Interventionssal Ablationslab med mappingsystem - Kardiologi 8 400 000 NU (NÄL) LC-MS/MS Högkänslig LC-MS/MS för salivanalys av droger/läkemedel 3 500 000 NU (NÄL) NU (NÄL) Rörtransportsystem (Tempus) Endoskopisk utrustning Automationsutrustning för analysverksamheten inom Laboratoriemedicin Utrustning för gastroskopier och koloskopier inom endoskopin samt operationsavdelningarna i NU-sjukvården 3 000 000 NU (Vänersborg) Utrustning mammografi Mammografistativ utan stereotaxi för ny utbudspunkt 2 000 000 NU (NÄL) Ultraljud Ultraljud inom klinisk fysiologi 1 500 000 NU (NÄL) PCR för HPV-diagnostik Utrustning Panther + Tomcat för HPB-diagnostik 1 400 000 Ablation bör koncentreras för att säkerställa tillgång till personal För att upprätthålla kompetens inom NÄL krävs möjlighet till salivanalys Systemet är en del i den upphandling av ny regional analysplattform som pågår där NÄL är tidig i sin planering Avslå Godkänn Godkänn Ej i linje med VGR:s strategi Medicinteknisk utveckling Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur 2 500 000 Kapacitetshöjande Godkänn Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling Utrustningen är nödvändig i den nya utbudspunkt som behövs i Vänersborg för att möta nya volymer/uppdrag Utrustning behövs för att minska den samlade kapacitetsbristen i regionen Ej längre aktuellt för NU-sjukvården enligt beslut i Diagnostikrådet (161124) Godkänn Godkänn Avslå Sjukvårdens struktur, kapacitetshöjande Kapacitetshöjande Ej längre aktuellt för NU-sjukvården NU (NÄL) VitekMS Maldi-Tof analys av labprover inom klinisk mikrobiologi 1 400 000 Utökning av kapacitet med ytterligare en VitekMS Godkänn Kapacitetshöjande NU Alkometer - ambulansstationer Med SITHS-inloggning 1 300 000 Otydlig uppfyllande av strategiska kriterier. Ej ny teknik. Avslå Ej strategisk utrustning VGR Sjukhus TMS-utrustning TMS-utrustning för behandling av depression 2 500 000 SoS reviderade riktlinjer för behandling av depression och ångest kräver TMS-utrustning Godkänn Medicinteknisk utveckling Total 160 800 000 Totalt godkända 57 100 000

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-09 Diarienummer RS 2016-04238 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: 0761 01 24 62 E-post: carl.ohrman@vgregion.se Till ägarutskottet Strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen godkänner att 57,1 mnkr fördelas till strategiska utrustningsinvesteringar 2017 enligt tabellen i bilaga 1 till tjänsteutlåtande daterat 2017-01-09. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens investeringsplan innefattar en central investeringsram för strategisk medicinteknisk utrustning på akutsjukhusen. Fördelning och prioritering sker mellan projekt som uppfyller följande kriterier: 1. Investeringar som är en följd av ny teknik/behandlingsmetod 2. Investeringar som påverkar sjukvårdens struktur 3. Investeringar som ger högre kapacitet Investeringsutrymmet ska användas till investeringar från 1 mnkr. För 2017 finns enligt fördelning av grundramar per förvaltning 2017 en investeringsram om 250 mnkr för strategisk utrustning, vilket utöver den strategiska medicintekniska utrustningen även innefattar annan utrustning kopplad till större strategiska omoch nybyggnadsprojekt. Koncernkontoret föreslår att 57,1 mnkr för 2017 fördelas till strategiska medicintekniska utrustningsinvesteringar enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtande daterat 2017-01-09. Fördjupad beskrivning av ärendet Under hösten 2016 har 22 ansökningar om totalt 160,8 mnkr inkommit till koncernkontoret från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), NU-sjukvården (NU) och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS). Bilaga 1 visar en prioriteringslista med motiveringar och förslag till beslut. Utvärdering av ansökningar har gjorts med fokus på de tre nämnda kriterierna och har beaktat investeringens strategiska karaktär, specifikation, storlek och driftskonsekvenser. Koncernkontoret förslår att 15 av de 22 ansökningarna godkänns, vilket motsvarar ett totalt investeringsbelopp om 57,1 mnkr. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-09 Diarienummer RS 2016-04238 2 (4) Konsekvenser av investeringarna Den historiska utvecklingen visar en puckel av utestående investeringsutfall och utbetalningar som inträffar senare än beslutsåret. Koncernkontorets bedömning är att likviditetssituationen i dagsläget och de kommande åren inte utgör någon begränsning, på grund av tidsförskjutningen mellan investeringsplan, utfall och utbetalning. Sjukhusen har ekonomiskt driftsansvar för sina utrustningsinvesteringar. Koncernkontoret vill lyfta fram en frågeställning kring ansökan om investeringsmedel för övervakningsutrustning från SÄS som har uppkommit under beredning av ärendet. Ansökan 9 - Södra Älvsborgs Sjukhus, övervakningsutrustning Södra Älvsborgs Sjukhus har inkommit med en ansökan (39 mnkr) om medel för ersättning av övervakningsutrustning. I dagsläget används inom SÄS två olika övervakningssystem. I och med ansökan planerar SÄS att upphandla ett gemensamt system för hela sjukhuset. Regionstyrelsen har tidigare beviljat finansiering från ramen för strategisk utrustning för övervakningssystem till NUsjukvården (7,9 mnkr år 2015) och till Skaraborgs sjukhus (4 mnkr år 2016). Dessa ansökningar gällde utrustning som vid tidpunkten inte fanns på avdelningarna. Då SÄS redan har övervakningsutrustning vid avdelningarna klassas investeringen som ersättningsinvestering vilket enligt kriterierna ovan inte definieras som strategisk utrustning. Patientövervakningssystem har hittills upphandlats per respektive sjukhusförvaltning vilket har lett till att olika system används inom regionen. För närvarande pågår upphandling för SÄS och Alingsås. Upphandling för SU förväntas påbörjas under 2018. Koncernkontoret rekommenderar att utvärdering bör ske om upphandling av övervakningsutrustning kan genomföras regiongemensamt för att möjliggöra kostnadseffektivt inköp och samlad kompetens inom regionen. Beredning Ärendet har beretts på koncernkontoret av sakkunniga inom medicinteknisk utrustning, utveckling och investeringar. Förslag till beslut har presenterats i investeringsrådet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

Datum 2017-01-09 Diarienummer RS 2016-04238 3 (4) Bilaga Prioriteringslista strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Ytterligare information Förslag till beredning avseende strategiska utrustningsinvesteringar Samtliga ansökningar strategiska utrustningsinvesteringar 2017 Besluten skickas till Koncernkontoret, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, anna-karin.jernberg@vgregion.se, för kännedom. Koncernkontoret, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. SU, sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se, för kännedom NU-sjukvården, nusjukv.kansli@vgregion.se, för kännedom. Södra Älvsborgs Sjukhus, sas@vgregion.se, för kännedom

4 (4) Bilaga 1 Prioriteringslista strategisk utrustning 2017 Sjukhus Utrustning Beskrivning Investering Beredning Förslag Motivering till beslut SU (Sahlgrenska) SÄS (Borås) Strålbehandling Kompletterande komponenter till linjäracceleratorer 5 000 000 Ersättningsinvesteringar, reservdelar Avslå Reservdelar (ej strategisk utrustning) SU (Sahlgrenska) Strålbehandling Två dosplaneringsstationer 1 200 000 Kapacitetshöjande Godkänn Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling SU Strålbehandling Nationella protonprojektet, Skandionkliniken. Utrustning på SU för förberedelser av patienter 2 000 000 Strategiskt nationellt beslutat projekt Godkänn Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur SU (Sahlgrenska) Robot Da Vinci operationsrobot - kirurgi vid prostatacancer 23 600 000 Ersättningsinvestering Avslå Ersättningsinvestering (ej strategisk utrustning) SU (Sahlgrenska) Masspektrometri (HMRS) Högupplösande masspektrometri (HMRS) i klinisk diagnostik 8 000 000 Högupplösande masspektrometri behövs på ett regionsjukhus Godkänn Medicinteknisk utveckling, kapacitetshöjande, sjukvårdens struktur SU (Sahlgrenska) SPECT/CT till klinisk fysiologi CT Röntgen 6 000 000 Klinisk kapacitetsökning på Sahlgrenska för effektivare processer Godkänn Kapacitetshöjande SU (Sahlgrenska) Laserutrustning - Kärlkirurgi Laserutrustning för behandling av kärlförträngningar, kärlkirurgi och kardiologisk intervention SU (Sahlgrenska) Laserutrustning - Lungmetastaskirurgi Laserutrustning för metastaskirurgi på lungor, thorax kirurgi 1 000 000 SÄS (Borås) Övervakningsutrustning Övervakningsutrustning på enheter där anestesiassistans krävs. Hela sjukhuset 1 500 000 Värdefull tilläggsmetod till existerande metoder Godkänn Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur 39 000 000 Utrustning behövs för högt prioriterad åtgärd enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer Ersättningsutrustning. Behov av regionalt perspektiv vid utbyte av patient-övervakningsutrustning Godkänn Avvakta Medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur Avvakta utvärdering om regiongemensamt projekt SÄS (Borås, Skene) Video- och ljudhanteringssystem Operationssalar, Borås, Skene 8 000 000 Krävs för att effektivt utnyttja samlad kompetens inom regionen. Säkerställ att samma system upphandlas i regionen Godkänn Sjukvårdens struktur NU (Uddevalla) Robot Da Vinci operationsrobot - urologi 25 000 000 Avvakta sektorrådets utredning om lokalisering Avvakta Avvakta sektorrådets utredning NU (NÄL) Interventionssal Perifer kärlkirurgi 13 000 000 Ny standard för modern kirurgverksamhet Godkänn Sjukvårdens struktur NU (NÄL) Interventionssal Ablationslab med mappingsystem - Kardiologi 8 400 000 NU (NÄL) LC-MS/MS Högkänslig LC-MS/MS för salivanalys av droger/läkemedel 3 500 000 NU (NÄL) NU (NÄL) Rörtransportsystem (Tempus) Endoskopisk utrustning Automationsutrustning för analysverksamheten inom Laboratoriemedicin Utrustning för gastroskopier och koloskopier inom endoskopin samt operationsavdelningarna i NU-sjukvården 3 000 000 NU (Vänersborg) Utrustning mammografi Mammografistativ utan stereotaxi för ny utbudspunkt 2 000 000 NU (NÄL) Ultraljud Ultraljud inom klinisk fysiologi 1 500 000 NU (NÄL) PCR för HPV-diagnostik Utrustning Panther + Tomcat för HPB-diagnostik 1 400 000 Ablation bör koncentreras för att säkerställa tillgång till personal För att upprätthålla kompetens inom NÄL krävs möjlighet till salivanalys Systemet är en del i den upphandling av ny regional analysplattform som pågår där NÄL är tidig i sin planering Avslå Godkänn Godkänn Ej i linje med VGR:s strategi Medicinteknisk utveckling Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling, sjukvårdens struktur 2 500 000 Kapacitetshöjande Godkänn Kapacitetshöjande, medicinteknisk utveckling Utrustningen är nödvändig i den nya utbudspunkt som behövs i Vänersborg för att möta nya volymer/uppdrag Utrustning behövs för att minska den samlade kapacitetsbristen i regionen Ej längre aktuellt för NU-sjukvården enligt beslut i Diagnostikrådet (161124) Godkänn Godkänn Avslå Sjukvårdens struktur, kapacitetshöjande Kapacitetshöjande Ej längre aktuellt för NU-sjukvården NU (NÄL) VitekMS Maldi-Tof analys av labprover inom klinisk mikrobiologi 1 400 000 Utökning av kapacitet med ytterligare en VitekMS Godkänn Kapacitetshöjande NU Alkometer - ambulansstationer Med SITHS-inloggning 1 300 000 Otydlig uppfyllande av strategiska kriterier. Ej ny teknik. Avslå Ej strategisk utrustning VGR Sjukhus TMS-utrustning TMS-utrustning för behandling av depression 2 500 000 SoS reviderade riktlinjer för behandling av depression och ångest kräver TMS-utrustning Godkänn Medicinteknisk utveckling Total 160 800 000 Totalt godkända 57 100 000

1 (27) Årsredovisning 2016 Datum 2017-01-25 Diarienummer RS 2016-03133 Årsredovisning 2016 för regionfullmäktige och regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Årsredovisning 2017-01-25 2 (27) Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2016... 3 2. Inledning... 4 3. Regionstyrelsens mål och fokusområden... 4 3.1 Ett kraftfullt miljöarbete... 4 3.2 Framtidstro inom hälso- och sjukvården... 5 3.3 En attraktivare arbetsgivare... 6 3.4 Regionstyrelsens eget formulerade mål... 8 4 Regionstyrelsens ansvar som arbetsgivare... 9 4.1 Chefsförutsättningar Koncernkontoret... 9 4.2 Sjukfrånvaro Koncernkontoret... 9 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys... 10 5. Goda förutsättningar för verksamheterna... 12 5.1 Satsning på informationssystem och informationsteknologi... 12 5.2 Systematiskt förbättringsarbete... 12 5.3 Intern styrning och kontroll i VGR... 13 6 Rättigheter och folkhälsa... 14 6.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård... 14 6.2 Folkhälsa... 15 7. En budget i balans... 15 7.1 Ekonomiskt resultat... 15 8. Bokslutsdokument och noter... 22 9. Tillkommande rapportering... 22 9.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen... 22 9.2 Verksamheternas säkerhetsarbete... 23 9.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016... 23 9.4 Särskilda återrapporteringar enligt beslut i RF... 24 10. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 24

Årsredovisning 2017-01-25 3 (27) 1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 I årsredovisningen sker uppföljning av arbetet utifrån prioriterade mål och fokusområden i regionstyrelsens detaljbudget samt utifrån regionstyrelsens roll som ansvarig för Koncernkontoret. Regionstyrelsens insatser för att stärka styrningen och stödja övriga nämnders och styrelsers arbete har genomförts enligt plan. Exempel på detta är översyn av och rutiner för styrande dokument, samordning av projekt som påverkar flera förvaltningar samt tydligare styrning av arbetet med budget och verksamhetsuppföljning. Uppföljning av nämnders och styrelsers arbete med intern kontroll visar att den utvecklas positivt och regionstyrelsen har för egen del genomfört kontrollmoment enligt planen för 2016. Inriktningen i det fortsatta arbetet är att säkerställa att den interna kontrollen blir en naturlig del i hela styrningen, bland annat genom framtagandet av en policy för styrning och arbetet med ett koncerngemensamt ledningssystem. Nya ägardirektiv för hel- och majoritetsägda bolag har beslutats. Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter har bland annat innehållit möten mellan ägarutskottets presidie och nämndpresidier som sedan rapporterats till ägarutskottet och regionstyrelsen. Ett särskilt ägarstöd har getts till Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett. På tjänstemannasidan har ledningsdialoger startat med utvalda förvaltningar. En reviderad inköpspolicy och nya riktlinjer har tagits fram som gäller från 2017. Det ska ge ökad samordning av inköp, bättre avtalsvillkor, högre leverantörskrav och högre följsamhet till upphandlade avtal inom hela Västra Götalandsregionen. En utmaning under året har varit att uppfylla vårdgarantin. Ett flertal insatser har initierats, bland annat avtal med externa vårdgivare, men någon effekt har ännu inte uppnåtts. Väntetiderna fortsätter att öka och tillgängligheten är på en lägre nivå jämfört med 2015. Ett annat mål inom hälso- och sjukvården är att öka användningen av digitala verktyg. Utvecklingsprojektet Framtidens vårdinformationsmiljö (3R FVM) har fortsatt det förberedande arbetet inför upphandlingen av ett kliniskt vårdinformationssystem som ska bli vårdpersonalens huvudsakliga IT-stöd. Under året beslutades att Västra Götalandsregionen och de två andra aktörerna i projektet, Stockholms läns landsting och Region Skåne, genomför upphandling var och en för sig. För att ytterligare stärka IT-stödet i vården har en förenkling och ett förtydligande av IS/IT-modellen genomförts med IS/IT-direktören som ny ägare av styrmodellen. Hinder i arbetet som identifierats är avsaknad av en gemensam grundsyn av IS/IT-styrmodellen samt svårigheter att få bemanning till objekten. Det systematiska förbättringsarbetet inom förvaltningen sker sedan förra året genom ledningens arbete med en årlig verksamhetsplan med långsiktiga mål, strategier, prioriterade aktiviteter samt mätetal. Respektive koncernstab/-avdelning tar också fram sina egna aktiviteter som stäms av och vid behov samordnas. En uppföljning av aktiviteterna sker tre gånger under året samt vid en summering av helåret.

Årsredovisning 2017-01-25 4 (27) Under året har en utvärdering skett av Koncernkontorets verksamhet utifrån de mål som angavs vid etableringen av förvaltningen i april 2015. De förtroendevalda i aktuella nämnder och styrelser, utförarnas ledningsgrupper samt medarbetarna har ombetts lämnat sin synpunkter på verksamheten utifrån tillgänglighet, bemötande, effektivitet, kommunikation och kompetens. Resultaten, i form av ett Nöjd Kund-index, visar på ett flertal utvecklingsområden. Som ett resultat av utvärderingen har ett antal prioriterade aktiviteter identifierats och förts in i förvaltningens verksamhetsplan för 2017. En ny utvärdering kommer att genomföras under våren 2018. Det ekonomiska utfallet för regionfullmäktige per den 31 december 2016, uppgår till +6,0 mnkr och för regionstyrelsen, inklusive förvaltningen +231,9 mnkr. Koncernkontoret hade i december 2016, 1 400 nettoårsarbetare. 2. Inledning I årsredovisningen sker uppföljning av regionstyrelsens arbete utifrån prioriterade mål och fokusområden i regionstyrelsens detaljbudget samt regionstyrelsens roll som ansvarig för sin förvaltning, Koncernkontoret. Uppnådda resultat redovisas och orsaker till avvikelser analyseras. För fokusområden anges ingående aktiviteters status (KLAR, PÅGÅR, PLANERAD). Regionstyrelsen har i sin roll som övergripande ansvarig att stödja och följa upp hur samtliga nämnder och styrelser tar sig an mål och fokusområden och utöva uppsikt. Redovisning utifrån dessa perspektiv görs i koncernens årsredovisning. 3. Regionstyrelsens mål och fokusområden 3.1 Ett kraftfullt miljöarbete Fokusområde: Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Det sker en positiv utveckling inom ramen för regionstyrelsens ansvar att bidra till att utveckla resurseffektiva och cirkulära flöden av produkter som Västra Götalandsregionens, VGR:s, egna verksamheter använder. Ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova har påbörjats som kommer att återanvända textilavfall från VGR:s tvätteri. PÅGÅR VGR har inlett ett samarbete med Möbelbruket, ett kluster av möbel- och transportföretag i Skaraborg, för omhändertagande av möbler som VGR annars skulle kastat. Ett samverkansavtal mellan Skaraborgs sjukhus och Möbelbruket har tagits fram. PÅGÅR VGR medverkar i sin roll som kund i Vinnovaprojektet Utmaningsdriven innovation för cirkulära möbelflöden. Det är ett stort branschprojekt som utvecklar system, produkt- och affärsmodeller för övergång till en cirkulär ekonomi. PÅGÅR Utvecklingen av Tage, det interna systemet för byteshandel av möbler, har slutförts under 2016. Tage omfattar nu samtliga förvaltningar och bolag och systemet har gjorts mer användarvänligt. KLAR

Årsredovisning 2017-01-25 5 (27) Regionstyrelsen verkar för att utveckla miljökraven vid upphandling. Viktiga framsteg som gjorts under året: VGR har fått huvudansvaret för uppföljning av läkemedelsupphandlingar inom det nationella samarbetet mellan Sveriges landsting och regioner "Socialt Ansvarstagande i Offentlig Upphandling". I arbetet ingår att bidra till utveckling och uppföljning av ställda miljökrav. PÅGÅR Ansökan om att bli Fairtrade region lämnades in till Fairtrade Sverige under fjärde kvartalet. Diplomering skedde den 13 december 2016. Miljökrav ingår som en av flera viktiga delar i arbetet med rättvis handel. KLAR Miljörelaterade baskrav i upphandlingar har implementerats och tillämpning sker brett från och med 2017. KLAR Upphandling av leksaker och hobbymaterial har genomförts för att kunna erbjuda verksamheterna leksaker med långt gående miljökrav avseende till exempel kemikalieinnehåll. KLAR Verksamhetens miljöarbete - Koncernkontoret Koncernkontoret ska införa ett miljöledningssystem enligt ISO14001 standard. Under hösten har en projektgrupp arbetat med att ta fram rutiner och riktlinjer samt en handlingsplan och förslag till miljömål. Projektet slutrapporteras till förvaltningsledningen i februari 2017. 3.2 Framtidstro inom hälso- och sjukvården Fokusområde: Uppfylla vårdgarantin Uppnådda resultat och avvikelser redovisas med utgångspunkt i detaljbudgetens text: En mer långsiktig strukturell kapacitet behöver byggas upp för att få en produktion som är i paritet med inflödet av remisser, parallellt behöver i det korta perspektivet de patienter som väntat länge tas om hand. Sjukhusens förmåga att bibehålla och öka intern kapacitet inom vårdgarantiområdet har inte förbättrats under året. Väntetider fortsätter att öka. Tillgängligheten har förbättrats något under hösten jämfört med delårsrapport men är fortfarande på en lägre nivå än 2015. PÅGÅR Kunskapen om kö-problematiken har ökat och olika angreppssätt prövas utifrån detta. KLAR Patienter som väntat länge tas om hand i interna eller externa extra satsningar (kökortning). Den interna kapaciteten kompletteras under 2016 med externa avtal. o Avtal inom ryggkirurgi, kataraktkirurgi, övrig ortopedi och hudsjukdomar är klara KLAR o Inom övriga ögonsjukdomar och allmän kirurgi har förfrågningsunderlag gått ut. Upphandling inom, urologi och öron -näs och halssjukdomar är påbörjade. Avtal beräknas vara på plats första kvartalet 2017.PÅGÅR Det regiongemensamma produktionsplaneringssystemet, Procap är implementerat fullt ut i VGR. KLAR. Uppföljning inom planerad vård med tillgänglighetsproblem sker. Säkerställande av att de beslut som regionstyrelsen 2013 fattade om regiongemensam produktionsstyrning, koncentration av vissa kirurgiska åtgärder genomförs. Regiongemensam produktionsstyrning pågår enligt plan

Årsredovisning 2017-01-25 6 (27) med uppföljning i koncernledning hälso-och sjukvård. En rapport lämnades till regionstyrelsen i oktober 2016. PÅGÅR Den tid som personal använder för direkta patientkontakter behöver öka, utvecklingen av IT-stöd fortsätta och indikationer, remissrutiner samt rutiner för tidbokning och uteblivna besök ses över. PÅGÅR Ett förslag till regiongemensam styr och samordningsfunktion har tagits fram som ska ge stöd till såväl patienter som förvaltningar för att förbättra tillgängligheten ur ett patient- och systemperspektiv. Genomförande under våren 2017. PLANERAS 3.3 En attraktivare arbetsgivare VGR har stora utmaningar när det gäller att rekrytera samt behålla och utveckla medarbetare och chefer. De prioriterade målen och dess insatser underlättar inte bara kompetensförsörjningen utan stärker även arbetsgivarvarumärket på längre sikt. Prioriterat mål: Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Arbetet med VGR Akademin, PLUS-programmet (Program för Lärande och Utveckling i Svensk hälso- och sjukvård för utlandsutbildad personal) och VGR Campus Nya Varvet sker enligt plan. Personalutskottet har fastställt avgränsningar och antagit verksamhetsplan för VGR Akademin för åren 2017 2018. Ett pilotprojekt i VGR:s lärplattform, Ping-pong, har startat och kommer att pågå under våren 2017. Syftet är att undersöka om lärplattformens funktion för att kartlägga kompetens på individnivå uppfyller VGR:s behov. En karriärutvecklingsmodell kopplad till löneutveckling för sjuksköterskor och barnmorskor, som beslutades hösten 2015 genomförs och ska vara implementerad 2017. Karriärutvecklingsmodeller för undersköterskor, barnsköterskor och skötare, biomedicinska analytiker och psykologer har gjorts klara under året. Karriärutvecklingsmodeller för fler yrkesgrupper är under utarbetande. Se även Fokusområde: Utveckla modeller för lönekarriär och kompetensutveckling. Prioriterat mål: Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska För att nå målet så pågår flera arbeten tillsammans med förvaltningarna. Se redovisning av fokusområden nedan. Fokusområde: Satsa på ledarskap Insatser för att förbättra förutsättningarna för chefer på alla nivåer fortsätter, det gäller bland annat genomförandet av normtal för underställda medarbetare, administrativ förenkling och chefsutveckling. PÅGÅR Kommunikation och implementering av den regiongemensamma beskrivningen av chefsrollen och den regiongemensamma riktlinjen för chefsrekrytering är påbörjad och kommer att fortgå under 2017. PÅGÅR Efterfrågan av stöd vid rekrytering av chefer i förvaltningarna från VGR Center för Chefsrekrytering fortsätter att öka. Flytten av Centret till VGR Campus Nya Varvet är klar. KLAR

Årsredovisning 2017-01-25 7 (27) Fokusområde: Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbete pågår med att ta fram karriärutvecklingsmodeller med koppling till lön för fler yrkesgrupper än sjuksköterskor och barnmorskor. Karriärutvecklingsmodell för undersköterskor, skötare och barnsköterskor, biomedicinsk analytiker och psykologer är framtagen tillsammans med berörda förvaltningar. Implementering har påbörjats under hösten och fortsätter under 2017. PÅGÅR Koncernkontoret har även gjort en utredning om införandet av specialistutbildning för psykologer som ett led i karriärutvecklingsmodellen. PÅ- GÅR Nyexaminerade sjuksköterskor, undersköterskor, skötare och barnsköterskor får förstärkt yrkesintroduktion utifrån en VGR gemensam modell som finansieras med medel från personalpolitiska anslaget. PÅGÅR Fokusområde: Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller En stor utbildningsinsats har genomförts gällande den nya föreskriften avseende organisatorisk och social arbetsmiljö som trädde i kraft den 31 mars. Under april - maj och en bit in under hösten utbildades ett stort antal utbildare från samtliga förvaltningar. De har sedan i sin tur utbildat chefer och skyddsombud inom VGR. KLAR Arbetsmiljöguiden som färdigställdes under 2015 implementerades i förvaltningarna under 2016 och riktlinjer har utvecklats för att stödja rapportering av tillbud och arbetsskador. KLAR Ett stort fokus ligger också på arbetstidsfrågorna och framförallt att stödja förvaltningarna i deras arbete med att verksamhetsanpassa arbetstiderna: Regiongemensamma utbildningar för chefer avseende arbetstidsförläggning har genomförts. KLAR Koncernkontoret och förvaltningarna inom hälso- och sjukvård arbetar tillsammans med att hitta ytterligare verktyg och stöd till chefer när det gäller arbetstidsförläggning. PÅGÅR I december slöts ett centralt kollektivavtal med Vårdförbundet och Fysioterapeuterna med stort fokus på arbetstider, framförallt rotation och natt. Reglerna avseende arbetstid gäller från april 2018 och fram till dess sker arbete med att anpassa arbetstidsförläggningen inom VGR till det nya avtalet. PLANERAS Fokusområde: Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Detta fokusområde har starka kopplingar till arbetet med arbetsmiljö inklusive arbetstider då det är frågor som kan påverka sjukfrånvaron. Dag för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området har erbjudits. Årets tema var arbetstider. KLAR Projektet tillsammans med Försäkringskassan mobiliseringsinitiativet pågår och leds av Koncernkontoret. Ett av delprojekten berör VGR:s egna medarbetare. Fem förvaltningar deltar där även Hälsan och stressmedicin

Årsredovisning 2017-01-25 8 (27) är en viktig aktör. Projektet ska vara slutfört till hösten 2017. Inom ramen för projektet har utbildningar genomförts för chefer i hälsofrämjande ledarskap. PÅGÅR Arbetet inom ramen för Handlingsplan för att minska sjukfrånvaron pågår löpande, till exempel pågår nu ett arbete med att införa ett IT-stöd vid rehabilitering. Målet är att under 2017 ha ett sådant IT-stöd. PÅGÅR Den partsgemensamma Arbetsmiljödelegationen, som leds av personaldirektör har haft fokus på frågor kring sjukfrånvaro, arbetsmiljö och arbetstider. Projekt inom delegationens ram har styrts till dessa områden. PÅGÅR En arbetsgrupp från koncernstab HR och avdelningen verksamhetsuppföljning har arbetat med att ta fram personalstatistik för sjukfrånvaron och analysera sjukfrånvaron. Analysarbetet har gjorts i samarbete med Institutet för stressmedicin. Analysen visar att sjukfrånvaron i VGR följer samma mönster som riket i stort. KLAR Utifrån analysen kommer Koncernstab HR att fortsatt följa arbetet med att nå normtalet för antal medarbetare, följa personaldata kopplat till sjukfrånvaro, utveckla och fördjupa samarbetet med andra aktörer som Försäkringskassan samt sammanställa projekt och metoder som görs inom olika verksamheter och bidra till att de används på förvaltningarna. PÅGÅR 3.4 Regionstyrelsens eget formulerade mål Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter och insatser för att stärka den interna styrningen och kontrollen ska stödja styrelsers och nämnders arbete för att nå verksamhet i balans De områden där VGR uppvisar obalans är framförallt tillgänglighet till vissa delar av vården, kompetensförsörjning och, för några verksamheter, ekonomisk obalans. Åtgärder inom området tillgänglighet och kompetensförsörjning har redovisats tidigare under mål/fokusområden. Här redovisas insatser av mer generell karaktär för att stärka styrningen. Regionstyrelsens årliga uppsiktsaktiviteter har genomförts enligt plan. Regionstyrelsens presidium har haft uppföljningsmöten med de nämnder som inte klarar en verksamhet i balans. Särskilt ägarstöd har under året genomförts för Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett. Slutrapport har lämnats till respektive styrelse och möten har genomförts med berörda presidier. Uppföljande presidiemöten sker i början av 2017. Inom ramen för arbetet med koncernens ledningssystem pågår översyn av och rutiner för styrande dokument, samordning av projekt som påverkar flera förvaltningar och tydligare styrning av arbetet med budget och verksamhetsuppföljning. Uppdragshandlingar för koncernövergripande tjänstemannagrupper som bidrar i styrning och ledning har tagits fram. Arbetet fortsätter enligt plan under 2017. Nämnders och styrelsers arbete med riskanalyser och planer för intern kontroll utvecklas positivt. Se vidare under avsnitt 5.3. Förslag till ny policy för intern styrning kommer att redovisas för regionstyrelsen. Policyn ska beslutas av regionfullmäktige. Genomförandet av produktionsstyrning pågår. Se redovisning under avsnitt 3.2.

Årsredovisning 2017-01-25 9 (27) Koncernkontoret samverkar med sjukvårdsförvaltningarna för att precisera det fortsatta arbetet med omställning av vården för att möta framtidens utmaningar. Dessa områden är o Utveckla den nära vården o Koncentration för kvalitet och tillgänglighet o Digitala vårdformer/tjänster Koncernledning hälso- och sjukvård har under hösten arbetat fram en förändringsagenda för 2017 med prioriterade aktiviteter som stödjer denna inriktning samt andra viktiga områden i Budget 2017: o Lägga kartan för den nära vården o Fastställa en tydlig plan för koncentration av vård i Västra Götaland o Öka användandet av digitala vårdtjänster o Förbättra väntetiderna till vården o Utveckla och införa personcentrerat arbetssätt o Stärka arbetsgivarvarumärket Inom ramen för omställningen har en projektorganisation formats som säkerställer en samordnad projektering och genomförande. Samband och beroenden med andra pågående projekt har identifierats, till exempel Göteborgssjukvården. Den regiongemensamma styrningen och uppföljningen av upphandlingar/inköp stärks: o Ny inköpspolicy och nya riktlinjer är beslutade. Implementeringsplan för 2017 har tagits fram. o Avtalsföljsamhet mäts genom leverantörstrohet och förbättringar kan ses. En djupanalysmodell är framtagen i samarbete med NUsjukvården. Beslut om nya ägardirektiv har tagits för VGR:s hel- och majoritetsägda bolag samt riktlinjer till primärvårdsstyrelsen om vårdvalsverksamhet i egen regi. 4 Regionstyrelsens ansvar som arbetsgivare 4.1 Chefsförutsättningar Koncernkontoret Koncernkontoret anpassade organisationen till normtalet 10-35 underställda medarbetare per chef vid bildandet i april 2015. Under 2016 har även utförarverksamheter som hör till Koncernkontoret hanterat frågan. Vid utgången av 2016 uppfylls normtalet helt. 4.2 Sjukfrånvaro Koncernkontoret Sjukfrånvaron inom Koncernkontoret har sedan bildandet av förvaltningen i april 2015 legat runt 4 % på månadsbasis. Ackumulerat t o m december 2016 uppgår sjukfrånvaron till 4.2 % totalt i Koncernkontoret. De åtgärder som påbörjats på enheter/avdelningar som hade högre frånvaro under 2016 fortsätter. Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten 2015 bidrar till att arbetet med de olika områden som påverkar arbetsmiljön lyfts upp för dialog och åtgärder.

Årsredovisning 2017-01-25 10 (27) Cheferna arbetar mer aktivt med Hälsan och arbetslivet både på individnivå och på gruppnivå. Rutin för omsorgssamtal för de som har upprepad korttidsfrånvaro har införts i samarbete med Hälsan och arbetslivet. Det hälsofrämjande nätverket inom Koncernkontoret (HiKK) har genomfört ett antal hälsofrämjande aktiviteter och utmaningar för alla medarbetare på Koncernkontoret. Vid halvårsskiftet var alla chefer inom Koncernkontoret utbildade i den nya föreskriften, AFS 2015:4, kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetet med aktiviteter kopplat till denna har fortsatt under hösten. En gemensam värdegrund för Koncernkontoret blev klar i oktober efter ett arbete där samtliga medarbetare deltagit. Den har stark koppling till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dialog kring värdegrunden och vad den betyder i vardagen har skett på arbetsplatsträffar i hela förvaltningen. Sjukfrånvaro total (ack. tom dec 2016) % Jan-dec 2016 Kvinnor Män Total RD+ intern utveckling 0,16% Ärendesamordning och kansli 2,80% Data och analys 0,58% Kultur 0,91% Utförarstyrning och samordning 0,51% Kommunikation och externa relationer 3,21% Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp 4,19% HR 4,96% Hälso- och sjukvård 5,49% Regional utveckling 2,76% Delsumma Koncernkontor exkl. utf.verks. Och VGR IT 4,26% 2,63% 3,76% Regiongemensam utförarverksamhet 6,07% 2,49% 4,69% VGR IT 6,70% 3,64% 4,72% Totalt Koncernkontoret 5,10% 3,19% 4,24% Kommentar: Sjukfrånvaro redovisas för Koncernkontoret (exkl. förvaltningschefer) 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Samtliga medarbetare i Koncernkontoret finns inom området administration. Inom beslutad bemanningsram har en ökning skett både vad gäller antal anställda och nettoårsarbetare under året vilket till stor del förklaras av att tillsättning av vakanta tjänster slutförts. En ytterligare förklaring är att en medveten växling skett från konsultköp till anställning inom VGR IT. Sedan bildandet av Koncernkontoret har omsättningen på personal varit relativt stor, framförallt internt inom förvaltningen och till andra verksamheter i VGR. Förvaltningen har inga ofrivilligt deltidsanställda. Den relativt stora skillnaden mellan antal anställda och nettoårsarbetare beror på att det finns anställda som väljer att arbeta deltid, till exempel har partiell föräldraledighet. Skillnaden mellan intjänad och uttagen semester 2016 inklusive sociala avgifter. motsvarar knappt 5 dagar sparade dagar per anställd som erhåller semesterdagar vilket motsvarar -20,8 mnkr.

Årsredovisning 2017-01-25 11 (27) Antal anställda och nettoårsarbetare per december 2016 Anställningar Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timavlönad Total antal Nettoårsarb. Budget 2016, åa* Regiondirektör Intern utveckling och utredning 6 1 0 7 5,5 6,0 Ärendesamordning och kansli 64 3 2 69 60,0 60,0 Data och analys 38 3 3 44 36,7 37,0 Kultur 14 2 0 16 14,4 14,0 Utförarstyrning och Samordning 9 0 0 9 9,0 7,0 Kommunikation och externa relationer 43 9 0 52 46,7 42,0 Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp 212 12 0 224 204,0 201,5 HR 30 2 1 33 31,0 35,6 Hälso- och sjukvård 160 28 9 197 165,0 166,0 Regional utveckling 106 31 2 139 124,9 122,0 Koncernkontor exkl. Utf. Verks. & VGR IT 682 91 17 790 697,1 691,1 Regiongemensam utförarverksamhet 154 18 18 190 161,2 154,0 Koncernkontor inkl. Utf. Verks. & exkl. VGR IT 836 109 35 980 858,3 845,1 VGR IT 568 11 4 583 542,0 551,0 TOTAL Koncernkontor 1 404 120 39 1 563 1 400,3 1 396,1 Förvaltningschefer (ej inkl. ovan) 20 1 0 21 21,0 Politiska sekreterare (ej inkl. ovan) 0 30 0 30 23,1 PU anslag (ej inkl. ovan) finaniserad anställningar 0 3 0 3 6,2 *Kommentar: Kolumnen Budget 2016 redovisar budgeterat antal årsarbetare vid årets början. I slutet av 2016 ligger Koncernkontoret något över beslutad bemanning vilket förklaras av beslutade och finansierade utökningar av anställningar som redan är tillsatta. Det har även (1 september) skett en flytt av tjänster från regiongemensam utförarverksamhet (PKMC) och ärendesamordning och kansli (enhet säkerhet) till koncernstab utförarstyrning och samordning. I både budget och utfall i bokslutet ovan återfinns dessa verksamheter dock inom sina tidigare staber. Kostnader övertid och obekväm arbetstid. Jämförelser med föregående år är inte möjliga då förvaltningen inte fanns hela 2015. Kostnader för obekväm arbetstid, OB, samt övertid och mertid har minskat i de fall där det går att jämföra mot samma period föregående år. Medarbetare inom Koncernkontoret är berättigade till OB tillägg vid arbete på dag mellan röd dag och helg, så kallad klämdag. Därför finns vissa kostnader för OB på i stort sett alla staber och avdelningar. Inom VGR IT har kostnader för OB och övertid minskat jämfört med föregående år. Verksamheten har arbetat aktivt med anpassningar av schema och beredskap vilket resulterat i minskningarna. Koncerninköp har under året fler övertidstimmar på grund av ökat antal upphandlingar samt arbete med kravställande i flera stora upphandlingar såsom 3R FVM och e-handelstöd. Även koncernavdelning ärendesamordning och kansli och koncernstab kommunikation har fler övertidstimmar i förhållande till antal personal. Det beror på vakanser på grund av föräldraledigheter och ersättningsrekryteringar vilket ökat belastningen på befintlig personal.

Årsredovisning 2017-01-25 12 (27) OB-ersättning (kr) Övertid (enkel, kval + mertid, timmar) OB ersättning och övertid totalt 2016 jämfört Föregående år Innevarande år Förändring Föregående år Innevarande år Förändring med föregående år OB-tillägg OB-tillägg OB-tillägg All övertid All övertid All övertid RD+ intern utveckling 152 0,00 Ärendesamordning och kansli 4 064 245,93 Data och analys 4 456 0,00 Kultur 356 5,00 Utförarstyrning och samordning 610 0,00 Kommunikation och externa relationer 4 013 133,43 Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp 12 421 780,48 HR 2 592 27,83 Hälso- och sjukvård 13 654 163,78 Regional utveckling 7 768 35,51 Delsumma Koncernkontor exkl. utf.verks. Och VGR IT Regiongemensam utförarverksamhet 168 296 96 135-72 161,00 915 1 053,66 139 Delsumma Koncernkontor inkl. utf.verks. men exkl. VGR IT VGR IT 396 852 308 860-87 992,00 5 303 4 423,92-879 Totalt Koncernkontoret 5. Goda förutsättningar för verksamheterna 5.1 Satsning på informationssystem och informationsteknologi Flera utvecklingsprojekt har pågått under 2016: Förberedande arbete kring Framtidens vårdinformationsmiljö, 3R FVM pågår. Det innebär dels konsolidering och avveckling av gamla system, dels kartläggning av systemarkitekturen och de integrationer mellan system som finns idag. Upphandling har påbörjats genom att ansökningsinbjudan gått ut. Framtidens vårdinformationsmiljö kommer vara den enskilt största satsningen inom IS/IT under kommande år. Ett gemensamt journalsystem för Närhälsan och habilitering samt regiongemensamt operationsplaneringssystem är stora aktiviteter som avslutats respektive påbörjats under året. Dessa kan också ses som förberedande inför kommande framtida vårdinformationsmiljö. Förenklad åtkomst till IT-stöd, vilket kommer förenkla för vårdens medarbetare men också öka patientsäkerheten. Nätverk och telefonimiljö har säkrats med modern teknik. Patienter kan nu ta del av viss journaltext via nätet och avropa förskrivna läkemedelsprodukter via Mina Vårdkontakter men VGR behöver göra mer för att ligga i framkant när det gäller interaktivitet med patienter och medborgare. Det gäller framför allt inom vården, där det finns en förväntan på hög tillgänglighet till olika tjänster. Organisationen behöver hitta former för att säkerställa snabb utveckling av IS/IT-stöd och arbeta mer aktivt med olika former av innovation. 5.2 Systematiskt förbättringsarbete I Koncernkontorets grunduppdrag ingår att på övergripande nivå arbeta för Västra Götalands och VGR:s utveckling och förbättra det övergripande systemet för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Det innebär att systematiskt förbättringsarbete sker inom respektive sakområde, i samverkan med andra förvaltningar och andra organisationer och på många olika sätt. Här ges därför endast några exempel på hur förvaltningen arbetar internt:

Årsredovisning 2017-01-25 13 (27) Förvaltningsintern planering och uppföljning för att förbättra förvaltningens förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Förvaltningsledningen arbetar gemensamt fram en verksamhetsplan för Koncernkontoret med långsiktiga mål, strategier och prioriterade aktiviteter för kommande år. Utifrån denna och andra förutsättningar, till exempel berörda nämnders detaljbudgetar arbetar respektive koncernstab/koncernavdelning fram sin egen aktivitetsplan. Aktivitetsplanerna stäms av i förvaltningsledningen så att det sker synkronisering och samordning mellan staberna/koncernavdelningarna. Uppföljning av aktiviteter sker regelbundet i förvaltningsledningen under året. Genom mätetal knutna till de långsiktiga målen följs utvecklingen över tid. Genom en enklare nöjdhetsmätning fångas medarbetarnas syn på utvecklingen regelbundet under året. När nästa års planering startar tas erfarenheter och lärdomar av tidigare genomförda aktiviteter och resultat till vara. Utvärdering som redskap för förbättring Under 2016 genomförde Koncernkontoret en utvärdering av sin verksamhet baserat på de mål som formulerats i samband med förvaltningens bildande 15 april 2015. Syftet med utvärderingen, den första av två planerade, var att se hur lång den nya förvaltningen nått i sitt utvecklingsarbete samt för att vidta relevanta åtgärder. Utvärderingen i form av en webenkät skickades till tre målgrupper: förtroendevalda i de nämnder och styrelser som Koncernkontoret ska stödja, utförarnas ledningsgrupper samt medarbetarna på förvaltningen. Resultatet presenterades i en så kallad Nöjd Kundindex samt med en rekommendation på utvecklingsområden. Resultaten visar på behov av fortsatt utvecklingsarbete och gemensamma åtgärder har nu lagts in som prioriterade aktiviteter verksamhetsplanen för 2017. Dessutom har ett antal förslag till åtgärder överlämnats till vissa funktionsansvariga samt till förvaltningsberedningen för fortsatt utveckling. En ny utvärdering kommer att genomföras våren 2018. Koncerninköp Koncerninköp har följt upphandlingsplan 2016 och knutit nya avtal. Möjliggjord besparing på nya avtal motsvarar drygt 2 % (175 mnkr) av årligt köpvärde i avtalsdatabasen jämfört med förra årets möjliggjorda besparingar. Kundservice och systemsupport har medverkat i upphandling av nytt IT-stöd för E-handel. Servicenivåer mot verksamheten motsvarar uppsatta mål. Koncerninköp har slutfört arbetet med reviderad inköpspolicy och tillhörande riktlinjer. Beslutet gäller från 2017 och implementeras succesivt under året i alla verksamheter. Detta kommer medföra ökad samordning av inköp, kommersiellt bättre avtalsvillkor, högre ställda leverantörskrav och högre följsamhet till upphandlade avtal. 5.3 Intern styrning och kontroll i VGR Den sammanfattande bedömningen är att nämnders och styrelsers arbete med intern kontroll utvecklas i positiv riktning.

Årsredovisning 2017-01-25 14 (27) Uppföljning av nämnders och styrelsers arbete med riskanalyser och planer för intern kontroll 2016 gjordes i april. Av totalt 45 möjliga nämnder/styrelser så hade 41 en fastställd plan för 2016, ett betydligt bättre läge än motsvarande tid 2015. De fyra som inte hade plan redovisade att arbete pågår för att ta fram riskanalys/plan. 90 % av de som har en plan har en dokumenterad riskanalys. En tydlig förbättring jämfört med 2015. Förtroendevalda har i större utsträckning varit delaktiga i underlaget till plan. Respektive förvaltningsledning har fått synpunkter och förslag till fortsatt utveckling genom ordinarie controllingmöten under året. Vid mötena har även efterfrågats hur redovisning sker till nämnden/styrelsen av genomförda kontroller under 2016. Den helt övervägande delen av förvaltningarna har en klar struktur för hur detta sker. En viktig utgångspunkt för utvecklingsarbetet är att intern kontroll är en naturlig del av styrningen och ledningen och ett redskap för att ständigt förbättra verksamheten. Exempel på att detta synsätt får genomslag är följande: I regionstyrelsens regiongemensamma riktlinje för detaljbudgetarbetet 2017 finns krav att nämnder och styrelser ska beskriva hur arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll bedrivs. I anvisningen för årsredovisning 2016 anges att nämnder/styrelser ska redovisa om kontroller genomförts i enlighet med fastställd plan för intern kontroll 2016 och kortfattat beskriva väsentliga lärdomar/förbättringsområden som uppmärksammats genom den interna kontrollen under året och hur de omhändertagits. I koncernens årsredovisning för 2016 sker en summering av vad nämnder/styrelser redovisar. I arbetet med koncernens ledningssystem är intern kontroll en naturlig del. Fortsatta utvecklingsinsatser behövs och är efterfrågade från nämnder/styrelser och förvaltningar. Det gäller främst ytterligare utbildning. Under 2016 genomfördes en heldagsutbildning i intern kontroll vid två tillfällen. 6 Rättigheter och folkhälsa 6.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Arbetet med klarspråk i underlag för politiska beslut har fortsatt under året och är nu etablerat i tjänstemannaorganisationen. En regional webbutbildning om barns rättigheter Barnkonventionen från teori till praktik har tagits fram under året och den ingår även i den övergripande handlingsplan för Mänskliga rättigheter som antagits av regionfullmäktige under året. Tillgänglighetsdatabasen som ägs och drivs av VGR har under 2016 granskat 170 verksamheter i regionen utifrån hur tillgängliga de är i förhållande till människors olika förutsättningar och behov. Sjukhusen åtgärdar identifierade tillgänglighetshinder via avsatta medel från regionstyrelsen. Vad gäller Koncernkontoret som förvaltning följs framförallt den könsuppdelade statistiken avseende löner och sjukfrånvaro. Under 2016 antog regionstyrelsen

Årsredovisning 2017-01-25 15 (27) Jämställdhets- och jämlikhetsplan för Koncernkontoret med handlingsplaner för lika rättigheter och möjligheter. Dokumentet stödjer arbete med frågor som rör jämlikhet och jämställdhet. 6.2 Folkhälsa Årets folkhälsoarbete har fokuserat på ungdomar som inte går ut skolan med godkända betyg under benämningen Kraftsamling för fullföljda studier, som är ett uppdrag från regionstyrelsen. Arbetet har resulterat i en handlingsplan med riktlinjer för hur VGR kan ta sig an frågan. Handlingsplanen ligger till grund för fortsatt samverkan internt och med andra aktörer. 7. En budget i balans 7.1 Ekonomiskt resultat Regionfullmäktige Regionfullmäktige visar ett resultat på +6 mnkr. Avvikelser mot budget är främst: Partiernas gruppmedel +4,4 mnkr Gemensamma kostnader för regionfullmäktige +0,5 mnkr Social ekonomi +0,5 mnkr Valberedning +0,2 mnkr Klimatväxling +0,1 mnkr Övrigt +0,3 mnkr Inom satsningen på klimatväxling har arbete utförts av Västfastigheter med inriktning på laddstationer för bilar och ett stort antal elcyklar har köpts in och placerats ut i förvaltningarna. Resultaträkning Regionfullmäktige Utfall t o m 1612 mnkr Statsbidrag 0,0 Driftbidrag 0,0 Försäljning av tjänster 0,0 Övriga intäkter 14,0 Verksamhetens intäkter 14,0 Personalkostnader -18,1 Köpt vård, internt 0,0 Köpt vård, externt 0,0 Läkemedel 0,0 Övriga kostnader -66,4 Avskrivningar 0,0 Verksamhetens kostnader -84,5 Regionbidrag 76,8 Finansiella intäkter/kostnader -0,2 Resultat 6,0

Årsredovisning 2017-01-25 16 (27) Regionstyrelsens förvaltning Regionstyrelsens förvaltning har ett positiv resultat på +231,9 mnkr. Prognos per augusti var +193 mnkr. Resultaträkning för regionstyrelsens olika ingående enheter samt totalt redovisas nedan: Regionstyrelsen, resultat 2016 +240,1 mnkr IS/IT, resultat 2016 +27,6 mnkr VGR IT, resultat 2016-35,8 mnkr Resultaträkning RS totalt* Regionstyrelse** IS/IT VGR IT Utfall t o m Utfall t o m Utfall t o m Utfall t o m 1612 mnkr 1612 mnkr 1612 mnkr 1612 mnkr Statsbidrag 23,6 23,4 0,0 0,3 Driftbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 1 377,0 508,1 1 112,0 815,3 Övriga intäkter *** 141,8 67,1 63,8 229,1 Verksamhetens intäkter 1 542,5 598,6 1 175,8 1 044,6 Personalkostnader -1 112,9-742,9-27,9-342,3 Köpt vård, internt -4,9-4,9 0,0 0,0 Köpt vård, externt 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkemedel -1,7-1,7 0,0 0,0 Övriga kostnader -2 162,4-1 664,6-1 099,0-675,2 Avskrivningar -80,2-5,1-21,3-53,9 Verksamhetens kostnader -3 362,1-2 419,2-1 148,1-1 071,4 Regionbidrag **** 2 061,3 2 061,3 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader -9,8-0,6-0,1-9,1 Resultat 231,9 240,1 27,6-35,8 Kommentar: *Utfall totalt är reducerad med transaktioner som gjorts mellan regionstyrelse, IS/IT och VGR IT. ** Försäljning av tjänster på regionstyrelsen består främst av fakturering av Koncernkontorets tjänster till de styrelser, nämnder och kommittéer som Koncernkontoret ger tjänstemannastöd till samt vidarefakturering av serviceöverenskommelsen till VGR IT. *** Övriga intäkter på regionstyrelsen består av fakturering av Bild- och funktionsregister, SOSavtal och ST-läkare. **** I regionbidraget ingår Regionarkivet med 31 mnkr. De största budgetavvikelserna på förvaltningsnivå i regionstyrelsen redovisas nedan och förklaras under respektive rubrik. Regionstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader +81 mnkr Bild- och Interventionscentrum, BOIC +8 mnkr Personalpolitiska anslaget +40 mnkr Regionarkiv +1,2 mnkr

Årsredovisning 2017-01-25 17 (27) Koncerngemensamma projektmedel +21 mnkr Koncernkontoret +52,7 mnkr Regiongemensamma utförarverksamheter +6,8 mnkr Campus Nya Varvet +0,8 mnkr (augusti- december) IS/IT beställare +27,6 mnkr VGR IT -35,8 mnkr Regionstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader +81 mnkr Ramen för regionstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader är 118 mnkr för 2016. Beslutade poster i detaljbudget var 42 mnkr och tillkommande under 2016 är 3,6 mnkr och fördelas enligt nedan. Beslutade poster 2016 Enligt regionstyrelsens beslut 2015-12-08 309 Överskott partimedel som överförs mellan åren. Budgetsiffran utbytt mot verkligt utfall 2015. Se bilaga 2 detaljbudget 2016 Beslutat belopp 2016, mnkr 3,3 3,3 Partistöd regionfullmäktige 3,0 3,0 Sociala ekonomin 2,0 2,0 Forskning Sveriges kommuner och landsting 12,6 12,6 inklusive utökning av uppdraget Campus Nya Varvet 8,0 7,4 Bidrag till Ostindiefararen 2,0 2,0 Extra anslag för tillgänglighet, 3 årigt beslut, 1,7 1,58 år 1 (1/3 av 5 mnkr). Satsningar mot oegentligheter 2,0 0,1 Närsjukvårdssatsning Göteborg 2,0 1,75 Utvärdering politisk organisation 1,9 2,2 Utökat regionbidrag till PKMC 3,5 3,5 Enligt beslut under året Täckning av underskott Residenset Marieholm, Mariestad 2015(RS 2016-03-22 297) 0,056 0,056 Regionarkiv IT plattform (RS 2016-06-07 1,9 1,9 169) Regionarkiv scanning BVC journaler 1,2 1,2 mnkr (RS 2016-06-07 170) Göteborgs symfoniker avskrivningskostnader 0,4 0,27 RS beslut 2016-09-27 240 Summa 45,6 42,9 Använt 2016, mnkr Ytterligare en avsättning har gjorts till STIM i årsbokslutet avseende pågående avtalstvist. Regionstyrelsens övriga anslag +24 mnkr Budgetavvikelsen för regionstyrelsens övriga anslag (exklusive oförutsett och personalpolitiskt anslag) uppgår till +24 mnkr. Del av avvikelsen beror på att Sahlgrenska Universitetssjukhusets kostnader för Bild- och Interventionscentrum, BOIC, inte har förbrukats fullt ut 2016 +8 mnkr.

Årsredovisning 2017-01-25 18 (27) Utöver detta finns plusposter för regionstyrelsen, politiska sekreterare och internrevisorer och kvarvarande medel för tillgänglighet. Regionarkivet har återbetalat 1,2 mnkr de fått för mycket avseende hyra för utbyggnad av lokalerna i Vänersborg för januari-augusti då ingen inflyttning skett och därmed ingen hyreskostnad. Personalpolitiska anslaget +40 mnkr Budgetavvikelsen på +40 mnkr förklaras av: Ersättning ca 4,1 mnkr har erhållits från statsbidrag för ökade flyktingströmmar. Utbildningar för sjuksköterskor, undersköterskor och praktisk tjänstgöring för psykologer följer läsår vilket ger variationer över tid. Ny omgång startar vår och höst. Påverkan +14 mnkr mot budget. PILA och PLUS programmen har positivt utfall som består av externa bidrag från försäkringskassan avseende PILA och VGR-interna anmälningsavgifter till PLUS programmen, +6 mnkr mot budget Anslaget för omstrukturering har en budgetavvikelse på + 12,8 mnkr som förklaras av att beslut om större åtgärder inte fattats under året. Övriga poster 2016 +16 mnkr Ersättningarna till förvaltningarna styrs nu på flera sätt, till största delen genom månadsvisa ersättningar via kreditfakturor, dels via lönesystemet men även genom att förvaltningarna rekvirerar ersättning genom faktura. Detta ger administrativa vinster och innebär en bättre samstämmighet vad gäller utfall och budget. Fördelning PU medel 2016, mnkr Budget Utfall AT läkare (allmäntjänstgörande) 231,00 231,00 ST läkare (specialisttjänstgöring) 231,80 231,80 ST Regatt (Regionala utvecklingspengar för ST) 14,00 13,64 MUR (Medicinska kompetensutvecklingsrådet) 10,00 10,81 Specialistutbildning sjuksköterskor 60,00 63,64 Kompetensutveckling undersköterskor 15,00 11,07 PLUS+akademin (Program för Lärande och Utveckling i Svensk hälso- och sjukvård för utlandsutbildad personal) 6,00 3,30 PILA (Praktik, Introduktion, Lärande och Arbete) 39,00 35,35 Yrkesintroduktion sjuksköterskor 20,00 20,20 Strategiskt arbetsmiljö arbete 15,00 14,21 Utlandsbildade inkl utökat statsbidrag* 3,80 6,69 PTP (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) 11,35 9,84 Omstrukturering 16,00 3,14 Övrig kompetensförsörjning 21,47 4,29 ST psykiatri 6,28 11,72 SUMMA 700,70 670,70 *ingår statsbidrag för ökade flyktingströmmar

Årsredovisning 2017-01-25 19 (27) Koncernkontoret +52,7 mnkr Positiv budgetavvikelse på kostnadssidan härrör i huvudsak till lägre personalkostnader än planerat, ca +17 mnkr, då samtliga tjänster i beslutad bemanningsplan inte varit tillsatta under hela året, vikarier i samband med frånvaro inte alltid tillsätts och externfinansierade projekt bemannats med ordinarie personal. Positiv budgetavvikelse finns även för projekt inom Koncernkontoret: HR projekt inklusive chefsutveckling +5 mnkr, övriga koncernkontorsgemensamma projekt +7 mnkr. Av den positiva budgetavvikelsen på ca +52,7 mnkr har ca 9 mnkr funnits som en reservpost i huvudsak budgeterad som övriga personalkostnader 2016. Tas reservposten bort visar utfall mot budget en negativ avvikelse på övriga personalkostnader med 3,3 mnkr för Koncernkontoret. Intäkterna är 6,5 mnkr högre än budget. Det beror på att ersättning från kollektivtrafiknämnden för tjänstemannastöd var för lågt budgeterad +4 mnkr och hjälpmedel, sålda tjänster +2,4 mnkr. Hänsyn är tagen till ovanstående poster i budget 2017. En ekonomisk uppföljning av överföringen av koncerninköp till Koncernkontoret i samband med bildandet av nya Koncernkontoret visar följande: Finansieringen för 2016 motsvaras av 2015 års regionbidrag plus index på två procent. Beloppet är 107 mnkr och ingår nu i regionstyrelsens regionbidrag. De kostnader koncerninköp haft under 2016 som konteras på inköp är personal- och övriga kostnader på 85 mnkr. Utöver detta kostar E-handel 13 mnkr per år, (ingår i IS/IT budget) samt kostnader på 15 mnkr som hanteras i den förvaltningsgemensamma budgeten (OH hyra, SÖK, PC, företagshälsovård, HR, ekonomi, mm). Summeras kostnaderna så kostar inköp ca 5,8 mnkr mer än vad regionbidraget täcker 2016. Utöver detta finns en jurist på juridiska enheten kopplad till inköp. Finansieringen för juristtjänsten ingår i växlat regionbidrag för inköp. Koncerngemensamma kostnader +30 mnkr De koncerngemensamma kostnaderna, främst koncernprojekt och hyra/städ för regiongemensamma konferenslokaler på Regionens hus +3,2 mnkr samt ersättning för nystartsjobb +6 mnkr har resultatförts efter en genomgång av hur stor fördröjning rekvireringen är från förvaltningarna. Fördröjningen är ca 3 månader och mellanskillnad har resultatförts 2016. Orsaken till fördröjning är att förvaltningarna söker i efterhand på verklig lönekostnad och innan den är utbetald från staten och återförd till förvaltningen är tidsåtgången ca 3 månader (statsbidrag). Störst avvikelse på koncerngemensamma kostnader har koncerngemensamma projektmedel ca +21 mnkr.

Årsredovisning 2017-01-25 20 (27) IS/IT och VGR IT -8,2 mnkr Avvikelsen mot budget, - 8,2 mnkr består av IS/IT inklusive 3R FVM +27,6 mnkr och VGR IT -35,8 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen avseende IS/IT förklaras av Arbetet inom Framtidens vårdinformationsmiljö, 3R FVM, med konsolidering och förberedelser för upphandling har kommit igång senare än planerat. 2016 har 57 mnkr av budgeterade 80 mnkr förbrukats. Lägre kostnader än budget avseende objekt VM/VU (vidmakthållande och vidareutveckling) inklusive objektstyrning, och projekt. Avskrivningarna (+15 mnkr) är lägre än budgeterat, framförallt på grund av svårigheten att hitta projekt som uppfyller kriterierna för investering. En total genomgång av samtliga immateriella projekt har gjorts hösten 2016 och alla projekt utom projektet självincheckning bedöms inte längre uppfylla kraven för immateriella tillgångar och har resultatförts. Kostnadspåverkan 2016 är på grund av detta ca 28 mnkr. Licenser för Asynja är ca 10 mnkr lägre än budget. IS/IT hade en prognos på +25 mnkr i augustibokslutet utifrån en bedömning av Framtidens vårdinformationsmiljö, licenser och avskrivningar. Detta har gjort att IS/IT klarade resultatet trots att ca 28 mnkr har resultatförts. För att möta de ökade kostnaderna på 14 mnkr avseende Inera under 2016 har IS/IT-strategisk ledning omprioriterat från IT-utvecklingsbudgeten. Delar av Ineras ökande kostnader täcktes genom ett ökat regionbidrag för 2016 och andra delar är kopplade till projekt med statsbidragsfinansieringar. En genomlysning har gjorts under hösten vilket ledde till att ca 3 mnkr finansieras av statsbidragsmedel på hälso- och sjukvårdsstyrelsen. VGR IT har en budgetavvikelse på -36 mnkr vilken förklaras av: Ökade licenskostnader som inte varit budgeterade då nytt avtal tecknats under 2016. Tidsåtgången mot projekten är lägre än budget, motsvarande överskott finns inom IS/IT. Personalkostnader är betydligt lägre än budget, +9 mnkr, huvudsakligen beroende på att rekryteringar inte genomförts och att övriga personalkostnader är lägre än budget. Dock ingår som beskrivits ovan en effekt av sparade, ej uttagna semesterdagar. Detta påverkar VGR IT:s resultat negativt med 6 mnkr. Slutamortering av ett lån till moderförvaltningen på 19 mnkr efter ett beslut i ägarutskottet då effekterna på investeringen i ny IT plattform nåtts snabbare än i första beslutet när projektet startade. Dessa 19 mnkr täcks upp av ett plus på IS/IT. Detta var en process som startade efter delårsbokslut i augusti. Regiongemensamma utförarverksamheter (Smittskydd, PKMC, RC, RCC, Campus Nya Varvet, sjukhusapotek och bedömningstandläkare) +6,8 mnkr De regiongemensamma utförarverksamheterna uppvisar en positiv budgetavvikelse på +6,8 mnkr för 2016.

Årsredovisning 2017-01-25 21 (27) Budgetavvikelsen härrör huvudsakligen till Smittskydd +7,8 mnkr, som förklaras av att laboratorieprover blivit billigare än budget, projektutvecklingsmedel som inte förbrukats som planerat samt vakant tjänst under del av året. Negativa budgetavvikelser på -12 mnkr avseende personalkostnader finns hos utförarverksamheterna men finansieras till fullo av medel från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och personalutskottet och redovisas som intäkt. Avvikelser på personalkostnader beror på att flera projekt inte var kända vid budgetarbetet inför 2016. Till exempel har projekt startat inom tandvård och på sjukhusapoteket. Campus Nya Varvet är finansierat som införandeprojekt fram till 31 augusti. Från detta datum är verksamheten intäktsfinansierad. Resultatet är knappt +0,8 mnkr för 2016. VGR akademin finansierades av personalutskottet 2016 med ca 3 mnkr för löner. PKMC har från 2016 fått en förstärkt budget med 3,5 mnkr genom regionstyrelsens anslag för oförutsett. En positiv budgetavvikelse på +1,0 mnkr förklaras av det funnits vakant tjänst under året. Utförarverksamheter, mnkr Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse Smittskydd 119,04-110,22 8,82 PKMC** 12,44-11,42 1,02 Registercentrum (RC)* 0,00 0,01 0,01 Regionalt Cancercentrum (RCC)* 0,00 0,00 0,00 Sjukhusapotek 0,00-0,96-0,96 Tandvård 2,67-3,94-1,27 Campus Nya Varvet 0,00-0,83-0,83 SUMMA 134,15-127,36 6,79 *RC/RCC finansieras via hälso- och sjukvårdsstyrelsen **PKMC Förslag till budget lades enligt 2015 års nivå plus index för 2016, i beslut om detaljbudget tillkom förstärkning med 3,5 mnkr. 7.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Regionfullmäktige och regionstyrelsen har ekonomi i balans. 7.3 Eget kapital Regionstyrelsen har inte nyttjat något eget kapital 2016. 7.4 Investeringar Regionstyrelsen Totalt har investeringar gjorts på 10,9 mnkr av tillgänglig investeringsram på ca 15 mnkr: Campus Nya Varvet, hyresgästrelaterade investeringar i fastighet. Investeringarna har i huvudsak gjorts under juli-oktober med lite kompletterande poster under hösten. Totalt har ca 9,3 mnkr förbrukats av beräknade 10 mnkr. Övriga investeringar 1,6 mnkr, är kopplade till de administrativa utbudspunkterna och avser komplettering av möbler där fler medarbetare flyttat in. På Södra Hamngatan har även investeringar i lås och glasväggar gjorts.

Årsredovisning 2017-01-25 22 (27) IS/IT Strategisk IT Investeringsbudgeten för IT-utvecklingsprojekt som ska uppfylla reglerna för immateriella investeringar var 67,2 mnkr. 2016 har endast ca 1,3 mnkr förbrukats då många projekt bedömts inte uppfylla kriterierna. IT-relaterade fastighetsinvesteringar 2016 års utfall för IT relaterade fastighetsrelaterade investeringar är 2,73 mnkr jämfört med budget 26 mnkr. Redovisning sker av Västfastigheter. Endast ramen för investering finns inom regionstyrelsens budget. VGR IT VGR IT har investerat 59,8 mnkr i utrustning. Budget för IT relaterade utrustningsinvesteringar uppgick till 65 mnkr 2016 Investering 2016 VGR IT Utfall 2016 mnkr Möbler och kontorsutrustning 1,7 Datacenter 14,2 Nätverk 43,9 Totalsumma 59,8 8. Bokslutsdokument och noter Se bilaga. 9. Tillkommande rapportering 9.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande beslutade regeringen i december 2015 om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. VGR har tilldelats 231 mnkr. Det tillfälliga stödet avsågs täcka kostnader som uppstod under 2016. Regionstyrelsen har genom tre beslut valt att fördela medlen enligt följande: Regionutvecklingsnämnden 6 mnkr Kulturnämnden 8,2 mnkr Kommunikation och externa relationer 1,8 mnkr Personalutskottet 5 mnkr Kollektivtrafiknämnden 2 mnkr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 208 mnkr Förvaltningarnas återkopplingar under året gällande statsbidraget visar på svårigheter kring förbrukning av medlen på grund av personalbrist. De tillförda medlen bedöms täcka de merkostnader som uppstått under året. Varje patientbesök tar dock längre tid och kräver mer koordinering och administration. Påverkan på hälso- och sjukvårdsverksamheten har framförallt noterats inom primärvårdsverksamheten samt inom barn- och ungdomstandvården. VGR medverkar i Sveriges kommuner och landstings plattform, Hälsa i Sverige För asylsökande och nyanlända, som på ett systematiskt och strukturerat sätt

Årsredovisning 2017-01-25 23 (27) över tid ska utgöra ett kunskapslyft med riktade utbildningar i VGR gällande migration och hälsa. 9.2 Verksamheternas säkerhetsarbete Genomgång har gjorts av hur Koncernkontoret uppfyller de tretton styrmålen i VGR:s säkerhetsstrategi. Flera styrmål uppfylls. Här redovisas endast de avvikelser som finns: Mål: 100 % av förvaltningarna ska ha systematisk avvikelsehantering 2016 Delar av tidigare PKMC, VGR IT och Koncerninköp arbetar med avvikelsehantering 2016. Systematiskt arbete med avvikelsehantering för hela förvaltningen Koncernkontoret införs från och med 2017-01-01. Mål: Västfastigheter svarar för fastighetsbunden säkerhet Västfastigheter ansvarar inte för all fastighetsbunden säkerhet för förvaltningen Koncernkontoret. För bland annat residenset i Vänersborg och Regionens hus, Södra hamngatan i Göteborg finns annan ansvarig. Mål: Andel förvaltningar som har beslutad handlingsplan för säkerhetsarbete samt kontinuitetsplaner och/eller kris- och beredskapsplaner ska vara 100 % 2016. Målet nås inte fullt ut för 2016 men för 2017 har/kommer samtliga nämnder som får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret att besluta om plan för intern kontroll och säkerhet samt lokal krishanteringsplan. Arbete med kontinuitetsplaner har precis påbörjats och kommer att pågå till 2018. Mål: Mätning ska ske av säkerhetskultur Koncernkontoret mäter inte säkerhetskultur. Inga aktiviteter har planerats. Mål: Förvaltningens skyddsvärda information är identifierad Koncernkontoret har inte identifierat och klassificerat skyddsvärd information. Arbete har påbörjats och under våren 2017 kommer generell dokumenthanteringsplan att färdigställas och dokumenthanteringsplaner för de nämnder som får sitt tjänstemannastöd av Koncernkontoret att tas fram. Mål: Rutiner för att tillämpa vid IT-avbrott finns Koncernkontoret saknar kända rutiner som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott. Arbete med att ta fram rutiner ingår i uppdrag om kontinuitetshantering som beräknas klart under 2018. 9.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 Regionstyrelsens plan för intern kontroll och säkerhet 2016 innehåller 13 kontrollmoment. En extra kontroll har gjorts av inköp friskvård. Genomförandet av kontrollmoment är fördelat under året och rapporteras i anslutning till delårsrapport och årsredovisning. Varje kontrollmoment redovisas i särskild mall där åtgärd ska beskrivas om brister uppmärksammats. Åtgärderna förs vid behov upp i förvaltningens åtgärdsplan för intern kontroll och säkerhet. Åtgärdsplanen tas fram av förvaltningsledningen och beslutas av regiondirektören. Åtgärder som inte kan slutföras under ett år förs vidare till nästa års åtgärdsplan. En uppföljning av Koncernkontorets handlingsplan säkerhet som beslutades av regionstyrelsen 2015 har redovisats. Åtgärder som kvarstår överförs till åtgärdsplan för intern kontroll och säkerhet 2017.

Årsredovisning 2017-01-25 24 (27) Väsentliga lärdomar/förbättringsområden som uppmärksammats genom genomförda kontrollmoment Brister inom inköpsområdet. Regionfullmäktige har beslutat om ny inköpspolicy och regionstyrelsen har beslutat om ny riktlinje. Implementering sker under 2017. 9.4 Särskilda återrapporteringar enligt beslut i RF Regionstyrelsen har ingen särskild återredovisning utifrån regionfullmäktiges beslut under 2016. 10. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 10.1 Fullmäktige Regionfullmäktige har haft sju sammanträden. Bland de frågor som regionfullmäktige beslutat om under 2016 kan nämnas: ny inköpspolicy miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017 2020 programdirektiv för 3R Framtidens vårdinformationsmiljö och upphandling av kärnsystem regionalt trafikförsörjningsprogram 2017 2020 handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter IS/IT-policy - IS/IT för ett gott liv 10.2 Regionstyrelsen/Koncernkontoret Koncernkontorets verksamhetsplan 2016 har i sina huvudsakliga delar genomförts enligt plan. Verksamhetsplanen innehöll följande aktiviteter: Samordna och driva prioriterade mål och fokusområden i budget 2016 Utveckla ett koncerngemensamt ledningssystem Genomföra en administrativ förenkling Förbättra ärendehanteringsprocessen Gemensamt skapa en värdegrund för Koncernkontoret Genomföra nytt chefsutvecklingsprogram och ny medarbetarutbildning i Koncernkontoret. Vissa av aktiviteterna, exempelvis, chefsutveckling, koncerngemensamt ledningssystem och införandet av Public 360 som ett led i en förbättrad ärendehanteringsprocess sträcker sig in i 2017. Medarbetarutbildningen i offentlighetens tjänst har hållits vid ett 30-tal tillfällen under året. De flesta medarbetarna på Koncernkontoret har gått utbildningen och mottagandet har varit mycket positivt. Under hösten öppnades utbildningen även för andra förvaltningar. Under 2017 kommer i offentlighetens tjänst vara en del av VGR:s kursutbud i kurskatalogen. Under 2016 genomfördes även ett särskilt utvecklingsprogram för medarbetare som främst arbetar som ledningsstöd till koncernstabschefer och koncernavdelningschefer, program för lärande. Utvecklingsprogrammet har bland annat varit inriktat på förändringsledning.

Årsredovisning 2017-01-25 25 (27) En värdegrund för Koncernkontoret har tagits fram gemensamt av kontorets medarbetare och presenterades i samband med Koncernkontorsdagen i oktober. Koncernkontorets värdegrund sammanfattar de beteenden och arbetskultur som ska prägla Koncernkontoret och uttrycks i tre meningar: Tillsammans gör vi varandra framgångsrika Vi lyssnar in, vi lyssnar av Feedback bidrar till vår utveckling En utvärdering av Koncernkontorets verksamhet har genomförts. Resultatet av utvärderingen visar att Koncernkontoret har flera utvecklingsområden att arbeta vidare med för att nå de mål som satts upp. Resultaten av utvärderingen ligger till grund för de prioriterade aktiviteterna i 2017 års verksamhetsplan. 10.3 Regiongemensamma specialistverksamheter Inom Koncernkontoret finns fyra regiongemensamma specialistverksamheter: Regionalt cancercentrum väst (hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdragsgivare) Registercentrum Västra Götaland (hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdragsgivare) PKMC, Prehospitalt och KatastrofMedicinskt Centrum (regionstyrelsen uppdragsgivare). Smittskydd Västra Götaland (regionstyrelsen uppdragsgivare). PKMC Den 1 september 2016 överfördes PKMC från koncernstab hälso- och sjukvård till koncernstab utförarstyrning och samordning. Den 1 januari 2017 bildades enheten för prehospital samordning. I enhetens uppdrag ingår att inom ramarna för de regionala uppdraget bidra till att de prehospitala resurserna utnyttjas mer optimalt. Inom enheten koordineras liggande sjuktransporter, cirka 37 000 uppdrag per år, samt uppdraget att koordinera måltidsuppehåll och raster för personalen inom VGRs prehospitala verksamhet. En marginell ökning av antalet ambulansuppdrag per år har skett (totalt cirka 220 000 uppdrag per år). Andelen larm med högsta prioritering (prio 1) har ökat med 9 %, andelen larm med prio 3 har minskat. Måluppfyllelse kopplat till insatstid 90 % inom 20 minuter visar på en försämring under 2016 jämfört med 2015. På grund av högt tryck på akutintag och vårdavdelningar har förvaltningar uttryckt önskemål om aktiv styrning till alternativa akutintag. Det innebär längre transporter och minskad tillgänglighet vilket påverkar insatstiden. För att kompensera de ökade insatstiderna har förvaltningarna genomfört förbättringar, till exempel fler avtal med räddningstjänst (IVPA), SMS-livräddarprojektet och alternativa enmansbemannande resurser (bedömningsbilar och single responder). Smittskydd Västra Götaland Efter årets inledande intensiva influensasäsong blev huvudfokus 2016 den stora tillströmningen av asylsökande till Västra Götaland. Ett omfattande arbete med

Årsredovisning 2017-01-25 26 (27) smittskyddsutbildning av personal inom asylboenden, vårdpersonal, frivilligarbetare och poliser genomfördes. I samarbete med Asylenheten och Centrala barnhälsovården utarbetades riktlinjer för att underlätta hälsoundersökningar av asylsökande och papperslösa samt uppföljande kompletteringsvaccinationer. Antalet fall av tuberkulos fortsatte att öka under det första halvåret. Flera av tuberkulosfallen hade anknytning till boenden för asylsökande. Riktad smittspårning och uppföljande informationsinsatser har genomförts. De nationella utbrotten av två olika varianter av tarmbakterien EHEC fortsatte under hela våren. Kartläggning, och smittspårning skedde fortlöpande i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Med anledning av ökningen av könssjukdomarna syfilis och gonorré har riktade preventiva insatser vidtagits med information främst till riskgrupperna. Planeringen för en sprutbytesverksamhet för att förebygga och minska risken för blodsmitta bland intravenösa missbrukare pågår. Förebyggande insatser och vaccininformation har genomförts avseende TBE (fästingöverförd hjärninflammation). Under året har kostnadsfri rotavirusvaccination till spädbarn införts. Under hösten ha sedvanliga förberedelser inför influensavaccinering genomförts med föreläsningar och information till verksamheter och allmänhet. 10.4 IS/IT Arbetet med att förenkla och förtydliga styrningen av IS/IT i VGR har fortsatt med IS/IT-direktören som ny ägare av styrmodellen: Aktiviteter för att få bättre följsamhet av styrmodellen på verksamhetssidan. Ett antal problem har identifierats; grundläggande förutsättningar för och gemensam grundsyn av IS/IT-styrmodell saknas samt svårigheter att få bemanning till objekten. En förbättrad regional beredningsprocess, vilken ska bli klar under 2017. Fortsatt arbete med den modell som är framtagen för kategorisering av ITkomponenter, som syftar till att tydliggöra ansvarsfrågan för de olika ingående delarna i förvaltningsarbetet av IS/IT-stöd. Förvaltnings- och utvecklingsplanen för 2017 är gemensamt framtagen av alla objekt utifrån verksamheternas behov. Framtidens vårdinformationsmiljö Det viktigaste programmet när det gäller IS/IT-stöd är Framtidens vårdinformationsmiljö, 3R FVM. Målet är en hållbar och modern sammanhållen informationsmiljö som kan möta behov och krav från såväl invånare som verksamhet. Programmet ska upphandla ett kärnsystem eller kliniskt vårdinformationssystem som kommer vara det framtida system som vårdpersonal använder som sitt huvudsakliga stöd. Förberedelser inför upphandlingen har pågått under året och ansökningsinbjudan har gått ut. En politisk styrgrupp är tillsatt för arbetet. Samarbete med Stockholms läns landsting och Region Skåne fortsätter, men separata upphandlingar görs.

Årsredovisning 2017-01-25 27 (27) 10.5 VGR IT Under året har VGR IT fokuserat på de prioriterade aktiviteterna: Förbättrad stabilitet för IT-miljön och en framtidssäkrad infrastruktur Förbättrad leverans av uppdrag Redo för FVM (applikationer) Förbättrad styrning av IS/IT Förbättrad ärendehantering genom att etablera SPOC Stärka VGR IT:s kultur Förbättrad ekonomihantering för IS/IT Stärka kundrelationer Det är tio år sedan VGR IT bildades och verksamheten har idag nått många av de effekter som var syftet med sammanslagningen 1 januari 2007, som till exempel en regional IT- och telefonimiljö. I april invigdes den sista i raden av VGR:s nya datahallar. Datahallen på NÄL är en av fyra i VGR och ett resultat av den femårsstrategi som VGR IT arbetat fram tillsammans med sjukhusen i syfte att öka säkerheten i verksamhetens lokaler, säkra IT-driften och minska antalet datahallar. I mars nåddes en milstolpe när införandet av AsynjaVisph var helt klart. Cirka 6000 användare inom öppen- och slutenvård i stora delar av Närhälsan och habiliteringen använder det gemensamma journalsystemet. Ett annat viktigt införande som inleddes är det regiongemensamma operationsplaneringsystemet i VGR. Under året har VGR IT gjort ytterligare anpassningar i organisationsstrukturen. Två nya enheter bildades; Vårdsystem och Administrativa system. Genom att förena objekt- och linjeorganisationen har objekten stärkts och fått tydligare tillgång till resurser och kompetens. En större konsultväxling är genomförd som innebär att växla 50 konsulter mot 50 anställda under 2016 och lika många till under 2017. Kundnöjdhetsmätningen visar att VGR:s verksamheter har förtroende för VGR IT och tycker att medarbetarna har hög kompetens. Support, drift och bygg- och flyttuppdrag är man extra nöjd med, medan vägen in för olika beställningar fortfarande är otydlig med svåra verktyg och PC-utbytet har fungerat dåligt. I december lanserades en förbättrad ärendeanmälan till VGR IT med sex nya formulär för IT, program, telefoni, pekplatta, skrivare och övriga beställningar. Det medför även effektiviseringar i VGR ITs egen ärendehantering vilket på sikt kommer leda till kortare handläggningstider. VGR IT:s 10-årsjubileum uppmärksammades på VGR IT-dagen i december då ca 500 medarbetare samlades för en gemensam inspirationsdag.

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-20 Diarienummer RS 2016-03133 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristin Créton, Peter Detterberg Telefon:070 082 5816 E-post: kristin.creton@vgregion.se Till ägarutskottet Årsredovisning 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande 1. Regionstyrelsen godkänner årsredovisningen för 2016. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsens årsredovisning innehåller uppföljning av mål och fokusområden samt uppföljning av ekonomi och personal. Större frågor som regionstyrelsen arbetat med under året är insatser för stärka styrningen och stödet till nämnder och styrelser, nya ägardirektiv för helägda och majoritetsägda bolag, ny policy och riktlinjer för inköp och fortsatt arbete kring Framtidens vårdinformationsmiljö. Ett flertal insatser har initierats för att uppfylla vårdgarantin men har inte gett effekt under året. En utvärdering har skett av Koncernkontorets verksamhet utifrån målen vid bildandet av förvaltningen 2015. Resultaten visar på ett flertal utvecklingsområden som omhändertagits i verksamhetsplaneringen för 2017. Det ekonomiska utfallet för regionfullmäktige per den 31 december 2016, uppgår till + 6,0 mnkr och för regionstyrelsen, inklusive förvaltningen +231,9 mnkr. Koncernkontoret hade vid årets slut 1 400 nettoårsarbetare inklusive VGR IT och regiongemensamma utförarverksamheter. Status för uppdrag som regionstyrelsen mottagit och lämnat till regiondirektören rapporteras i särskild ordning. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2 (2) Bilaga Årsredovisning 2016 Besluten skickas till Kristin Créton och Peter Detterberg, avdelning ekonomi Koncernkontoret för åtgärd Avdelningschef koncernekonomi, Koncernkontoret för kännedom Avdelningschef verksamhetsuppföljning, Koncernkontoret för kännedom Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer, Koncernkontoret för kännedom Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1 (4) Sammanställning Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-03745 Koppling dnr RS 2016-03133 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Karlsson Telefon: 070 082 52 16 E-post: christina.karlsson@vgregion.se Genomförda kontrollmoment december 2016 Inledning Regionstyrelsen beslutade 2015-12-08 om sin plan för intern kontroll 2016. Genomförda kontrollmoment ska redovisas i anslutning till delårsrapport/årsredovisning. Denna redovisning gäller för kontrollmoment som genomförts under perioden september- december 2016 inklusive de kontrollmoment som återstod för redovisning från perioden april- augusti. Sammanställning För varje kontrollmoment finns en dokumentation som redovisar resultat från granskningen samt eventuella förslag till åtgärder. Nedanstående sammanställning visar de viktigaste resultaten samt pågående eller planerade åtgärder för respektive kontrollmoment. Sammanställningen är sorterad utifrån regionstyrelsens ansvar för hela organisationen och regionstyrelsens ansvar som nämnd för den egna förvaltningen. Regionstyrelsens ansvar för hela organisationen Kontrollmoment: Har regionstyrelsen tillräcklig intern styrning för att hantera samtliga ansvarsområden? Regionstyrelsens internrevisorer har gjort en översiktlig bedömning utifrån erfarenheter och iakttagelser. I regionstyrelsens reglemente finns 57 skilda ansvars- och uppgiftsområden och dessa har bedömts utifrån tre kriterier: Verktyg finns och nyttjas med bedömd effekt att den interna styrningen är tillräcklig Verktyg finns men nyttjas inte fullt ut. Intern styrning kan förstärkas Verktyg finns inte eller enbart till viss del. Ej tillräcklig styrning. Inom fem av 57 områden bedöms styrningen vara otillräcklig. I kontrollen framförs att av de fem uppgiftsområdena bör särskilt lyftas fram utveckla, upprätthålla och samordna vårdproduktion i egen regi. Styrelsen ska särskilt beakta de områden där det finns särskilda skäl för en regiongemensam produktions- och kapacitetsplanering. Förslag till åtgärder som nämns är tätare rapportering, presidiemöten med berörda utförarstyrelser och utse ledamöter med särskilt ansvar att följa arbetet. Åtgärd: Resultatet från kontrollen ska beaktas i regionstyrelsens ärendeplanering och uppsiktsaktiviteter. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-03133 2 (4) Kontrollmoment: Följs styrande dokument för kris och beredskap? Finns tillräckliga kompletterande och samordnade rutiner på koncernledningsnivå för att hantera en kris eller större förändring? Koncernkontorets säkerhetsorganisation, under ledning av enhet säkerhet och beredskap, har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys, med tre fiktiva scenarier: IT-problem, trafikolycka där koncernkontorets personal blir drabbad samt oegentligheter. Analysen visar att det finns god kunskap om, och förtroende för, andra förvaltningars/myndigheters ansvar och uppdrag i samband med kriser (främst avseende exempel bussolycka). Koncernkontoret är väl rustad för att hantera behov av information/kommunikation vid kris, under förutsättning att el och it fungerar. Analysen visar att det finns behov av lokala kompletteringar av styrande dokument för Koncernkontoret, till exempel krishanteringsplan för Koncernkontoret. Stödet till chefer/ledning i händelse av kris behöver också ses över. Styrande dokument är inte tillräckligt kända. Kontinuerlig information/utbildning och diskussion om säkerhetsfrågor behövs för att skapa en bättre säkerhetskultur. Åtgärd: Kompletterande lokala rutiner med tydlig ansvarsfördelning ska tas fram och göras kända. Därutöver fortsatt analys för planering av eventuella ytterligare åtgärder, exempelvis utbildning. Kontrollmoment: Har berörda nämnder och styrelser ett rimligt stöd i förhållande till sitt uppdrag? Presidieöverläggningar mellan regionstyrelsens presidium och berörda nämnder har ägt rum under september respektive november. Anteckningar som redovisar synpunkter och erfarenheter har delgetts regionstyrelsen. Utvecklingsinsatser pågår utifrån framförda synpunkter. Åtgärd: Planera in möten årligen så att de kan genomföras senast i september för att kunna ta tillvara synpunkter inför arbetet med regionstyrelsens detaljbudget kommande år. Kontrollmoment: Följs beslutade produktionsvolymer inklusive tillägg? (avser egenägd utförarverksamhet) Kontroll har skett genom att granska beslutade produktionsvolymer kontra utfall kompletterat med diskussioner med sjukhusförvaltningarna. Främsta bristerna finns inom utförda första besök hos läkare. Detta har delvis kompenserats av att förvaltningarna köpt vård. Sjukhusförvaltningarna anger kompetensbrist som främsta hinder. Ekonomi nämns inte längre som ett hinder (angavs vid redovisning av kontrollmomentet i augusti). Åtgärd: För den regionala produktionsstyrningen tas utfallet 2016 med inför beslut om produktionsvolymer 2018 och fördelningen av produktion internt och externt.

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-03133 3 (4) Kontrollmoment: Följs beslutade volymer att skicka mellan förvaltningarna? (avser egenägd utförarverksamhet) Kontroll sker genom samlade diskussioner med sjukhusförvaltningarna gällande följsamhet till de beslutade volymerna att skicka mellan förvaltningarna. Förvaltningarna har under första delen av året kommit igång med att skicka volymer mellan förvaltningarna och på slutet av året har det fungerat väl. Löpande kontroll har sannolikt bidragit till att skickandet kommit igång. Inga förslag till åtgärder redovisas. Åtgärd: Ingen ytterligare åtgärd bedöms nödvändig. Kontrollmoment: Finns tillräcklig kännedom hos ledningen i förvaltningarna om de styrande dokument som regionfullmäktige fastställt? Kontrollen har genomförts genom avstämning med förvaltningarnas kanslichefer/motsvarande i samband med inhämtande av synpunkter på förslag tilll rutin för regiongemensamma styrande dokument. Mätning har också skett av antalet träffar på sidan för styrande dokument på Insidan (intranät). Sidan har en medelhög besöksfrekvens i relation till andra sidor. Bedömningen är att det finns en kännedom om dokument som beslutats av regionfullmäktige och var man hittar dem. Det finns behov att tydliggöra att de styrande dokumenten gäller för hela Västra Götalandsregionen. Det finns brister i hur dokumenten tas om hand när de expedierats till nämnder/förvaltningar. Bristerna är kända sedan tidigare och utvecklingsarbete pågår kopplat till arbetet med det koncerngemensamma ledningssystemet. Bland annat tas mallar och rutiner för styrande dokument fram som ska underlätta hanteringen inför beslut och vad som ska göras efter beslut. Åtgärd: Arbetet med regiongemensamma styrande dokument fortsätter under 2017. Kontrollmoment: Följs den beslutade handlingsplanen för att minska sjukfrånvaron? Hur följer RS arbetet? Uppföljning av att förvaltningarna arbetar utifrån handlingsplanen görs genom nätverk med kontaktpersoner från samtliga förvaltningar och genom controlling. Personalutskottet får regelbundna redovisningar genom koncernstab HR samt genom presentationer från förvaltningar och arbetsmiljödelegationen. I regionstyrelsens delårsrapporter och årsredovisning redovisas vilka aktiviteter som pågår inom området. Åtgärd: Ingen ytterligare åtgärd bedöms nödvändig. Kontrollmoment: Görs inköp utanför upphandlade avtal? Analys av köpvärde av leverantörer utan avtal i datastödet har gjorts (resultat 74 %). Avtal som saknas i databasen och brister i datastödet påverkar resultatet. Brister finns vad gäller inköpsbeteende, behov finns av fler upphandlade avtal med mera. Åtgärd: Regionfullmäktige har beslutat om ny inköpspolicy och regionstyrelsen har beslutat om nya riktlinjer samt förstärkt bemanningen på koncerninköp. Implementering av

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-03133 4 (4) ny policy/ riktlinje sker under 2017. Förbättrad systematisk uppföljning av avtalsföljsamhet ska införas. Regionstyrelsens ansvar som nämnd för den egna förvaltningen Kontrollmoment: Genomförs de åtgärder som beslutades i handlingsplan för säkerhet 2015? Finns säkerhetsorganisation för Koncernkontoret? En uppföljning av handlingsplanen gjordes i separat ärende till regionstyrelsen 2016-12-13 321. Dnr RS 2016-07225. Åtgärd: I regionstyrelsens beslut 2016-12-13 angavs att återstående aktiviteter omhändertas i åtgärdsplan för intern kontroll och säkerhet 2017.

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-03745 Koppling dnr RS 2016-03133 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Karlsson Telefon: 070 082 5216 E-post: christina.karlsson@vgregion.se Till ägarutskottet Genomförda kontrollmoment december 2016 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta 1. Regionstyrelsen godkänner redovisningen av genomförda kontrollmoment för perioden september - december 2016. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslutade 2015-12-08 om sin plan för intern kontroll 2016. Genomförda kontrollmoment ska redovisas i anslutning till delårsrapport/årsredovisning. Denna redovisning gäller för kontrollmoment som genomförts under perioden september- december 2016 inklusive de kontrollmoment som återstod för redovisning från perioden april- augusti. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Christina Karlsson, christina.karlsson@vgregion.se för genomförande (vidare distribution till ansvariga för åtgärder) Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-06358 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: 070-082 40 13 E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Till ägarutskottet Begäran om reducering av avkastningskrav Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta 1. Regionstyrelsen avslår Primärvårdsstyrelsens begäran om reducering av avkastningskrav. Sammanfattning av ärendet Primärvårdsstyrelsen inkom den 7 oktober med begäran om reducering av avkastningskrav till regionstyrelsen. Bakgrunden till begäran är att Primärvårdsstyrelsen beslutade att stänga Närhälsans Brastads vårdcentral 2016-05-31 oaktat norra hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om tidpunkt för stängning 2016-09-01. Då nämnden såg detta som ett allvarligt brott enligt Kravoch kvalitetsboken beslutade nämnden att påföra Närhälsan en sanktionsavgift på 432 856 kronor. För att kostanden inte ska belasta Närhälsans vårdverksamheter vill Primärvårdsstyrelsen att regionstyrelsen reducerar 2016-års avkastningskrav mot motsvarande belopp. Regionstyrelsen har, enligt reglementet, ett ansvar för verksamhet i egen regi. Ansvaret innebär att styrelsen har ett samordningsansvar gentemot Västra Götalandsregionens egna utförarverksamheter. I ansvaret för verksamhet i egen regi ingår dock inte att finansiera sanktionsavgifter. Fördjupad beskrivning av ärendet Primärvårdsstyrelsen beslutade den 19 november 201, 67, att ansöka om utträde ur kontraktet med norra hälso- och sjukvårdsnämnden avseende att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård för Närhälsan Brastad vårdcentral så snart som möjligt. För att kunna genomföra beslutet krävdes regionfullmäktiges godkännande. Regionfullmäktige beslutade den 2 februari 2016, 12, att godkänna primärvårdsstyrelsen ansökan till norra hälso- och sjukvårdsnämnden om utträde ur kontrakt att bedriva vårdcentralsverksamhet i Brastad. Primärvårdsstyrelsen beslutade den 7 april 2016, 24, att stänga Närhälsan Brastad vårdcentral 2016-05-31. Primärvårdsstyrelsen beslutade även sända över förslaget datum till norra hälso- och sjukvårdsnämnden som komplement inför Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-06358 2 (2) beslut om ansökan om förtida utträde, samt att om det föreslagna datum inte godkänns av hälso- och sjukvårdsnämnden ge primärvårdsdirektören i uppdrag att stänga 2016-05-31. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 22 april, 38, att bevilja förtida utträde ur kontraktet från och med 2016-09-01 samt att uppdra till avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal att vidta åtgärder enligt Kravoch kvalitetsboken 12. Norra- hälsosjukvårdsnämnden beslutade den 31 maj 2016, 58, att Närhälsan Brastad vårdcentral påförs sanktionsavgift 431 856 kronor om Närhälsan Brastad vårdcentral fullföljer sitt tidigare beslut och stänger vårdcentralen 2016-05-31. Primärvårdsstyrelsen beslutade den 30 juni 2016, 44, att bestrida sanktionsavgiften för avtalsbrott för Närhälsan Brastad vårdcentral. Primärvårdsstyrelsen beslutade den 22 september 2016, 55, att upphäva tidigare beslut från 2016-06-30 om att bestrida sanktionsavgiften för Närhälsan Brastad vårdcentral samt att tillskriva regionstyrelsen för begäran om reducering av avkastningskravet med summan likvärdig sanktionsavgiften. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Eva Arrdal Direktör utförarstyrning och samordning Bilaga Skrivelse Primärvårdsstyrelsen Begäran om reducering av avkastningskrav Primärvårsstyrelsens beslut den 22 september 2016, 55, Återtagande av beslut om bestridande av sanktionsavgift på grund av avtalsbrott för Närhälsan Brastad vårdcentral Norra- hälsosjukvårdsnämndens beslut den 31 maj 2016, 58, Sanktionsavgift på grund av avtalsbrott Närhälsan Brastad vårdcentral Besluten skickas till Primärvårdstyrelsen, primarvarden@vgregion.se, för kännedom Norra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn.norra@vgregion.se, för kännedom Ekonomidirektören, joakim.bjorck@vgregion.se, för kännedom

Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 2017-2018 Regionstyrelsen RS 2016 03054 Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen

2 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 4 2.1 Grundläggande principer och samverkan... 4 2.2 Gemensamt mål... 4 2.3 Lokala förvaltningsplaner och ansvar... 4 2.4 Kommunikationsdirektörens ansvar... 5 2.5 Samverkan RTiB och koncernkontorets presstjänst/kib... 5 2.6 Ansvar för lägesbild och dokumentation... 5 2.7 Budskap... 6 3 Utgångspunkter... 7 3.1 Kriskommunikationens syfte... 7 3.2 Principer och förhållningssätt... 8 3.3 Lagar, offentlighet och sekretess... 9 4 Arbetssätt och rutiner... 10 4.1 Organisation och ansvar... 10 4.2 Samverkan... 12 4.3 Intern kommunikation... 15 4.4 Målgrupper... 15 4.5 Informationskanaler... 15 4.6 Omvärldsbevakning... 19 4.7 Tekniska verktyg för samverkan... 20 4.8 Loggbok... 20 4.9 Uppföljning och utvärdering... 21 4.10 Utbildningar och övningar... 21 4.11 Begreppet störning... 21 5 Bilagor... 23 5.1 Bilaga: Lokal plan för kommunikation vid störningar... 23 5.2 Bilaga: Loggbok... 23 5.3 Bilaga: Lägesbild... 24 5.4 Bilaga: Kommunikativ lägesbild... 24 Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

3 1 Inledning I samband med händelser som innebär störningar i verksamheten är det viktigt med väl fungerande kommunikation. Förmågan att sprida tillräcklig och korrekt information påverkar förståelsen för situationen och dess konsekvenser. Framgångsrik kommunikation kännetecknas av samordning, struktur, förberedelse, utbildning och övning. Så mycket som möjligt bör vara förberett innan händelsen, redan i vardagen, eftersom tid oftast är en faktor i sig. I enlighet med Regionfullmäktiges beslut om Västra Götalandsregionens regionala krishanteringsplan (DNR: RS 1970-2014) har en kriskommunikationsplan tagits fram. Den omfattar utgångspunkter, principer, ansvar och arbetssätt för kommunikation vid en kris eller störning. Kriskommunikationsplanen ska vara ett stöd i både beredskaps- och krisarbetet. Planen vänder sig till de chefer och medarbetare som är en aktiv del av Västra Götalandsregionens störnings- och krisberedskap. För att underlätta samverkan och hantering mellan olika samhällsaktörer har delar av länsstyrelsens dokument Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län, inriktning och rutiner, inkluderats i denna kriskommunikationsplan. Länsstyrelsens dokument är baserat på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps dokument Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning, vilket i sin tur har stor påverkan på den svenska krisberedskapen och krishanteringen. I kriskommunikationsplanen kompletteras begreppet kris med det bredare begreppet störning. En störning påverkar verksamheten utöver vardagen men kan till skillnad från krisen vara både vara positiv och planerad. En störning är ingen kris men kan i beredskapssyfte kräva planering och stora insatser för att inte utvecklas till en krissituation. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

4 2 Sammanfattning Västra Götalandsregionens regionala kriskommunikationsplan är en utgångspunkt, inriktning och ett stöd för kommunikation vid kriser och störningar. Planen är framtagen i enlighet med Regionfullmäktiges beslut om Västra Götalandsregionens regionala krishanteringsplan (DNR: RS 1970-2014) 2.1 Grundläggande principer och samverkan I en krissituation har alla aktörer samma ansvar för information och kommunikation som under normala förhållanden. Krisen hanteras i första hand där den inträffar (närhet). Verksamheten fungerar, så långt det är möjligt, på samma sätt som i vardagen (likhet). Den som normalt ansvarar för ledning och kommunikation bär även ansvaret i en krissituation (ansvar). Förvaltningar och bolag är skyldiga att samverka med andra aktörer (utökade ansvarsprincipen). Aktörerna har ett gemensamt ansvar att kontakta varandra, för att både begära och erbjuda hjälp. Denna kontakt ska ske redan i ett tidigt skede och i första hand mellan verksamheter som liknar den egna. När krisen riskerar att hota Västra Götalandsregionens varumärke kan regiondirektören besluta om undantag från de tre grundprinciperna (närhet, likhet och ansvar) och ta över ägandet och ledningen av kommunikationen. 2.2 Gemensamt mål Det gemensamma målet är att hantera krisen så bra som möjligt, totalt sett. En helhetssyn ska prägla kriskommunikationsarbetet. Det ska finnas förståelse för olika perspektiv och en lyhördhet för andra aktörers behov, förutsättningar och arbetssätt. 2.3 Lokala förvaltningsplaner och ansvar Alla förvaltningar ska ha en plan för hur de hanterar kommunikation vid störningar och kriser. Planen ska vara en del av, eller en bilaga till, förvaltningens egen krishanteringsplan eller den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den ska omfatta rutiner för larm och kontakt med lokal tjänsteman i beredskap/motsvarande (LTiB), regional tjänsteman i beredskap (RTiB) samt koncernkontorets presstjänst och kommunikatör i beredskap (KiB). Förvaltningens planering ska omfatta uthållighet över tid och försäkran om möjlighet till förstärkning, i första hand lokalt, i andra hand regionalt. En förvaltning som befinner sig i kris ska ha stöd av en funktion med ett tydligt uppdrag att hantera krisens kommunikativa aspekter. Funktionen ska vara en självklar del i krishanteringen. Funktionen ansvarar lokalt för kommunikationsanalys, planering, omvärldsbevakning, samordning, ledning och genomförande av så väl intern som extern kommunikation. Funktionen upprätthåller pressjour och kommunikatör i beredskap. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

5 2.4 Kommunikationsdirektörens ansvar Kommunikationsdirektören ansvarar för att den regionala kommunikativa krisberedskapen är god. På regional/regiongemensam nivå ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsanalys, samordning, ledning, planering, omvärldsbevakning och genomförande av regiongemensam så väl intern som extern kommunikation. Kommunikationsdirektören ansvarar även för regional uthållighet över tid och stöd till enskilda förvaltningar. Vid regionala störningar och kriser ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsstöd till regiondirektören, Regional särskild sjukvårdsledning och Regional krisledningsstab, liksom för samverkan med regional tjänsteman i beredskap (RTiB), beredskapschef och koncernsäkerhetschef. 1 I samband med lokal kriser ansvarar kommunikationsdirektören för att, efter förfrågan, stötta den lokala krisledningen tills det lokala kommunikationsstödet upprättats enligt plan. 2.5 Samverkan RTiB och koncernkontorets presstjänst och KiB Regional tjänsteman i beredskap (RTiB), ansvarar initialt för samhälls- och verksamhetsstörningar med regional påverkan Koncernkontorets presstjänst hanterar initialt förtroendestörande regionala händelser. Utanför kontorstid ansvarar Kommunikatör i beredskap (KiB) för den initiala krisberedskapen. RTiB, presstjänsten/kib har ömsesidigt kontaktansvar samt ansvar för larm och information till berörda direktörer, chefer och verksamheter. 2.6 Ansvar för lägesbild och dokumentation En lägesbild ska alltid upprättas i händelse av kris. Vid verksamhets- eller samhällsstörningar samt katastrofmedicinsk händelse ska den drabbade förvaltningen förmedla larm och lägesbild till RTiB. Om händelsen är en ägar- eller förtroendefråga ska den drabbade förvaltningen larma och förmedla lägesbild till Koncernkontorets presstjänst/kib. Som ett komplement bör den drabbade förvaltningen även upprätta en kommunikativ lägesbild för händelsens kommunikativa aspekter, aktiviteter, målgrupper, kanaler och budskap med mera. Lägesbilder ska uppdateras av den drabbade förvaltningen så länge händelsen pågår. 1 Från den 1 januari 2017 kommer de två tjänsterna, koncernsäkerhetschef och beredskapschef, att ersättas av en tjänst med titeln beredskaps- och säkerhetschef. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

6 Vid en regional händelse ansvarar koncernkontorets presstjänst/kib för att upprätta en regional kommunikativ lägesbild. Alla aktiviteter och beslut som har koppling till en krishändelse ska snarast möjligt dokumenteras i en elektronisk loggbok. Loggboken gör det möjligt att följa upp och utvärdera händelserna och främjar samverkan med övriga aktörer. 2.7 Budskap När en störning eller kris involverar flera aktörer är det viktigt med samstämmiga budskap. Varje aktör lämnar endast information om den egna verksamheten. Vid behov går det att komma överens om en annan hantering. Ansvarig ledning för krisen beslutar vilka målgrupper och informationskanaler som ska prioriteras. Eftersom kriskommunikationens uppgift i första hand är att ge stöd åt krishanteringen samt att stilla oro bör framförallt två typer av målgrupper prioriteras: interna målgrupper samt medier. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

7 3 Utgångspunkter 3.1 Kriskommunikationens syfte Syftet med krishantering är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. En viktig del i krishanteringen är även förmågan att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. Det övergripande syftet med kommunikationen och kommunikationsarbetet vid en händelse är att vara ett stöd för hanteringen av händelsen och dess konsekvenser. Ett andra syfte är att hantera "bilden av händelsen". Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till medarbetare och allmänhet i syfte att bidra till största möjliga förståelse för situationen, dess konsekvenser och dess hantering. God kriskommunikation hjälper till att bygga upp förtroendet hos medarbetare, allmänhet och media. Med ett högt förtroende ökar möjligheten att hantera händelsen på bästa sätt. Syftet för kommunikationen vid en kris är att ge målgrupperna en god bild av händelsen och dess konsekvenser ge kunskap som grund för gruppers och individers agerande och arbete motverka panik eller onödig oro visa handlingskraft Det viktigaste att initialt förmedla vid en kris är vad som hänt händelsens omfattning händelsens konsekvenser vidtagna åtgärder planerade åtgärder kontaktpersoner i organisationen var och när ny information ges Kommunikationen vid en händelse ska vara sann snabb faktabaserad öppen lättillgänglig trovärdig lätt att förstå även under stress målgruppsanpassad Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

8 Att informationen är snabb och öppen står inte i motsatsförhållande till att den ska vara sann, faktabaserad och trovärdig. Det gäller att så snabbt som möjligt informera om så mycket som möjligt och att kontinuerligt informera om händelseutvecklingen. Etiska övervägningar är nödvändiga men man får aldrig avstå helt från att informera med hänvisning till att man inte är säker på alla uppgifter. Istället ska det tydligt framgå i informationen vad man inte kan svara på och om det råder osäkerhet om den bild eller de uppgifter man har vid ett givet tillfälle. 3.2 Principer och förhållningssätt 3.2.1 Agera som i vardagen ansvar, likhet, närhet Ansvaret för Västra Götalandsregionens kriskommunikation styrs av samma tre principer och inriktning som ligger till grund för det svenska krishanteringssystemet. Ansvarsprincipen: Den som har ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har ansvaret också under en störning. I ansvaret ligger även att samverka med övriga berörda aktörer. Likhetsprincipen: En verksamhet ska så långt det som möjligt fungera på liknande sätt vid en störning som i vardagen. Verksamheten ska så långt det som möjligt även utföras på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: En störning ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. De grundläggandande principerna, ansvar, närhet och likhet innebär i praktiken att alla aktörer, interna som externa, även har samma informationsansvar under en störning som vid normala förhållanden. Skyldighet att samverka och stödja Utökade ansvarsprincipen Ytterligare en grundläggande princip är den så kallade utökade ansvarsprincipen. Enligt denna har varje aktör ansvar och skyldighet att i en krissituation samverka med och stödja andra. Principen gäller även för samverkan kring kommunikation. Principen gäller så väl internt, mellan Västra Götalandsregionens verksamheter, som mellan Västra Götalandsregionen och externa aktörer. Vid en lokal störning ska kommunikationssamverkan i första hand ske på lokal nivå med lokala aktörer. Vid en regional störning eller samhällsstörning sker samverkan på regional nivå. Internt bör Västra Götalandsregionens verksamheter främst söka kriskommunikationssamverkan med en verksamhet som liknar den egna, och som arbetar inom det egna verksamhetsområdet. Detta eftersom det hos en liknande verksamhet finns en större kunskap och förståelse för uppgift och funktion samt troligen en någorlunda samstämmig bild och vana av hur kriser som drabbar verksamheten kan och bör hanteras. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

9 Gemensamt kontaktansvar Vid en kris bör man tidigt be om stöd om de egna resurserna inte räcker till. Ansvaret är ömsesidigt. Verksamheter som har möjlighet har även skyldighet att tidigt erbjuda stöd och hjälp till den drabbade verksamheten. Kontaktansvaret gäller även mot externt samverkande myndigheter och aktörer. 3.2.2 Helhetssyn och perspektivförståelse I en krissituation är det sällan enbart den egna verksamheten som påverkas. Därför bör arbetet vid en krissituation alltid präglas av lyhördhet för andra aktörers behov, förutsättningar, arbetssätt och tolkning av krisen. Att se händelsen ur flera perspektiv och som helhet underlättar samverkan med andra aktörer. 3.3 Lagar, offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen, Tryckfrihetsförordningen, Offentlighet- och sekretesslagen och alla andra lagar och förordningar gäller på samma sätt i en kris som i vardagen. De som har en kommunikationsuppgift i beredskapsorganisationen ska ha goda kunskaper i offentlighet och sekretess för att kunna hantera situationen vid en störning. 3.3.1 Allmän handling Kommunikation på exempelvis intranätet, via e-post, fax eller SMS är i de flesta fall allmän handling och ska efter sekretessprövning skyndsamt lämnas ut. Beslut som fattas av krisstab eller -ledning kan vara allmän handling. Varje förfrågan ska prövas med stöd av Västra Götalandsregionens juridiska kompetens. En krisstab bör därför upprätta en kontakt med jurist. Vid olyckor med skador och avlidna vill medierna komma i kontakt med patienter och anhöriga. Västra Götalandsregionen måste på alla sätt värna patientsekretessen. Det dock kan finnas tillfällen då man kan medverka till att underlätta kontakten mellan patienter eller anhöriga och media. 3.3.2 Västra Götalandsregionen inte allmän plats Västra Götalandsregionens lokaler, fastigheter och verksamheter är inte allmän plats. Utgångspunkten är därför att den som vistas inom Västra Götalandsregionens verksamhet eller egendom måste ha ett ärende som har en koppling till VGR:s verksamhet för att vistas där. Detta gäller så väl patienter, besökare som allmänhet och journalister. 3.3.3 Generellt fotoförbud Generellt råder även fotoförbud inom Västra Götalandsregionens sjukvårdsverksamheter. Lokala undantag, bestämmelser och rutiner är dock tillåtna och fastställs av förvaltningarna. Tillstånd för fotografering kan lämnas av förvaltningschef. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

10 4 Arbetssätt och rutiner 4.1 Organisation och ansvar 4.1.1 Funktion för kommunikation En förvaltning som befinner sig i kris ska ha stöd för sin kommunikation av en funktion med ett tydligt uttalat uppdrag att kommunicera. Kommunikation är en stödfunktion och ska vara en självklar del i krisarbetet. Om en krisledningsgrupp/- stab upprättas ska funktionen ingå i denna. En funktion med kommunikationsansvar ska hantera omvärldsbevakning och kommunikativ analys dokumentera kommunikationsarbetet samordna kommunikationen formulera budskap hantera publicering på webbsidor och sociala media ta hand om presskontakter göra utskick av pressmeddelanden kalla media till eventuella presskonferenser 4.1.2 Lokalt förvaltningsansvar Enligt ansvars-, närhets- och likhetsprincipen ska en händelse hanteras av den förvaltning där den inträffar. Varje förvaltning och bolag ansvarar för att beredskapen inför händelser och kriser är god. Förvaltningar och bolag ska genomföra en risk- och sårbarhetsanalys upprätta lokal kommunikationsplan för störningar som bilaga till, förvaltningens egen krishanteringsplan eller den katastrofmedicinska beredskapsplanen upprätta rutiner för larm och kontakt med lokal tjänsteman i beredskap, LTiB/motsvarande utpekad kontaktfunktion. Saknas LTiB ska rutiner för larm upprättas med RTiB. Vid en kris ska berörd förvaltning eller bolag upprätthålla funktionen pressjour/kommunikatör (eller motsvarande) i beredskap ge kommunikationsstöd till förvaltningens krisstab/-ledning sörja för uthållighet över tid och försäkra sig om att det finns möjlighet till förstärkning, i första hand lokalt, i andra hand regionalt. samordna och leda det lokala kommunikationsarbetet vid händelsen samordna kommunikationsarbetet och kommunikationsinsatser med interna och externa aktörer Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

11 hantera om-/invärldsbevakning dokumentera arbetet i en elektronisk loggbok som enkelt kan sparas och delas (Se vidare avsnitt 4.8 Loggbok). Observera att dokumentation i en kris kan vara sekretessbelagd. larma och informera RTiB informera kommunikationsdirektören eller koncernkontorets presstjänst/kib I en krissituation är det bättre att, om det är möjligt, ta i för mycket i början eftersom det är svårt att hinna ikapp när krisen är ett faktum och lever sitt eget liv. Undantag för skydd av varumärket Kommunikation vid kriser hanteras som regel av den verksamhet som är drabbad. Inom Västra Götalandsregionen kan dock regiondirektören besluta om undantag. Om händelsen riskerar att starkt påverka Västra Götalandsregionens varumärke och anseende kan regiondirektören fatta beslut om att överta ägandet och ledningen av kommunikationen i samband med krisen. 4.1.3 Regionalt ansvar Regionalt ansvarar kommunikationsdirektören för att den regionala kommunikativa krisberedskapen inför händelser och kriser är god. Kommunikationsdirektören ansvarar för övergripande struktur och uppbyggnad av en fungerande kommunikation vid störningar, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess Vid regionala händelser ansvarar kommunikationsdirektören för kommunikationsstöd till regiondirektören, Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) och Regional krisledningsstab samverkan med RTiB, beredskapschef och koncernsäkerhetschef att vid behov upprätta 24-timmars jourberedskap/pressjour att upprätta en regional kommunikationsplan att samordna och leda kommunikationsarbetet vid störningar som berör flera förvaltningar, bolag eller hela Västra Götalandsregionen att vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av kommunikation i vissa fall ledning och styrning av kriskommunikation att vid behov samordna regional kommunikation och budskap att, efter förfrågan och under ett initialskede, stötta lokal krisledning i en förvaltning eller ett bolag till dess det egna kommunikationsstödet upprättats enligt lokal kommunikationsplan regional uthållighet över tid samt stöd till enskilda förvaltningar att samordna kommunikationsarbete och -insatser med externa regionala aktörer kommunikationsstöd till regionalt eller nationellt upprättad krisledning Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

12 Kommunikatör i beredskap För att ytterligare förstärka beredskapen inrättas under 2017 funktionen Kommunikatör i beredskap (KiB). Funktionen innebär att det finns en utsedd kommunikatör i beredskap även utanför presstjänstens öppettider, helgfria vardagar kl. 08.00 17.00. Med KiB höjer koncernkontoret tillgängligheten för massmedia samt Västra Götalandsregionens tjänstemän och politiker och kan snabbt, utan fördröjning, starta ett kommunikationsarbete/-insats. Verksamhetsstörande händelser Samhälls- och verksamhetsstörningar som involverar den regionala nivån, hanteras initialt RTiB. RTiB ansvarar för att omgående informera, beredskapschef, koncernsäkerhetschef, kommunikationsdirektör, koncernstabsledning samt koncernkontorets presstjänst/kib. Vid allvarliga fall ska RTiB informera regiondirektören. Förtroendestörande händelser Vid förtroendestörande händelser, som involverar den regionala nivån, hanteras händelsen initialt av koncernkontorets presstjänst/kib. Presstjänsten/KiB ansvarar för att omgående informera, RTiB, koncernsäkerhetschef, kommunikationsdirektör, samt koncernstabsledning. Vid allvarliga händelser ska presstjänsten/kib informera regiondirektören. 4.2 Samverkan 4.2.1 Samordnade budskap För att undvika att organisationens förtroende skadas är samstämmiga uppgifter och budskap en av de viktigaste delarna vid kriskommunikation. Splittrad eller motsägelsefull information skapar förvirring och osäkerhet. Vid en händelse där flera aktörer är inblandade behöver kommunikationen därför samordnas. Ansvarig chef eller krisledning är även ytterst ansvarig för kommunikation och samordning av budskap och kommunikationsinsatser. Det är ansvarig chef som beslutar om vilken information som ska lämnas och av vem. I enlighet med ansvars- och likhetsprinciperna är varje förvaltning ansvarig för informationen om sin verksamhet. Detsamma gäller samverkande samhällsfunktioners kommunikation externt. Principen är att varje organisation och förvaltning endast lämnar information om det den ansvarar för men det kan i vissa fall vara nödvändigt att samverkande aktörer lämnar överenskommen information om andra verksamheter, framförallt till media, för att minska trycket totalt. 4.2.2 Larm upprätta och förmedla lägesbild Vid kris eller hot om kris ska verksamhetsansvarig omgående se till att en lägesbild tas fram. Vid samhälls- och verksamhetsstörande samt katastrofmedicinska händelser ska larm och lägesbild förmedlas till RTiB. Om händelsen är en ägar- eller Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

13 förtroendefråga ska larm och lägesbild förmedlas till Koncernkontorets presstjänst/kib. Lägesbilden ska, förutom läget även innehålla information om risk för den medicinska säkerheten inom hälso- och sjukvården eller annan fara för skyddsvärda objekt eller resurser. Berörda förvaltningar ansvarar för att hålla uppdatera och kontinuerligt förmedla lägesbilden vidare till RTiB och koncernkontorets presstjänst/kib. RTiB och presstjänst/kib ansvarar för larm till VGR-interna aktörer däribland kommunikationsdirektören, koncernsäkerhetschefen och beredskapschefen samt vid en allvarlig händelse regiondirektören. Bild: Illustration larmvägar 4.2.3 Kommunikativ lägesbild För att stötta kommunikationsarbetet vid en kris kan lägesbilden kompletteras med punkter som belyser krisens kommunikativa delar en kommunikativ lägesbild. Den kommunikativa lägesbilden sammanfattar bland annat identifierade kommunikationsbehov, genomförda och planerad kommunikationsinsatser, resurser för kommunikationsarbete, behov av samverkan samt hur krisen beskrivs och uppfattas av omvärlden. upprättas av kommunikationsfunktionen i samverkan med ansvarig krisledning främjar samverkan mellan flera aktörer så väl interna som externa används med fördel när det, i samverkan mellan flera aktörer, finns behov av en samlad lägesbild och samstämmiga budskap Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

14 Vid en regional händelse ansvarar koncernkontorets presstjänst/kib för att upprätta en första kommunikativ lägesbild. Se vidare bilagorna 5.3 Lägesbild och 5.4 Kommunikativ lägesbild. 4.2.4 Samverkan med externa aktörer Vid en störning har Västra Götalandsregionen, inom sitt ansvarsområde, skyldighet att samverka med andra samhällsfunktioner. Samverkande samhällsfunktioner kan vara SOS Alarm, polis, räddningstjänst, länsstyrelse, kommuner, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och andra landsting/regioner i Sverige och utomlands. Det kan också vara företag eller andra aktörer beroende på händelsens art. För Västra Götalandsregionens del ansvarar RTiB för samordning med regionala aktörer och myndigheter exempelvis länsstyrelsen, Polismyndigheten och trafikverket. För att få till stånd en god samverkan har vissa aktörer ett särskilt ansvar för samordningen av berörda aktörer inom en sektor eller ett geografiskt område. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt verksamhetsområde. Statliga myndigheter på central nivå ansvarar för samordningen mellan olika nivåer inom den sektor de verkar i. Till exempel har Socialstyrelsen ett nationellt ansvar att samordna hälso-och sjukvårdssektorn. Geografiskt områdesansvar innebär att samordna de olika sektorernas arbete inom ett geografiskt område. På lokal nivå är det kommunerna, på regional nivå länsstyrelserna och på nationell nivå är det regeringen som har det geografiska områdesansvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utövar i praktiken flera av de uppgifter som ligger inom regeringens geografiska områdesansvar vid samhällsstörningar. Sektorsansvar och geografiskt områdesansvar innebär också ett samordningsansvar för kriskommunikation. Det innebär däremot inte att ta över någon annans informationsansvar det handlar endast om samordning och stöd. 4.2.5 Länsstyrelsens samordningsansvar för information När det gäller samverkan vid samhällsstörningar som berör hela länet har Länsstyrelsen en nyckelroll, och ska verka för att information till allmänhet och media samordnas. Det främsta syftet med Länsstyrelsens insatser är att möjliggöra och underlätta kommunikationssamverkan vid större krishändelser i länet. När och om Länsstyrelsen har ett direkt ansvar för hela eller delar av en händelse, har Länsstyrelsen också ansvar för att kommunicera aktuellt läge och åtgärder till allmänhet och medier. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

15 Om Länsstyrelsen kallar till en regional samverkanskonferens bör kommunikationsansvariga hos berörda aktörer delta. På samverkanskonferensen redogör respektive aktör för sin organisations lägesbild och ska då även kunna beskriva den kommunikativa lägesbilden utifrån sin organisations perspektiv. För Västra Götalandsregionen kallas RTiB till Länsstyrelsens regionala samverkanskonferens. 4.3 Intern kommunikation Vid en händelse är det viktigt att prioritera intern kommunikation. Medarbetare, chefer och förtroendevalda behöver få information om händelsen både för att kunna hantera störningen mer effektivt men även för att minska felkällor och ryktesspridning, bidra till arbetsro och trygghet samt stilla oro och nyfikenhet. Många av medarbetarna inom Västra Götalandsregionen använder samma sociala medier och nyhetsmedier som allmänheten för att få information. Därför kan i traditionella medier övervägas och användas för information även till medarbetare om de interna kanalerna inte fungerar. 4.4 Målgrupper Kommunikationen vid en händelse måste fungera både internt och externt. Eftersom resurser och tid oftast är begränsade måste både innehåll och målgrupper prioriteras. I första hand bör kommunikation med personer och grupper som behöver kunskap för att på bästa sätt hantera störningen prioriteras. Beslut om prioriteringen fattas av ansvarig krisledning. Exempel på målgrupper vid en störning är medarbetare förtroendevalda samverkande myndigheter, företag och organisationer journalister/medier allmänhet drabbade anhöriga 4.5 Informationskanaler Västra Götalandsregionen har tillgång till ett stort antal kanaler för kommunikation vid en störning eller kris. Det är lokala krisledningen som bestämmer vilka informationskanaler som primärt ska användas. Valet ska kommuniceras till alla som medverkar i krisarbetet. Detta är särskilt viktigt när det gäller intern kommunikation. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

16 4.5.1 Medarbetare Medarbetare är en viktig kanal för kommunikation inom den egna målgruppen men också för kommunikation med andra målgrupper. Västra Götalandsregionen har närmare 53 000 medarbetare som alla i en kris, i alla fall hypotetiskt, skulle kunna sprida information vidare till andra, även utanför organisationen, till exempel anhöriga, vänner och grannar. Varje anställd har rätt till sin egen version av en händelse och rätt att sprida den till exempelvis media. Detta gäller dock inte sekretesskyddad information exempelvis patientinformation. 4.5.2 Interna webbsidor/intranät Det regiongemensamma intranätet (insidan) och/eller de lokala intranäten kan vara en viktig informationskanal, framförallt vid en långvarig störning. En kommentarsfunktion för återkoppling kan vara värdefull i arbetet med kommunikation vid störningar för att se om mottagarna uppfattar budskapet rätt. Alert-funktion: I Västra Götalandsregionens webbpubliceringssystem, EpiServer, är det möjligt att aktivera en så kallad alert-funktion. Med funktionen är det möjligt att samtidigt publicera samma information på samtliga förvaltningars intranät. 4.5.3 Talespersoner Redan tidigt i en kris kan det vara viktigt att utse en talesperson. Talespersonen är den som officiellt uttalar sig för organisationen. Att utse en talesperson innebär inte att man lägger munkavle på andra medarbetare. Syftet är att få en tydlig ingång i organisationen för medias frågor. Det ger också organisationen möjlighet att förmedla ett gemensamt och samordnat budskap för händelsen. Att utse en talesperson kan också bidra till att övrig personal kan fokusera på att lösa händelsen istället för att bli upptagen av att svara på frågor. 4.5.4 Sociala medier Sociala medier utgör en allt större del av informationsspridningen i samhället och är en viktig kanal vid störningar. Via egna konton kan Västra Götalandsregionen sprida information i en störning men även, via meddelande- och kommentarsfunktioner, kommunicera med olika målgrupper och på så sätt få en bild av de frågor som uppkommer i samband med händelsen. Sociala medier är inte en kanal utan flera och behöver etableras innan störningen sker. Sociala media bygger på att kontaktnätet redan är utbyggt innan störningen inträffar. 4.5.5 Massmedia De traditionella medierna, tidningar och etermedier, är initialt en av de viktigaste kanalerna vid en kris. Genom medierna kan organisationen snabbt nå stora grupper i samhället, både externt och internt. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

17 Medierna arbetar snabbt och under tidspress. De har krav på sig att vara först med nyheter och vill ha intervjuer och bilder. För att nå ut med vår information måste vi försöka möta mediernas önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Men medias önskemål får aldrig äventyra sekretess och integritet. Kommunikatörer och andra medarbetare som arbetar med kommunikation vid kriser ska ha goda kunskaper om var organisationens gränser går när det gäller offentlighet och sekretess. En presskonferens kan vara ett effektivt sätt att samordna information till medierna. Vid större störningar eller kriser är det också ett effektivt sätt att samordna information från flera aktörer. Vid ett stort och långvarigt medietryck kan ett presscenter underlätta arbetet. Detta gäller inte minst vid händelser som drar till sig ett stort intresse från nationella och internationella medier. 4.5.6 Externa webbsidor Våra främsta kanaler till allmänheten vid en störning är i de flesta fall medierna och Västra Götalandsregionens externa hemsidor. Media har hög prioritet men informationen ska också finnas på hemsidor där det finns möjlighet att ge en mer fördjupad information och hänvisningar. I vissa fall kan även information publiceras på 1177. se Information på webbsidor ska utformas på ett sådant sätt att den enkelt och snabbt kan läsas även i mobiltelefon och läsplatta. På externa hemsidor måste informationen vara så lätt att förstå att även de som inte har svenska som förstaspråk kan ta del av den. Det är också här vi i första hand ska publicera information på andra språk och i anpassad form. En kommentarsfunktion där mottagare av informationen har möjlighet att ge återkoppling kan vara värdefullför att se hur mottagarna uppfattar budskapet. 4.5.7 Krissida på webben Alla verksamheter ska planera för hur information publiceras på Internet och intranätet vid en kris. Många av VGR:s verksamheter har idag flera kanaler för kommunikation med allmänhet och medarbetare t ex verksamhetens hemsida, en eller flera Facebooksidor, Linked In och Twitter. I planeringen ska det finnas en huvudsida där all information om händelsen publiceras, som övriga kanaler kan hänvisa till. 4.5.8 Telefonväxlar Telefonväxlarna kan vara en viktig informationslämnare vid en störning. Personalen i telefonväxlarna ska därför tidigt ha en god kunskap om händelsen, stabsfunktioner, talespersoner och samverkande samhällsfunktioner. Varje telefonväxel bör vid en störning utse en kontaktperson för kommunikation med den krisledning som hanterar störningen. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

18 Kontinuerligt uppdaterade kommunikéer kan lämnas till telefonväxlarna som kan läsas upp eller skickas vid förfrågan för att avlasta hanteringen. Telefonväxlarna har dock inte kapacitet för längre samtal därför bör information till växlarna kombineras med andra kanaler exempelvis hänvisning till en webbsida med mer information. Sidan måste då ha en enkel adress som kan uttalas och förstås på ett enkelt sätt. 4.5.9 Callcenter Om trycket av frågor via telefon är eller förväntas bli stort kan ett callcenter avlasta kommunikationsarbetet. Vid behov kontakta RTiB för mer information. 4.5.10 1177 Vårdguiden 1177 Vårdguiden är en väletablerad kanal för sjukvårdsinformation. Kanalen kan användas även vid en händelse om informationen berör sjukvård. Kunskapsdatabasen kan användas även i en kris. 4.5.11 Krisinformation.se Vid en störning samverkar ofta flera myndigheter och organisationer och det kan vara svårt för allmänheten att veta vem som kan ge svar på olika frågor. Vid en allvarlig händelse kan en särskild sida skapas på krisinformation.se där allmänheten får en översiktlig bild av vad som har hänt och vägledning för att snabbt hitta den information de söker genom länkar till de aktörer som hanterar störningen. Krisinformation.se är en nationell webbsida för information om hur samhället hanterar störningar. Bakom informationen står ansvariga myndigheter. Krisinformation.se kan användas som ett komplement till de egna websidorna vid en störning. 4.5.12 Informationsmeddelande VMA För att förebygga och begränsa skador på människor, egendom eller miljö kan Västra Götalandsregionen begära att ett informationsmeddelande sänds i radio- och TVkanaler. Begäran kan göras via SOS Alarm AB hos Sveriges Radios sändningsledning eller direkt hos lokal kanal. RTiB eller Koncernkontorets presstjänst/kib kan hjälpa till i begäran av informationsmeddelanden. Radio- och TV-företagen avgör själva när informationsmeddelandet ska sändas. Som en utbyggnad av VMA är det idag möjligt att sända SMS till mobiltelefoner som finns inom ett visst geografiskt område. Tjänsten aktiveras av RTiB via SOS Alarm. 4.5.13 Kommunikativt svaga grupper I beredskapsplaneringen är det viktigt att ställa frågan om hur organisationen ska kommunicera med olika kommunikationssvaga grupper. Tilliten till kommunikation Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

19 via webb och etablerade medier är stor men hur kommunicerar man målgrupper inte nås på detta sätt? Det kan gälla grupper med olika former av handikapp, personer som saknar Internet eller tillgång till medier men även grupper som inte läser eller talar svenska. Den regionala kriskommunikationsplanen pekar ut inte någon speciell grupp som kommunikationssvag men rutiner för kommunikation med svaga grupper bör utredas och förberedas som en del av beredskapsarbetet. 4.5.14 Övriga kanaler Förutom de kanaler som nämnts ovan finns ytterligare informationskanaler som i kan bli användbara i en kris exempelvis anslag på anslagstavlor och dörrar receptioner kundservice biljettkassor störningsinformation bud grupp- och stormöten Skype/Lync 4.5.15 Alternativa kanaler Om de "vanliga" kommunikationskanalerna inte fungerar vid exempelvis ett el-, teleeller it-avbrott måste man hitta andra sätt att kommunicera. I beredskapsplaneringen är det därför viktigt att förbereda alternativa kanaler om till exempel el-, tele- eller nätkommunikationen slutar fungera eller strömmen försvinner under en längre tid. 4.6 Omvärldsbevakning Med mer fakta och kunskap ökar möjligheten att fatta riktiga och strategiska beslut, därför är in-/omvärldsbevakning, att vara lyhörd för omvärldens reaktioner och handlande, mycket viktigt i en krissituation. Vad säger medier, sociala medier och andra myndigheter om händelsen, hur reagerar personalen? Omvärldsbevakningen är en viktig del för att hålla lägesbilden uppdaterad och för att får en bättre total helhetsbild av störningen och kommunikationsbehoven. Varje organisation ska förbereda hur omvärldsbevakningen ska ske vid störningar, både när det gäller hur och vad som ska bevakas men också vem som har uppgiften att genomföra bevakningen. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

20 4.7 Tekniska verktyg för samverkan 4.7.1 Telefonkonferens/Skype Internt Västra Götalandsregionen tillgång till telefon- och konferensverktyget Skype (Lync). Verktyget fungerar så väl internt som externt. I systemet är det möjligt att dela ljud, bild och dokument. 4.7.2 WIS Det webbaserade informationssystemet WIS är ett system för utbyte av information vid en störning inom en myndighet eller mellan myndigheter. Systemet handhas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. WIS är placerat utanför Västra Götalandsregionens nätverk och tillgängligt för Västra Götalandsregionens verksamheter. Administration och behörigheter hanteras inom av Koncernkontoret. 4.7.3 Rakel Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning och förvaltas av Myndigheten för samhällsberedskap, MSB. Rakel är ett krypterat och robust system som ska fungera även när andra kommunikationssystem, till exempel telefon och e-post, inte fungerar. Rakel används inte generellt inom Västra Götalandsregionen men finns tillgängligt på alla akutmottagningar, i ambulanser och hos RTiB/Prehospitalt Katastrofmedicinskt Centrum i Göteborg. 4.7.4 Telefoncenter VGR IT kan vid behov och efter förfrågan från RTiB sätta upp en särskild telefonkö med avdelad personal för att hantera stora mängder förfrågningar via telefon. Se även avsnittet 4.5.9 Callcenter 4.8 Loggbok Vid en händelse ska alla beslut, aktiviteter och viktiga delar i omvärldsbevakningen så snart det är möjligt dokumenteras i en förberedd och tillgänglig elektronisk loggbok. Detta gäller även händelser, beslut och åtgärder som berör kommunikationen kring en händelse. Loggboken är viktig av flera orsaker. Den kan användas som ett stöd vid hanteringen av händelsen, för analys men även för dokumentation och analys efter en kris, för uppföljning, allmänhetens granskning och insyn samt ett framtida lärande. En elektronisk loggbok är i sin enklaste form ett ordbehandlingsdokument exempelvis Word eller liknande. Det finns även stöd för delning av loggböcker i gemensamma dokumentationssystem, till exempel WIS (se avsnitt 4.7.2) Att Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

21 loggboken är elektronisk gör att den enkelt kan delas och göras tillgänglig för flera personer. 4.9 Uppföljning och utvärdering Varje verksamhet ska utarbeta rutiner för uppföljning och utvärdering. Utvärderingen är viktig för uppföljningen och helhetsbilden av händelsen men också för att dokumentera erfarenheter och främja lärande. I utvärderingsarbetet har loggböckerna en central roll eftersom de i efterhand kan ge viktiga bidrag om hur en kris hanterades, vilka beslut som fattades av vem och när. Länsstyrelsens krisinformationsråd har tillsammans med Göteborgs Universitet tagit fram mallar för utvärdering av kriser. Mallarna kan fås av Länsstyrelsen eller finns på Västra Götalandsregionens intranät. 4.10 Utbildningar och övningar Vid en händelse måste alla delar i hanteringen fungera både var och en för sig och tillsammans och ju mer man förberett sig inför eventuella störningar och händelser desto mer kraft finns att hantera händelsen när den kommer. Utbildningar och gemensamma övningar är därför en avgörande faktor för att nå framgång. Alla personer som har eller kan få en kommunikativ uppgift vid en händelse ska ha utbildning så att de är väl förtrogna med vad som ska göras och hur det ska göras. Utbildningen ska också innehålla ansvar och befogenheter samt lagar och förordningar. Liksom kommunikatörens uppgift övas kräver även andra stabsuppgifter utbildning och övning. Övning bör ske vart annat år. Koncernkontorets koncernstab kommunikation och externa relationer ska samordna och erbjuda möjligheter till förvaltningarnas kommunikationsavdelningar att genomföra gemensamma övningar. 4.11 Begreppet störning I kriskommunikationsplanen har begreppet störning införts. Begreppet är hämtat från uttrycket samhällsstörning som används både regionalt och nationellt. Begreppet har en bredare användning än ordet kris. Det kan användas för situationer, både positiva och negativa, som påverkar verksamheten utöver vardagen och där samma utgångspunkter, planering och genomförande kan behövas som inför eller vid en kris. En störning innebär inte nödvändigtvis en kris för verksamheten även om extra insatser kan behövas. Störningen kan dock vara startpunkten för en fullt utvecklad kris. Övergången från störningen till ett krisläge är, som vid alla eskalerande kriser, flytande. Ett exempel på störning kan vara ett stort sportevenemang. Evenemanget är Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

22 i grunden positivt men kan vid exempelvis vackert väder med höga temperaturer eller en större olycka innebära en kris om verksamheten inte är förberedd för ett ökat antal skadade. Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

23 5 Bilagor 5.1 Bilaga: Lokal plan för kommunikation vid störningar Varje förvaltning ska ha en egen plan för sin kommunikation vid händelser och störningar. Planen kan vara en bilaga eller ingå i förvaltningens krishanteringsplan. Planen ska bygga på genomförd risk- och sårbarhetsanalys. De saker som särskilt ska beaktas i planeringen är: Beredskap. Vilken beredskap finns för att klara förvaltningens kriskommunikation initialt och möjlighet till uthållighet över tid? Larmkedja. Hur larmas nyckelfunktioner/personer och finns uppdaterade kontaktlistor tillgängliga? Målgrupper. Vilka är förvaltningens primära och sekundära målgrupper för kommunikation vid störning? Kanaler. Vilka är de huvudsakliga kanalerna för kommunikation vid störning? Samverkan internt och externt. Med vilka ska samverkan ske inom förvaltningen, med andra regionverksamheter och med andra aktörer? Mandat att fatta beslut. I en krissituation är utgångspunkten likhetsprincipen. Den som vanligtvis fattar beslut gör det även i en krissituation. Om det finns särskilda mandat utifrån en hur krisarbetet organiseras bör dessa mandat fastslås i den lokala planen. Utbildning och övning. Har kommunikationsansvariga i beredskapsorganisation relevant utbildning och övning för att kunna fungera i sin roll vid en störning? Alternativ/reservrutiner. Vilka alternativ och reservrutiner finns? Om-/invärldsbevakning. Hur ska om-/invärldsbevakningen fungera, vilka redskap finns till hands och hur ska bevakningen presenteras? Uthållighet. Hur ska kommunikationsfunktionen upprätthållas i ett längre perspektiv om krisen varar i tre dagar, en vecka eller längre? 5.2 Bilaga: Loggbok En loggbok ska innehålla följande uppgifter: Datum Tid Vad/händelse Information från Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2016-12-13 Västra Götalandsregionen

24 Information till Beslut Åtgärd Vem/ansvarig Uppföljning av beslut Övrigt 5.3 Bilaga: Lägesbild Detta har hänt Informationens källa, från vem kom informationen Händelsens omfattning Händelsens konsekvenser Vidtagna åtgärder Planerade åtgärder Kontakter (tagna och planerade) När och av vem ges mer information Eventuellt budskap Lägesbild skapad av (namn klockslag - telefonnummer) 5.4 Bilaga: Kommunikativ lägesbild Den kommunikativa lägesbilden skapas genom att följande frågor besvaras: Hur beskriver vi kortfattat vad som har hänt och vilka åtgärder vi har vidtagit? Vilka målgrupper behöver vi kommunicera med? Hur ser gruppernas informationsbehov ut på kort och lång sikt? Vilka kommunikationsåtgärder har vi vidtagit? Hur ser omvärldens bild av händelsen ut? Är denna bild korrekt? Hur stort är informationstrycket från allmänhet och medier? Vilka vanliga frågor får vi via sociala medier/växel/e-post/upplysningscentral? Vilka kommunikationsinsatser har vi planerat för? Räcker våra kommunikationsresurser på kort och lång sikt? Kriskommunikationsplan Regionstyrelsen 2017-02-07 Västra Götalandsregionen

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-05 Diarienummer RS 2016 03054 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Niclas Samsioe Telefon: 0706-98 06 35 E-post: niclas.samsioe@vgregion.se Till ägarutskottet Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 2017-2018 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande: 1. Regionstyrelsen antar kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 2017 2018 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att säkra de organisatoriska förutsättningarna som krävs för verkställande av planen i krissituationer Sammanfattning av ärendet I enlighet med Regionfullmäktiges beslut om Västra Götalandsregionens regionala krishanteringsplan (DNR: RS 1970-2014) ska det även finnas en kriskommunikationsplan. Kriskommunikationsplanen omfattar utgångspunkter, principer, ansvar och arbetssätt för kommunikation vid störningar och kriser och ska vara ett stöd i det övergripande beredskaps- och krisarbetet. Planen vänder sig till de chefer och medarbetare som är en aktiv del av Västra Götalandsregionens störnings- och krisberedskap. Som en del i genomförandet av planen, för att stärka Västra Götalandsregionens totala krisberedskap, kommer koncerngemensamma övningar i kriskommunikation att göras minst vart annat år med start 2017. Fördjupad beskrivning av ärendet I samband med händelser som innebär kris och störningar i verksamheten är det viktigt med väl fungerande kommunikation. Förmågan att sprida tillräcklig och korrekt information påverkar förståelsen för situationen och dess konsekvenser. Framgångsrik kommunikation kännetecknas av samordning, struktur, förberedelse, utbildning och övning. Så mycket som möjligt bör vara förberett innan händelsen, redan i vardagen, eftersom tid oftast är en faktor i sig. Men det handlar också om att ha en beredskap för det oförutsedda. Under 2015 och 2016 har ett antal extra ordinära händelser och förtroendekriser av olika typ inträffat som berört Västra Götalandsregionen. Exempelvis: Skolhändelsen i Trollhättan, bombattentat i Bryssel, försvunna patientjournaler och IVO-anmälan för 40-tal patienter vid Skaraborgs sjukhus. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Torget 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2016-12-01 Diarienummer RS 22016 030554 2 (3) Händelserna har inneburit ett ökat tryck på Koncernstab Kommunikation och externa relationer för att möta såväl koncernkontorets behov av att kommunicera i krissituationer men även för stöd till andra förvaltningar i deras press och kommunikationsarbete. Koncernkontoret bedömer att dessa typer av händelser kommer att fortsätta att inträffa och kanske öka. Allt fler hot mot demokratin uppstår, t ex i form av hot mot politiker och tjänstemän, avslöjanden av planering av terrorattacker men också genom att medierapporteringen sker mer och mer digitalt, dygnet runt, både i de traditionella och i de sociala medierna. I planen anges därmed en ny funktion Kommunikatör i beredskap, KiB. KiB innebär att det alltid en utsedd kommunikatör i beredskap även utanför arbetsplatsens och presstjänstens öppettider som är kl. 08.00 17.00 måndag fredag. Det betyder att koncernkontoret höjer sin tillgänglighet för media, tjänstemän och politiker. KiB kan snabbt och utan fördröjning starta ett kommunikationsarbete, svara på frågor och lägga ut information på webbplatser mm. KiB:en ska samverka med Regional Tjänsteman i Beredskap (RTiB) samt vid behov kunna infinna sig på Prehospitalt katastrofmedicinskt centrum (PKMC) vid stabsläge eller annan beredskap. Finansiering För de koncerngemensamma övningarna i kriskommunikation uppskattas en kostnad om 100 000 kr/år För att inrätta och upprätthålla kommunikatör i beredskap, KiB uppskattas en kostnad om 500 000 kr/år Koncernkontoret finansierar de ökade insatserna inom fastställd budget för koncernstab kommunikation och externa relationer. Varje förvaltning ansvarar för och finansierar sin egen kriskommunikationsberedskap Kommunikation Beslut och kriskommunikationsplanen skickas till samtliga nämnder, styrelser, förvaltningschefer och kommunikationschefer inom VGR Beredning Planen har remitterats till kommunikationscheferna i Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt till Prehospitalt katastrofmedicinskt centrum (PKMC) och Koncernkontorets enhet för säkerhet Den delen av planen som innebär personalpåverkan är KiB, vilken samverkats i koncernkontorets centrala samverkansgrupp CSG 10/11 och 1/12 2016

Datum 2016-12-01 Diarienummer RS 22016 030554 3 (3) Beslutet skickas till: ann-sofi.lodin@vgregion.se för genomförande erik.lagersten@vgregion.se för kännedom maria.wernstal@vgregion.se för kännedom niclas.samsioe@vgregion.se för kännedom linn.riedl@vgregion.se för kännedom Samtliga nämnder och styrelse Samtliga förvaltningschefer Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Erik Lagersten Kommunikationsdirektör Bilaga Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 2017-2018

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-05555 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: 070-082 40 13 E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Till ägarutskottet Närvårdssamverkan med kommunerna Alingsås och Lerum Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen rekommenderar västra hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om intermistisk närvårdsvårdsamverkan inom Lerums och Alingsås kommuner. 2. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att i arbetet med omställning av vården och vid implementering av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet, i dialog med kommunerna, säkerställa organisatoriska förutsättningar för vårdsamverkan inom Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Alingsås kommun, Lerums kommun och västra hälso- och sjukvårdsnämnden har skrivit till regionstyrelsen angående intermistisk närvårdsamverkan i Alingsås och Lerum. Sedan januari 2016 står de bägge kommunerna utanför vårdsamverkan eftersom de har lämnat närvårdsamverkan i Södra Älvsborg. Kommunerna ville uppnå en mer lokalt förankrad samverkansorganisation. Det finns inga hinder för västra hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om intermistisk vårdsamverkan inom Lerum och Alingsås kommuner. Därmed uppnås en formaliserad struktur för närvårdssamverkan på kort sikt. På längre sikt är organisatoriska förutsättningar för vårdsamverkan ett viktigt perspektiv att beakta i såväl omställningen av vården som vid implementering av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Alingsås kommun, Lerums kommun och Alingsås lasarett har sedan 2010 ingått i närvårdssamverkansområde Södra Älvsborg. Då avtalet kring närvårdsamverkan Södra Älvsborg löpte ut 2015 valde Alingsås kommun, Lerums kommun och Alingsås lasarett att inte förnya detta avtal. Syftet var att få en mer lokalt förankrad samverkansorganisation som bättre skulle kunna verka i dialog och utveckling kring frågor som parterna har en möjlighet att förändra på denna nivå. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-05555 2 (5) Under hösten 2015 och våren 2016 påbörjades samtal om vilka behov av samverkan som finns lokalt och hur en samverkan skulle kunna organiseras. Vid samtalen medverkade tjänstemän från; Lerums kommun Alingsås kommun Alingsås lasarett MedPro Clinic Noltorp Vårdcentral Bräcke Diakoni Vårdcentral Centrum Nötkärnan Sävelångens Familjeläkare och BVC. Följande verksamheter har varit inbjudna till samtalen men meddelat att de avvaktar politiska beslut innan medverkan i ett nytt närvårdssamverkansområde. Närhälsan Närhälsan Rehab Södra Älvsborgs sjukhus - BUP Mittenälvsborg - Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Lerum och Alingsås - Barn- och ungdomshabiliteringen Alingsås På ägarutskottets sammanträde den 17 maj 2016 genomfördes överläggning med presidiet för västra hälso- och sjukvårdsnämnden om konceptsjukhus med inriktning modell Hälsostaden. Västra hälso- sjukvårdsnämnden beslutade den 31 augusti 2016, 175, Närvårdssamverkan med kommunerna Alingsås och Lerum, om att att tillskriva regionstyrelsen och anhålla om att styrelsen skyndsamt behandlar frågan om att starta upp ett nytt interimistiskt närvårdsamverkansområde inom Lerums och Alingsås kommuner. Den 1 september 2016 skrev Alingsås kommun till västra hälso- och sjukvårdsnämnden en framställan om närvårdsamverkans område runt Alingsås lasarett, kopia på skrivelsen skickades till Regionstyrelsen. Den 22 september 2016 inkom till regionstyrelsen från Lerums kommun en framställan om Närvårdsamverkansområde Lerum Alingsås. I framställan skriver Alingsås och Lerums kommuner att de för medborgarnas bästa har en önskan om att beslut fattas i frågan om en formaliserad struktur för närvårdssamverkan. Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Den 31 januari 2017 ska regionfullmäktige besluta om nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Avtalet ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommuner och Västra Götalandsregionen. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen.

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-05555 3 (5) Nuvarande samverkansorganisation Västra Götalands kommuner är sedan 2001 organiserade i fyra kommunalförbund Boråsregionen Sjuhärads Kommunalförbund, Fyrbodals Kommunalförbund, Göteborgsregionens Kommunalförbund samt Skaraborgs Kommunalförbund. VästKom är Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Västkom företräder och samordnar de 49 kommunernas intressen på regional nivå och tillsammans med kommunalförbunden. (karta se bilaga) Lerum och Alingsås kommuner tillhörde Älvsborgs läns landsting. Tillsammans med Vårgårda och Herrljunga utgjorde de Mittenälvsborg. Mittenälvsborg var upptagningsområde för Alingsås lasarett och Södra Älvsborgs sjukhus. Karta som visar sjukhus och sjukhusgrupper i Västra Götaland finns i bilaga I Västra Götaland finns fem vårdsamverkansgrupper där företrädare från kommunerna, primärvården och sjukhusen möts för utveckling av den nära och sammanhållna vården. De fem grupperna utgår från de fem sjukhusområdena och både de offentliga och privata vårdgivarna är inbjudna att delta. Vårdsamverkan Fyrbodal Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet SIMBA Vårdsamverkan Skaraborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Alingsås kommun och Lerums kommun är sedan januari 2016 inte med i någon vårdsamverkansgrupp. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden finansierar cirka 13% av verksamheten på Södra Älvsborgs sjukhus (412 mnkr VÖK 2017). Alingsås och Lerum har drygt 70 000 invånare, kommunerna i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg har drygt 217 000 invånare.

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-05555 4 (5) Omställning av vården Inom Västra Götaland pågår arbete med omställning av vården för att möta framtidens utmaningar inom följande områden: Vård man behöver ofta ska finnas nära Koncentration för kvalitet och tillgänglighet Digitala vårdformer/tjänster En fungerande vårdsamverkansstruktur är en viktig förutsättning för att omställningsarbetet ska nå önskade resultat. Överväganden Det finns inga hinder för västra hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om intermistisk vårdsamverkan inom Lerum och Alingsås kommuner. Därmed uppnås en formaliserad struktur för närvårdssamverkan på kort sikt. Bedömningen är att västra hälso- och sjukvårdsnämnden bör ingå i en intermistisk vårdsamverkan. På längre sikt är organisatoriska förutsättningar för vårdsamverkan ett viktigt perspektiv att beakta i såväl omställningen av vården som vid implementering av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. Finansiering Intermistisk närvårdsamverkan inom Lerum och Alingsås finansieras av västra hälso-och sjukvårdsnämnden utifrån samma princip som i andra kommuner inom nämndens område. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Eva Arrdal Direktör utförarstyrning och samordning Bilaga Karta - Kommunalförbunden Västar Götalands och Sjukhus och sjukhusgrupper Västra Götaland Besluten skickas till Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn.vastra@vgregion.se Ansvarig tjänsteman för hälso- sjukvårdsnämnden västra, leena.ekberg@vgregion.se Regiondirektören, ann-sofi.lodin@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2016-05555 5 (5) Direktören för utförarstyrning och samordning, eva.arrdahl@vgregion.se Primärvårdsstyrelsen, primarvarden@vgregion.se Hälso- sjukvårdsnämnden södra, hsn.sodra@vgregion.se Styrelsen vid Alingsås Lasarett, alingsasstyrelse.al@vgregion.se Styrelsen SÄS, sas@vgregion.se Vårdsamverkan Södra Älvsborg, narvardssamverkan.info@vgregion.se Lerums kommun, kommun@lerum.se, marcus.starcke@lerum.se Alingsås kommun, kommunstyrelsen@alingsas.se Hälso- och sjukvårdsdirektören

Bilaga Karta

1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 03129-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 0700-82 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till ägarutskottet Plan för implementering av policy och riktlinjer för inköp Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen godkänner plan för implementering av policy och riktlinjer för inköp. 2. Regionstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna anpassar sina delegeringsordningar till den nya inköpspolicyn så att det framgår att tilldelningsbeslut enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och eventuella andra kommersiella frågor delegeras till chefen för koncerninköp vid koncernkontoret. 3. Regionstyrelsen uppdrar åt ordförande och vice ordförande att tillskriva nämnder och styrelser för att påtala deras ansvar för inköpsfrågor. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen fattade den 27 september beslut om policy och riktlinjer för inköp. I samband med beslutet fick regiondirektören i uppdrag att utarbeta rutiner för implementeringen av policyn i styrelser och nämnder samt att senast den 1 mars 2017 återkomma med förslag till en mer systematisk uppföljning av inköpsprocessen. I detta ärende beskrivs planen för implementering. Fördjupad beskrivning av ärendet Den samlade kunskapen om vilka produkter och omfattning på inköpen som inte beställs via olika beställningssystem är idag låg. Osäkerheten om omfattningen i form av antal nya upphandlingar och antal frågor till koncerninköp påverkar planen för implementering. Tanken är att allteftersom fler beställare kontaktar inköp så ökar kunskapen hos verksamheten och därmed avropen på befintligt upphandlade avtal. Kunskapen om behoven ökar samtidigt hos koncerninköp och i takt med detta kan koncerninköp efterhand bidra med fler upphandlade avtal vilket därmed på sikt ökar följsamheten i Västra Götalandsregionen. Målet är att öka det årliga avtalsvärdet från dagens 8 miljarder till uppskattningsvis 9 miljarder kronor. Förslaget för genomförande för ökad följsamhet till policyn kommer innebära att koncerninköp övertar ansvaret från verksamheten för all direktupphandling. Detta innebär att gränsvärden för direktupphandling ibland överskrids i avvaktan på Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 03129-2016 2 (4) upphandlade avtal. Ledtiderna för upphandling i Västra Götalandsregionen är många gånger långa, vilket oftast beror på att det är tidskrävande att få samsyn och bra kravspecifikationer som passar hela organisationen. En organisation med flera förvaltningar som ibland jobbar på olika sätt vilket bidrar till olika behov försvårar upphandlingsarbetet. För att ändå påskynda processen görs även manuell genomgång av fakturor på produkter som beställts direkt av icke upphandlade leverantörer. Detta analysarbete är tidskrävande och det kommer innebära en viss ledtid att till exempel erbjuda beställning i marknadsplatsen på upphandlade avtal. Detta arbete kräver ett nära samarbete mellan beställande enheter och koncerninköp. Ansvar Att uppnå de mål och de intentioner som läggs fast i policyn och riktlinjerna är mycket viktiga för regionen. Det gäller såväl ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter av en god följsamhet till de avtal och upphandlingar som regionens har, som att nå regionens mål vad gäller miljö, arbetsrättsliga villkor med mera. Ansvaret för tillämpning av policyn och riktlinjerna ligger hos varje styrelse och nämnd. Det är därför viktigt att varje styrelse/nämnd följer utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Införandestrategi Planen är att genomföra införandet stegvis i förvaltningarna under 2017. Ett samarbete mellan koncerninköp och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har påbörjats för att se över vilka områden som saknar avtal. Översynen ska leda till ett utökat sortimentet i Marknadsplatsen, samt fler upphandlingar. Succesivt förbättras på detta sätt avtalsföljsamheten i Västra Götalandsregionen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är först ut då de står för ca 25 procent av inköpen och tanken är att det arbetet kommer ligga till grund för en enklare implementering på övriga förvaltningar. Efter utvärdering kommer koncerninköp kontakta övriga sjukhus, förvaltningar och bolag. Planen är att öka utbudet av varor på Marknadsplatsen från 170 000 till 200 000 artiklar och att förmå verksamheten att öka användningen av marknadsplatsen, från dagens användning som uppskattas till ca 50 procent. Utbildning nämnder och styrelser Ett inslag i det fortsatta arbetet kan vara att nämnden/styrelsen får närmare information om inköpsfrågor och de styrande dokument som beslutats. Regionstyrelsens referensgrupp för inköpsfrågor och koncerninköp kan vara behjälpliga med sådan information. Översyn delegeringsordningar I nuvarande delegeringsordningar har hälso- och sjukvårdsnämnderna valt att delegera tecknandet av avtal avseende vårdtjänster i enlighet med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag till processansvaring för nämnden.

Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 03129-2016 3 (4) Mot bakgrund av den nya inköpspolicyns inriktning om att samla tjänstemannastödet för all upphandling i Västra Götalandsregionen till tre inköpsfunktioner, koncerninköp, västfastigheter och västtrafik rekommenderar regionstyrelsen att hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, vid eventuell delegering av beslutsrätt inom området upphandling, delegerar detta till chefen för koncerninköp vid koncernkontoret. Förslag till ny lydelse delegeringsordning under stycke B Delegering till förvaltningen Beslut enligt LOU om tilldelning av kontrakt för hälso-och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde understigande 500 mnkr Beslut enligt LOU om att avbryta en upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr, för vilken det har gått ut en anbudsinbjudan samt vid beslut om att göra om upphandlingen. Säga upp eller förlänga kontrakt enligt LOU avseende hälso- och sjukvårdstjänster med ett kontraktsvärde till ett belopp understigande 500 mnkr. Förslaget innebär att delegering för hälso- och sjukvårdsnämnderna ändras från dagens processansvarig till chef för koncerninköp och att hälso- och sjukvårdsstyrelsen kompletterar sin delegeringsordning enligt ovan. Förstärkning av koncerninköp För att möta behovet av ytterligare insatser av upphandling och service har koncerninköps budgetutrymme förstärkts för 2017 med 7 mnkr. Koncerninköp anställer nio nya medarbetare för att hantera ett ökat tryck, både inom kundservice och på upphandlingssidan. Resursbehovet behöver löpande följas och utvärderas. Systematisk uppföljning I samband med beslut om ny policy beslutades om att ta fram ett förslag som innebär att det blir möjligt att genomföra en mer systematisk uppföljning av efterlevnaden av inköpsprocessen. Arbetet med att ta fram en förstudie har påbörjats och förstudien beräknas vara klar till februari som beräknat. En avtalsdatabas i VGR För ökad kunskap och ökad möjlighet till uppföljning krävs en samlad avtalsdatabas i Västra Götalandsregionen. Arbete pågår med att lägga in IT avtal, delar av västfastigheters avtal och nämndernas vårdavtal. En rutin för hur arbetet ska gå till håller på att arbetas fram. Det finns fler områden som kommer bli föremål för genomgång under året. Kommunikation och utbildning Beslutet om ny policy har redan ökat trycket på koncerninköp. Under våren kommer en kommunikationsplan för inköp i Västra Götalandsregionen att arbetas fram och planen är att till hösten genomföra en större kommunikationsinsats. Arbetet med kommunikationsplanen kommer även att innefatta en plan för inköpsutbildningar i Västra Götalandsregionen.

Datum 2017-01-12 Diarienummer RS 03129-2016 4 (4) Bolag Policyn omfattar majoritetsägda bolag där det idag finns en del tekniska frågor som t ex att vissa bolag inte har tillgång till intranätet där instruktioner för inköp finns, eller att de saknar tillgång till marknadsplatsen. För att underlätta implementeringen för bolagen behöver dessa tekniska hinder åtgärdas. Riskanalys Ambitionen är att implementera nya rutiner o arbetssätt i enlighet med nya policyn under år 2017. Det finns en risk att följsamheten enligt det nya arbetssättet inte uppnås till 100% under året. Bedömning görs att Västra Götalandsregionen inte kommer ha hunnit genomföra alla upphandlingar för de behov som finns under 2017. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Beslut och tjänsteutlåtande skickas till Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande för genomförande av punkt 2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hss@vgregion.se Samtliga hälso- och sjukvårdsstyrelser Peter Söderström för kännedom, peter.soderstrom@vgregion.se Joakim Björck för kännedom, joakim.bjorck@vgregion.se

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2017 00001 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: 0705-573707 E-post: bengt.saterskog@vgregion.se Till regionstyrelsen Uppdragshandling: Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför mandatperioden 2019-2022 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner upprättat förslag till uppdragshandling för översyn av den politiska organisationen. 2. Regionstyrelsen utser NN att utgöra styrgrupp. 3. Regionstyrelsen utser NN att utgöra arbetsgrupp åt styrgruppen. Sammanfattning av ärendet De politiska partierna i regionfullmäktige genomför inför varje ny mandatperiod en översyn av den politiska organisationen. Uppdraget är att i god tid innan valet lämna ett förslag som regionfullmäktige slutligen kan fastställa. Till stöd för framtagande av förslaget till nya politisk organisation kommer ett utvärderingsmaterial att föreligga från forskare från Högskolan i Borås. Ansvaret för att genomföra översynen och upprätta förslag till politisk organisation för mandatperioden 2019-2022 åläggs en särskild politisk styrgrupp och följer uppdragshandlingens arbetsprocess. Fördjupad beskrivning av ärendet Utvärdering av den politiska organisationen 2015-2018 Den 14 april 2015 fattade regionfullmäktige beslut om detaljutformningen av Västra Götalandsregionens politiska organisation 2015-2018. I beslutet ingick ett uppdrag till regionstyrelsen att under mandatperioden genomföra en gedigen uppföljning och analys av den politiska organisationen. Uppdraget att genomföra uppföljningen lades på en särskild politisk styrgrupp. Under hösten 2015 knöts forskare inom Högskolan i Borås till utvärderingen. Under 2016 har den vetenskapliga utvärderingen av Västra Götalandsregionens politiska organisation pågått genom olika delstudier. Arbetet fortsätter under Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: bengt.saterskog@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2017 00001 2 (3) 2017. Studien belyser tio frågor som analyseras utifrån tre perspektiv, politikerrollen, relationen till medborgare/brukare och relationen till förvaltningen där särskilt fokus sätts på beställar-utförarmodellen. Delstudierna kommer att sammanställas i en slutlig rapport under hösten 2017. Därefter finns möjligheter för styrgruppen att värdera behovet av fördjupade analyser som kan genomföras under vintern 2017/18. Utvärderingen ska ytterst pröva hur organisationen lever upp till de mål som sattes när Västra Götalandsregionen bildades och hur väl dessa svarar upp mot dagens krav på politisk styrning. En grundläggande fråga som ska prövas är om demokratin är effektiv, det vill säga om invånarna har väl fungerande instrument att föra fram sin vilja och utkräva ansvar eller om de demokratiska beslutsmetoderna är omständliga och försvårar genomförandet av den önskade politiken. Utvärderingen ska utgöra ett underlag inför partiernas övervägande inför nästa mandatperiod (2019-2022). Förslag till ny politisk organisation 2019-2022 De politiska partierna i regionfullmäktige genomför inför varje ny mandatperiod en översyn av den politiska organisationen. Uppdraget är att i god tid innan valet lämna ett förslag som regionfullmäktige slutligen ska fastställa. Arbetet inleds med att varje parti nominerar vilka utmaningar och problem man särskilt anser ska beaktas i arbetet med den politiska organisationen. Partierna redovisar även sina erfarenheter av tidigare förändringar av den politiska organisationen. Under den efterföljande processen diskuterar partierna olika förslag till ny politisk organisation. Slutligen framkommer en organisationsstruktur, som partierna gemensamt finner har det bredaste stödet. För att nå en sådan samförståndslösning tvingas alla partier göra avsteg från sina egna uppfattningar om den politiska organisationens olika delar. Uppdragets syfte Uppdraget är att utarbeta förslag till politisk organisation för Västra Götalandsregionen under mandatperioden 2019-2022. I beslut om politisk organisation ingår beslut om övergripande styrmodell, ansvarsfördelning och dimensioneringen av styrelser, nämnder, kommittéer m fl. Regionfullmäktiges beslut om utformning av den politiska organisationen ska ske i god tid före valrörelsen 2018. Uppdragsgivare Regionstyrelsen är uppdragsgivare och tillsätter för ändamålet en styrgrupp. Regionfullmäktige beslutar om ändrad politisk organisation. Organisation för genomförande En styrgrupp etableras bestående av två representanter för varje parti som finns representerat i regionfullmäktige. Sammankallande och ordförande i styrgruppen

Datum 2017-01-18 Diarienummer RS 2017 00001 3 (3) utses av majoritetspartierna. Formerna för styrgruppens detaljerade arbete, inklusive mötestider, fastställs vid gruppens första möte. Styrgruppen biträds av en arbetsgrupp bestående av en politisk sekreterare för varje parti. Arbetets uppläggning Uppdraget genomförs i följande steg Regionstyrelsen antar uppdragshandlingen 7 febr 2017 Styrgruppens konstitueras/första möte Mars 2017 Partierna inkommer med sina frågor April 2017 Partiernas nominerade frågeställningar sammanställs Maj 2017 Rapportering från pågående arbete med utvärderingen Maj 2017 Styrgruppen tar emot den sammanställda utvärderingsrapporten Hösten 2017 Förslag till övergripande styrmodell Hösten 2017 Förslag till detaljutformning Hösten 2017 Förslag till detaljutformning godkänns av regionstyrelsen Febr/mars 2018 Förslag till detaljutformning fastställs av reg- April 2018 Tidsangivelserna ska ses som preliminära. ionfullmäktige Framtagande av reglemente Våren/sommaren 2018 Ekonomiska konsekvenser Inom uppdraget kommer kostnader att uppstå för sammanträden, seminarier och eventuell omvärldsbevakning. Kostnaderna täcks genom regionstyrelsens ansvar 30010. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till De politiska partierna Alla nämnder och styrelser, för kännedom

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-24 Diarienummer RS 2016-04052 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lina Kolsmyr Telefon: 072-210 32 83 E-post: lina.kolsmyr@vgregion.se Till regionstyrelsen Överenskommelse med Göteborgs stad om spårvagnar av typ M32 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner att Västtrafik AB ingår redovisad överenskommelse med Göteborgs Stad om riskfördelning i samband med skiljedomsförfarande avseende spårvagn M32. Sammanfattning av ärendet Skiljedomsförfarande pågår mellan Göteborgs Stad och AnsaldoBreda gällande spårvagnar av typ M32. Förslag till överenskommelse om fördelning av ekonomiska risker till följd av förfarandet har arbetats fram av Västtrafik AB och Göteborgs Stad. Överenskommelsen har godkänts av styrelsen för Västtrafik AB under förutsättning av att regionstyrelsen godkänner den. Huvudprincipen för fördelningen av risken är 50/50 mellan Göteborgs Stad och Västtrafik AB. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Göteborgs Stad har efter upphandling som beslutades 2001 köpt 65 spårvagnar av modell M32 Sirio från AnsaldoBreda. Spårvagnarna har sedan de inledande leveranserna i varierande grad visat sig ha stora brister och har av säkerhetsskäl efter hand tagits ur trafik för att repareras. Sedan 2015 pågår ett skiljedomsförfarande mellan Göteborgs Stad och AnsaldoBreda där Göteborgs Stad riktat anspråk på ekonomisk ersättning för bristerna mot AnsaldoBreda, som i sin tur ställt krav på skadestånd mot Göteborgs Stad. Driftkostnaderna för spårvagnstrafiken betalas av Västtrafik AB enligt uppdragsavtal tecknat mellan Västtrafik AB och Göteborgs Stad 1999. Västtrafik AB erhåller årligen ett driftbidrag från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd, som fullgör de uppgifter som följer av Västra Götalandsregionens ansvar som kollektivtrafikmyndighet. Beslutet om att inleda skiljedomsförfarande fattades mot denna bakgrund av Göteborgs Stad efter samråd med Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-20 Diarienummer RS 2016-04052 2 (2) Regionstyrelsen beslutade genom ordförandebeslut den 1 juli 2015 att styrelsen för Västtrafik AB får i uppdrag att förhandla med Göteborgs Stad om ett förslag till överenskommelse för spårvagnar av typ M32 samt att förslag till överenskommelse ska lämnas till regionstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande (RS 2353-2015). Västtrafik AB och Göteborgs Stad har därefter utarbetat ett förslag till överenskommelse som fördelar de ekonomiska risker som skiljedomsförfarandet är förenade med, se bilaga. Styrelsen för Västtrafik AB har den 20 december 2016 beslutat att för sin del godkänna överenskommelsen under förutsättning att regionstyrelsen godkänner den. Ställningstagandet har skett utan beloppsgränser då detta inte varit möjligt av processuella skäl. Koncernkontoret har inte några invändningar mot att det avtal som förhandlats fram mellan Västtrafik AB och Göteborgs Stad godkänns. Finansiering De ekonomiska konsekvenserna av den aktuella överenskommelsen hanteras inom ramen för driftbidraget till Västtrafik AB. Beredning Beredning av ärendet inom koncernkontoret har skett av juridiska enheten i samråd med avdelningen koncernekonomi. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Johan Flarup Avdelningschef Bilaga Överenskommelse mellan Göteborgs Stad genom trafiknämnden och Västra Götalandsregionen genom Västtrafik AB om riskfördelning i samband med skiljedomsförfarande avseende spårvagn M32 Beslutet skickas till Styrelsen för Västtrafik AB för genomförande

Styrelsen 2016-12-20 Handling nr 9.2 Handläggare Roger Vahnberg Daterad 2016-12-16 Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Riskfördelning M32 FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att att under förutsättning att regionstyrelsen godkänner överenskommelsen, godkänna redovisad överenskommelse om riskfördelning i samband med skiljedomsförfarande avseende spårvagn M32, samt ge VD tillsammans med ordf Lars Holmin i uppdrag att underteckna avtalet. Skövde dag som ovan Lars Backström Roger Vahnberg 1 (2)

EKONOMISK ANALYS Göteborgs stad har efter beslut i kommunstyrelsen 2001 upphandlat spårvagn M32 Sirio från AnsaldoBreda. Vagnarna har allt sedan de levererats varit behäftade med olika former av brister. Även grava rostangrepp har uppdagats. Göteborgs stad har tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik valt att avsluta pågående förhandlingar med AnsaldoBreda om återstående ersättningar och viten och istället inleda en juridisk process. Göteborgs stad och Västtrafik har med anledning av ovanstående utarbetat ett förslag till ekonomisk riskfördelning i den händelse att skiljedomen utfaller till vår nackdel. Huvudprincipen för fördelningen av risken är 50/50 mellan Göteborgs stad och Västtrafik. Avtalsförslag biläggs. // 2 (2)

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN GÖTEBORGS STAD GENOM TRAFIKNÄMNDEN OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN GENOM VÄSTTRAFIK AB OM RISKFÖRDELNING I SAMBAND MED SKILJEDOMSFÖRFARANDE AVSEENDE SPÅRVAGN M32 Sammanfattning De 65 vagnarna av modell M32 Sirio som köpts in har, sedan de inledande leveranserna, i varierande grad visat sig ha stora brister. Detta har inneburit att vagnarna av säkerhetsskäl efter hand tagits ur trafik för att repareras. Problemen med vagnarna har löpande redovisats för leverantören AnsaldoBreda under åren. Göteborgs stad genom trafiknämnden har ingått flera tilläggsavtal för att komma tillrätta med problemen, varav det senaste tilläggsavtal 7 var relaterat till bl.a. de rostproblem som vagnarna är behäftade med. Leverantören har i brott mot avtalet grovt avvikit från tidsplanen och har inte utfört avtalade arbeten på ett fackmannamässigt sätt. På rekommendation från projektledning och dess styrgrupp fattade trafiknämnden 31 augusti 2015 ( 171) beslut om att häva tilläggsavtal 7 och att inleda skiljeförfarande för att erhålla ekonomisk kompensation för den skada som uppstått från leveransens början och därefter. Till att utföra åtgärderna i enlighet med tilläggsavtal 7 har annan leverantör utsetts efter upphandling. Beslutet om att avsluta pågående förhandlingar om återstående ersättningar och viten och att istället inleda en juridisk process i Stockholms Handelskammares Skiljenämnd (SCC) fattades av trafiknämnden efter bemyndigande från kommunstyrelsen (2014-02-11, 11) och i samråd med kollektivtrafikmyndigheten Västra Götalandsregionen och trafikhuvudmannen Västtrafik AB. Vilka ekonomiska konsekvenser som skiljedomsförfarandet och hävningen av tilläggsavtal 7 har kommer att framgå efter det att skiljenämndsprocessen slutförts. Anspråk om ekonomisk ersättning för brister och viten har riktats till Ansaldo Breda vilka i sin tur riktat anspråk på Göteborgs stad. Detta regleras slutligen som ett resultat av skiljedomsförfarandet. En sådan process innehåller både juridiska och ekonomiska risker. Som utgångspunkt har hela tiden varit att Göteborgs stad genom trafiknämnden och Västra Götalandsregionen genom Västtrafik AB har ett gemensamt ansvar för de ekonomiska riskerna i samband skiljedomsförfarandet enligt ovan. Principerna för fördelning av detta ansvar regleras i denna överenskommelse.. 1(3)

Principer för riskdelning med anledning av skiljenämndsförfarandet Huvudprincip Huvudprincipen är ett delat ansvar för risken enligt 50/50-modellen, inklusive projektledning och juridisk process och innebär följande: Om de medel som skiljenämndsförfarandet resulterar i inte täcker de avhjälpande kostnaderna för de systematiska fel och brister som identifierats inför skiljedomsförfarandet behöver ytterligare medel skjutas till. I sådant fall täcker Västtrafik och Göteborgs stad gemensamt det definierade underskottet med hälften var. Om de medel som skiljenämndsförfarandet resulterar i genererar ett överskott ska det tillfalla spårvagnstrafiken på ett sådant sätt att den årliga kostnaden sänks. Om medlen erhållna från skiljenämndsförfarandet är specificerade per ingående del (se nedan) ska de i första hand täcka kostnaderna för sådan del och i andra hand övriga ingående delar. Särskild överenskommelse kan behöva tecknas beroende av utfallets karaktär. Reglering av ovanstående och praktisk utformning av denna sker beroende av utfall och bestäms i överenskommelse efter det att utfallet i SCC fastställts. Ingående delar: Hävning av tilläggsavtal 7, TA7, och ny upphandling av de ingående arbetena I TA 7 reglerades ett antal tilläggs- och korrigerande åtgärder där roståtgärder är en betydande del. Västtrafik har tidigare fattat beslut om att finansiera del av åtgärderna med 10 MEUR. Kostnaden för resterande korrigerande åtgärder och felavhjälpning skulle falla på leverantören i enlighet med avtalet. Då Ansaldo Breda i brott mot TA7 inte levererat hävdes avtalet och ny upphandling för de ingående delarna gjordes. Om den samlade kostnaden för TA7-åtgärderna i fråga om nedlagda kostnader och tillkommande kostnader efter ny upphandling överstiger den ersättning som Göteborgs stad erhåller från Ansaldo Breda i skiljedomsförfarandet och genom den utbetalade bankgarantin ska resterande del av kostnaderna först bekostas av Västtrafik upp till det sedan tidigare godkända beloppet 10 MEUR (där del av denna summa redan tagits i anspråk). Kostnader utöver detta delas 50/50. Skiljedomsförfarande i fråga om systematiska fel och brister, viten och skador Göteborgs stad har till Ansaldo Breda redovisat ersättningskrav för den skada som uppstått pga. systematiska fel och brister. De ersättningskrav som förts fram rörande systematiska fel på vagnarna omfattar exempelvis onormalt hjulslitage, problem med dörrarna, problem med traktionsmotorerna och brister i sandsystemet. Göteborgs stad har även redovisat viteskrav i enlighet med grundavtalet avser bristande tillgänglighet, driftsäkerhet och dröjsmål. Om de medel som skiljenämndsförfarandet resulterar i inte täcker de avhjälpande kostnaderna för de systematiska fel och brister som identifierats inför skiljedomsförfarandet behöver ytterligare medel skjutas till. I sådant fall täcker Västtrafik AB och Göteborgs stad gemensamt det definierade underskottet med hälften var. Plan och prioritering av omfattning och tid för dessa åtgärder regleras senare i egen överenskommelse. 2(3)

Kostnader för projektledning och juridisk process Nedlagda och kommande kostnader för projektledning och juridisk process från och med den 1 maj 2015 fördelas lika mellan Göteborgs stad och Västtrafik. Motsvarande kostnader före maj 2015 bekostas av Västtrafik i enlighet med huvudavtalet för spårvägstrafik mellan parterna. Bedömningen är att dessa kostnader successivt kommer att minska efter det att skiljedomen vunnit laga kraft. Slutdatum för denna del är när sista vagnen återkommit från upphandlad åtgärd i enligt med TA7. Därefter övergår hanteringen av M32 i normal drift och regleras av huvudavtalet Undantag från huvudprincip där särskilda ansvar gäller Om skiljenämnden beslutar om att skadestånd ska betalas till leverantören ska detta betalas av Göteborgs stad såsom köpare (kontraktspart). Västra Götalandsregionens, här genom Västtrafik, ansvarar i egenskap av trafikhuvudman och kundansvarig för de kostnader som uppstått och uppstår för kompletterande trafik för att möta resandeefterfrågan vid bristande tillgänglighet av vagnar. Göteborgs stad trafiknämnden Västtrafik AB 2016-12- 2016-12- Johan Nyhus ordförande trafiknämnden Lars Holmin ordförande Västtrafik AB Lars Backström VD Västtrafik AB 3(3)

1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-25 Diarienummer RS 02824-2016 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Till Regionstyrelsen Återrapportering av utredningsuppdrag gällande spårvagnstrafikens framtida organisation, samt rekommendation om inriktning för fortsatt dialog Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen förklarar utredningsuppdraget avseende spårvagnstrafikens avtalsstruktur slutfört. 2. Regionstyrelsen förordar alternativet att Västra Götalandsregionen upphandlar spårvagnstrafiken (alternativ B) som utgångspunkt för fortsatt dialog med Göteborgs Stad. 3. Regionstyrelsens uppdrar till regiondirektören att föra förhandlingar med Göteborgs Stad. Sammanfattning av ärendet Nuvarande avtal för spårvagnstrafiken är inte möjlig med den nya kollektivtrafiklagen, när gällande avtal löper ut 2019. Den bedöms inte heller gynnsam för styrning och utveckling av spårvagnstrafiken. En förändrad organisation, styrning och finansiering har konstaterats kunna ske på tre principiella sätt: A: VGR överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborg B: VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens C: VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi Göteborgs stad och VGR beställde utredning av alternativ A gemensamt efter att Göteborgs kommunfullmäktige beslutat att förorda utredning av detta alternativ. VGR har sedan beställt utredning av alternativ B och C för att möjliggöra jämförelse av alternativen. Utredningen har följts av en beredningsgrupp med tjänstemän från VGR och Göteborg. Utredningens förslag och konsekvensbedömning är dock konsultens. För att följa tidplanen med en ny avtalsstruktur före utgången av 2019 behöver en principöverenskommelse mellan Göteborg och VGR nås före sommaren 2017. Med utgångspunkt i utredningen samt VGRs egen organisation förordas därmed alternativ B att upphandla spårvagnstrafiken. Det är det alternativ som enligt utredningen bedöms bäst ur resenärsperspektivet för ett sammanhängande trafiksystem, och det motsvarar Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-01-26 2 (7) organisation och arbetssätt för övrig kollektivtrafik i Västra Götaland och majoriteten av kollektivtrafiken i Sverige. Alternativ B förutsätter att Göteborgs stad upplåter spåren för det företag som vinner upphandlingen. VGR eller Göteborg kan alltså inte själv bestämma vilket alternativ som ska gälla. Slutrapport om alternativ B och C, samt jämförande analys av de tre principalternativen bifogas Slutrapporten från tidigare utredning alternativ A finns på www.vgregion.se/regionstyrelsen Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Nuvarande avtalskonstruktion rörande spårvägen i Göteborg etablerades i samband med bildandet av Västtrafik och gäller till och med 2019-12-31. Dagens situation, med avtal mellan Västtrafik och Göteborgs stad samt avtal om spårvagnstrafikens drift mellan Gbg stad och Göteborgs Spårvägar, har tidigare konstaterats inte vara möjlig att förlänga efter 2019. En förändrad organisation, styrning och finansiering av spårvagnstrafiken kan med nuvarande kollektivtrafiklag ske på tre principiella sätt Alternativ A: VGR överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Gbg Alternativ B: VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens Alternativ C: VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi För dessa tre huvudalternativ har en konsult anlitats för att ta fram bästa möjliga lösning för vart och ett av huvudalternativen. Utgångspunkten för utredningen är att utforma förslag som så långt som möjligt innebär integrerad trafik och sömlöst resande, samt balans mellan inflytande, ansvar och finansiering som är långsiktigt hållbar. Ytterligare en viktig utgångspunkt har varit att modellen som tas fram ska var möjlig inom ramen för det huvudavtal som finns mellan VGR och de 49 kommunerna, som reglerar ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Alternativ A har utretts under våren 2016 i samarbete mellan VGR och Göteborgs stad och presenterades vid informationsmöte 24 augusti 2016. Därefter till regionstyrelsen 27 september 2016. Regionstyrelsen beslutade då om fortsatt utredning av alternativ B och C för att möjliggöra jämförelse mellan alternativen. Slutrapporten redovisades gemensamt för berörda presidier i Göteborgs stad och VGR den 25 november. Slutrapporten för alternativ B och C bifogas, liksom den sammanfattande jämförelsen mellan de tre utredningsalternativen.

Datum 2017-01-26 3 (7) En tjänstemannagrupp med representanter från staden och VGR har följt arbetet och lämnat synpunkter och kommentarer till konsulten, men förslagen och bedömningarna i rapporten är konsultens. Korta fakta om spårvagnstrafikens ekonomi och resande För att ge en bild av frågans omfattning ges här några korta fakta om kostnader och resande. Spårvagnstrafiken utgör ca 40 procent av alla resor i kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är hög andel korta resor, så sett till reslängden utgör de omkring 20 procent. Ungefär var tredje resa med kollektivtrafiken är en bytesresa. Spårvagnsresor utgör ofta en del i en resa med byte mellan t ex buss eller tåg och spårvagn. Av regionfullmäktiges regionbidrag till kollektivtrafiken utgör spårvagnstrafiken ungefär 10-15 procent de senaste åren (ca 13 procent 2016) av Västra Götalandsregionens totala regionbidrag till kollektivtrafiken (regionbidrag 2016: 4200 mnkr). Beskrivning av alternativen Alternativen beskrivs sammanfattat i bifogad rapport; Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg, Analys av tre principalternativ, dec 2016. Alternativen beskrivs sammanfattat på sidan 5 (se även sid 14): Alternativ A Göteborg stad har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. Den föreslagna modellen, med Gbg stad som huvudansvarig för spårvagnstrafiken och regionen för all övrig kollektivtrafik, förutsätter ett avtal som tillägg till nuvarande huvudavtal mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland. Detta tilläggsavtal skall reglera ett övergripande och långsiktigt förhållande för samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Göteborgs Stad med Göteborgs stad som ansvarig för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. Alternativ B och C Regionen har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av fordon, depåer och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden är spårägare med ansvar för spåranläggningar. Regionen har full rådighet över spårvagnstrafikens omfattning och utformning i alternativen B och C. I alternativ B upphandlas spårvagnstrafikens drift och i alternativ C utförs trafiken av regionen i egen regi. Fordon och depåer ägs (eller hyrs) av regionen. Utredningen har utgått från att spåren ägs av staden och att staden därmed är ansvarig spårägare med det som följer av detta ansvar. I tidigare utredningar har också detta förordats. Relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikens utförande (genom upphandlad operatör eller i egen regi) regleras i ett banavtal som omfattar tillgänglighet till spåranläggning, standard på spåranläggningen och de avgifter som regionen skall erlägga för utnyttjandet av spåranläggningen enligt principer i huvudavtalet och tillägg

Datum 2017-01-26 4 (7) till detta. Banavgifter bör fastställas för en längre tidsperiod och beroende av utnyttjande (t ex fast avgift + avgift per tågkm). Sammanfattningsvis drar utredaren slutsatsen att samtliga tre alternativ är genomförbara. Den stora skiljelinjen som utredaren pekar på är att alternativ A ger ett sammanhållet ansvar för spårvägsverksamheten (Göteborgs stad), medan alternativ B och C innebär sammanhållet ansvar för all trafikering (VGR). Alternativ A är en modell som inte finns någon annanstans i Sverige. Alternativ B är den vanligaste modellen för organisering av kollektivtrafik i Sverige, och stämmer med VGRs övriga organisering av kollektivtrafik. Alternativ C överensstämmer inte med VGRs övriga organisering av kollektivtrafik och de kommuner och regioner som bedriver eller planerar spårvagnstrafik i Sverige upphandlar denna. Samtliga alternativ kräver djupgående samverkan mellan kommun och region. Utifrån uppsatta kriterier gör utredaren följande bedömning (se kap 5 slutsatser i rapporten ; Analys av tre principalternativ, sid 32): Alternativ A ger ett samlat ansvar för all spårvägsanknuten verksamhet. Alternativ A innebär en mer komplex planerings och beslutsprocess Alternativ B och C ger ett samlat ansvar för all trafikering Alternativ B har flest fördelar ur ett resenärsperspektiv Alternativ B ger lika relationer till alla operatörer och konkurrensutsatt upphandling bör ge effektivitetsvinster. Alternativ B och C kräver en tydlig och balanserad ansvarsfördelning för infrastruktur Alternativ C innebär egen regi inom regionen. Ekonomiska konsekvenser Några ekonomiska beräkningar för respektive principalternativ har inte gjorts. Det ingår i den fortsatta processen efter val av principalternativ har gjorts. Däremot finns förslag på fördelning av ansvar och finansiering inom respektive modell: Alternativ A Alternativ A innebär att Göteborgs stad får fullt ekonomiskt ansvar för spårvagnstrafikens utveckling både avseende drift och investeringar. Modellen som utredaren föreslår innebär att regionen ger en fast årlig ersättning som utvecklas med nationell skattekraft och befolkningsutveckling i Göteborg. Det liknar alltså en skatteväxling. Därmed avsäger sig samtidigt VGR rådigheten över det ekonomiska utrymmet. Justering av regionens fasta ersättning förutsätter frivilliga överenskommelser som kan motiveras av strukturella förändringar. Det fasta beloppet utgår enligt utredarens förslag från spårvagnstrafikens nettokostnader enligt bokslut 2015 plus beslutade åtaganden som VGR gjort före 2016. Beslutade investeringar före 2016 motsvarar de 40 nya spårvagnar som är beställda. Göteborg får förutom det fasta beloppet de intäkter som tillfaller spårvägstrafiken. Intäkterna behöver beräknas med en schablonmodell som parterna kan enas kring, då det inte går att mäta exakt utfall av intäkter för spårvagnstrafiken i det sammanhängande

Datum 2017-01-26 5 (7) biljettsystemet, där spårvagnsresor ofta utgör en delresa i en större reskedja samt att det inte finns krav på att stämpla periodkort. Att Göteborg tar det fulla ekonomiska ansvaret för spårvagnstrafikens utveckling är en förutsättning för alternativ A, för att inflytande och finansiering ska balanseras. Det innebär t ex att staden ansvarar för kostnader för utökad trafik, ny depå osv. Bedömningen är att ekonomimodellen som föreslås är genomtänkt och kan fungera, men den är inte testad någonstans och det finns osäkerheter och komplexitet framförallt kopplat till möjligheten att bryta ut intäkter ur ett sammanhängande biljettsystem. Alternativ B innebär att VGR ansvarar för spårvagnstrafikens utvecklingskostnader, investering och driftskostnader avseende spårvagnar, depåer och trafikering. Alternativet utgår från att VGR övertar ägandet av spårvagnar och depåer (alt mycket långsiktiga hyresavtal för depåer). Göteborgs stad äger och ansvarar för infrastrukturen och finansieringen av dess utveckling. Enligt utredningens förslag upprättas ett särskilt avtal för VGRs nyttjande av banan (banavgift). Alternativ C motsvarar alternativ B avseende ekonomiskt anvar, men trafiken direkt-tilldelas och GSAB lyfts in som ett nytt helägt bolag inom VGR. Erfarenhet från kollektivtrafikbranschen är att kostnaderna har sänkts genom upphandling i konkurrens men det går inte att säga att direkttilldelning innebär högre kostnader. Rekommendation Regionstyrelsen rekommenderas att förorda alternativ B; att upphandla spårvagnstrafiken, av följande skäl; Alternativ B bedöms ge bäst förutsättningar för ett väl sammanhängande trafiksystem och sömlöst resande för resenären. Det bör vara det kriterium som väger tyngst. VGR som regional kollektivtrafikmyndighet har organiserat sitt ansvar för kollektivtrafiken genom Västtrafik. Västtrafik har i uppdrag att upphandla kollektivtrafiken i Västra Götaland. Att upphandla spårvägstrafiken följer den organisering som i övrigt gäller för kollektivtrafiken i länet. Det är också huvudregeln för svensk kollektivtrafik att upphandla trafiken. Även där spårvagnstrafik finns, i Stockholm och Norrköping, upphandlas trafiken. Skåne planerar för spårväg och även där kommer Skånetrafiken upphandla spårvagnstrafiken. Därmed finns erfarenheter från andra län att luta sig emot. Upphandling bedöms ge goda förutsättningar för tydliga roller och kostnadseffektivitet. Alternativet bedöms långsiktigt hållbart med tydliga roller och ansvar. Det är en modell som är väl beprövad. Detta till skillnad från alternativ A där vi ser en risk då modellen inte är beprövad och en risk i ekonomimodellen då ansvar för kostnader och intäkter inte hänger samman.

Datum 2017-01-26 6 (7) Vid en upphandling av spårvagnstrafiken enligt alternativ B gäller verksamhetsövergång. Det innebär att om något annat bolag än Göteborgs spårvägar vinner så är det nya företaget skyldiga att ta över personalen. Trafikslagsneutralt ansvar för infrastruktur Alternativ B innebär, enligt förslaget i utredningen, att staden fortsatt äger och ansvarar för spårinfrastrukturen/ spåranläggningen. I utredningen framgår att ett avtal för nyttjande av spåranläggning behövs för att tydliggöra ansvarsfördelningen avseende spåranläggningen. Tjänstemannarekommendationen för kommande avtal är att investeringskostnader och de kapitaltjänstkostnader som följer av dessa, åvilar staden liksom huvudregeln för övrig kommunal infrastruktur för kollektivtrafik i Västra Götaland, av följande skäl; Att staden har ansvar för spårinfrastrukturen, på samma sätt som övrig kommunal infrastruktur innebär att staden har inflytande och rådighet över hur spårvagnsnätet ska byggas ut kopplat till stadsplaneringen. Spårvagnsnätet är långsiktigt strukturerande för stadsutvecklingen och bör oavsett alternativ vara stadens ansvar och angelägenhet. Rådighet och finansieringsansvar bör därmed hänga samman. Att spårinfrastruktur och annan infrastruktur för kollektivtrafik hanteras på samma sätt avseende styrning och finansiering är viktigt för att undvika risk för en suboptimerad och snedvriden planering. Om t ex en part ansvarar för busskörfält och en annan för spårinfrastruktur finns stor risk att den ena eller andra parten förordar det trafikslag som blir billigast för den enskilda parten snarare än att utgå från vad som är bäst för samhället och resenären. Det innebär också att ansvaret för infrastruktur följer huvudparagrafen om anläggningar i mark, i Avtal om ansvar för kollektivtrafiken i Västra Götaland och stämmer därmed hur övriga 48 kommuner ansvarar för kollektivtrafikens infrastruktur. I enlighet med samma avtal bör överenskommelse om banavgift tas fram, som utgår från drift-och underhåll exklusive kapitaltjänstkostnader. För investeringar i infrastruktur kan, oavsett ovan, naturligtvis särskilda överenskommelser fortfarande göras om medfinansiering av infrastruktur, särskilt då staten också är involverad, såsom t ex i Västsvenska paketet och i den dialog som pågår kring Sverigeförhandlingen. Om parterna väljer att gå vidare med alternativ B kan det avtal som Region Skåne och Lunds kommun har upprättat vara ett värdefullt underlag. Processen framåt För att komma vidare i processen behöver nu VGR ta ställning till inriktning för fortsatt dialog med Göteborg. För att implementera en ny avtalsstruktur innan nuvarande avtal löper ut behöver Göteborg och VGR nå en principöverenskommelse om inriktning innan sommaren 2017.

Datum 2017-01-26 7 (7) Så snart parterna är överens om vilket principalternativ som man ska gå vidare med finns en rad frågor som behöver utredas djupare för att ta fram förslag till avtal. Nya avtal behöver tecknas 2018 för att förbereda implementering 2019 och avtal som kan börja gälla 1 januari 2020. (se skiss över tidplan på sid 25 i rapporten Analys av tre principalternativ) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Direktör Bilaga Slutrapport: Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg; Analys av tre principalternativ Slutrapport: Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg; Möjlig lösning i alternativ B och C Besluten skickas till Västtrafik AB ; vasttrafik@vasttrafik.se Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Analys av tre principalternativ RTM Konsult December 2016

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 1 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Förord Denna rapport sammanfattar analys av tre möjliga principalternativ för framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg. Analysen utgår från tidigare rapporter dels rapport om alternativ A som innebär en överlåtelse av befogenheten över spårvagnstrafiken till Göteborgs stad (RTM Konsult augusti 2016) och dels rapport som beskriver alternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken och alternativ C med överförande av ägandet av Göteborgs Spårvägar till regionen (RTM Konsult december 2016) Utredningen har genomförts på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Utredningen har genomförts av Stenerik Ringqvist under perioden oktober december. Arbetet har successivt redovisats för en beredningsgrupp med representanter för staden och regionen. Förslagen och analysen är utredarens och beskriver alternativen utifrån en möjlig lösning enligt utredarens slutsatser och rekommendationer. Varianter och alternativ i delar bör belysas närmare inför ett genomförande. Göteborg 19 december 2016 RTM Konsult Stenerik Ringqvist Rapporten är en del i arbetet med den framtida organisationen av spårvagnstrafiken i Göteborg. Arbetet har successivt redovisats för en beredningsgrupp med representanter för staden och regionen. Förslag och konsekvensbedömningar är utredarens. Beredningsgrupp: Eva Hessman, Stadsdirektör, Göteborg Stad Anders Johansson, Ekonomidirektör, Göteborgs Stad Ylva Löf, Avdelningschef, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Markus Landahl, Stadsjurist, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Ulrika Bokeberg, Avdelningschef, Kollektivtrafik&Infrastruktur, Västra Götalandsregionen Lars Hillerström, Finanschef, Västra Götalandsregionen Lina Kolsmyr, Chefsjurist, Västra Götalandsregionen Roger Vahnberg, vice VD Västtrafik

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 2 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Framtida organisation av spa rvagnstrafiken i Go teborg Analys av tre principalternativ INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 PRINCIPLÖSNING I ALTERNATIVEN... 4 PLANERINGS OCH BESLUTSPROCESS... 5 ORGANISATION... 6 AVTAL SOM KRÄVS... 7 ÖVERGÅNG TILL NY ORGANISATION... 7 KONSEKVENSBESKRIVNING... 8 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTREDNINGEN... 9 BAKGRUND... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR... 10 HUVUDPRINCIPER... 11 ANSVAR OCH ROLLFÖRDELNING... 11 KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM DEL I UTVECKLING AV STADEN... 12 LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA AVTAL... 13 2 PRINCIPALTERNATIVEN... 14 PRINCIPLÖSNING I ALTERNATIVEN... 15 PLANERINGS OCH BESLUTSPROCESS... 17 ORGANISATION... 19 ANSVAR FÖR SPÅRVAGNSTRAFIKENS GENOMFÖRANDE... 20 FINANSIERING AV SPÅRVAGNSTRAFIKEN... 21 3 GENOMFÖRANDE... 22 LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR... 22 PRINCIPMODELL FÖR ÖVERGÅNG TILL FRAMTIDA ORGANISATION... 24 PROCESS FÖR GENOMFÖRANDE AV NY ORGANISATION... 25 4 KONSEKVENSBESKRIVNING... 26 RESENÄRSPERSPEKTIVET... 27 STYRNING OCH ANSVARSFÖRHÅLLANDEN... 27 PLANERINGS OCH BESLUTSPROCESS... 28 FINANSIERING... 28 LEGALA RISKER... 29 EKONOMISKA RISKER... 30 KOSTNADSEFFEKTIVITET... 30 FÖRÄNDRINGSKOSTNADER... 30 KOMPLEXITET I FÖRÄNDRINGSARBETET... 31 5 SLUTSATSER... 31 BILAGA Sammanfattande konsekvensbeskrivning

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 3 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Sammanfattning Förutsättningar Genom det förändrade huvudmannaskapet 2012 med regionen som regional kollektivtrafikmyndighet överfördes den fulla rådigheten till regionen över all kollektivtrafik med undantag av spårvagnstrafiken där tidigare avtalskonstruktion kvarstår till december 2019. Dagens situation, med avtal mellan Västtrafik och Göteborgs stad samt avtal om spårvagnstrafikens drift mellan Gbg stad och Göteborgs Spårvägar, har tidigare konstaterats inte vara möjlig att förlänga efter 2019 varför en förändring är nödvändig. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt Alternativ A Alternativ B Alternativ C VGR överlämnar befogenheten till Göteborgs stad att ingå avtal om spårvagnstrafik VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi Rådigheten över spårvagnstrafiken måste formaliseras från januari 2020 genom något av de tre principalternativen. Alternativet A har utretts under våren 2016 i samarbete mellan VGR och Göteborgs stad 1. Alternativen B och C belyses i separat rapport 2 och en jämförande analys av de tre principalternativen redovisas i denna rapport. En viktig utgångspunkt i analysen är att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och kommunerna 3. Det förutsätter att båda parter på bästa sätt medverkar till att uppnå goda lösningar för medborgare och resenär inom alternativens ramar och intentioner. De föreslagna lösningarna för utformning av de tre principalternativen visar på en möjlig lösning som är den utredningen rekommenderar som bäst utifrån erfarenhet och genomförda analyser. Samtidigt är det ett antal osäkerheter som berör hur genomförandet bör ske, främst avseende legala och skattemässiga frågor, som kräver fördjupade analyser för att slutligt kunna ge tydliga rekommendationer i dessa frågor. Analysen visar att samtliga tre principalternativ är möjliga att genomföra och kan uppfylla de grundläggande kraven på en integrerad trafik och sömlöst resandet. Med rätt utformning och gemensam vilja att åstadkomma en attraktiv och effektiv 1 Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg stad Analys av möjlig lösning, RTM Konsult, augusti 2016 2 Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg, Möjlig lösning i alternativ B och C, december 2016 3 I huvudavtalets 8.1 står Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län. En förändrad organisation är nödvändig från 1 januari 2020 Kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och staden oberoende av organisationsmodell De tre principalternativen är möjliga att genomföra och kan uppfylla de grundläggande kraven på en integrerad trafik och sömlöst resande

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 4 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 kollektivtrafik innebär alternativen bra förutsättningar. Alternativen innebär dock vissa utmaningar som främst berör de interna relationerna mellan regionen och staden. Alla alternativen kräver förtydligande av ansvarsfördelning, främst avseende infrastruktur, för att skapa en långsiktig och stabil grund för planering och beslut om utveckling av kollektivtrafiken generellt och spårvagnstrafiken speciellt. Detta är en förutsättning för alternativ B och C men också angeläget för alternativ A. För att dagens oklarhet inte skall påverka val av framtida lösning (val av principalternativ) bör en överenskommelse som innehåller ett sådant förtydligande träffas före beslut om vilken framtida lösning som skall genomföras. Därigenom underlättas framtida diskussioner då både staden och regionen har tydliga principer att förhålla sig till och kan utifrån dessa planera och besluta om kollektivtrafikens utveckling. Principlösning i alternativen Alternativ A Göteborg stad har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. Den föreslagna modellen, med Gbg stad som huvudansvarig för spårvagnstrafiken och regionen för all övrig kollektivtrafik, förutsätter ett avtal som tillägg till nuvarande huvudavtal 4 mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland. Detta tilläggsavtal skall reglera ett övergripande och långsiktigt förhållande för samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Göteborgs Stad med Göteborgs stad som ansvarig för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. Alternativ B och C Regionen har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av fordon, depåer och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden är spårägare med ansvar för spåranläggningar. Regionen har full rådighet över spårvagnstrafikens omfattning och utformning i alternativen B och C. I alternativ B upphandlas spårvagnstrafikens drift och i alternativ C utförs trafiken av regionen i egen regi. Fordon och depåer ägs (eller hyrs) av regionen. Utredningen har utgått från att spåren ägs av staden och att staden därmed är ansvarig spårägare med det som följer av detta ansvar. I tidigare utredningar har också detta förordats. Relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikens utförande (genom upphandlad operatör eller i egen regi) regleras i ett banavtal som omfattar tillgänglighet till spåranläggning, standard på spåranläggningen och de avgifter som regionen skall erlägga för utnyttjandet av spåranläggningen enligt principer i huvudavtalet och tillägg till detta. Banavgifter bör fastställas för en längre tidsperiod och beroende av utnyttjande (t ex fast avgift + avgift per tågkm). Ansvarsfördelningen behöver regleras och förtydligas i en separat överenskommelse, i första hand avseende infrastruktur Staden har full rådighet och helhetsansvar för spårvagnstrafiken i alternativ A Avtal mellan regionen och staden krävs som reglerar ansvar och åtagande Regionen har full rådighet över spårvagnstrafikens omfattning och utformning i alternativen B och C Staden har ansvar för spår och i banavtal regleras standard och banavgifter som regionen skall betala 4 Huvudavtalet avser avtalet från 2011 mellan regionen och kommunerna om ansvar för kollektivtrafiken från 2012

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 5 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Planerings- och beslutsprocess Alternativ A innebär behov av en formaliserad planeringsprocess med bindande åtaganden för både regionen och staden. En integrerad kollektivtrafik, där ansvaret för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat, förutsätter gemensamma beslut om övergripande utveckling av kollektivtrafiken. Den föreslagna lösningen ställer därför krav på en formalisering av både planerings och beslutsprocesser. Beslutsprocessen sammanfattas i fyra principiella steg Formaliserad och gemensam planerings och beslutsprocess krävs i alternativ A 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan antas av regionen och staden 2. Staden beslutar om genomförandeplan för spårvagnstrafiken inom ramen för strategisk utvecklingsplan. Regionen infogar genomförandeplanen i trafikförsörjningsprogrammet för regionen 3. Regionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt som överförs till staden i ett verksamhetsuppdrag som reglerar stadens åtagande att genomföra spårvagnstrafiken avseende linjenät och minsta utbud 4. Staden avtalar med GSAB (eller genomför i egen regi) att utföra trafiken enligt verksamhetsuppdraget och GSAB utför detta som operatör samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik En tydlig planerings och beslutsprocess krävs också i alternativen B och C men kan ske i en enklare modell jämfört med alternativ A. Behovet är likartat vad gäller kraven på en långsiktig strategisk utvecklingsplan som tydliggör en gemensam inriktning både avseende trafikering, utbyggnad av infrastruktur och stadsutveckling och som kan utgöra underlag för långsiktiga åtaganden och beslut. Denna plan tas fram av regionen efter samråd med staden och ingår som förutsättning för regionens trafikförsörjningsprogram. Fig. Planeringsprocess i alternativ A Samordnad planerings och beslutsprocess krävs i alternativ B och C Regionen har ensam ansvaret för beslut om trafikering men är beroende av samverkan med staden avseende infrastruktur och stadsutveckling. I ett samverkansavtal bör därför stadens och regionens åtaganden preciseras vad avser investeringar i infrastruktur och andra investeringar. Samverkansavtalet bör också innehålla överenskommelser om finansiering och med eventuella avsteg från de huvudprinciper som överenskommits i huvudavtalet eller tillägg till detsamma. Samverkansavtalet utgör ett bindande åtagande för både regionen och staden och där förändringar kräver enighet mellan regionen och staden. Fig. Planeringsprocess i alternativ B och C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 6 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Organisation Alternativ A innebär att ansvaret och rådigheten över spårvagnstrafiken överförs till Göteborgs stad som får ett entydigt ansvar för både trafikering och spåranläggningar. Förslaget innebär att Göteborg stad får ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. I ett avtal regleras villkor för överlämnandet av ansvaret för spårvagnstrafiken. Genom avtalet ges Gbg stad ansvar som behörig myndighet och befogenhet att Besluta om spårvagnstrafikens omfattning Besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Regionen "RKM" Västtrafik Upphandlade kontrakt Trafikoperatör exkl spårväg Besluta om tilldelning av kontrakt i egen regi (GSAB) eller upphandla i konkurrens..och Gbg stad åtagande omfattar att genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Regionen "RKM" Verksamhets uppdrag Alternativ A Göteborgs stad "behörig myndiighet" Spårägare och "banhållare" Trafik i egen regi direkttilldelat kontrakt Göteborgs stad I alternativ B och C får regionen rådigheten över spårvagnstrafiken och genomför den genom konkurrensutsatt upphandling i alternativ B och i egen regi alternativ C. I alternativ B upphandlas spårvagnstrafiken och genomförs enligt kontrakt med fristående operatör. Fordon ägs av regionen (Västtrafik) liksom avtal om tillgång till eller ägande av depåer som Västtrafik tillhandahåller till anlitad operatör enligt villkor reglerade i samband med upphandling. I alternativ C utför regionen trafiken i egen regi i separat bolag som föreslås ägt av Västtrafik. Detta spårvagnsbolag ges ett direkttilldelat kontrakt och äger fordon och har avtal eller äger depåer och har helhetsansvaret för spårvagnstrafikens drift. Samverkan avseende spåranläggning regleras i ett banavtal mellan staden som banhållare, i alternativ B med Västtrafik och i alternativ C med regionens spårvagnsbolag som utför trafiken. Banavtalet reglerar tillgänglighet och standard för spår samt banavgifter för utnyttjande av spåranläggningen som betalas av regionen. Västtrafik Upphandlade kontrakt Trafikoperatör Regionen "RKM" Västtrafik Trafik i egen regi Direkttilldelat kontrakt Banavtal? Alternativ B Alternativ C Spårägare och "banhållare" GSAB Göteborgs stad Spårägare och "banhållare"

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 7 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Avtal som krävs Ett införande av alternativen A innebär behov av avtalsreglering av ett antal områden som kan sammanfattas i följande tre huvuddelar: 1. Avtal som reglerarar relationen mellan staden och regionen avseende ansvarsfördelning för infrastruktur 2. Avtal som reglerar planerings och beslutsprocess. 3. Avtal som reglerar fast årligt belopp och intäktsfördelning Ett införande av alternativen B eller C innebär behov av avtalsreglering av ett antal områden som kan sammanfattas i följande fyra huvuddelar: 1. Avtal som reglerarar relationen mellan staden och regionen avseende ansvarsfördelning för infrastruktur 2. Avtal som reglerar planerings och beslutsprocess. 3. Avtal (Banavtal) som reglerar relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikering 4. Avtal om överlåtelse som reglerar villkor och former för övertagande av fordon och depåer i alternativ B och övertagande av fordon, depåer och spårvagnsverksamheten i alternativ C Övergång till ny organisation Genom det förändrade huvudmannaskapet 2012 med regionen som regional kollektivtrafikmyndighet överfördes rådigheten över all kollektivtrafik med undantag av spårvagnstrafiken där tidigare avtalskonstruktion kvarstår till december 2019. Rådigheten över spårvagnstrafiken måste formaliseras från januari 2020 genom något av de tre principalternativen. En övergång från dagens organisation till en ny organisation enligt alternativ A innebär i huvudsak avtal som reglerar ansvar och befogenheter mellan regionen och staden och med överenskommelse om ekonomiskt bidrag från regionen. I övrigt är det främst legala aspekter i kollektivtrafiklagen och EU kollektivtrafikförordning som måste beaktas. Alternativ B och C innebär dessutom förändringar som har legala och skattemässiga effekter som följd av övertagande av tillgångar och i alternativ C dessutom spårvagnsverksamheten som särskilt måste beaktas. Principen med en ekonomiskt neutral överlåtelse bör vara övergripande och skatteeffekter bör därför också beaktas vid prissättning av tillgångar och verksamhet som övertas av regionen från staden. Det innebär en prissättning som neutraliserar övertagandet så att det inte medför någon ekonomisk fördel för varken staden eller regionen. Denna neutralitet i övertagandet utgör en grundläggande förutsättning för övertagande av fordon, depåer och verksamhet i alternativen B och C. Fastställande av köpeskilling bör baseras på dessa principer. För att klarlägga en rimlig prissättning krävs utöver värderingar av tillgångar och skulder/åtaganden också fördjupade utredningar som klarlägger de legala och skattemässiga förutsättningarna. Införandet skall ske senast 1 januari 2020 och alla formella avtal behöver tecknas senast hösten 2018. En principöverenskommelse om genomförande måste träffas hösten 2017 för att möjliggöra genomförandet särskilt avseende alternativ B. De kompletterande utredningar som krävs för beslut om alternativ måste genomföras i början av 2017 och beslut om alternativ bör ske senast under våren 2017. Avtal krävs som reglerar samverkan mellan staden och regionen Avtal och överenskommelser måste träffas under 2017 för att möjligöra ett genomförande till 1 januari 2020 Beslut om principalternativ bör ske våren 2017

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 8 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Konsekvensbeskrivning Utredningen beskriver så långt möjligt alternativens konsekvenser som kan vara underlag för val av principlösning. Utredningen belyser också frågeställningar som kräver fördjupade analyser och förhandlingar för att kunna ge entydiga svar vad alternativen innebär i sina detaljer men som i huvudsak kan hanteras i samband med genomförandet. Den genomförda analysen och konsekvensbeskrivningen visar på olika komplexitet och effekter av alternativen. Den övergripande frågan om val av framtida princip för spårvagnstrafiken kan sammanfattas i Fig. Huvudfrågan som påverkar val av principlösning Stadens rådighet över spårvagnstrafiken kontra regionens samlade ansvar för all trafikering. Analysen kan sammanfattas i några övergripande kännetecken som har olika konsekvenser. Alternativ A ger staden ett samlat ansvar för all spårvägsanknuten verksamhet Alternativ A innebär en mer komplex planerings och beslutsprocess Alternativ B och C ger regionen ett samlat ansvar för all trafikering Alternativ C innebär egen regi inom regionen. Alternativ B har flest fördelar ur ett resenärsperspektiv genom ett entydigt och likartat ansvar för all kollektivtrafik Alternativ B ger lika relationer till alla operatörer och konkurrensutsatt upphandling bör ge effektivitetsvinster. Alternativ B och C kräver en tydlig och balanserad ansvarsfördelning för infrastruktur Alternativ A ger staden rådighet över spårvagnstrafiken. Fördelen med denna rådighet är främst ett sammanhållet ansvar för all spårvägsverksamhet där staden i alternativ A har det fulla inflytandet och ekonomiska ansvaret för både infrastruktur och trafikering. Grundprincipen för regionens samlade ansvar för kollektivtrafikens genomförande bygger på samordnad och trafikslagsneutral verksamhet med all trafik upphandlad i konkurrens. Huvudavtalets principer om ansvarsfördelning mellan regionen som ansvarig för genomförandet av trafiken och kommunerna som huvudansvariga för infrastruktur är också grundläggande. Det innebär därmed ett ansvar för spårvagnstrafiken för både regionen och staden som förutsätter en reglerad ansvarsfördelning för infrastruktur och är en förutsättning för både alternativ B och alternativ C. Alternativ B ger ett sammanhållet ansvar för all trafikering med lika relation till operatörer oberoende av trafikslag och med huvudansvar för infrastruktur hos staden som regleras i ett banavtal mellan regionen och staden. Alternativ C innebär att regionen bedriver spårvagnstrafiken i egen regi medan övrig kollektivtrafik upphandlas i konkurrens. Alternativen har olika fördelar och nackdelar. Val av alternativ måste baseras på politiska avvägningar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 9 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 1 Utgångspunkter för utredningen Bakgrund Kollektivtrafikens organisation i Västra Götaland förändrades från januari 2012 i samband med ny kollektivtrafiklag och då regionen blev regional kollektivtrafikmyndighet. Nuvarande situation baseras på huvudavtalets 5 reglering av ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna från januari 2012. Spårvagnstrafiken regleras dessutom i avtal från 1998 med addendum gällande från 2012 och är träffat mellan Västtrafik och Göteborgs stad Trafikkontoret. Trafikkontoret/Trafiknämnden har i sin tur träffat entreprenadavtal med Göteborgs Spårvägar som förnyades från 2010 och gäller som längst till december 2019. Dessa avtal träffades under förutsättningen att Göteborgs stad också hade det huvudsakliga finansiella ansvaret för spårvagnstrafiken vilket var fallet t o m 2011. Avtalet mellan Västtrafik och Gbg stad Trafikkontoret kompletterades därför med addendum som tecknades i samband med att regionen blev regional kollektivtrafikmyndighet enligt ny kollektivtrafiklag från januari 2012. Detta avtal gäller tills vidare med en uppsägningstid av tre månader. Detta tillägg förutsågs gälla under en övergångstid, för att senare ersättas av annat avtal vilket ej skett. Utöver avtalet med addendum har också en överenskommelse träffats 2014 som omfattar en arbetsordning för samarbetet mellan Västtrafik och Göteborg stad Trafikkontoret. Genom ombildning 2012 med Västra Götalandsregionen som regional kollektivtrafikmyndighet och med gällande lagstiftning kan nuvarande avtalskonstruktion inte förlängas. En förändrad organisation och avtalsstruktur är därför nödvändig och måste vara genomförd till 1 januari 2020 då nuvarande avtal upphör. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt Alternativ A Alternativ B Alternativ C VGR överlämnar befogenheten till Göteborgs stad att ingå avtal om spårvagnstrafik VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi Alternativet A har utretts under våren 2016 i samarbete mellan VGR och Göteborgs stad 6. Alternativen B och C belyses i separat rapport 7. I denna rapport redovisas en jämförande analys av de tre principalternativen. 5 Huvudavtalet avser avtalet mellan regionen och kommunerna som tecknades 2011 och reglerar ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götaland från 1 januari 2012 6 Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg stad Analys av möjlig lösning, RTM Konsult, augusti 2016 7 Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg, Möjlig lösning i alternativ B och C, december 2016

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 10 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Förutsättningar och avgränsningar En beskrivning av de analyserade alternativen genom en jämförelse med dagens förhållande är inte relevant eftersom det inte är möjligt att fortsätta med dagens situation. Utredningen beskriver därför principalternativen med förslag till lösningar och med en jämförelse av alternativen. Beskrivningen utgår bl a från krav och förutsättningar som legat till grund för utredningsuppdraget och utredarens erfarenheter från andra organisationer inom kollektivtrafikområdet i Sverige och internationellt. En utgångspunkt i analysen är att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och kommunerna 8. Det förutsätter att båda parter på bästa sätt medverkar till att uppnå goda lösningar för medborgare och resenär inom alternativens ramar och intentioner. Taktiskt agerande, som kan vara teoretiskt möjligt, förutsätts inte vara aktuellt vid beskrivning av de tre principalternativen. En väsentlig förutsättning för konsekvensbeskrivningen är att den utgår från att det aktuella alternativet genomförts. Ett införande kräver ett antal avtal och nya planerings och beslutsprocesser som i sig innebär en komplexitet. Detta belyses översiktligt i separat avsnitt som beskriver införandet av alternativen. Utgångspunkten för utredningen är att regionen och Gbg stad kommer överens om en långsiktigt hållbar lösning och där ingår också frågan om tillgång till fordon, depåer och spår. I principalternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken förutsätter det att regionen har tillgång till fordon och depåer för att vara ett reellt alternativ. Detta principalternativ bygger därför på att Gbg stad överlåter fordon och tillgång till depåer för att möjliggöra upphandling i konkurrens. Om regionen inte förfogar över fordon och depåer utan staden svarar för fordon och depåer med begränsad tillgång för andra än GSAB innebär det också risker i form av "otillbörligt stöd" och "utnyttjande av dominerande ställning". Denna lösning bedöms därför olämplig av både logiska och legala skäl. Beskrivningarna begränsas till att belysa spårvagnsdelen. GSAB har idag två dotterbolag, GS Buss och GS Trafikantservice, som inte har direkt samband med spårvagnsverksamheten. GS Buss förutsätts i utredningen fortsatt vara ett separat bolag. Utredningen har inte genomfört någon analys av effekter på detta bolag som följd av redovisade förslag avseende spårvagnstrafiken. Beträffande GS Trafikantservice bedriver bolaget tjänster som upphandlats och med kontrakt som längst till 2020. I denna utredning har förutsatts att GS Trafikantservice antingen avvecklas eller frikopplas från spårvagnsverksamheten och påverkar därmed inte genomförandet. Detta är dock antaganden som gjorts för att förenkla beskrivningarna av alternativen. Frågor om GS Buss och GS Trafikantservice framtida förhållanden behöver analyseras närmare inför ett genomförande. I beskrivningen förutsätts att staden är spårägare och därmed har huvudansvaret för spårvägens infrastruktur med därtill hörande krav på tillstånd som spårägare. Möjligheten att regionen övertar spårägandet är ett alternativ och några legala hinder bör inte föreligga för en sådan förändring. I utredning inför nytt avtal 2012 bedömdes det som olämpligt att regionen är spårägare. Denna fråga berörs inte närmare i denna utredning som därför utgår från att staden är spårägare. Ringlinjen, som är en ideell förening, bedriver verksamhet för att bevara äldre spårvagnar och använda dessa för särskild trafik. Verksamheten drivs under GSAB tillstånd som utövare av 8 I huvudavtalets 8.1 står Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 11 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 spårtrafik och svarar för spår i depå mm. Frågan om Ringlinjen behandlas inte i denna beskrivning men behöver belysas närmare inför ett genomförande av alternativen B och C. Huvudprinciper En grundläggande förutsättning för en framtida organisation och ansvarsfördelning avseende spårvagnstrafiken utgörs av de övergripande målen. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. Inflytande, ansvar och finansiering som upplevs balanserad och långsiktigt hållbar. Detta gäller för samtliga principalternativ och där de redovisade förslagen utformas från dessa övergripande mål Utöver de övergripande målen utgör nuvarande huvudavtal mellan regionen och länets 49 kommuner ett ramverk som utredningen skall förhålla sig till liksom gällande lagstiftning genom främst kollektivtrafiklagen och EU kollektivtrafikförordning. Det övergripande målet att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region utgör en central utgångspunkt. Målen och utvecklingsplanerna enligt K2020 och arbetet med målbild för 2035 utgör en gemensam grund för utvecklingen som behöver vidareutvecklas för att ingå i en tydlig strategi och utvecklingsplan för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet och med tydligt fokus på stadstrafiken. Kollektivtrafiken skall upplevas som ett integrerat system och erbjuda sömlöst resande. I detta ingår funktioner som gemensamma prisstrategier och enhetlig prissättning, gemensamt biljettsystem, samordnad information och kundservice och samordnade störningsåtgärder. För att erbjuda detta är det viktigt att resenären möter ett samlat och samordnat kollektivtrafiksystem under varumärket Västtrafik. Samordning mellan olika trafikslag utgör en väsentlig förutsättning för att åstadkomma ett effektivt och attraktivt integrerat kollektivtrafiksystem. Västtrafik bör därför ha den samordnande uppgiften i relation till alla operatörer inklusive spårvagnstrafiken. Ansvar och rollfördelning Kollektivtrafik som område kännetecknas av en komplexitet i skärningspunkt mellan politik och affär. Utgångspunkterna för politiken utgörs av samhällsnyttan och för affären kollektivtrafik av ekonomiskt resultat. Den teoretiska rollfördelningen tydliggörs enligt figuren där de tre parterna i dialogen har olika roller och ansvar. Medborgaren deltar i medborgardialogen som sker mellan medborgaren och politiken där utgångspunkten utöver individintresset är samhällsnyttan. Resenärsdialogen sker mellan resenären (kunden) och trafikutövaren där utgångspunkten är baserad på marknadsförutsättningar. Resenären ser här utifrån det egna intresset och vad man betalar för tjänsten till skillnad från medborgardialogen där krav också ställs på samhället att erbjuda tjänsten (med subvention). Dessa två dialoger med olika utgångspunkter skall balanseras i det samhällsåtagande och de kontrakt och regelverk som styr utförandet av tjänsten kollektivtrafik. Rollfördelningen i denna modell är teoretiskt tydlig kommuner/landsting/region svarar för

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 12 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 medborgardialog och översätter detta i ägardirektiv, trafikförsörjningsprogram och utvecklingsplaner som genomförs av trafikutövaren baserat på marknadsbedömningar och i relationen till resenären. För Västsverige kan denna modell användas för att få ökad förståelse för rollfördelning mellan regionen/kommunen som ansvarig för medborgardialogen och Västtrafik, med anlitade operatörer som utförare av tjänsten och ansvarig för resenärsdialogen. Resenärsdialogen sker här i relation till Västtrafik och dess operatörer där Gbg Spårvägar idag är en av många operatörer. Denna grundmodell är också förutsättning för att erbjuda ett sammanhållet system som tillhandahålles av Västtrafik och dess operatörer under varumärket Västtrafik och är en väsentlig utgångspunkt för utredningens förslag. Kollektivtrafiken som del i utveckling av staden Generellt är det kommunerna som genom sitt inflytande över markanvändningen har störst rådighet över de bebyggelsestrukturer som ger förutsättningar för kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi. Det strategiska ansvaret för kollektivtrafikens planering och finansiering ligger dock på regional nivå, hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverket är ytterligare en berörd part, genom ansvar för en stor andel av transportinfrastrukturen och dess finansiering genom statliga medel. Det finns förstås fler aktörer, både offentliga och privata, som på olika sätt påverkar förutsättningarna för kollektivtrafiken. I praktiken innebär det att ansvaret för kollektivtrafiken, liksom kopplingen mellan kollektivtrafik och bebyggelseplanering, sprids mellan flera olika aktörer vilket gör samordningen mellan dem till en helt avgörande fråga. Samspelet åskådliggörs utifrån de sex nyckelområdena för kollektivtrafiken som visar på den mest vanliga fördelningen mellan inflytande och ansvar/finansiering i Sverige idag. Fig. Principmodell för inflytande och finansiering av stadstrafik normalmodell för Sverige med region/landsting som regional kollektivtrafikmyndighet (heldragen linje=huvudansvar, streckad linje=medverkar/bidrar) Behovet av en bred samverkan är uppenbar. Kollektivtrafiken kan inte hanteras isolerat från planering av staden. Det övergripande målet om en hållbar stadsutveckling och att skapa nytta för medborgare och samhälle kräver ett helhetsperspektiv som förutsätter en samplanering och samhandling. Åtgärder enbart inom kollektivtrafiksystemet, som den regionala kollektivtrafikmyndigheten har formell rådighet över, ger mindre effekter på kollektivtrafikens

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 13 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 attraktivitet och ekonomi jämfört med förutsättningarna för kollektivtrafiken som ligger inom kommunens rådighet genom det kommunala planmonopolet. Utan gemensamt agerande mellan berörda organisationer riskeras de goda lösningarna som är beroende av åtgärder och åtaganden från flera aktörer. Långsiktigt hållbara avtal Behovet av långsiktighet måste säkerställas för att skapa stabila förutsättningar för beslut som innebär betydande ekonomiska åtaganden. Det avser t ex investeringar i spåranläggningar och fordon men också i beslut om bebyggelse och stadsutveckling, investeringar som har mycket lång livslängd och inte kan ändras under överskådlig tid. Detta ställer krav på tydliga och förankrade principer som kan möta förändrade förutsättningar över tid. En förutsättning för långsiktigt hållbara avtal är också att principer och regleringar av ansvar och befogenheter följer gällande svenska lagar och EU rätt för att garantera en legalt stabil situation. För att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för utveckling av kollektivtrafiken är en tydlig och logisk ansvarsfördelning mellan kollektivtrafikmyndigheten och kommunen/staten avgörande. I denna utredning begränsas beskrivningen till förhållandet mellan region och kommun. Dagens huvudavtal och lagstiftning utgör ramen för detta men där förtydliganden krävs i ett antal frågor. Detta skiljer sig inte åt mellan alternativen. Särskilt berör detta ansvar för infrastruktur och avgränsning mellan investeringar i infrastruktur och drift och underhåll av infrastruktur och kollektivtrafikens driftkostnader. I samband med att nya avtal och organisationsmodell för spårvagnstrafiken krävs från 1 januari 2020 är det också ett lämpligt tillfälle att skapa de långsiktiga spelreglerna för ansvarsfördelningen där det idag saknas en samsyn eller finns oklarheter. Utgångspunkt för detta är huvudavtalets principer om att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för både regionen och kommunerna. Kriterier som kan vara utgångspunkt för att uppnå långsiktiga och stabila förutsättningar för både kollektivtrafikmyndighetens och kommunens agerande kan sammanfattas i följande tre punkter: Logisk och balanserad Trafikslagsneutral Stabil över tid Ansvarsfördelningen behöver regleras och förtydligas i första hand avseende infrastruktur i en separat överenskommelse. Detta har även sagts i samband med förändringen 2012 men inte fullföljts. För att dagens oklarhet inte skall påverka val av framtida lösning (val av principalternativ) bör en sådan överenskommelse träffas före beslut om vilken framtida lösning som skall genomföras. Därigenom underlättas framtida diskussioner då både staden och regionen har tydliga principer att förhålla sig till och kan utifrån dessa planera och besluta om kollektivtrafikens utveckling. I denna beskrivning förutsätts att sådan överenskommelse träffats och som är neutral i relation till de tre principalternativen.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 14 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 2 Principalternativen En möjlig lösning i alternativ A har tidigare redovisats i separat utredning 9 liksom en möjlig lösning för alternativen B och C som redovisas i separat rapport 10. I samtliga alternativ beslutar regionen om trafikförsörjningsprogram, biljettpriser och trafikpliktsbeslut enligt kollektivtrafiklagens regelverk som inte medger en delegering av dessa beslut. De tre principalternativen beskrivs översiktligt enligt följande. Alternativ A Alternativ A innebär att regionen överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik Gbg stad beslutar om spårvagnstrafikens omfattning inom ramen för gemensamt antagen utvecklingsplan för kollektivtrafiken Gbg stad beslutar om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Gbg stad beslutar om tilldelning av kontrakt att utföra trafiken (i egen regi eller upphandlad i konkurrens) Gbg stad svarar för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Alternativ B Alternativ B innebär att spårvagnstrafiken upphandlas som övrig spår och busstrafik. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om spårvagnstrafikens omfattning och trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik Driften upphandlas i konkurrens av Västtrafik Vid eventuell annan anbudsvinnare än GSAB sker verksamhetsövergång för berörd personal Västtrafik/VGR äger/leasar vagnar samt har rådighet över depåer VGR svarar för alla kostnader hänförliga till driften av spårvagnstrafiken Staden äger och har ansvar för spåren avtal behövs för drift o underhåll Alternativ C Alternativ C innebär att VGR tar över ägandet av spårvagnsverksamheten med direkttilldelning av trafiken eller i egenregiverksamhet. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om spårvagnstrafikens omfattning och trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik VGR tar över ägandet av spårvagnsverksamheten avseende driften av spårvagnstrafiken Driften direktupphandlas eller blir egenregiverksamhet Västtrafik/VGR äger/leasar vagnar samt har rådighet över depåer VGR svarar för alla kostnader hänförliga till driften av spårvagnstrafiken Staden äger och har ansvar för spåren avtal behövs för drift o underhåll 9 Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg stad Analys av möjlig lösning, RTM Konsult, augusti 2016 10 Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg. Möjlig lösning i alternativ B och C, RTM Konsult, december 2016

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 15 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Principlösning i alternativen Alternativ A Göteborg stad har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. Den föreslagna modellen, med Gbg stad som huvudansvarig för spårvagnstrafiken och regionen för all övrig kollektivtrafik, förutsätter ett avtal som tillägg till nuvarande huvudavtal 11 mellan regionen och kommunerna i Västra Götaland. Detta tilläggsavtal skall reglera ett övergripande och långsiktigt förhållande för samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Göteborgs Stad med Göteborgs stad som ansvarig för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. Detta avtal behöver reglerera principerna och villkoren för överlämnande av befogenheten avseende spårvagnstrafiken och omfattar: samverkan i planering och beslutsprocess om trafikens utbyggnad och omfattning befogenheter och åtaganden som överförs till Gbg stad villkor för att säkerställa integrerat kollektivtrafiksystem principer för finansiering av spårvagnstrafiken Uppdraget om överlämnande av befogenheter innebär att Göteborgs stad ges status av behörig myndighet enligt EU förordningen och kan därmed besluta och träffa avtal om spårvagnstrafikens genomförande inom ramar som anges i avtalet, trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut. Avtalet innebär också att Gbg stad åtar sig att bedriva spårvagnstrafik i minst en omfattning som motsvarar linjenätet, utbudet och standardnivån i spårvagnstrafiken när avtalet träffas. Det är en följd av det finansieringsutrymme som överlämnas från regionen till staden och enbart avsett att användas för spårvagnsverksamhet. Genom detta avtal ges Gbg stad befogenhet att Besluta om spårvagnstrafikens omfattning Besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Besluta om tilldelning av kontrakt med GS AB att utföra trafiken alternativt att utföra trafiken i egen regi eller upphandla i konkurrens..och Gbg stad åtagande omfattar att genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnsverksamheten Genom att Göteborgs stad får full rådighet och fullt ansvar för spårvagnstrafiken samt erhåller intäkter hänförliga till spårvagnstrafiken ges staden därmed ett fullt resultatansvar för spårvagnstrafiken. 11 Huvudavtalet avser avtalet från 2011 mellan regionen och kommunerna om ansvar för kollektivtrafiken från 2012

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 16 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Avtalet om överlämnande av befogenheter reglerar samverkan och ansvarsfördelning mellan regionen och Gbg stad. Den föreslagna principmodellen bygger på fem grundpelare 1. VGR som regional kollektivtrafikmyndighet beslutar om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt och överlämnar till Göteborgs stad att, inom ramen för gemensam strategisk utvecklingsplan, planera, finansiera, träffa avtal och genomföra spårvagnstrafiken. Regionen ersätter staden med ett fast årligt belopp. 2. Samarbete i planering etableras som leder fram till genomförandeplaner som ligger till grund för investeringar och trafikering både avseende spårvagnstrafiken som övrig kollektivtrafik 3. Gbg stad åtaganden regleras i ett verksamhetsuppdrag enligt trafikpliktsbeslutet 12 som definierar linjenät och minsta trafikutbud. Detta baseras på genomförandeplan för spårväg som tas fram och antas av Gbg stad. Gbg stad har ansvaret för genomförande och finansiering av spårvagnstrafiken. 4. Den operativa verksamheten och samspelet mellan regionen/västtrafik och dess operatörer sker under ledning av Västtrafik i alla frågor som berör kund och omfattar också spårvagnstrafiken 5. Den operativa verksamheten avseende intern organisation av spårvagnstrafiken sker under ledning av Göteborgs stad som organiserar spårvagnstrafiken i egen regi eller genom kontrakt med eget bolag. Alternativ B och C Regionen har ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av fordon, depåer och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden är spårägare med ansvar för spåranläggningar. Regionen har full rådighet över spårvagnstrafikens omfattning och utformning i alternativen B och C. I alternativ B upphandlas spårvagnstrafikens drift och i alternativ C utförs trafiken av regionen i egen regi. Fordon och depåer ägs (eller hyrs) av regionen. Utredningen har utgått från att spåren ägs av staden och att staden därmed är ansvarig spårägare med det som följer av detta ansvar. I tidigare utredningar har också detta förordats. Relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikens utförande (genom upphandlad operatör eller i egen regi) regleras i ett banavtal som omfattar tillgänglighet till spåranläggning, standard på spåranläggningen och de avgifter som regionen skall erlägga för utnyttjandet av spåranläggningen enligt principer i huvudavtalet och tillägg till detta. Banavgifter bör fastställas för en längre tidsperiod och som en årlig avgift beroende av utnyttjande (t.ex. fast avgift + avgift per tågkm). Detta innebär att spårägaren har ansvaret att tillhandahålla spåranläggningen med avtalad tillgänglighet och standard och med en avtalad ersättning. I utredningen ingår inte att analysera utformning av banavtal med banavgifter och behöver utredas närmare inför ett genomförande. 12 Trafikpliktsbeslutet innebär enligt EU förordningen att myndigheten definierar den trafik med linjenät och utbud som skall omfattas av ett offentligt åtagande. (eng. Public Service Obligation)

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 17 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Planerings- och beslutsprocess Huvudprinciper Kollektivtrafiken kan inte hanteras isolerat från planering av staden. Det övergripande målet om en hållbar stadsutveckling och att skapa nytta för medborgare och samhälle kräver ett helhetsperspektiv som förutsätter en samplanering och samhandling. Dagens samhällsstrukturer utgår från frivilligt samarbete medan formella beslut behandlas sektorsvis och organisationsvis. Utan gemensamt agerande mellan berörda organisationer riskeras de goda lösningarna som är beroende av åtgärder och åtaganden från flera aktörer. Kollektivtrafiken är särskilt beroende av en samplanering av bebyggelse, stadsutveckling och infrastruktur. Dessa delar avgör sammantaget de grundläggande förutsättningarna för kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi. Kund och resenärsdialog Kollektivtrafiken erbjuds som ett integrerat och sammanhållet trafiksystem. Det ställer också krav på att resenären möter en samlad information och erbjuds tjänster för hela systemet vid ett och samma tillfälle. Dessa krav omsätts i funktioner och system som tillhandahålls av Västtrafik som ansvarig för det samlade kollektivtrafiktjänsten i Västra Götaland. Regionen som regional kollektivtrafikmyndighet fastställer priser och betalsystem i all kollektivtrafik i Västra Götaland och skiljer sig inte åt mellan principalternativen. Den operativa verksamheten gentemot kund sker under varumärket Västtrafik. Det innebär att all kontakt med kunden i resenärsdialogen sker med Västtrafik. Informationskanaler och säljkanaler sker under varumärket Västtrafik samtidigt som det i praktiken till stor del utförs av anlitade operatörer som då verkar under varumärket Västtrafik. För att säkerställa en effektiv och integrerad trafik krävs samordning av vissa funktioner. Det gäller t ex system för kollektivtrafikprioritering och system för kommunikation. Detta har successivt byggts ut med system för t ex signalprioritering (KomFramsystemet). Dessa system förutsätter en samordnad och enhetlig funktion där också prioriteringsfrågor mellan kollektivtrafikfordon utgör en väsentlig del. Västtrafik har idag ett integrerat IT system som knyter samman de olika planerings och kundfunktionerna. Detta omfattar system för planering i samarbete med trafikoperatörer som leder till trafikeringsplaner och tidtabeller som i sin tur utgör grund för informationssystem gentemot kund men också underlag för trafikledning och störningssamordning. Allt mer avancerade system för prioritering utvecklas och vid implementering av sådana system krävs trafikslagsövergripand samordning. Gränssnitt mot biltrafikens signalsystem är också avgörande och samarbete med gemensamma funktioner och lösningar är nödvändiga. För de rent interna funktionerna hos trafikföretagen krävs ingen samordning men samma system för information och kommunikation kan med fördel användas och därmed åstadkomma en kostnadseffektivare lösning även om företagens interna funktioner och tjänster utformas separat utifrån företagens specifika behov och förutsättningar. Planerings och beslutsprocess Alternativ A innebär behov av en formaliserad planeringsprocess med bindande åtaganden för både regionen och staden. En integrerad kollektivtrafik, där ansvaret för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat, förutsätter gemensamma beslut om övergripande utveckling av kollektivtrafiken. Den föreslagna lösningen ställer därför krav på en formalisering av både planerings och beslutsprocesser. Beslutsprocessen sammanfattas i fyra principiella steg

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 18 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan antas av regionen och staden 2. Staden beslutar om genomförandeplan för spårvagnstrafiken inom ramen för strategisk utvecklingsplan. Regionen infogar genomförandeplanen i trafikförsörjningsprogrammet för regionen 3. Regionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt som överförs till staden i ett verksamhetsuppdrag som reglerar stadens åtagande att genomföra spårvagnstrafiken avseende linjenät och minsta utbud 4. Staden avtalar med GSAB (eller genomför i egen regi) att utföra trafiken enligt verksamhetsuppdraget och GSAB utför detta som operatör samordnat med övrig trafik under ledning av Västtrafik En tydlig planerings och beslutsprocess krävs också i alternativen B och C men kan ske i en enklare modell jämfört med alternativ A. Behovet är likartat vad gäller kraven på en långsiktig strategisk utvecklingsplan som tydliggör en gemensam inriktning både avseende trafikering, utbyggnad av infrastruktur och stadsutveckling kan utgöra underlag för långsiktiga åtaganden och beslut. tas fram i samarbete mellan regionen och staden. Regionen ansvaret för beslut om trafikering men är beroende av med staden avseende infrastruktur och stadsutveckling. I ett samverkansavtal preciseras investeringar i infrastruktur och andra investeringar och utgör ett bindande åtagande för både regionen och staden och där förändringar kräver enighet mellan regionen och staden. Beslutsprocessen sammanfattas i fyra principiella steg 1. Gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan som utgör underlag för regionens trafikförsörjningsprogram 2. Regionen antar trafikförsörjningsprogram och beslutar om trafikplikt 3. Samverkansavtal mellan regionen och staden reglerar utbyggnad av spår och banavtal reglerar tillgång, standard och banavgifter 4. Regionen utför trafiken upphandlad (alt B) eller i egen regi (alt C) Fig. Planeringsprocess i alternativ A och som Denna plan har ensam samverkan Fig. Planeringsprocess i alternativ B och C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 19 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Organisation Alternativ A innebär att ansvaret och rådigheten över spårvagnstrafiken överförs till Göteborgs stad som får ett entydigt ansvar för både trafikering och spåranläggningar. Förslaget innebär att Göteborg stad får ett helhetsansvar för spårvagnstrafikens utveckling med finansiering av investeringar och genomförandet av spårvagnstrafiken. Staden erhåller intäkter från spårvagnstrafiken och ett fast årligt belopp från Västra Götalandsregionen. I ett avtal verksamhetsuppdrag regleras villkor för överlämnandet av ansvaret för spårvagnstrafiken. Genom avtalet ges Gbg stad befogenhet att Besluta om spårvagnstrafikens omfattning Besluta om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Besluta om tilldelning av kontrakt i egen regi (GSAB) eller upphandla i konkurrens..och Gbg stad åtagande omfattar att genomföra spårvagnstrafiken svara för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Regionen "RKM" Västtrafik Upphandlade kontrakt Trafikoperatör exkl spårväg Verksamhets uppdrag Alternativ A Göteborgs stad "behörig myndiighet" Spårägare och "banhållare" Trafik i egen regi direkttilldelat kontrakt I alternativ B och C får regionen rådigheten över spårvagnstrafiken och genomför den genom konkurrensutsatt upphandling i alternativ B och i egen regi alternativ C. Alternativ B upphandlas spårvagnstrafiken och genomförs enligt kontrakt med fristående operatör. Fordon ägs av regionen (Västtrafik) liksom avtal om tillgång till eller ägande av depåer som Västtrafik tillhandahåller till anlitad operatör enligt villkor reglerade i samband med upphandling. Regionen "RKM" Västtrafik Upphandlade kontrakt Trafikoperatör Banavtal? Göteborgs stad Spårägare och "banhållare" GSAB I alternativ C utför regionen trafiken i egen regi i separat bolag som föreslås ägt av Västtrafik. Detta spårvagnsbolag ges ett direkttilldelat kontrakt och äger fordon och har avtal eller äger depåer och har helhetsansvaret för spårvagnstrafikens drift. Regionen "RKM" Alternativ B Göteborgs stad Västtrafik Samverkan avseende spåranläggning regleras i ett banavtal mellan staden som banhållare, i alternativ B med Västtrafik och i alternativ C med regionens spårvagnsbolag som utför trafiken. Banavtalet reglerar tillgänglighet och standard för spår samt banavgifter för Trafik i egen regi Direkttilldelat kontrakt utnyttjande av spåranläggningen som betalas av regionen. Banavtalet utgör förutsättning för kontrakt med trafikoperatör och där trafikoperatören svarar för åtagandet i banavtalet som utförare av spårvagnstrafiken med erforderliga tillstånd. Alternativ C Daglig trafikledning sker i samverkan mellan trafikoperatör med ansvar för operatörens trafikledning och banhållare med ansvar för trafikledning i egenskap av banhållare. Alternativt Spårägare och "banhållare"

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 20 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 kan anlitad operatör (upphandlad i alternativ B och regionens spårvagnsbolag i alternativ C) tillhandahålla trafikledningstjänsten på uppdrag av banhållaren och då med en samlad trafikledning för trafikdrift och spårdrift. Hur organisationen utformas inom Göteborgs stad i alternativ A med ett samlat ansvar för både drift och spår och i alternativ B och C som spårägare har inte ingått i uppdraget. I alternativ A kan det ske samlat i ett bolag eller förvaltning men också uppdelat som idag mellan GSAB och Trafikkontoret. Motsvarande gäller rollen som spårägare i alternativ B och C där alternativa lösningar finns med separat bolag eller som del av Trafikkontoret. Motsvarande gäller för hur regionen organiserar verksamheten i alternativ B avseende fordon och depåer och i alternativ C dessutom med trafik i egen regi. I alternativ C bedöms dock mest lämpligt att trafiken drivs i separat bolag ägt av Västtrafik. Ansvar för spårvagnstrafikens genomförande Spårvagnar I alternativ A äger staden fortsatt spårvagnar och svarar därmed också för alla kostnader hänförliga till spårvagnar både befintliga och nya spårvagnar. I alternativ B och C föreslås ägandet av alla spårvagnar överföras till regionen (Västtrafik) som därmed får det fulla ansvaret för dessa spårvagnar samt får ansvar för inköp av nya spårvagnar. Depåer Befintliga depåer (Majorna, Rantorget och Slottsskogen) utgör strategiska tillgångar som kräver långsiktighet. I alternativ A ägs depåer av staden som har fullt ansvar för dessa. I alternativ B och C bör regionen (Västtrafik) ha full rådighet över depåer. Huvudalternativet bör vara att ägandet av befintliga depåer övergår till regionen men långsiktiga hyresavtal är också en möjlighet. I alternativ B och C ligger ansvaret för nya depåer entydigt hos regionen (Västtrafik) som beslutar om utformning m m. Enligt huvudavtalet skall lokalisering ske i samråd med kommun och fastighet tillhandahållas av kommunen enligt särskild överenskommelse. Principer behöver definieras avseende beslut om lokalisering och principer för villkor för tillgång till fastigheter för depåer. Trafikering I alternativ A beslutar staden om hur spårvagnstrafiken genomförs men inom de ramar som lagts fast i verksamhetsuppdraget som ger staden behörighet att besluta om spårvagnsverksamheten. I alternativen B och C sker beslut om spårvagnstrafiken på samma sätt som övrig kollektivtrafik d.v.s. Västtrafik beslutar om trafik enligt trafikförsörjningsprogram. Samråd med staden sker som en del i det normala samrådsförfarandet för övrig trafik. Stadens inflytande över spårvagnstrafiken sker i första hand i den planeringsprocess som föregår trafikförsörjningsprogram och omfattar strategisk utvecklingsplan och samverkansavtal om utveckling av kollektivtrafiken som för spårvagnstrafiken främst berör förändringar i spårvägsnätet. Genomförande av spårvagnstrafiken I alternativ A förutsätts att det operativa genomförandet av spårvagnstrafiken sker i samverkan med övrig kollektivtrafik i staden och regionen. Detta sker i ett nära samarbete mellan Västtrafik och operatörerna där spårvägen skall agera och medverka på samma sätt som övriga operatörer även om det inte sker genom ett direkt avtal mellan Västtrafik och GSAB. Koordineringen av

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 21 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 detta arbete sker av Västtrafik som beslutar om trafikering och tidtabeller baserat på operatörernas förslag. Modeller för detta samarbete finns idag och som utvecklas som del i samarbetet mellan Västtrafik och operatörerna. Det innebär också att gemensamma tekniska stödsystem används som också skall omfatta spårvagnstrafiken. I alternativ B är relationen till operatör samma för spårvagnstrafiken som övrig kollektivtrafik som innebär kontraktsmodell med resandeincitament och reglering av kvalitetskrav och ansvarsfördelning mellan Västtrafik och operatör. I alternativ C, med trafiken i egen regi, innebär det en styrning av det egna spårvagnsbolaget dels genom kontrakt som kan innehålla resandeincitament på motsvarande sätt som upphandlade kontrakt dels genom ägande t ex genom ägardirektiv. Relation till spårägare I alternativ A med staden som ansvarig för både trafikering och spår koordineras och genomförs den operativa verksamheten avseende spårvagnsdrift och spårunderhåll av Gbg stad genom egna förvaltningar och/eller bolag. Beträffande utbyggnad av nya spårlänker etc. ingår det i planeringsoch beslutsprocessen mellan staden och regionen och regleras i stadens planer för spårvägstrafiken och verksamhetsuppdraget. Alternativ B och C, med regionen som ansvarig för trafikering och staden ansvarig för spår, kräver ett banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och banavgifter enligt fastställda principer. Beträffande utbyggnad av nya spårlänker etc. ingår det i planerings och beslutsprocessen mellan staden och regionen och regleras i samverkansavtal. Finansiering av spårvagnstrafiken I alternativ A har staden det fulla ekonomiska ansvaret för spårvagnstrafiken och spåranläggningar. Principen som föreslås för finansiering i alternativ A sammanfattas i följande punkter: Göteborg stad svarar för alla kostnader för spårvagnstrafiken. Regionen beslutar om priser i kollektivtrafiken. Göteborgs stad erhåller intäkter från resande med spårvägstrafiken inom Göteborgs kommun (modell för intäktsfördelning krävs) Regionen ersätter staden med en fast årlig ersättning motsvarande bidrag till spårvagnstrafiken 2015 med tillägg för av regionen beslutade men ej genomförda åtaganden före 2016. Ersättningen indexeras med skattekraftsutveckling En möjlighet till omförhandling vid större strukturella förändringar eller ambitionsförändringar införs men förutsätter frivillig överenskommelse. Fig. Principmodell för finansiering i alternativ A

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 22 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 I alternativ B och C har regionen entydigt ansvar för genomförandet av spårvagnstrafiken och stadens åtagande begränsas till ansvar för spåranläggningen med därtill hörande åtaganden. Principen som föreslås för finansiering sammanfattas i följande punkter: Regionen svarar för alla kostnader för spårvagnstrafikens drift och beslutar om priser i kollektivtrafiken. Regionen svarar för alla kostnader hänförligt till fordon och depåer Staden är spårägare och svarar för alla kostnader för spåranläggning avseende investeringar, drift och underhåll Regionen erlägger en banavgift genom ett banavtal för utnyttjande av spår som också reglerar tillgång och standard Banavgiften föreslås utgå från ersättningen för spår 2015 med tillägg för av regionen beslutade men ej genomförda åtaganden före 2016. Ersättningen indexeras. Beslut om ny spårväg ingår som en del i beslut om utveckling av spårvagnstrafiken enligt regionens trafikförsörjningsprogram baserat på den gemensamt framtagna strategiska utvecklingsplanen. Genomförandet överenskommes mellan regionen och staden i ett samverkansavtal som förpliktigar både regionen och staden och där också principer för genomförandet och finansiering av investeringen regleras. Före genomförandet krävs också ett projektavtal för enskilda projekt som i detalj reglerar utbyggnaden och i samband med driftsättning införs den nya spårvägsdelen i banavtalet Befintlig spårväg BANAVTAL reglerar tillgänglighet och avgifter Ny spårväg Samverkansavtal reglerar ansvar och finansiering Projektavtal reglerar genomförandet Investering genomförs Fig. Avtal för reglering av befintlig och ny spårväg 3 Genomförande Legala förutsättningar Ramverket i form av lagstiftning och befintliga avtal mellan kommunerna och regionen utgör en förutsättning för utredningen. Kollektivtrafiklagen från 2010 och EU förordningen 1370/2007 är de centrala legala utgångspunkterna. Förändringar av lagstiftningen är inte trolig på kort och medellång sikt. Förändring i avtalen mellan kommunerna och regionen (inklusive genomförd skatteväxling) är mycket tveksamt att föreslå och förutsätts därför oförändrade. En fördjupad genomgång av de legala förutsättningarna har genomförts och slutsatserna sammanfattas i denna slutrapport Legala förutsättningar för alternativ A Delegering till kommun av beslutsrätt avseende spårvagnstrafiken är möjlig men kräver tydliga beslut som anger inom vilka förutsättningar denna beslutsrätt kan gälla. Otvetydigt krävs att den regionala kollektivtrafikmyndigheten i både trafikförsörjningsprogram och trafikpliktsbeslut redovisar omfattning och avgränsning av vilken trafik som skall utföras och genomföras av kommun till vilken myndigheten överlämnar befogenheten att teckna avtal.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 23 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Tolkningen av EU förordningen och svensk lagstiftning avseende att överlämna befogenheten att träffa avtal innebär att kommunen genom överlämnandet uppfyller kraven på att vara behörig myndighet enligt EU förordningen. Det innebär att kommunen kan ges beslutsrätt och får förpliktelser som behörig myndighet enligt EU förordningens regler d.v.s. fullt ansvar för genomförandet och finansieringen av den aktuella trafiken. Trafiken skall dock ingå i det trafikförsörjningsprogram som skall upprättas av den regionala kollektivtrafikmyndigheten som det regleras i svensk lag. Genom att kommunen betraktas som behörig myndighet kan beslut om hur trafiken genomförs (egen regi, direkttilldelning till internt företag eller upphandling i konkurrens) överlämnas till kommunen. Vid genomförande i egen regi eller direkttilldelning till internt företag skall EU förordningens regelverk tillämpas. Lagstiftningen anger inte några regler för finansiering av trafiken frånsett att det finns tvingande regler om man inte enas om avtal om bildande av regional kollektivtrafikmyndighet. Genom huvudavtalet för Västra Götaland från 2011 har sådant bindande avtal träffats mellan regionen och kommunerna. Frivilliga avsteg från avtalen kan ske men ställer sannolikt krav på att dessa inte står i strid med huvudavtalets principer. Genom huvudavtalet ställs också krav på att regionen behandlar samtliga avtalsparter likvärdigt eller får godkännande av samtliga parter för att en avtalstvist inte skall uppstå. Vid ett överlämnande av befogenheter är det logiskt att villkor för detta överlämnande regleras i ett särskilt avtal som omfattar både befogenheter, skyldigheter och ekonomiska åtaganden. Detta är sannolikt också ett krav för att säkerställa att överlämnandet sker inom ramen för EU förordningen och i enlighet med myndighetens beslut om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt. Legala förutsättningar för alternativ B och C För alternativ B och C är det andra legala förutsättningar som måste beaktas. Framförallt gäller det hur ett övertagande av tillgångar(spårvagnar och depåer) kan ske och i alternativ C därutöver hur ett övertagande av verksamheten kan ske. Möjligheten att överta fordon utan upphandling ställer krav på ersättning som uppfyller skatterättsliga och associationsrättsliga krav samt genomförs med beaktande av upphandlingsrättsliga krav. Ett övertagande till marknadsvärde som fastställs i en oberoende värdering bör enligt tidigare utredningar vara möjligt både ur upphandlings och skattelagstiftning. Svårigheten ligger i att fastställa ett marknadsvärde samt i vilka former övertagandet lämpligast genomförs. Övertagande av spårvagnsverksamheten genom aktieöverlåtelse bedöms kunna ske utan upphandling men måste beakta aspekter som skatterätt och statsstöd enligt EU lagstiftning och att övertagande inte innebär en otillåten värdeöverföring. Samtidigt är det angeläget att ett övertagande sker så att det inte innebär någon ekonomisk fördel för varken staden eller regionen. Denna neutralitet i övertagandet utgör en grundläggande förutsättning. En möjlighet som bedömts mest lämpligt är att överföra tillgångar och verksamhet till ett nytt bolag inom staden och att aktierna i detta bolag överlåts till regionen. Denna lösning ger en tydlighet i affären mellan regionen och staden. Däremot kan skattefrågor, upphandlingsrättsliga och kommunalrättsliga frågor uppstå även i denna lösning för överförande av fordon som måste beaktas för att uppnå den eftersträvade neutraliteten i övertagandet. Slutsatserna av den genomförda analysen innebär att ett antal frågeställningar kräver fördjupade analyser men bedöms framförallt utgöra en del inför ett genomförande av alternativ B och C.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 24 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Principmodell för övergång till framtida organisation Alternativ A Alternativ A innebär enbart att avtal träffas som reglerar ansvarsfördelning, planerings och beslutsprocess samt ekonomiska villkor. Genomförandet innehåller därmed inte några överlåtelser av tillgångar eller verksamhet. Alternativ B och C En övergång från dagens organisation till en ny organisation enligt alternativ B och C innebär förändringar med överlåtelser av tillgångar och verksamhet som har legala och skattemässiga effekter som måste beaktas. Principen med en ekonomiskt neutral överlåtelse bör vara övergripande och skatteeffekter bör därför också beaktas vid prissättning av tillgångar och verksamhet som övertas av regionen från staden. Det innebär en prissättning som neutraliserar övertagandet så att det inte medför någon ekonomisk fördel för varken staden eller regionen. Denna neutralitet i övertagandet utgör en grundläggande förutsättning för övertagande av fordon och depåer i alternativ B och dessutom spårvagnsverksamheten i alternativen C. Utgångspunkten är att överlåtelse av tillgångar och verksamhet sker genom aktieöverlåtelse som bedöms bäst lämpad vid denna form av överföring från staden till regionen. För att detta skall ske krävs att de delar som skall överlåtas överförs till ett separat bolag inom staden som sedan säljs till regionen genom aktieöverlåtelse. Ett antal legala frågor kräver fördjupad analys för att slutligt kunna rekommendera hur denna modell bäst kan genomföras. Som utgångspunkt för beskrivning av alternativ B och C bedöms den däremot vara tillräckligt analyserad. Fig. Principmodell för övertagande i alt B och alt C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 25 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Process för genomförande av ny organisation En ny modell för organisation av spårvagnstrafiken måste vara genomförd 1 januari 2020 då nuvarande avtal upphör. Ett införande kräver ett antal successiva beslut som inte principiellt skiljer sig åt mellan alternativen. En översiktlig beskrivning av genomförandet med tider för att alternativet skall vara genomfört till 31 december 2019 redovisas i nedanstående figur. Fig. Principmodell för genomförande Tilläggsavtal till huvudavtalet Inledningsvis krävs en överenskommelse om principer för ansvarsfördelning och som förtydligar huvudavtalets 7.3 som idag har oklarheter i tolkningar. Det innebär att tilläggsavtal till huvudavtalet tecknas som förtydligar ansvar för infrastruktur med erforderliga definitioner och avgränsningar som också skall kunna tillämpas i hela regionen för all trafik. Detta avtal är oberoende av principalternativ men för alternativ A har det ingen avgörande betydelse för spårvagnstrafiken då ansvaret helt överförs till staden i alternativ A. Beslutsunderlag för val av principlösning I denna utredning har ett antal områden identifierats som kräver fördjupade utredningar. Några är avgörande för att val av principalternativ skall ske på en stabil grund och som senare kan användas för att utforma detaljerade avtal som reglerar genomförandet. De utredningar som krävs för detta bör genomföras som komplement till nu aktuell utredning och ligga till grund för val av principalternativ. I denna del krävs att sådant beslutsunderlag tas fram för samtliga tre principalternativ. Principöverenskommelse Med en överenskommen ansvarsfördelning och analys av principalternativen som klarlägger konsekvenser och tydliggör principer för införande av principalternativen kan val av alternativ ske. Detta fullföljs i en principöverenskommelse som utgör det avgörande beslutet att genomföra förändringen. Principöverenskommelsen måste innehålla de vägledande principerna för genomförandet som sedan kan ligga till grund för formella avtal för de delar som kräver reglering.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 26 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Underlag för överlåtelse m m När val av principlösning beslutats kan fördjupade analyser genomföras för att ligga till grund för formella avtal om genomförandet. Det omfattar dels formerna och dels den ekonomiska överenskommelsen. Eftersom införandet skall ske senast 1 januari 2020 innebär det att alla formella avtal behöver tecknas senast hösten 2018. En principöverenskommelse om genomförande bör träffas hösten 2017 för att möjliggöra genomförandet särskilt av alternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken. De kompletterande utredningar som krävs för beslut om alternativ måste genomföras i början av 2017 och beslut om alternativ bör ske senast under våren 2017. 4 Konsekvensbeskrivning En konsekvensbeskrivning av de analyserade alternativen genom en jämförelse med dagens förhållande är inte relevant eftersom det inte är möjligt att fortsätta med dagens situation. Konsekvensbeskrivningen belyser därför de tre principalternativen som utretts och där de förslag till lösningar som redovisats i tidigare rapporter ligger till grund för den jämförande beskrivningen. Beskrivningen utgår bl a från krav och förutsättningar som legat till grund för utredningsuppdraget och utredarens erfarenheter från andra organisationer inom kollektivtrafikområdet i Sverige och internationellt. Konsekvensbeskrivningen begränsas till spårvagnstrafiken och relationen till övrig kollektivtrafik. Ansvarsfördelningen mellan regionen och staden utgår från huvudavtalets grundprinciper att regionen svarar för genomförande av kollektivtrafiken med ansvar för trafikeringskostnader, fordon och depåer och staden ansvarar och bekostar investeringar i infrastruktur. Detta förutsätts i denna konsekvensbeskrivning vara reglerat i en särskild överenskommelse som är nödvändig för ett genomförande. Utredningen utgår från att Göteborgs stad fortsatt är spårägare och att relationen till trafikutövaren regleras i ett banavtal i alternativ B och C. Utformning av banavtalet behöver utredas närmare inför ett genomförande. En översiktlig jämförande konsekvensbeskrivning utgår från de fem kriterierna: Resenärsperspektivet Styrning, ansvar, finansiering Legala och ekonomiska risker Kostnadseffektivitet och förändringskostnader Komplexitet i förändringsarbetet En viktig utgångspunkt i analysen är att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och kommunerna 13. Det förutsätter att båda parter på bästa sätt medverkar till att uppnå goda lösningar för medborgare och resenär inom alternativens ramar och intentioner. Taktiskt agerande, som kan vara teoretiskt möjligt, förutsätts inte vara aktuellt vid beskrivning av de tre principalternativen. 13 I huvudavtalets 8.1 står Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 27 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 En väsentlig förutsättning för analysen är att den utgår från att det aktuella alternativet genomförts. Ett införande kräver ett antal avtal och nya planerings och beslutsprocesser som i sig innebär en komplexitet. Detta belyses därför under särskilt avsnitt som beskriver införandet av förslaget. Resenärsperspektivet Förslagen bygger på principer som säkerställer resenärsperspektivet med ett integrerat trafiksystem och sömlöst resande. Det innebär att kunden möter ett enhetligt biljettsystem, samordnad information och med spårvagnstrafiken som en integrerad del av det samlade kollektivtrafikutbudet under varumärket Västtrafik. Denna utgångspunkt är lika för de tre principalternativen och där utformning av alternativen beaktar detta så långt som möjligt. Genom det uppdelade ansvaret i alternativ A finns risk att heltäckande resenärsfokus minskar. Risker finns också genom att kvalitetssystem med inbyggda incitament i avtalen mellan Västtrafik och trafikföretagen saknas i relationen med Gbg Spårvägar. Detta undviks i alternativen B och C där regionen har det samlade ansvaret för all kollektivtrafik och därmed också entydigt ansvar i relationen med resenären. I alternativ B sker samarbetet med alla trafikoperatörer på likartat sätt och med samma förutsättningar som ytterligare tydliggör detta. Alternativ C innebär en risk att spårvagnsbolaget får en särskild roll genom att trafiken då bedrivs i egen regi utan upphandling i konkurrens. Slutsats: Alt B har flest fördelar då ansvaret är samlat och lika för alla trafikslag. Även alt C har fördelar då ansvaret är samlat trafikslagsövergripande. Styrning och ansvarsförhållanden Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. Kollektivtrafiken är beroende av en rad faktorer som ligger utanför den regionala kollektivtrafikmyndighetens rådighet. Behovet av nära och förtroendefullt samarbete med andra organisationer är centralt när styrning och ansvarsförhållanden diskuteras. Detta leder till att kunskap och förståelse krävs hos samverkande organisationer om den egna organisationens påverkan på kollektivtrafiken. Ett uppdelat ansvar innebär alltid risk för suboptimeringar och taktiskt agerande. Fördelen av ett samlat ansvar för delar som bäst genomförs med en huvudman måste balanseras mot fördelar som en effektiv samverkan och samhandling mellan fristående organisationer innebär. I alternativ A samlas allt ansvar för spårvagnstrafiken hos staden som huvudman med ansvar för stadsplanering, infrastruktur och genomförande av spårvagnstrafiken. För spårvagnstrafiken sker därmed styrning och ansvar under ett sammanhållet ansvar utan gränsdragningsproblem. Samtidigt ökar behovet av samverkan och samhandling för att garantera integrerad kollektivtrafik och sömlöst resande och alt A ställer därför krav på formaliserad samverkan. Som följd av en särskild organisatorisk lösning för spårvagnstrafiken finns risk för suboptimeringar Alt B ger störst förutsättningar för helhetsperspektiv och lika hantering av all kollektivtrafik oberoende av trafikslag. Alternativ B innebär att samma modell för styrning och ansvar används för alla trafikslag och med samma modell för relation mellan beställare och utförare som ger en tydlig rollfördelning. Alt C ger samlat ansvar för utförandet av all kollektivtrafik med spårvagnstrafiken i egen regi och övrig trafik upphandlad i konkurrens. I alternativ C får spårvagnstrafiken en särställning i en organisation som i övrigt är anpassad till en modell med konkurrensutsatt upphandling som kan ge otydligheter. Som följd av en särskild organisatorisk lösning för spårvagnstrafiken finns risk för suboptimeringar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 28 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Behovet av samverkan och samhandling är avgörande oberoende av hur spårvagnstrafiken genomförs då staden ansvarar för de väsentliga förutsättningarna för kollektivtrafiken som stadsplanering genom planmonopolet och infrastrukturansvaret som väg och banhållare. I alternativ B och C har regionen det samlade ansvaret för utförande av kollektivtrafiken men det förutsätter en effektiv samverkan och tydlig ansvarsfördelning avseende infrastruktur som följs upp i ett banavtal med spårägaren. Slutsats: Alternativen har fördelar och nackdelar. Om värdet av ett sammanhållet ansvar för alla spårvagnstrafikens delar (spår, fordon och drift) bedöms stort har alternativ A flest fördelar. Om värdet av en likahantering av alla trafikslag och med tydlig rollfördelning mellan beställare och utförare bedöms viktigast har alternativ B flest fördelar men förutsätter en effektiv samverkan och tydlig ansvarsfördelning avseende infrastruktur som följs upp i ett banavtal med spårägaren. Planerings- och beslutsprocess En samverkan som bygger på frivillighet underlättas om den utgår från en tydlig och fast process vid planering. Detta har både för och nackdelar. Erfarenheter från olika regioner pekar på att väl genomarbetade planer som är förankrade och kan gälla under längre tidsperioder underlättar genomförande och utveckling av kollektivtrafiken. Fördelarna kan sammanfattas i att både regionen och staden tvingas att vara mer konkreta i planeringen för att den skall kunna ligga till grund för båda parters agerande i genomförandet. Det nödvändiga samarbetet blir tydligare och mer förpliktigande. Detta innebär att planeringsprocessen leder till bättre förankrade och motiverade förslag till trafiklösningar som blir stabila under längre tid och skapar bättre förutsättningar för effektivt genomförande. I alternativ A med uppdelat ansvar ställer det stora krav på formalisering med bindande åtaganden och leder till en komplex process med ökade inslag av förhandling för att säkerställa de ömsesidiga åtaganden som krävs vid ett uppdelat ansvar. I alternativen B och C kan processen förenklas. Med regionen som ensamt ansvarig för genomförande av all kollektivtrafik erhålls tydlighet i planeringsprocessen och där de bindande åtaganden som måste regleras i avtal främst berör investeringar i infrastruktur. Slutsats: Alt B och C har fördelar Finansiering Finansieringen av kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan alternativen. I alternativ A har staden det ekonomiska ansvaret för spårvagnstrafiken både avseende genomförandet och investeringar i infrastruktur för spårvagnstrafiken. I alternativ B och C har regionen ansvaret för genomförandet av kollektivtrafiken med trafikeringskostnader, fordon och depåer och staden har huvudansvaret för infrastruktur. Beslut om biljettpriser är lika i alternativen då sådana beslut är en myndighetsuppgift enligt lag. Beroende på gränsdragningar i ansvar för infrastruktur kan delar av ansvaret ligga på regionen men staden har det avgörande inflytandet som ger förutsättningarna för genomförandet av trafiken varför regionen är beroende av en samverkan med staden. Alternativ A innebär för regionen en fast årlig kostnad som i tidigare utredning föreslås uppräknad med skattekraft och befolkningstillväxt i Göteborg och är därmed förutsägbar och stabil över tid. Några oförutsedda kostnader för regionen uppstår inte avseende spårvagnstrafiken. Beroende på resandeutveckling och spårvagnstrafikens kostnadsutveckling kan det fasta bidraget både överstiga och understiga det faktiska driftbidraget som erfordras för spårvagnstrafiken. Detta är

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 29 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 en konsekvens av överlämnandet av befogenheten och den föreslagna finansieringslösningen där staden har det ekonomiska resultatansvaret och förbinder sig att genomföra spårvagnstrafiken i minst nuvarande omfattning. Alternativ A innebär att staden påtar sig ansvaret att genomföra spårvagnstrafiken och får det fulla ekonomiska ansvaret för spårvagnstrafiken. Göteborgs stad erhåller en fast årlig ersättning som uppräknas med skattekraft och befolkningstillväxt i Göteborg. Detta innebär att Gbg stad får en ersättning som utvecklas över tid och ger utrymme för en utveckling av spårvagnstrafiken i takt med hur staden växer på samma sätt som regionens skatteunderlag för övrig kollektivtrafik. Staden avgör själv i vilken omfattning som spårvagnstrafiken skall byggas ut som en del i stadens utveckling och tar det fulla ekonomiska ansvaret. Utbyggnad kan sannolikt genomföras enklare samordnat med andra investeringar i staden. Det bör också ge bättre förutsättningar för samordning med stadsutveckling där helhetslösningar som omfattar både bebyggelse och infrastruktur kan behandlas i ett sammanhang. På sikt är också alternativa finansieringslösningar troliga med värdeåterföring och medfinansiering från externa aktörer som ofta används internationellt vid utbyggnad av kollektivtrafik. Den föreslagna finansieringsmodellen innebär att staden får del av effektiviseringar i spårvagnstrafiken men samtidigt får staden svara för ökade kostnader som följd av mindre effektiva lösningar. I alternativ B och C ligger finansieringsansvaret för kollektivtrafikens genomförande helt hos regionen. Med staden som spårägare innebär det fortsatt ett delat ansvar för spårvagnstrafiken. Regionen får det avgörande inflytandet över trafikens omfattning med avvägningar mellan spårväg och övrig kollektivtrafik men också ansvar för resultat av mer eller mindre effektiva lösningar som påverkas av stadens avgörande inflytande över infrastruktur. En tydlig ansvarsfördelning och planerings och beslutsprocess är nödvändig för stabila förhållanden utan osäkra finansieringsförutsättningar. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning för infrastruktur som följs upp genom ett banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och banavgifter som regionen skall betala. I alternativ B, med upphandlad trafik, innebär finansieringsansvaret ett åtagande enligt upphandlade kontrakt medan i alternativ C innebär finansieringssansvaret också ett ansvar för spårvagnsbolaget med de ökade risker sådant ägande innebär. Slutsats: Alt A ger staden entydigt ansvar för spårvagnstrafiken och regionen avstår ett skatteutrymme till staden. Alt B och C ger samlat ansvar för all kollektivtrafik hos regionen med entydig modell för finansiering av all kollektivtrafik. Alt B och C förutsätter en tydlig ansvarsfördelning för infrastruktur genom ett banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och stabila banavgifter. Legala risker I alternativ A har förslaget utformats så att legala osäkerheter inte bör uppstå. Alternativ A förutsätter ett verksamhetsuppdrag som tar hänsyn till kollektivtrafiklagen och EU förordningens regler som ställer krav på formaliserade beslutsprocesser. De legala riskerna bedöms små i alternativ A. De legala riskerna i alt B och C är främst kopplade till genomförandet av ny organisation. Efter genomförande bedöms alternativen B och C inte innebära några legala osäkerheter. Slutsats: Alternativen sker inom legala förutsättningar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 30 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Ekonomiska risker De ekonomiska riskerna i alternativen avser risker i verksamheten efter genomförande. Dessa risker fördelas olika i alternativ A och alt B och C. Alternativ A innebär att staden har den ekonomiska risken avseende spårvagnstrafiken medan regionen har den ekonomiska risken för övrig kollektivtrafik och de effekter som ett uppdelat ansvar kan medföra. I alternativ B och C har regionen det ekonomiska ansvaret för genomförande av trafiken och därmed hörande risker. I alternativ C har regionen också risken som ägare av spårvagnsverksamheten som kan medföra ökade kostnader. Slutsats: Ekonomisk risk för Gbg stad är högst i alt A och för regionen i alt C Kostnadseffektivitet I alternativ A påverkas kostnadseffektiviteten i genomförandet av spårvagnstrafiken framförallt av hur effektivt staden organiserar helhetsansvaret och samverkan mellan spårägaransvar och ansvarig för spårvagnsdriften. Det uppdelade ansvaret efter trafikslag kan leda till suboptimeringar som ger en mindre kostnadseffektiv trafikering. I alternativ B och C har regionen det samlade ansvaret för genomförandet av all kollektivtrafik vilket bör leda till effektivare lösningar och därmed en ökad kostnadseffektivitet. Med staden som spårägare krävs banavtal som innehåller incitament till effektiva lösningar av både investering och drift. Både alternativ A och alternativ C innebär trafik i egen regi medan alternativ B innebär att spårvagnsdriften upphandlas i konkurrens. Konkurrensutsatt upphandling har erfarenhetsmässigt ökat effektiviteten och gett lägre kostnader Slutsats: Alt A ger förutsättningar för en integrerad spårvagnsverksamhet men egen regi innebär spårvagnstrafik utan konkurrenstryck och risk för suboptimeringar som följd av uppdelat ansvar. Alt B ger ökade förutsättningar för effektivisering genom konkurrensutsatt upphandling men innebär uppdelat ansvar för spårvagnstrafiken avseende spår och trafik Alt C innebär uppdelat ansvar för spårvagnstrafiken avseende spår och trafik och med spårvagnstrafik utan konkurrenstryck. Sammantaget bedöms Alt B ge störst fördelar Förändringskostnader Alternativ A innebär i första hand förändringar av administrativ art men kräver ökade insatser inom planering, statistik och ekonomisk redovisning som kräver anpassning av organisation hos både staden och regionen/västtrafik. Alternativ A ger små förändringskostnader i spårvagnsverksamheten. Införandet av alternativen B och C omfattar förändringar som kräver omfattande förberedelser med värderingar, legala utredningar och hantering av överföring av tillgångar och skapande av organisation inom regionen för att möta nya uppgifter. Införandet av alternativ C innebär dessutom övertagande av spårvagnsverksamheten som kräver en organisation inom regionen för att möta nya uppgifter och inordna spårvagnsverksamheten i regionens struktur. Alt A innebär enbart förändringar av administrativ art medan alt B och C innebär överlåtelser som kräver omfattande utredningar och förhandlingar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 31 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Slutsats: Alternativ A har lägre förändringskostnader jämfört med alternativen B och C och där alternativ C har störst förändringskostnader Komplexitet i förändringsarbetet Alternativ A innebär begränsad komplexitet i genomförandet men innebär behov av en ny formaliserad planerings och beslutsprocess samt statistik och krav på modeller och metoder för att fastställa nettointäkter hänförliga till spårvagnstrafiken Införande av alt B och C innebär behov av överenskommelser om ansvarsfördelning med tydliga gränssnitt, en ny planerings och beslutsprocess och övertagande av tillgångar som kräver utredningar och förhandlingar. Införande av alt C innebär dessutom behov av överenskommelser om övertagande av spårvagnsverksamheten som kräver utredningar och förhandlingar. Ett antal legala aspekter måste också beaktas vid överlåtelse av tillgångar och verksamheter vilket kräver omfattande analyser och utredningar. Sammantaget bedöms alternativ A relativt okomplicerat att genomföra medan alternativ B och C kräver mer av utredningar och ett antal avtal för överlåtelser. Slutsats: Alt A är minst komplicerat att genomföra 5 Slutsatser Genom det förändrade huvudmannaskapet 2012 med regionen som regional kollektivtrafikmyndighet överfördes den fulla rådigheten till regionen över all kollektivtrafik med undantag av spårvagnstrafiken där tidigare avtalskonstruktion kvarstår till december 2019. Rådigheten över spårvagnstrafiken måste formaliseras från januari 2020 genom något av de tre principalternativen. Analysen visar att samtliga tre principalternativ är möjliga att genomföra och kan uppfylla de grundläggande kraven på en integrerad trafik och sömlöst resandet. Med rätt utformning och gemensam vilja att åstadkomma en attraktiv och effektiv kollektivtrafik ger alla tre alternativen bra förutsättningar. Alternativen innebär dock vissa utmaningar som främst berör de interna relationerna mellan regionen och staden. Den genomförda analysen och konsekvensbeskrivningen visar på olika komplexitet och effekter av alternativen. Den övergripande frågan om val av framtida princip för spårvagnstrafiken kan sammanfattas i Stadens rådighet över spårvagnstrafiken kontra regionens samlade ansvar för all trafikering. Fig. Huvudfrågan som påverkar val av principlösning

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 32 av 32 Analys av tre principalternativ RTM Konsult 2016 12 19 Alternativen har för och nackdelar som måste vägas samman vilket i huvudsak kräver en politisk värdering. Särskilt gäller det principfrågan som enbart kan baseras på politiska överväganden. Analysen kan sammanfattas i några övergripande kännetecken som har olika konsekvenser. Alternativ A ger ett samlat ansvar för all spårvägsanknuten verksamhet. Alternativ A innebär en mer komplex planerings och beslutsprocess Alternativ B och C ger ett samlat ansvar för all trafikering Alternativ B har flest fördelar ur ett resenärsperspektiv Alternativ B ger lika relationer till alla operatörer och konkurrensutsatt upphandling bör ge effektivitetsvinster. Alternativ B och C kräver en tydlig och balanserad ansvarsfördelning för infrastruktur Alternativ C innebär egen regi inom regionen. Alternativ A ger staden rådighet över spårvagnstrafiken. Motiven för denna rådighet är främst vikten av ett sammanhållet ansvar för all spårvägsverksamhet där staden i alternativ A har det fulla inflytandet och ekonomiska ansvaret för både infrastruktur och trafikering. Grundprincipen för regionens samlade ansvar för kollektivtrafikens genomförande bygger på samordnad och trafikslagsneutral verksamhet med all trafik upphandlad i konkurrens. Huvudavtalets principer om ansvarsfördelning mellan regionen som ansvarig för genomförandet av trafiken och kommunerna som huvudansvariga för infrastruktur är också grundläggande. Det innebär därmed ett ansvar för spårvagnstrafiken för både regionen och staden som förutsätter en reglerad ansvarsfördelning för infrastruktur och är en förutsättning för både alternativ B och alternativ C. Alternativ B ger ett sammanhållet ansvar för all trafikering med lika relation till operatörer oberoende av trafikslag och med huvudansvar för infrastruktur hos staden som regleras i ett banavtal mellan regionen och staden. Alternativ C innebär att regionen bedriver spårvagnstrafiken i egen regi medan övrig kollektivtrafik upphandlas i konkurrens. Utredningen och konsekvensbeskrivningen beskriver så långt möjligt alternativens konsekvenser som kan vara underlag för val av principlösning. Utredningen belyser också frågeställningar som kräver fördjupade analyser och förhandlingar för att kunna ge entydiga svar vad alternativen innebär i sina detaljer men som i huvudsak kan hanteras i samband med genomförandet.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 1 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Bilaga Sammanfattande konsekvensbeskrivning I denna bilaga redovisas en sammanfattande konsekvensbeskrivning av de tre principalternativen. Konsekvensbeskrivningen utgår från de lösningar som föreslås för alternativ A enligt rapport från augusti 2016 och för alternativ B och C enligt rapport från december 2016. Analys av situation efter genomförande Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Medborgarperspektivet Sammanhållet ansvar för stadsutveckling och genomförandet av spårvagnstrafiken med helhetsansvar. Risk för agerande som försvårar enhetlig medborgardialog Krav på nära samverkan mellan Regionen och Gbg stad i en tydlig planeringsoch beslutsprocess för att säkerställa ett helt integrerat trafiksystem och integrering av kollektivtrafik och stadutveckling. Sammanhållet ansvar för all kollektivtrafik och med enhetlig organisation oberoende av trafikslag som ger enhetlig och tydlig medborgardialog. Krav på nära samverkan mellan Regionen och Gbg stad i en tydlig planerings och beslutsprocess för att säkerställa en integrering av kollektivtrafik och stadsutveckling. Sammanhållet ansvar för all kollektivtrafik. Spårvagnstrafiken utförs av eget driftbolag med risk för agerande som försvårar enhetlig medborgardialog. Krav på nära samverkan mellan Regionen och Gbg stad i en tydlig planerings och beslutsprocess för att säkerställa en integrering av kollektivtrafik och stadsutveckling. Alternativ A har fördelar genom sammanhållet ansvar för spårvagnstrafiken men nackdelar genom uppdelat ansvar efter trafikslag. Alt B och C har fördelar genom samlat ansvar för alla trafikslag. Alla alternativen förutsätter ett nära och formaliserat samarbete mellan regionen och staden i planering av stadens och kollektivtrafikens utveckling Slutsats: Alternativen B och C har fördelar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 2 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Resenärsperspektivet Med föreslagen lösning skall resenären uppleva kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat system under varumärket Västtrafik men förutsätter ett när samarbete mellan Västtrafik och staden. All trafik sker samordnat och integrerat under varumärket Västtrafik och med en tydligt ansvarig organisation All trafik sker samordnat och integrerat under varumärket Västtrafik och med en tydligt ansvarig organisation. Risk finns att spårvagnstrafiken får en särskild roll genom att trafiken då bedrivs i egen regi utan upphandling i konkurrens Slutsats: Alt B har flest fördelar då ansvaret är samlat och lika för alla trafikslag. Även alt C har fördelar då ansvaret är samlat trafikslagsövergripande. Medarbetarperspektivet (personal hos GSAB) Bibehållande av spårvägen inom Gbg som bolag eller förvaltning ger oförändrade anställningsvillkor och anställningstrygghet för personalen. Upphandling i konkurrens innebär att personal kan få ny arbetsgivare vilket regleras genom regler om verksamhetsövergång. Risk att nyckelpersoner lämnar företaget Överföring av ägandet till regionen innebär att personal behåller anställning i bolaget men under nytt ägarskap. Risk att nyckelpersoner lämnar företaget Alt A innebär oförändrade förhållanden medan Alt B och C kan innebära förändringar i anställning. Slutsats: Alternativ A innebär minst risk Ansvarsförhållande Tydligt ansvar för spårvagnstrafiken med samlat ansvar för investeringar och drift utan gränsdragningsfrågor. Ger spårvagnstrafiken en särställning som skiljer sig åt från övrig kollektivtrafik Förutsätter förtydligande av dagens ansvarsförhållanden avseende infrastruktur för att ge stabila och långsiktiga förutsättningar för spårvagnstrafiken utan gränsdragningsfrågor. Ger samma modell för alla trafikslag. Förutsätter förtydligande av dagens ansvarsförhållanden avseende infrastruktur för att ge stabila och långsiktiga förutsättningar för spårvagnstrafiken utan gränsdragningsfrågor. Ger spårvagnstrafiken en särställning som skiljer sig åt från övrig kollektivtrafik Alt A ger entydigt ansvar för spårvagnstrafiken. Alt B och C förutsätter förtydliganden av ansvar för infrastruktur. Slutsats: Alt A har vissa fördelar för spårvagnstrafiken då det ger ett samlat ansvar utan gränsdragningsfrågor

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 3 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Styrning av kollektivtrafiken Samlat ansvar för spårvagnstrafikens infra och trafik bör ge en effektivare verksamhet. Uppdelat ansvar med spårvagnstrafiken som förutsättning för övrig trafik ställer krav på formaliserad samverkan och innebär risk för suboptimeringar och bristande helhetsperspektiv Samlat ansvar för utförande av all kollektivtrafik ger förutsättningar för helhetsperspektiv och optimala avvägningar mellan trafikslag. Styrning sker likartat oberoende av trafikslag genom upphandlade kontrakt som bör ge effektivare verksamhet Samlat ansvar för all kollektivtrafik ger förutsättningar för helhetsperspektiv och optimala avvägningar mellan trafikslag. Styrning genom eget driftbolag för spårvagnstrafiken och upphandlade kontrakt i övrigt innebär risk för otydlighet Alt A ställer krav på formaliserad samverkan och innebär risk för suboptimeringar. Alt B ger störst förutsättningar för helhetsperspektiv och med lika hantering av all kollektivtrafik. Alt C ger samlat ansvar för utförandet av all kollektivtrafik Slutsats: Alt B har flest fördelar Samverkan stadsutveckling Behov av nära samverkan mellan regionen och staden genom formaliserad planerings och beslutsprocess Genom sammanhållet ansvar för spårvagnstrafik ökar förutsättningarna för integrerad planering av staden och spårvägen som stomme i stadens kollektivtrafiknät. Behov av nära samverkan mellan regionen och staden genom formaliserad planerings och beslutsprocess Behov av nära samverkan mellan regionen och staden genom formaliserad planerings och beslutsprocess Samverkan mellan kollektivtrafik och stadsutveckling är central för kollektivtrafikens förutsättningar och kräver nära samverkan mellan Gbg stad och Regionen med tydliga planerings och beslutsprocesser oberoende av alternativ. Slutsats: Alt A kan ha vissa fördelar för spårvagnstrafiken

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 4 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Planeringsprocess Komplex process med ömsesidigt beroende processer som förutsätter enighet och bindande åtaganden som följd av uppdelat ansvar. Planeringsprocessen kan kräva inslag av förhandlingar för att nå enighet Med regionen som ensamt ansvarig för genomförande av all kollektivtrafik ger tydlighet i planeringsprocessen men genomförande förutsätter ömsesidiga förpliktelser avseende investeringar i spår och fordon m m Med regionen som ensamt ansvarig för genomförande av all kollektivtrafik ger tydlighet i planeringsprocessen men genomförande förutsätter ömsesidiga förpliktelser avseende investeringar i spår och fordon m m Alt A innebär en ökad komplexitet i planerings och beslutsprocessen. Slutsats: Alt B och C har fördelar Samordnat ansvar för spårvagnstrafiken innebär tydlighet i planering av denna. Beslutsprocess Beslut om utveckling av spårvägstrafiken kan ske samlat avseende investeringar och drift men innebär ett ömsesidigt beroende och koordinering med krav på formaliserade beslut för integrering med övrig kollektivtrafik. Beslut om utveckling av spårvägstrafiken kan ske samlat med övrig kollektivtrafik och ger entydiga och heltäckande beslut men innebär ett ömsesidigt beroende och koordinering med krav på formaliserade beslut för samordning med infrastrukturutbyggnad Beslut om utveckling av spårvägstrafiken kan ske samlat med övrig kollektivtrafik och ger entydiga och heltäckande beslut men innebär ett ömsesidigt beroende och koordinering med krav på formaliserade beslut för samordning med infrastrukturutbyggnad Alt A förutsätter koordinerade beslut om både trafikering och investeringar. Alt B och C ger regionen entydig beslutsbefogenhet avseende trafikering men förutsätter koordinerade beslut om investeringar i infrastruktur. Slutsats: Alt B och C har fördelar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 5 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Kostnadseffektivitet Sammanhållet ansvar för spårvagnstrafiken kan ge ökad effektivitet men förutsätter en effektiv organisation inom Gbg stad Med trafik i egen regi finns risk för mindre effektivitet jämfört med trafik upphandlad i konkurrens. Risk för suboptimeringar finns då ansvar för spårvagnstrafik och övrig trafik är uppdelat. Sammanhållet ansvar för all kollektivtrafik ger förutsättningar för optimala lösningar och helhetsperspektiv. Upphandling av all kollektivtrafik har erfarenhetsmässigt ökat effektiviteten och gett lägre kostnader Sammanhållet ansvar för all kollektivtrafik ger förutsättningar för optimala lösningar och helhetsperspektiv. Med trafik i egen regi finns risk för mindre effektivitet jämfört med trafik upphandlad i konkurrens. Risk för suboptimering finns när spårvagnstrafiken bedrivs i egen regi. Alt A ger förutsättningar för en helt integrerad spårvagnstrafik Alt B ger ökade förutsättningar för effektivisering genom konkurrensutsatt upphandling. Alt B och C innebär uppdelat ansvar för spårvagnstrafiken avseende spår och trafik. Slutsats: Alt B ger störst fördelar Finansiering Gbg stad har fullt ekonomiskt ansvar för spårvagnstrafikens alla delar men påverkar inte biljettpriser. Regionen har huvudsakliga finansieringsansvaret för spårvagnstrafiken, beslutar självständigt om trafikering och biljettpriser och har ansvaret för övrig kollektivtrafik som kan påverkas av spårvagnstrafikens utveckling. Förutsätter en tydlig ansvarsfördelning för infrastruktur genom ett banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och stabila banavgifter Regionen har huvudsakliga finansieringsansvaret för spårvagnstrafiken, beslutar självständigt om trafikering och biljettpriser och har ansvaret för övrig kollektivtrafik som kan påverkas av spårvagnstrafikens utveckling. Förutsätter en tydlig ansvarsfördelning för infrastruktur genom ett banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och stabila banavgifter Alt A ger staden fullt ekonomiskt ansvar medan alt B och C ger regionen ett samlat finansieringsansvar för all drift av kollektivtrafik. Slutsats: Alt A ger entydigt ansvar för spårvagnstrafiken Alt B och C ger samlat ansvar för driften av all kollektivtrafik Uppdelat ansvar av trafik och spår kräver banavtal som reglerar tillgänglighet, standard och stabila banavgifter

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 6 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Ekonomiska effekter Samlat ansvar för spårvagnstrafiken ger större förutsättningar för en optimal avvägning mellan drift, spårunderhåll etc. Förutsätter komplexa modeller och system för att för att fördela intäkter som innebär ökade transaktionskostnader. Resandeförändringar ger direkt ekonomisk effekt för Gbg stad motsvarande resandeincitamentsavtal Regionen har helhetsansvar för all kollektivtrafik som ger förutsättningar för ett helhetsperspektiv som ger lägre kostnader. Konkurrensutsatt upphandling bör erfarenhetsmässigt leda till effektivare trafik med lägre kostnader. Regionen har helhetsansvar för all kollektivtrafik som ger förutsättningar för ett helhetsperspektiv som ger lägre kostnader. Det är inte möjligt att beräkna ekonomiska effekter av alternativen men sannolikt ger alt B störst förutsättningar för att ge lägre kostnader genom det samlade ansvaret och upphandling i konkurrens. Slutsats: Alt B har flest fördelar Risk för mindre effektiv avvägning mellan spårvagnstrafik och övrig kollektivtrafik som kan medföra suboptimeringar och totalt ökade driftbidrag Ekonomiska risker Staden tar risken i spårvagnstrafiken och regionen tar risken på bristande samordning med övrig trafik Regionen tar risken i all kollektivtrafik. Staden har en fortsatt risk i ägandet av GSAB som kan förlora upphandling Regionen tar risken i all kollektivtrafik samt risk genom övertagande av spårvagnsverksamheten i egen regi Risk fördelas olika i alternativ A och alt B och C. Slutsats: Ekonomisk risk är störst för Gbg stad i alt A och för regionen i alt C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 7 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Legala förutsättningar Förslaget har utformats så att legala osäkerheter inte bör uppstå. Förutsätter ett verksamhetsuppdrag som tar hänsyn till kollektivtrafiklagen och EU förordningens regler. Legala risker bedöms vara kopplade till hur genomförandet sker. Efter införande bedöms legala risker vara små Legala risker bedöms vara kopplade till hur genomförandet sker. Efter införande bedöms legala risker vara små Efter genomförande bedöms alternativen inte innebära några legala osäkerheter. Slutsats: Alternativen bedöms ha små legala risker. Legala risker bedöms små. Effekter för Gbg Spårvägar AB Göteborgs spårvägar behålls och renodlas till spårvägsföretag och styrs av staden. Delar som inte är kopplade till spårvagnsverksamhet avvecklas eller överförs till egen organisation Göteborgs spårvägar utsätts för konkurrens och om kontrakt erhålls i upphandling fortsätter bolagets verksamhet. Vid förlorad upphandling avvecklas bolaget. Regionen övertar ägandet av spårvagnsdelen och verksamheten fortsätter som egen regi under ny ägare. Delar som inte överförs till regionen avvecklas eller ombildas för återstående uppgifter åt staden som spårägare Alternativ A innebär inga organisatoriska förändringar frånsett renodling till spårvagnsbolag. Motsvarande gäller alt C men med ny ägare. Slutsats: Alt B innebär störst förändring

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 8 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Analys av genomförandeprocessen Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Förutsättningar för genomförande Ett genomförande kan ske inom ramen för nuvarande huvudavtal men ett förtydligande av ansvarsförhållanden avseende infrastruktur är angelägen Nuvarande huvudavtal behöver kompletteras med förtydligande avseende ansvar och finansiering av infrastruktur och tillgång till mark för depåer Nuvarande huvudavtal behöver kompletteras med förtydligande avseende ansvar och finansiering av infrastruktur och tillgång till mark för depåer Alt B och C kräver kompletteringar innan avtal om genomförande kan utvecklas Slutsats: Alt A har tydligast förutsättningar men alla alternativen kräver fördjupade analyser och förhandlingar Legala förutsättningar Förutsätter avtal och verksamhetsuppdrag som tar hänsyn till kollektivtrafiklagen och EU förordningens regler. Legala risker bedöms små. Ett antal legala frågor kräver fördjupade analyser i samband med införande av alt B. Ett antal legala frågor kräver fördjupade analyser i samband med införande av alt C. Alt B och C kräver legala analyser i samband med övertagande av spårvagnsverksamheten Slutsats: Alternativ B och C är mer komplexa att införa Avtalsbehov Avtal som reglerar ansvarsfördelning planerings&beslutsprocess fast ersättning från regionen metod för intäktsfördelning Avtal som reglerar ansvarsfördelning planerings&beslutsprocess övertagande av fordon/depåer banavtal Avtal som reglerar ansvarsfördelning planerings&beslutsprocess övertagande av fordon/depåer övertagande av spårvagnsverksamheten banavtal Alt A begränsas till avtal som reglerar samverkan, ansvarsfördelning och finansiering medan alt B och C också kräver avtal som omfattar materiella tillgångar i alt B och i alt C dessutom avtal om övertagande av verksamhet. Slutsats: Alt A har de minst komplicerade avtalskraven

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 9 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Kompletterande utredningar Fördjupad utredning krävs som underlag för avtal: Metod för intäktsfördelning Fördjupad utredning krävs som underlag för avtal: Legala förutsättningar för överlåtelse av tillgångar Fördjupad utredning krävs som underlag för avtal: Legala förutsättningar för överlåtelse av tillgångar och verksamhet Beräkning av fast ersättning med klausul om justering av ersättning Värdering och beräkning av köpeskilling för att säkerställa neutralitet Värdering och beräkning av köpeskilling för att säkerställa neutralitet vid övertagande av spårvagnsverksamheten Komplexitet i genomförande Införande av alt A innebär behov av överenskommelser om formaliserad planeringsoch beslutsprocess och överenskommelser om ersättning från regionen till staden som kräver utredningar och förhandlingar Införande av alt B innebär behov av överenskommelser om ansvarsfördelning med tydliga gränssnitt, kompletterad planerings och beslutsprocess och övertagande av tillgångar som kräver utredningar och förhandlingar. Införande av alt C innebär behov av överenskommelser om ansvarsfördelning med tydliga gränssnitt, kompletterad planerings och beslutsprocess och övertagande av tillgångar och verksamhet som kräver utredningar och förhandlingar. Alt A bedöms enklare att genomföra medan alt B och C kräver mer omfattande utredningar och avtal för att reglera överlåtelser av tillgångar och verksamhet Slutsats: Alt A är minst komplicerat att genomföra

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 10 av 10 Bilaga till Analys av tre principalternativ RTM Konsult, 2016 12 19 Område Alternativ A Alternativ B Alternativ C Kommentar Införandekostnader Införandet omfattar i första hand förändringar av administrativ art men kräver ökade insatser inom planering, statistik och ekonomisk redovisning och ger små införandekostnader Införandet omfattar förändringar som kräver förberedelser med värderingar, legala utredningar och hantering av överföring av tillgångar och skapande av organisation inom regionen för att möta nya uppgifter. Införandet omfattar förändringar som kräver förberedelser med värderingar, legala utredningar och hantering av överföring av tillgångar och verksamhet och skapande av organisation inom regionen för att möta nya uppgifter och inordna spårvagnsverksamheten i regionens struktur. Alt A innebär förändringar av administrativ art medan alt B och C innebär överlåtelser som kräver utredningar och förhandlingar Slutsats: Alt A har lägst införandekostnader

Framtida organisation av spa rvagnstrafiken i Go teborg Mo jlig lo sning i alternativ B och C Alternativ B VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens Alternativ C VGR övertar ägandet av spårvagnsverksamheten och bedriver trafiken i egen regi RTM Konsult December 2016

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 1 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Förord Utredningen har genomförts på uppdrag av Västra Götalandsregionen för att belysa alternativen med upphandling av spårvagnstrafiken eller överförande av ägandet av Göteborgs Spårvägar till regionen. Detta är alternativ till överlämnande av befogenheten till Göteborgs Stad för vilket en möjlig lösning redovisats i särskild rapport i augusti 2016. Utredningen har genomförts av Stenerik Ringqvist under perioden oktober december. Förslagen som redovisas är utredarens. Utredningen belyser en möjlig lösning enligt utredarens slutsatser och rekommendationer men varianter och alternativ i delar bör belysas närmare inför ett genomförande. Göteborg 19 december 2016 RTM Konsult Stenerik Ringqvist Rapporten är en del i arbetet med den framtida organisationen av spårvagnstrafiken i Göteborg. Arbetet har successivt redovisats för en beredningsgrupp med representanter för staden och regionen. Förslag och konsekvensbedömningar är utredarens. Beredningsgrupp: Eva Hessman, Stadsdirektör, Göteborg Stad Anders Johansson, Ekonomidirektör, Göteborgs Stad Ylva Löf, Avdelningschef, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Markus Landahl, Stadsjurist, Stadsledningskontoret, Göteborg Stad Ulrika Bokeberg, Avdelningschef, Kollektivtrafik&Infrastruktur, Västra Götalandsregionen Lars Hillerström, Finanschef, Västra Götalandsregionen Lina Kolsmyr, Chefsjurist, Västra Götalandsregionen Roger Vahnberg, vice VD Västtrafik

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 2 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Framtida organisation av spa rvagnstrafiken i Go teborg Möjlig lösning i alternativ B och C INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 PLANERINGS OCH BESLUTSPROCESS... 4 ORGANISATION I ALTERNATIV B OCH C... 4 AVTAL SOM KRÄVS I ALTERNATIV B OCH C... 5 ÖVERGÅNG TILL NY ORGANISATION... 6 1 BAKGRUND... 7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR... 7 3 UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTREDNINGEN... 9 3.1 ANSVAR OCH ROLLFÖRDELNING... 9 3.2 KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM DEL I UTVECKLING AV STADEN... 10 3.3 LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA AVTAL... 11 4 PRINCIPALTERNATIVEN... 13 4.1 ÖVERGRIPANDE STRUKTUR I ALTERNATIVEN B OCH C... 14 4.2 PLANERINGS OCH BESLUTSPROCESS I RELATION REGION KOMMUN... 15 4.3 BESLUT OCH ANSVAR FÖR SPÅRVAGNSTRAFIKEN... 19 4.4 GENOMFÖRANDE AV SPÅRVAGNSTRAFIKEN... 21 4.5 KUND OCH RESENÄRSDIALOG... 22 5 GENOMFÖRANDE... 23 5.1 LEGALA OCH SKATTEMÄSSIGA FRÅGESTÄLLNINGAR... 23 5.2 PRINCIPMODELL FÖR ÖVERGÅNG TILL FRAMTIDA ORGANISATION... 26 5.3 PROCESS FÖR ETABLERING AV NY ORGANISATION... 29 6 SLUTKOMMENTAR... 32

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 3 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Sammanfattning Förutsättningar Genom det förändrade huvudmannaskapet 2012 med regionen som regional kollektivtrafikmyndighet överfördes den fulla rådigheten till regionen över all kollektivtrafik med undantag av spårvagnstrafiken där tidigare avtalskonstruktion kvarstår till december 2019. Dagens situation, med avtal mellan Västtrafik och Göteborgs stad samt avtal om spårvagnstrafikens drift mellan Göteborgs stad och Göteborgs Spårvägar, har tidigare konstaterats inte vara möjlig att förlänga efter 2019 varför en förändring är nödvändig. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt Alternativ A Alternativ B Alternativ C VGR överlämnar befogenheten till Göteborgs stad att ingå avtal om spårvagnstrafik VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi Rådigheten över spårvagnstrafiken måste formaliseras från januari 2020 genom något av de tre principalternativen. Alternativet A har utretts under våren 2016 i samarbete mellan VGR och Göteborgs stad 1. I nu aktuell utredning belyses alternativen B och C. En jämförande konsekvensbeskrivning av de tre principalternativen redovisas i en sammanfattningsrapport 2. En utgångspunkt i analysen är att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och kommunerna 3. Det förutsätter att båda parter på bästa sätt medverkar till att uppnå goda lösningar för medborgare och resenär inom alternativens ramar och intentioner. I denna rapport redovisas principer för utformning av alternativen B och C och som visar på en möjlig lösning i både alternativ B och C. Samtidigt är det ett antal osäkerheter främst avseende legala och skattemässiga frågor som berör hur genomförandet bör ske och som kräver fördjupade analyser för att slutligt kunna ge tydliga rekommendationer i dessa frågor. Både alternativ B och C kräver förtydligande av ansvarsfördelning för att skapa en långsiktig och stabil grund för planering och beslut om utveckling av kollektivtrafiken generellt och spårvagnstrafiken speciellt. Detta gäller också för alternativ A. För att dagens oklarhet inte skall påverka val av framtida lösning (val av principalternativ) bör en överenskommelse som innehåller ett sådant förtydligande träffas före beslut om vilken framtida lösning som skall genomföras. Därigenom underlättas framtida diskussioner då både staden och regionen har tydliga principer att förhålla sig till och kan utifrån dessa planera och besluta om kollektivtrafikens utveckling. 1 Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg stad Analys av möjlig lösning, RTM Konsult, augusti 2016 2 Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Analys av tre principalternativ, RTM Konsult, december 2016 3 I huvudavtalets 8.1 står Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 4 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Planerings och beslutsprocess I tidigare utredning avseende alternativ A redovisades en planerings och beslutsprocess. Detta krävs också i alternativen B och C men kan ske i en enklare modell jämfört med alternativ A. Behovet är likartat vad gäller kraven på en långsiktig strategisk utvecklingsplan som tydliggör en gemensam inriktning både avseende trafikering, utbyggnad av infrastruktur och stadsutveckling och som kan utgöra underlag för långsiktiga åtaganden och beslut. Regionen har ensam ansvaret för beslut om trafikering men är beroende av samverkan med staden avseende infrastruktur och stadsutveckling. I ett samverkansavtal bör därför stadens och regionens åtaganden preciseras vad avser investeringar i infrastruktur och andra investeringar. Samverkansavtalet bör också innehålla överenskommelser om finansiering och med eventuella avsteg från de huvudprinciper som överenskommits i huvudavtalet eller tillägg till detsamma. Samverkansavtalet utgör ett bindande åtagande för både regionen och staden och där förändringar kräver enighet mellan regionen och staden. Fig. Planerings och beslutsprocess i alternativ B och C Organisation i alternativ B och C I alternativ B upphandlas spårvagnstrafiken i kontrakt med fristående operatör. Fordon ägs av regionen (Västtrafik) liksom avtal eller ägande av depåer som Västtrafik tillhandahåller till anlitad operatör enligt villkor reglerade i samband med upphandling. I alternativ C utförs trafiken i egen regi i separat bolag som föreslås ägt av Västtrafik. Detta spårvagnsbolag ges ett direkttilldelat kontrakt och äger fordon och har avtal eller äger depåer och har helhetsansvaret för spårvagnstrafikens drift. Samverkan avseende spåranläggning i driften av kollektivtrafiken regleras i ett banavtal mellan staden som banhållare och i alternativ B med Västtrafik och i alternativ C med spårvagnsbolaget som utför trafiken. Banavtalet reglerar tillgänglighet och standard för spår samt banavgifter för utnyttjande av spåranläggningen som betalas av regionen. Fig. Förslag till organisation i alternativ B Fig. Förslag till organisation i alternativ C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 5 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Daglig trafikledning sker i samverkan mellan trafikoperatör med ansvar för operatörens trafikledning och banhållare med ansvar för trafikledning i egenskap av banhållare. Alternativt kan den operatör som driver spårvagnstrafiken också tillhandahålla trafikledningstjänsten på uppdrag av banhållaren och då med en samlad trafikledning för trafikdrift och spårdrift. Avtal som krävs i alternativ B och C Ett införande av alternativen B eller C innebär behov av avtalsreglering av ett antal områden som kan sammanfattas i följande fyra huvuddelar: 1. Avtal som reglerarar relationen mellan staden och regionen avseende ansvarsfördelning för infrastruktur 2. Avtal om planeringsprocess och beslutsprocess. 3. Avtal (Banavtal) som reglerar relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikering 4. Avtal om överlåtelse som reglerar villkor och former för övertagande av fordon och depåer i alternativ B och övertagande av fordon, depåer och spårvagnsverksamheten i alternativ C Avtal som reglerarar relationen mellan staden och regionen Avtal som reglerar relationen mellan staden och regionen omfattar överenskommelse om principer för ansvarsfördelning som krävs i samtliga principalternativ. Detta avtal bör utvecklas snarast för att undvika osäkerhet i samband med införandet av något av principalternativen. Med detta som grund kan en förhandling genomföras som leder till en långsiktigt stabil överenskommelse om övriga delar som berör spårvagnstrafiken. Avtal om planerings och beslutsprocess Avtal som reglerar planerings och beslutsprocessen som ligger till grund för det löpande samarbetet mellan staden och regionen. Detta kompletterar den övergripande planeringsprocessen som tillämpas idag mellan regionen och länets 49 kommuner. Avtal (Banavtal) som reglerar relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikering Under förutsättning att staden fortsatt är spårägare regleras tillgången till spåranläggning och krav på standard i ett banavtal mellan regionen och staden och som också reglerar den ersättning som regionen skall betala för utnyttjandet av den befintliga spåranläggningen. Banavtalet bygger på de huvudprinciper om ansvarsfördelning som förutsätts vara träffat innan förhandlingar påbörjas om banavtal. Beträffande nya spårlänkar och förändring av spårvägsnätet regleras det i samverkansavtalen som del i planerings och beslutsprocessen och överförs därefter till banavtalet enligt fastlagda principer. Avtal om överlåtelse Spårvagnsverksamheten är i dag splittrad på flera aktörer inom staden. GSAB utför trafiken och äger utrustning och spår i depåer medan depåerna ägs av Fastighetskontoret och Higab. Fordonen ägs idag av Kommunleasing AB frånsett de äldre spårvagnarna som ägs av GSAB. GSAB utför också banunderhåll på uppdrag av staden som spårägare. Detta splittrade förhållande innebär att en överlåtelse är komplicerad men fullt möjlig att genomföra. Avtal om överlåtelse omfattar i alt B fordon och depåer och i alternativ C därutöver också spårvagnsverksamheten. Utredningen har bedömt det mest lämpligt att detta sker som en aktieöverlåtelse och att staden överför berörda delar till ett separat bolag som därefter överlåts till regionen.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 6 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Övergång till ny organisation Genom det förändrade huvudmannaskapet 2012 med regionen som regional kollektivtrafikmyndighet överfördes rådigheten över all kollektivtrafik med undantag av spårvagnstrafiken där tidigare avtalskonstruktion kvarstår till december 2019. Rådigheten över spårvagnstrafiken måste formaliseras från januari 2020 genom något av de tre principalternativen. En övergång från dagens organisation till en ny organisation enligt alternativ B och C innebär förändringar som har legala och skattemässiga effekter som måste beaktas. Principen med en ekonomiskt neutral överlåtelse bör vara övergripande och skatteeffekter bör därför också beaktas vid prissättning av tillgångar och verksamhet som övertas av regionen från staden. Det innebär en prissättning som neutraliserar övertagandet så att det inte medför någon ekonomisk fördel för varken staden eller regionen. Denna neutralitet i övertagandet utgör en grundläggande förutsättning för övertagande av fordon, depåer och verksamhet i alternativen B och C. Fastställande av köpeskilling för aktierna bör baseras på dessa principer och kan behöva kompletteras med andra ekonomiska regleringar för att uppnå eftersträvad neutralitet. För att klarlägga en rimlig prissättning krävs utöver värderingar av tillgångar och skulder/åtaganden också fördjupade utredningar som klarlägger de legala och skattemässiga förutsättningarna. Eftersom införandet skall ske senast 1 januari 2020 innebär det att alla formella avtal behöver tecknas senast hösten 2018. En principöverenskommelse om genomförande måste ske hösten 2017 för att möjliggöra genomförandet särskilt av alternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken. De kompletterande utredningar som krävs för beslut om alternativ måste genomföras i början av 2017 och beslut om alternativ bör ske senast under våren 2017.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 7 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 1 Bakgrund Kollektivtrafikens organisation i Västra Götaland förändrades från januari 2012 i samband med ny kollektivtrafiklag och då regionen blev regional kollektivtrafikmyndighet. Nuvarande situation baseras på huvudavtalets 4 reglering av ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna från januari 2012. Spårvagnstrafiken regleras dessutom i avtal från 1998 med addendum gällande från 2012 och är träffat mellan Västtrafik och Göteborgs stad Trafikkontoret. Trafikkontoret/Trafiknämnden har i sin tur träffat entreprenadavtal med Göteborgs Spårvägar som förnyades från 2010 och gäller som längst till december 2019. Dessa avtal träffades under förutsättningen att Göteborgs stad också hade det huvudsakliga finansiella ansvaret för spårvagnstrafiken vilket var fallet t o m 2011. Avtalet mellan Västtrafik och Gbg stad Trafikkontoret kompletterades därför med addendum 2011 som tecknades i samband med att regionen blev regional kollektivtrafikmyndighet enligt ny kollektivtrafiklag från januari 2012. Detta avtal gäller tills vidare med en uppsägningstid av tre månader. Detta tillägg förutsågs gälla under en övergångstid, för att senare ersättas av annat avtal vilket ej skett. Utöver avtalet med addendum har också en överenskommelse träffats 2014 som omfattar en arbetsordning för samarbetet mellan Västtrafik och Göteborg stad Trafikkontoret. Genom ombildning 2012 med Västra Götalandsregionen som regional kollektivtrafikmyndighet och med gällande lagstiftning kan nuvarande avtalskonstruktion inte förlängas. En förändrad organisation och avtalsstruktur är därför nödvändig och måste vara genomförd till 1 januari 2020 då nuvarande avtal upphör. En förändrad organisation, styrning och finansiering har i förberedande diskussioner konstaterats kunna ske på tre principiella sätt Alternativ A Alternativ B Alternativ C VGR överlämnar befogenheten till Göteborgs stad att ingå avtal om spårvagnstrafik VGR upphandlar spårvagnstrafiken i konkurrens VGR övertar ägandet av Göteborgs spårvägar delen spårvagnstrafik och bedriver trafiken i egen regi Alternativet A har utretts under våren 2016 i samarbete mellan VGR och Göteborgs stad 5. I nu aktuell utredning belyses alternativen B och C. En jämförande konsekvensbeskrivning av de tre principalternativen redovisas i separat rapport 6. 2 Förutsättningar och avgränsningar En beskrivning av de analyserade alternativen genom en jämförelse med dagens förhållande är inte relevant eftersom det inte är möjligt att fortsätta med dagens situation. Utredningen beskriver därför principalternativen med förslag till lösningar. Beskrivningen utgår bl a från krav och förutsättningar som legat till grund för utredningsuppdraget och utredarens 4 Huvudavtalet avser avtalet mellan regionen och kommunerna som tecknades 2011 och reglerar ansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götaland från 1 januari 2012 5 Ansvar för spårvagnstrafiken överlämnas till Göteborg stad Analys av möjlig lösning, RTM Konsult, aug 2016 6 Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Analys av tre principalternativ, RTM Konsult, december 2016

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 8 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 erfarenheter från andra organisationer inom kollektivtrafikområdet i Sverige och internationellt. En utgångspunkt i analysen är att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för regionen och kommunerna 7. Det förutsätter att båda parter på bästa sätt medverkar till att uppnå goda lösningar för medborgare och resenär inom alternativens ramar och intentioner. Taktiskt agerande, som kan vara teoretiskt möjligt, förutsätts inte vara aktuellt vid beskrivning av de tre principalternativen. En väsentlig förutsättning för beskrivningen är att den utgår från att det aktuella alternativet genomförts. Ett införande kräver ett antal avtal och nya planerings och beslutsprocesser som i sig innebär en komplexitet. Detta belyses i separat avsnitt som beskriver införandet av alternativen. Beskrivningarna begränsas till att belysa spårvagnsdelen. GSAB har idag två dotterbolag, GS Buss och GS Trafikantservice, som inte har direkt samband med spårvagnsverksamheten. GS Buss förutsätts i utredningen fortsatt vara ett separat bolag. Utredningen har inte genomfört någon analys av effekter på detta bolag som följd av redovisade förslag avseende spårvagnstrafiken. Beträffande GS Trafikantservice bedriver bolaget tjänster som upphandlats och med kontrakt som längst till 2020. I denna utredning har förutsatts att GS Trafikantservice antingen avvecklas eller frikopplas från spårvagnsverksamheten och påverkar därmed inte genomförandet. Detta är dock antaganden som gjorts för att förenkla beskrivningarna av alternativen. Frågor om GS Buss och GS Trafikantservice framtida förhållanden behöver analyseras närmare inför ett genomförande. Utgångspunkten för utredningen är att regionen och Gbg stad kommer överens om en långsiktigt hållbar lösning och där ingår också frågan om tillgång till fordon, depåer och spår. I principalternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken förutsätter det att regionen har tillgång till fordon och depåer för att vara ett reellt alternativ. Detta principalternativ bygger därför på att Gbg stad överlåter fordon och tillgång till depåer för att möjliggöra upphandling i konkurrens. Om regionen inte förfogar över fordon och depåer utan staden svarar för fordon och depåer med begränsad tillgång för andra än GSAB innebär det också risker i form av "otillbörligt stöd" och "utnyttjande av dominerande ställning". Detta bedöms därför olämpligt av både logiska och legala skäl. I beskrivningen förutsätts att staden är spårägare och därmed har huvudansvaret för spårvägens infrastruktur med därtill hörande krav på tillstånd som spårägare. Möjligheten att regionen övertar spårägandet är ett alternativ och några legala hinder bör inte föreligga för en sådan förändring. I utredning inför nytt avtal 2012 bedömdes det som olämpligt att regionen är spårägare. Denna fråga berörs inte närmare i denna utredning som därför utgår från att staden är spårägare. Ringlinjen, som är en ideell förening, bedriver verksamhet för att bevara äldre spårvagnar och använda dessa för särskild trafik. Verksamheten drivs under GSAB tillstånd som utövare av spårtrafik och svarar för spår i depå mm. Staden ger årligt bidrag till Ringlinjen och detta belopp ingår i skatteväxlingen 2012 och i ersättningen för spårvagnstrafiken. Frågan om Ringlinjen behandlas inte i denna beskrivning men behöver belysas närmare inför ett genomförande av alternativen B och C. 7 I huvudavtalets 8.1 står Utvecklingen av kollektivtrafiken är fortsatt en gemensam angelägenhet för Parterna. Parterna ska verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 9 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 3 Utgångspunkter för utredningen En grundläggande förutsättning för en framtida organisation och ansvarsfördelning avseende spårvagnstrafiken utgörs av de övergripande målen. Integrerad trafik sömlöst resande för resenären. Inflytande, ansvar och finansiering som upplevs balanserad och långsiktigt hållbar. Detta gäller för samtliga principalternativ och där de redovisade förslagen utformas från dessa övergripande mål Utöver de övergripande målen utgör nuvarande huvudavtal mellan regionen och länets 49 kommuner ett ramverk som utredningen skall förhålla sig till liksom gällande lagstiftning genom främst kollektivtrafiklagen och EU kollektivtrafikförordning. Det övergripande målet att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region utgör en central utgångspunkt. Målen och utvecklingsplanerna enligt K2020 och arbetet med målbild för 2035 utgör en gemensam grund för utvecklingen som behöver vidareutvecklas för att ingå i en tydlig strategi och utvecklingsplan för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet och med tydligt fokus på stadstrafiken. Kollektivtrafiken skall upplevas som ett integrerat system och erbjuda sömlöst resande. I detta ingår funktioner som gemensamma prisstrategier och enhetlig prissättning, gemensamt biljettsystem, samordnad information och kundservice och samordnade störningsåtgärder. För att erbjuda detta är det viktigt att resenären möter ett samlat och samordnat kollektivtrafiksystem under varumärket Västtrafik. Samordning mellan olika trafikslag utgör en väsentlig förutsättning för att åstadkomma ett effektivt och attraktivt integrerat kollektivtrafiksystem. Västtrafik bör därför ha den samordnande uppgiften i relation till alla operatörer inklusive spårvagnstrafiken. 3.1 Ansvar och rollfördelning Kollektivtrafik som område kännetecknas av en komplexitet i skärningspunkt mellan politik och affär. Utgångspunkterna för politiken utgörs av samhällsnyttan och för affären kollektivtrafik av ekonomiskt resultat. Den teoretiska rollfördelningen tydliggörs enligt figuren där de tre parterna i dialogen har olika roller och ansvar. Medborgaren deltar i medborgardialogen som sker mellan medborgaren och politiken där utgångspunkten utöver individintresset är samhällsnyttan. Resenärsdialogen sker mellan resenären (kunden) och trafikutövaren där utgångspunkten är baserad på marknadsförutsättningar. Resenären ser här utifrån det egna intresset och vad man betalar för tjänsten till skillnad från medborgardialogen där krav också ställs på samhället att erbjuda tjänsten (med subvention). Dessa två dialoger med olika utgångspunkter skall balanseras i det samhällsåtagande och de kontrakt och regelverk som styr utförandet av tjänsten kollektivtrafik. Rollfördelningen i denna modell är teoretiskt tydlig stat/region/kommun svarar för medborgardialog och översätter detta i ägardirektiv, trafikförsörjningsprogram och utvecklingsplaner som genomförs av trafikutövaren baserat på marknadsbedömningar och i relationen till resenären.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 10 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 För Västsverige kan denna modell användas för att få ökad förståelse för rollfördelning mellan regionen/kommunen som ansvarig för medborgardialogen och Västtrafik, med anlitade operatörer, som utförare av tjänsten och ansvarig för resenärsdialogen. Resenärsdialogen sker här i relation till Västtrafik och dess operatörer där operatören av spårvagnstrafiken är en av många operatörer. Denna grundmodell är också förutsättning för att erbjuda ett sammanhållet system som erbjuds av Västtrafik och dess operatörer under varumärket Västtrafik och är en väsentlig utgångspunkt för utredningens förslag. 3.2 Kollektivtrafiken som del i utveckling av staden Generellt är det kommunerna som genom sitt inflytande över markanvändningen har störst rådighet över de bebyggelsestrukturer som ger förutsättningar för kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi. Det strategiska ansvaret för kollektivtrafikens planering och finansiering ligger dock på regional nivå, hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverket är ytterligare en berörd part, genom ansvar för en stor andel av transportinfrastrukturen och dess finansiering genom statliga medel. Det finns förstås fler aktörer, både offentliga och privata, som på olika sätt påverkar förutsättningarna för kollektivtrafiken. I praktiken innebär det att ansvaret för kollektivtrafiken, liksom kopplingen mellan kollektivtrafik och bebyggelseplanering, sprids mellan flera olika aktörer vilket gör samordningen mellan dem till en helt avgörande fråga. Samspelet åskådliggörs utifrån de sex nyckelområdena för kollektivtrafiken som visar på den mest vanliga fördelningen mellan inflytande och ansvar/finansiering i Sverige idag. Fig. Principmodell för inflytande och finansiering av stadstrafik normalmodell för Sverige med region/landsting som regional kollektivtrafikmyndighet (heldragen linje=huvudansvar, streckad linje=medverkar/bidrar) Behovet av en bred samverkan är uppenbar. Kollektivtrafiken kan inte hanteras isolerat från planering av staden. Det övergripande målet om en hållbar stadsutveckling och att skapa nytta för medborgare och samhälle kräver ett helhetsperspektiv som förutsätter en samplanering och samhandling. Åtgärder enbart inom kollektivtrafiksystemet, som den regionala kollektivtrafikmyndigheten har formell rådighet över, ger mindre effekter på kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi jämfört med förutsättningarna för kollektivtrafiken som ligger inom kommunens rådighet genom det kommunala planmonopolet. Utan

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 11 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 gemensamt agerande mellan berörda organisationer riskeras de goda lösningarna som är beroende av åtgärder och åtaganden från flera aktörer. 3.3 Långsiktigt hållbara avtal Behovet av långsiktighet måste säkerställas för att skapa stabila förutsättningar för beslut som innebär betydande ekonomiska åtaganden. Det avser t ex investeringar i spåranläggningar och fordon men också i beslut om bebyggelse och stadsutveckling, investeringar som har mycket lång livslängd och inte kan ändras under överskådlig tid. Detta ställer krav på tydliga och förankrade principer som kan möta förändrade förutsättningar över tid. En förutsättning för långsiktigt hållbara avtal är också att principer och regleringar av ansvar och befogenheter följer gällande svenska lagar och EU rätt för att garantera en legalt stabil situation. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för utveckling och genomförande av kollektivtrafiken krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan regionen och kommunerna. Dagens huvudavtal och lagstiftning utgör ramen för detta men där förtydliganden krävs i ett antal frågor. Detta skiljer sig inte åt mellan alternativen och inte heller principiellt mellan alternativen. Särskilt berör detta ansvar för infrastruktur och avgränsning mellan investeringar i infrastruktur och drift och underhåll av infrastruktur och kollektivtrafikens driftkostnader. Ansvarsfördelningen behöver regleras och förtydligas i första hand avseende infrastruktur i en separat överenskommelse. Detta har även sagts i samband med förändringen 2012 men inte fullföljts. För att dagens oklarhet inte skall påverka val av framtida lösning (val av principalternativ) bör en sådan överenskommelse träffas före beslut om vilken framtida lösning som skall genomföras. Därigenom underlättas framtida diskussioner då både staden och regionen har tydliga principer att förhålla sig till och kan utifrån dessa planera och besluta om kollektivtrafikens utveckling. I denna beskrivning förutsätts att sådan överenskommelse träffats och som är neutral i relation till de tre principalternativen. I samband med att nya avtal och organisationsmodell för spårvagnstrafiken krävs från 1 januari 2020 är det också ett lämpligt tillfälle att skapa de långsiktiga spelreglerna för ansvarsfördelningen där det idag saknas en samsyn eller finns oklarheter. Utgångspunkt för detta är huvudavtalets principer om att kollektivtrafiken är en gemensam angelägenhet för både regionen och kommunerna. För att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för utveckling av kollektivtrafiken är en tydlig och logisk ansvarsfördelning mellan kollektivtrafikmyndigheten och kommunen/staten avgörande. I denna utredning begränsas beskrivningen till förhållandet mellan region och kommun. Kriterier som kan vara utgångspunkt för att uppnå långsiktiga och stabila förutsättningar för både kollektivtrafikmyndighetens och kommunens agerande kan sammanfattas i följande tre punkter: Logisk och balanserad Trafikslagsneutral Stabil över tid Logisk och balanserad För att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar är en logisk och balanserad modell för ansvarsfördelning central. Inflytande och ansvar måste vara i balans som också kan uttydas att den som beslutar skall betala. Vid gemensamt beslut är därmed också gemensam betalning logisk. Dagens huvudavtal visar på en i huvudsak balanserad situation där regionen ansvarar

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 12 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 för trafikering, prissättning, fordon och depåer och tar det fulla ekonomiska ansvaret för beslut inom dessa områden och att kommunen som väghållare har ansvaret för och bekostar infrastruktur. Kollektivtrafikens förutsättningar och ekonomi påverkas till stor del av stadsutveckling och utformning av trafikinfrastrukturen där kommunerna har det huvudsakliga inflytandet över hur utbyggnad av infrastruktur sker. Den generella modellen med kommunen som ansvarar för och bekostar infrastruktur och kollektivtrafikmyndigheten för genomförandet av trafikeringen ger i huvudsak en balans mellan båda parters intresse av att skapa en attraktiv stad där en attraktiv kollektivtrafik är en väsentlig del. Samtidigt innebär det behov av en planerings och beslutsprocess med ömsesidigt beroende och krav på samplanering och samagerande. Trafikslagsneutral För att skapa en grund för utveckling av kollektivtrafiken som baseras på objektiva och neutrala förutsättningar är det angeläget med en ansvarsfördelning som är trafikslagsneutral, d.v.s. att val av trafiklösning inte påverkas av olika förutsättningar för finansiering. En obalans i ansvaret kan leda till krav på lösningar som totalt sett inte är den mest effektiva lösningen vilket understryker vikten av trafikslagsneutrala principer. En grundprincip som är trafikslagsneutral utgör en stabil grund för en samordnad planering och långsiktiga beslut i utvecklingen av kollektivtrafiken. En ansvarsfördelning som är trafikslagsneutral behöver också beakta att olika lösningar har olika förhållanden mellan trafikeringskostnader och infrastrukturkostnader. En lösning som ger låga driftkostnader kan motivera högre investeringskostnader. Det kan motivera en medfinansiering från regionen för investeringar som kommunen enligt principen skall bekosta. Samma bör då också gälla i omvänd situation där lösningar får ökade driftkostnader som följd av sämre anpassad infrastruktur. En principmodell kan inte fullt ut beakta dessa förutsättningar varför frivilliga överenskommelser krävs som kompletterar grundprinciperna. Det innebär att vid större investeringar krävs separata överenskommelser om finansiering. Sådana frivilliga överenskommelser kan då underlätta genomförandet av gemensamt eftersträvade lösningar vars genomförande annars skulle försvåras. Stabil över tid Förutsättningar för utveckling av kollektivtrafik kommer att förändras med nya trafiklösningar och ny teknik. En neutral ansvarsfördelning som kan möta dessa underlättar nödvändiga och önskvärda omställningar. Principer för ansvarsfördelning som också kan tillämpas på nya trafiklösningar är därför angeläget. Ett exempel är dagens planer på linbana som innebär nya förutsättningar som måste mötas. Autonoma fordon och MaaS lösningar är andra förändringar som kommer att påverka den framtida kollektivtrafiken. Dagens busstrafik kan i delar omstruktureras till mer flexibla lösningar med autonoma fordon för områden med lågt resande och/eller anslutning till traditionell kollektivtrafik med buss och spårtrafik. Elektrifiering och automatisering kan innebära att busstrafik med mycket hög kapacitet kan införas (långa fordon eller sammankopplade fordon) som ersätter eller kompletterar spårtrafik. Elektrifiering av busstrafik ställer ökade krav på infrastruktur för busstrafik med laddstationer eller induktiv laddning som utgör en del av en fast infrastruktur. Genom tydliga och generella principer för ansvarsfördelning underlättas införande av nya lösningar.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 13 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 4 Principalternativen En möjlig lösning i alternativ A har tidigare redovisats i separat utredning och i denna rapport redovisas möjlig lösning för alternativen B och C. I samtliga alternativ beslutar regionen om trafikförsörjningsprogram, biljettpriser och trafikpliktsbeslut enligt kollektivtrafiklagens regelverk som inte medger en delegering av dessa beslut. De tre principalternativen beskrivs översiktligt enligt följande Alternativ A Alternativ A innebär att regionen överlämnar befogenheten att ingå avtal om spårvagnstrafik till Göteborgs stad. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik Gbg stad beslutar om spårvagnstrafikens omfattning inom ramen för gemensamt antagen utvecklingsplan för kollektivtrafiken Gbg stad beslutar om investeringar i spåranläggningar, fordon och depåer Gbg stad beslutar om tilldelning av kontrakt att utföra trafiken (i egen regi eller upphandlad i konkurrens) Gbg stad svarar för alla kostnader hänförliga till spårvagnstrafiken Alternativ B Alternativ B innebär att spårvagnstrafiken upphandlas som övrig spår och busstrafik. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om spårvagnstrafikens omfattning och trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik Driften upphandlas i konkurrens av Västtrafik Vid eventuell annan anbudsvinnare än GSAB sker verksamhetsövergång för berörd personal Västtrafik/VGR äger/leasar vagnar samt har rådighet över depåer VGR svarar för alla kostnader hänförliga till driften av spårvagnstrafiken Staden äger och har ansvar för spåren avtal behövs för drift o underhåll Alternativ C Alternativ C innebär att VGR tar över ägandet av GSAB med direkttilldelning av trafiken eller i egenregiverksamhet. Alternativet kännetecknas av VGR beslutar om spårvagnstrafikens omfattning och trafikförsörjningsprogram för all kollektivtrafik VGR tar över ägandet av GSAB avseende spårvagnsdelen Driften direktupphandlas eller blir egenregiverksamhet Västtrafik/VGR äger/leasar vagnar samt har rådighet över depåer VGR svarar för alla kostnader hänförliga till driften av spårvagnstrafiken Staden äger och har ansvar för spåren avtal behövs för drift o underhåll I det följande beskrivs alternativen B och C gemensamt där lösningarna är desamma i alternativen och redovisas separat (i två spalter) där det skiljer sig åt mellan alternativen. Beskrivningen utgår från processen från planering till genomförande och belyser funktioner och processer i de olika delarna. I beskrivningen anges regionen som samlingsbegrepp och hur den interna organisationen inom regionen med Västtrafik och kollektivtrafiknämnd utformas i dessa frågor berörs inte närmare. Motsvarande gäller för Göteborgs stad som sammantaget benämns staden. Det är frågor som vid behov får utredas separat i senare skede.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 14 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 4.1 Övergripande struktur i alternativen B och C Utredningen har utgått från att spåren ägs av staden och att staden därmed är ansvarig spårägare med det som följer av detta ansvar. I tidigare utredningar har också detta förordats. Utredningen utgår också från att relationen mellan staden som spårägare och regionen som ansvarig för trafikens utförande (genom upphandlad operatör eller i egen regi) regleras i ett banavtal som omfattar tillgänglighet till spåranläggning, standard på spåranläggningen och de avgifter som regionen skall erlägga för utnyttjandet av spåranläggningen enligt principer i huvudavtalet och tillägg till detta. Banavgifter bör fastställas för en längre tidsperiod och som en årlig avgift beroende av utnyttjande (t ex fast avgift + avgift per tågkm). Detta innebär att spårägaren har ansvaret att tillhandahålla spåranläggningen med avtalad tillgänglighet och standard och med en avtalad ersättning. I utredningen ingår inte att analysera utformning av banavtal med banavgifter och behöver utredas närmare inför ett genomförande. 4.1.1 Organisation av spårvagnsverksamheten Efter övergångsprocessen kan organisationen av spårvagnsverksamheten beskrivas översiktligt enligt följande. Alternativ B I alternativ B upphandlas spårvagnstrafiken i kontrakt med fristående operatör. Fordon ägs av regionen (Västtrafik) liksom avtal eller ägande av depåer som tillhandahåller dessa till anlitad operatör enligt villkor reglerade i samband med upphandling. Samverkan avseende spåranläggning i driften av kollektivtrafiken regleras i ett banavtal mellan staden som banhållare och Västtrafik som upphandlande enhet av spårvagnstrafiken. Banavtalet reglerar tillgänglighet och standard för spår samt banavgifter för utnyttjande av spåranläggningen. Banavtalet utgör förutsättning för upphandling och kontrakt med trafikoperatör och där trafikoperatören övertar åtagandet i banavtalet som utförare av spårvagnstrafiken med erforderliga tillstånd. Daglig trafikledning sker i samverkan mellan trafikoperatör med ansvar för operatörens trafikledning och banhållare med ansvar för trafikledning i egenskap av banhållare. Det senare kan tillhandahållas av anlitad operatör på uppdrag av banhållare och då med en samlad trafikledning för trafikdrift och spårdrift. Alternativ C I alternativ C utförs trafiken i egen regi i separat bolag lämpligast ägt av Västtrafik. Regionens spårvagnsbolag äger fordon och har avtal eller äger depåer och har helhetsansvaret för spårvagnstrafikens drift. Samverkan avseende spåranläggning i driften av kollektivtrafiken regleras i ett banavtal mellan staden som banhållare och regionens spårvagnsbolag som utför trafiken. Banavtalet reglerar tillgänglighet och standard för spår samt banavgifter för utnyttjande av spåranläggningen som betalas av regionens spårvagnsbolag. Daglig trafikledning sker i samverkan mellan trafikoperatör med ansvar för operatörens trafikledning och banhållare med ansvar för trafikledning i egenskap av banhållare. Alternativt kan regionens spårvagnsbolag tillhandahålla trafikledningstjänsten på uppdrag av banhållaren och då med en samlad trafikledning för trafikdrift och spårdrift.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 15 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Regionen "RKM" Göteborgs stad Regionen "RKM" Göteborgs stad Västtrafik Banavtal Spårägare och "banhållare" Västtrafik Spårägare och "banhållare" Upphandlade kontrakt Trafikoperatör? GSAB Trafik i egen regi Direkttilldelat kontrakt Fig. Organisationsmodell i alernativ B Fig. Organisationsmodell i alernativ C Hur organisationen utformas inom Göteborgs stad avseende rollen som spårägare i alternativ B och C har inte ingått i uppdraget men alternativa lösningar med separat bolag eller som del av Trafikkontoret är två möjliga lösningar. Motsvarande gäller för hur regionen organiserar verksamheten i alternativ B avseende fordon och depåer och i alternativ C dessutom med trafik i egen regi. I alternativ C bedöms dock mest lämpligt att trafiken drivs i separat bolag ägt av Västtrafik. 4.2 Planerings och beslutsprocess i relation region kommun Detta avsnitt belyser planerings och beslutsprocess i relationen region kommun och som leder fram till trafikförsörjningsprogram, trafikeringsplaner och budget. Denna är lika i de två alternativen och oberoende av vem som utför trafiken. Kollektivtrafiken kan inte hanteras isolerat från planering av staden. Det övergripande målet om en hållbar stadsutveckling och att skapa nytta för medborgare och samhälle kräver ett helhetsperspektiv som förutsätter en samplanering och samhandling. Dagens samhällsstrukturer utgår från frivilligt samarbete medan formella beslut behandlas sektorsvis och organisationsvis. Utan gemensamt agerande mellan berörda organisationer riskeras de goda lösningarna som är beroende av åtgärder och åtaganden från flera aktörer. Kollektivtrafiken är särskilt beroende av en samplanering av bebyggelse, stadsutveckling och infrastruktur. Dessa delar avgör sammantaget de grundläggande förutsättningarna för kollektivtrafikens attraktivitet och ekonomi. Huvudprinciper Utgångspunkt för planerings och beslutsprocess bygger på modellen där samhällets politiska organ svarar för medborgardialogen och utförande organisation svarar för resenärsdialogen. I alternativ B och C innebär det att regionen har ansvaret för medborgardialogen för all kollektivtrafik. Kollektivtrafiken utgör en del av stadens struktur och med nära koppling till bebyggelseplanering och övrig infrastruktur vilket innebär att samverkan med Göteborgs stad är nödvändig. För spårvagnstrafiken är det än mer nödvändigt då Göteborgs stad förutsätts vara spårägare med ansvar för spåranläggningar på samma sätt som staden har ett väghållaransvar på det kommunala vägnätet. Fig. Rollfördelning i alternativ B och C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 16 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Vid genomförandet som skall ske utifrån kraven på integrerat system och sömlöst resande har Västtrafik, som ansvarig för utförandet av trafiken, huvudansvar för resenärsdialogen i samarbete med trafikoperatörerna. Dessa huvudprinciper för rollfördelning utgör en väsentlig utgångspunkt för analysen av alternativ B och C liksom för alternativ A. Huvudprinciperna för planerings och beslutsprocessen i alternaiven B och C kan sammanfattas i ett antal steg från övergripande strategisk utvecklingsplan till trafikens genomförande och illustreras i figuren. Fig. Planeringsprocessen i alternativ B och C 4.2.1 Strategisk utvecklingsplan tas fram i bred samverkan Planeringen av kollektivtrafiken som ett samordnat system är ett gemensamt intresse för regionen och kommunerna. Samverkan med bebyggelseutvecklingen är central för att åstadkomma ett attraktivt och effektiv kollektivtrafiksystem. Det gemensamma åtagandet utgör utgångspunkt för att utveckla en gemensam vision och målbild för kollektivtrafiken som konkretiseras i en gemensamt framtagen strategisk utvecklingsplan. För att ge tillräckligt underlag för både stadens och regionens agerande krävs att den strategiska planen konkretiseras och utformas så att den kan utgöra underlag hos både staden och regionen för beslut om trafikering och beslut om investeringsplaner, som t ex den regionala infrastrukturplanen. Den strategiska planen bör därför innehålla en redovisning av stomlinjenät och därtill kopplad infrastruktur med en tydlig utbyggnadsordning och förutsättningar för genomförande. Finansieringsansvaret för respektive infrastrukturobjekt bör redovisas i planen så att genomförandeansvaret tydliggörs. Utbyggnad och utveckling av

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 17 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 kollektivtrafikens infrastruktur kan omfatta nya spårvägslänkar, bussgator, busskörfält, resecentra och andra infrastrukturåtgärder men också nya trafiklösningar som linbana. Utbyggnad av infrastruktur kan vara avhängigt av bebyggelseutveckling och utbyggnad av annan infrastruktur vilket utgör en förutsättning för planens genomförande. Villkor om statlig medfinansiering bör också framgå och redovisas som förutsättning för genomförande. 4.2.2 Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Regionen, som regional kollektivtrafikmyndighet, skall fastställa ett trafikförsörjningsprogram. Med den föreslagna planeringsmodellen utgör den strategiska utvecklingsplanen utgångspunkt och där regionen efter samråd med staden i trafikförsörjningsprogrammet redovisar hur trafiken avses utvecklas. Delar kan vara beroende av åtgärder som genomförs av staden t ex infrastrukturutbyggnad. Vikten av en nära dialog vid utformning av trafikförsörjningsprogrammet är därför uppenbar. Trafikförsörjningsprogrammet skall också ligga till grund för ett trafikpliktsbeslut som reglerar genomförandet av spårvagnstrafiken och övrig kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogrammet bör omfatta både trafikering och investeringsplaner för att ge en helhetsbeskrivning av hur kollektivtrafikens skall utvecklas i regionen. Det innebär att dagens trafikförsörjningsprogram behöver konkretiseras och i större utsträckning definiera vilket trafikåtagande som avses ligga till grund för trafikpliktsbeslut och verksamhetsuppdrag avseende spårvagnstrafiken. 4.2.3 Samverkansavtal som reglerar investeringar och trafikering Behovet att reglera både stadens och regionens åtaganden i utvecklingen av kollektivtrafiken är särskilt viktigt avseende investeringar i infrastruktur, fordon och depåer som är strategiska och långsiktiga med betydande ekonomiska åtaganden. Enligt dagens generella planeringsmodell anvisas möjligheten till samverkansavtal som kan vara en lämplig form att utveckla för att reglera denna typ av åtaganden. I ett samverkansavtal bör därför både stadens och regionens åtaganden preciseras vad avser investeringar i infrastruktur och vad avser trafikering och investeringar i fordon m m. Samverkansavtalet bör också innehålla överenskommelser om finansiering och med eventuella avsteg från de huvudprinciper som överenskommits i huvudavtalet eller tillägg till detsamma. Samverkansavtalet utgör ett bindande åtagande för både regionen och staden och där förändringar kräver enighet mellan regionen och staden. Samverkansavtalet bör följas av projektavtal för preciserade infrastrukturprojekt som i detalj reglerar genomförandet samt banavtal som reglerar tillgänglighet och standard på spåranläggning samt banavgifter som regionen skall erlägga för utnyttjande av spåranläggning. 4.2.4 Finansiering av spårvagnstrafiken I alternativ B och C har regionen entydigt ansvar för genomförandet av spårvagnstrafiken och stadens åtagande begränsas till ansvar för spåranläggningen med därtill hörande åtaganden. Principen som föreslås för finansiering sammanfattas i följande punkter: Regionen svarar för alla kostnader för spårvagnstrafikens drift och beslutar om priser i kollektivtrafiken. Regionen svarar för alla kostnader hänförligt till fordon och depåer Staden är spårägare och svarar för alla kostnader för spåranläggning avseende investeringar, drift och underhåll Regionen erlägger en banavgift genom ett banavtal för utnyttjande av spår som också reglerar tillgång och standard Banavgiften föreslås utgå från ersättningen för spår år 2015 med tillägg för av regionen beslutade men ej genomförda åtaganden före 2016. Ersättningen indexeras.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 18 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Investeringar och drift av spåranläggningar För genomförande av spårvagnstrafiken ingår spåranläggningar som en förutsättning. I ett banavtal mellan regionen och staden som spårägare regleras tillgänglighet till spår och standardkrav för spåranläggningen. I banavtalet regleras också banavgifter för finansiering av de delar som åvilar regionen. Huvudprinciperna för finansiering ligger till grund för avtalet tillsammans med principen om nettokostnad (självkostnad) som skall gälla för denna typ av tjänst 8. För befintlig spårväg skall därför ett banavtal träffas som reglerar detta. Utgångspunkt för detta banavtal föreslås vara de kostnader som regionen betalat 2015 med tillägg för åtaganden beslutade av regionen före 2016 9. Ersättningen bör vara långsiktigt stabil och föreslås utformad med hänsyn till trafikomfattning (t ex fast kostnad + rörlig kostnad/km som indexjusteras). Beslut om ny spårväg ingår som en del i beslut om utveckling av spårvagnstrafiken enligt regionens trafikförsörjningsprogram baserat på den gemensamt framtagna strategiska utvecklingsplanen. Genomförandet överenskommes mellan regionen och staden i ett samverkansavtal som förpliktigar både regionen och staden och där också principer för genomförandet och finansiering av investeringen regleras. Före genomförandet krävs också ett projektavtal för enskilda projekt som i detalj reglerar utbyggnaden och i samband med driftsättning införs den nya spårvägsdelen i banavtalet. Befintlig spårväg BANAVTAL reglerar tillgänglighet och avgifter Ny spårväg Samverkansavtal reglerar ansvar och finansiering Projektavtal reglerar genomförandet Investering genomförs Fig. Avtal för reglering av befintlig och ny spårväg 4.2.5 Former för tvistehantering Samverkan mellan regionen och staden är avgörande för en utveckling av effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Det bygger på frivillig samverkan. Med tydliga processer för planering och beslutsfattande underlättas en sådan samverkan. Om staden och regionen inte är enig i hur genomförandet skall ske krävs en förhandling mellan regionen och staden för att anpassa trafikförsörjningsprogrammet för att kunna ligga till grund för ett samverkansavtal om genomförande. Detta underlättas med reglerade former för förhandlingar och med entydiga förutsättningar som är baserade på grundläggande principer om ansvarsfördelning enligt huvudavtalet och tillägg till detsamma. I normalfallet sker dessa förhandlingar som en del i planeringsprocessen med successiva överenskommelser som leder fram till gemensamma ställningstaganden som kan ligga till grund för samverkansavtal om genomförande. Om sådan förhandling inte leder till överenskommelser kan som yttersta möjlighet en modell med medling införas där utomstående medlare medverkar för att åstadkomma frivillig överenskommelse. Principerna för sådan medling bör regleras och ingår som del i kommande avtal mellan regionen och staden. 8 Kan jämföras med reglerna i EU förordningen 1370 om villkor vid direkttilldelning enligt förordningens bilaga 9 Detta motsvarar förslaget i alternativ A beträffande regionens fasta ersättning och baseras på principen om accepterade åtaganden som grund för ersättning.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 19 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 4.3 Beslut och ansvar för spårvagnstrafiken 4.3.1 Beslut och ansvar för befintliga spårvagnar Alternativ B Alternativ C Genom övertagande av befintliga spårvagnar från staden överförs också ansvaret för dessa spårvagnar. I samband med övertagandet krävs en värdering och kartläggning av utestående revisioner och upprustningsbehov samt riskgarantier särskilt för M32 där rättstvist pågår. Ett avtal om riskfördelning har också träffats mellan regionen och staden som bör stadfästas eller lösas ut i samband med övertagandet. Avtalsrelationen med fordonsleverantörer övergår till regionen (Västtrafik). Som del i övertagandet ingår också övertagandet av upphandlade avtal avseende reperation av M32. Dessa frågor måste regleras och ingå som del av de avtal som krävs vid aktieöverlåtelsen och påverkar köpeskilling för aktierna. Ansvar för underhåll överförs genom övertagandet till regionen. I avtal med trafikoperatör krävs som en del att svara för underhåll av befintliga spårvagnar medan de större underhållsinsatserna ( tungt underhåll och revisioner ) fortsatt åvilar fordonsägaren. Genom övertagande av spårvagnsverksamheten övertas också bolagets åtaganden som omfattar underhåll av spårvagnar. Det övertagna bolaget sköter därmed också fortsättningsvis skötsel och underhåll på samma sätt som GSAB idag och regleras i det kontrakt som träffas med bolaget genom direkttilldelning. I samband med övertagandet krävs en värdering och kartläggning av utestående revisioner och upprustningsbehov samt riskgarantier särskilt för M32 där rättstvist pågår. Ett avtal om riskfördelning har också träffats mellan regionen och staden som bör stadfästas eller lösas ut i samband med övertagandet. Avtalsrelationen med fordonsleverantörer övergår till spårvagnsbolaget. Som del i övertagandet ingår också övertagandet av upphandlade avtal avseende reperation av M32. Dessa frågor måste regleras och ingå som del av de avtal som krävs vid aktieöverlåtelsen och påverkar köpeskilling för aktierna. 4.3.2 Beslut och ansvar för pågående upphandling av nya spårvagnar Alternativ B Alternativ C Den nu pågående upphandlingen av nya spårvagnar genomförs av GSAB på uppdrag av staden och i samråd med regionen. I alternativ B kommer denna modell inte att kunna tillämpas utan regionen(västtrafik) övertar rollen som beställare och projektägare. Den kompetens som idag finns inom GSAB behöver därför ersättas med motsvarande kompetens inom Västtrafik antingen genom personalövertagande eller genom nyetablering. Samverkan med expertis hos kontrakterad operatör kan tillföra kompetens. Förändringen innebär att det blir regionen (Västtrafik) ensam som är ansvarig Den nu pågående upphandlingen av nya spårvagnar genomförs av GSAB på uppdrag av staden och i samråd med regionen. Genom övertagande av spårvagnsverksamheten kan detta uppdrag kvarstå i spårvagnsbolaget, men på uppdrag av regionen (Västtrafik) som därmed har ett totalansvar för upphandling och drift av spårvagnstrafiken. Förändringen innebär att det blir regionens spårvagnsbolag som är ansvarig gentemot leverantör av nya spårvagnar och ger därmed entydigt beslutsfattande.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 20 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 gentemot leverantör av nya spårvagnar och ger därmed entydigt beslutsfattande. Överlåtelse av avtal till regionen/västtrafik har reglerats och möjliggörs inom träffat avtal med leverantör. 4.3.3 Beslut om inköp av nya spårvagnar Alternativ B Beslut om fordonsanskaffning sker av regionen och med internt framtagna kravspecifikationer. Samverkan med expertis hos kontrakterad operatör kan tillföra kompetens. Upphandling sker av regionen (Västtrafik) enligt generella upphandlingsregler och med samlat ansvar inom en organisation. Upphandling kan jämföras med upphandling av tågfordon. Alternativ C Beslut om fordonsanskaffning sker av regionen och med internt framtagna kravspecifikationer i samverkan med expertis hos spårvagnsbolaget. Upphandling sker av regionen eller av spårvagnsbolaget inom ramen för direkttilldelat kontrakt och enligt generella upphandlingsregler. 4.3.4 Beslut och ansvar för befintliga depåer Alternativ B Alternativ C Befintliga depåer (Majorna, Rantorget och Slottsskogen) utgör strategiska tillgångar som kräver långsiktighet. Regionen (Västtrafik) bör ha full rådighet över depåer då ansvaret överförs. Huvudalternativet bör vara att ägandet av depåer övergår till regionen. Befintliga depåer är anpassade till spårvagnstrafiken och i detaljplan angivet som trafikändamål. Dessa fastigheter ligger centralt men utgör också attraktiv mark för exploatering. Genom utveckling av depåområden med kompletterande bebyggelse kan värden skapas som bör säkerställas och bidra till finansiering av kollektivtrafiken. Om ägandet av mark och byggnader inte övergår till regionen krävs långsiktiga hyresavtal som också reglerar villkor och ersättningar om hyresavtal sägs upp av staden (Higab och Fastighetskontoret som är ägare i dag). Sådana villkor kan omfatta krav på ersättningsfastigheter utan ökade kostnader för regionen. Reglering krävs också som beaktar markvärdestegring och exploateringsmöjligheter med principer hur dessa frågor skall hanteras långsiktigt. 4.3.5 Beslut och ansvar för nya depåer Alternativ B Alternativ C Ansvar för nya depåer ligger entydigt hos regionen (Västtrafik) som beslutar om utformning m m. Enligt huvudavtalet skall lokalisering ske i samråd med kommun och fastighet tillhandahållas av kommunen enligt särskild överenskommelse. Principer behöver definieras avseende beslut om lokalisering och principer för villkor för tillgång till fastigheter för depåer Mark för depåer bör i första hand tillhandahållas genom att regionen äger mark som säkerställer en långsiktighet och full rådighet. Det innebär också att möjligheter till exploatering med annan kompletterande bebyggelse möjliggörs och att värden som skapas som följd av detta kan bidra till finansiering av kollektivtrafiken. Pågående planering och projektering av ny depå på Ringön övertas som följd av detta helt av regionen (Västtrafik) och där kommunens roll är den normala vid exploatering av extern part

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 21 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 med detaljplan och markanvisning m m. I det fall depån byggs och ägs av staden (t ex av Higab) och upplåts med hyra bör regionen (Västtrafik) ha det avgörande inflytandet över depån samt med långsiktiga hyresavtal på samma sätt som beskrivs för befintliga depåer. 4.3.6 Beslut om trafikering Alternativ B Alternativ C Beslut om spårvagnstrafiken sker på samma sätt som övrigt kollektivtrafik d.v.s. Västtrafik beslutar om trafik enligt trafikförsörjningsprogram. Samråd med staden sker som en del i det normala samrådsförfarandet för övrig trafik. Stadens inflytande över spårvagnstrafiken sker i första hand i den planeringsprocess som föregår trafikförsörjningsprogram och omfattar strategisk utvecklingsplan och samverkansavtal om utveckling av kollektivtrafiken som för spårvagnstrafiken främst berör förändringar i spårvägsnätet. 4.3.7 Upphandlingsfrågor Alternativ B Spårvagnstrafiken upphandlas som övrig trafik. I upphandlingsunderlag regleras villkor för utnyttjande av fordon och depåer samt ev. åtagande avseende trafikledning på uppdrag av spårägare. Upphandling följer helt normala upphandlingsregler i övrigt. Vid byte av operatör villkoras att personal övertas av ny operatör enligt regler om verksamhetsövergång Alternativ C Spårvagnsbolaget som är helägt av regionen (Västtrafik) tilldelas ett kontrakt utan upphandling. Kontraktet reglerar spårvagnsbolagets åtagande och skall följa EU förordningen 1370 regler om direkttilldelning till internt företag. 4.4 Genomförande av spårvagnstrafiken 4.4.1 Relation till operatör Alternativ B Relationen till operatör följer samma principer som övrig kollektivtrafik som innebär kontraktsmodell med resandeincitament och reglering av kvalitetskrav och ansvarsfördelning mellan Västtrafik och operatör. 4.4.2 Relation till spårägare Alternativ B Västtrafik, som genomför regionens åtaganden som kollektivtrafikmyndighet, svarar för relationen med spårägare och Alternativ C Relationen till spårvagnsbolaget innebär en styrning dels genom kontrakt som kan innehålla resandeincitament på motsvarande sätt som upphandlade kontrakt dels genom ägande t ex genom ägardirektiv. Affärsrisken i kontraktet faller tillbaka på ägaren som tillgodogörs uppkomna överskott i spårvagnsbolaget men samtidigt får svara för underskott i bolagets verksamhet. Balansering av överskott mot underskott kan ske inom bolaget enligt sedvanliga regler för aktiebolag. Alternativ C Spårvagnsbolaget, som är helägt av regionen (Västtrafik), svarar för relationen med spårägare och träffar banavtalet som

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 22 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 träffar banavtalet som reglerar tillgänglighet, standard och banavgifter enligt fastställda principer. Beträffande utbyggnad av nya spårlänker etc. ingår det i planerings och beslutsprocessen mellan staden och regionen och regleras i samverkansavtal. 4.4.3 Relation till leverantörer Alternativ B Västtrafik, som genomför regionens åtaganden som kollektivtrafikmyndighet, svarar för relationen med leverantörer avseende spårvagnstrafiken frånsett frågor som åvilar anlitad operatör. 4.4.4 Kostnadseffektivitet Alternativ B Genom upphandling i konkurrens ges likartade förutsättningar som i övrig trafik med inbyggda effektiviseringskrav som följd av upphandling och tydliga entreprenadkontrakt. Den tydligare rollfördelningen mellan beställare och utförare ger också förutsättningar för renodling och fokusering som erfarenhetsmässigt ger effektivitetsvinster. I utredningen ingår inte bedömning av denna potential och det finns inga säkra grunder för att avgöra om sådana effektivitetsvinster uppstår i detta fall. reglerar tillgänglighet, standard och banavgifter enligt fastställda principer. Spårvagnsbolaget företräder därmed regionen i alla relationer med spårägaren avseende driftfrågor. Beträffande utbyggnad av nya spårlänker etc. ingår det i planerings och beslutsprocessen mellan staden och regionen och regleras i samverkansavtal. Alternativ C Spårvagnsbolaget som är helägt av regionen (Västtrafik) svarar för relationen med alla leverantörer avseende spårvagnstrafiken frånsett delar som ingår gemensamt för alla trafikslag avseende gemensamma system för information, trafikledning etc. Alternativ C Genom fortsatt verksamhet i egen regi, dock med ny ägare, ges inga nya förutsättningar eller villkor som ökar trycket på effektivisering av verksamheten. I princip innebär det att dagens egen regi fortsätter oförändrat under nytt ägarskap. Erfarenhetsmässigt har verksamhet i egen regi en tendens att ge ökade kostnader men i vilken omfattning finns inte grunder för att bedöma. 4.5 Kund och resenärsdialog Kollektivtrafiken erbjuds som ett integrerat och sammanhållet trafiksystem. Det ställer också krav på att resenären möter en samlad information och erbjuds tjänster för hela systemet vid ett och samma tillfälle. Dessa krav omsätts i funktioner och system som tillhandahålls av Västtrafik som ansvarig för det samlade kollektivtrafiktjänsten i Västra Götaland. Regionen som regional kollektivtrafikmyndighet fastställer priser och betalsystem i all kollektivtrafik i Västra Götaland och skiljer sig inte åt mellan principalternativen. Den operativa verksamheten gentemot kund sker under varumärket Västtrafik. Det innebär att all kontakt med kunden i resenärsdialogen sker med Västtrafik. Informationskanaler och säljkanaler sker under varumärket Västtrafik samtidigt som det i praktiken utförs av anlitade operatörer som då verkar under varumärket Västtrafik.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 23 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 För att säkerställa en effektiv och integrerad trafik krävs samordning av vissa funktioner. Det gäller t ex system för kollektivtrafikprioritering och system för kommunikation. Detta har successivt byggts ut med system för t ex signalprioritering (KomFram systemet). Dessa system förutsätter en samordnad och enhetlig funktion där också prioriteringsfrågor mellan kollektivtrafikfordon utgör en väsentlig del. Västtrafik har idag ett integrerat IT system som knyter samman de olika planerings och kundfunktionerna. Detta omfattar system för planering i Västtrafik i samarbete med trafikföretag Kund samarbete med trafikoperatörer som leder till trafikeringsplaner och tidtabeller som i sin tur utgör grund för informationssystem gentemot kund men också underlag för trafikledning och störningssamordning. Allt mer avancerade system för prioritering utvecklas och vid implementering av sådana system krävs trafikslagsövergripande samordning. Gränssnitt mot biltrafikens signalsystem är också avgörande och samarbete med gemensamma funktioner och lösningar är nödvändiga. För de rent interna funktionerna hos trafikföretagen krävs ingen samordning men samma system för information och kommunikation kan med fördel användas och därmed åstadkomma en kostnadseffektivare lösning även om företagens interna funktioner och tjänster utformas separat utifrån företagens specifika behov och förutsättningar. Alternativ B I alternativ B utförs all kollektivtrafik inom ramen för en enhetlig struktur för all kollektivtrafik och med samma rollfördelning mellan Västtrafik och alla anlitade operatörer. Detta innebär en tydlighet som underlättar resenärsdialogen och ger resenären en tydligare relation till Västtrafik. Alternativ C I alternativ C utförs spårvagnstrafiken i egen regi genom spårvagnsbolaget ägt av regionen(västtrafik) medan övrig kollektivtrafik utförs av kontrakterade operatörer efter konkurrensutsatt upphandling. Det innebär att spårvagnstrafiken fortsatt utförs i en separat organisationsmodell som skiljer sig åt från övrig kollektivtrafik. För att säkerställa ett fullt integrerat och gentemot kund entydigt system krävs en tydlig styrning av spårvagnsbolaget genom kontrakt som reglerar dessa frågor. 5 Genomförande 5.1 Legala och skattemässiga frågeställningar Denna utredning omfattar inte en analys av legala och skattemässiga effekter av ett genomförande men belyser identifierade frågeställningar och sammanfattar övergripande resultat från tidigare utredningar utförda 2011 10 och 2013 11. 10 Utredning utförd av Lindahl advokatbyrå och PREERA 2011 på uppdrag av Göteborg stad 11 Utredning utförd av Mannheimer&Swartling 2013 på uppdrag av VGR

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 24 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 De legala aspekter som främst har berörts i tidigare utredningar berör möjligheten för regionen att överta spårvagnsbolaget och fordon utan upphandling och i så fall till vilken ersättning som uppfyller skatterättsliga och associationsrättsliga krav. Ett övertagande till marknadsvärde som fastställs i en oberoende värdering bör enligt tidigare utredningar vara möjligt både ur upphandlings och skattelagstiftning. Svårigheten ligger i att fastställa ett marknadsvärde samt i vilka former övertagandet lämpligast genomförs. Övertagande genom aktieöverlåtelse bedöms kunna ske utan annonsering och upphandling men måste beakta aspekter som skatterätt och statsstöd enligt EU lagstiftning och att övertagande inte innebär en otillåten värdeöverföring. De skattemässiga aspekterna berör frågor om skattepliktig vinst uppstår vid överföring av ägande beroende på försäljningsvärde överstiger eller understiger marknadsvärde. Även frågan om otillbörligt statsstöd enligt EU lagstiftning kan vara aktuellt om övertagande sker till lägre pris än marknadsvärde men behöver inte innebära att det är fråga om otillåtet stöd. Finansiering av både spårvagnar och depåer har över tid skett genom ersättning enligt entreprenadkontrakt betalat av Västtrafik. Dessa ersättningar inkluderar kapitalkostnader för fordon och depåer och därmed bidragit till avskrivning av fordon och depåer. Vid ett övertagande av fordon (genom köp eller övertagande av leasingkontrakt) och övertagande av depåer (genom köp eller hyra) bör detta förhållande beaktas. Anskaffning av fordon och depåer har också skett genom statliga bidrag som måste beaktas. Principen att de erhållna statsbidragen, som är avsedda att minska kostnaden för huvudmannen för spårvagnstrafiken, skall komma kollektivtrafiken till nytta bör vara tillämpbar. När huvudmannaskap förändras bör därför den ekonomiska nyttan av erhållna statsbidrag tillfalla ny huvudman. Detta kan dock få skattemässiga effekter om det leder till ett övertagande som understiger marknadsvärde och behöver analyseras närmare. 5.1.1 Fordon Ett övertagande av spårvagnar till marknadsvärde innebär inga legala hinder men upphandlingsrättsliga aspekter ska beaktas. En central fråga är vilket marknadsvärde som befintliga spårvagnar har och om detta värde är rimligt med tanke på hur finansiering av fordon skett över tid. Med hänvisning till en argumentation rörande erhållna statsbidrag, spårvagnar anpassade till infrastrukturen och förändring av huvudmannaskapet för spårvagnstrafiken har det i tidigare utredning anförts att det bör vara värt att pröva att överföra spårvagnar till värdet beräknat som inköpspris minus planenliga avskrivningar minus statsbidrag. Det bör också prövas med hänsyn till upphandlingsrättsliga aspekter. Detta kräver en fördjupad analys utifrån legala aspekter och sannolikt också en oberoende värdering av befintliga spårvagnar ägda av GSAB resp. Kommunleasing AB. En möjlighet som diskuterats är att överföra spårvagnar till separat bolag inom staden vilket innebär koncerninterna överlåtelser som också behöver analyseras närmare. Aktierna i detta separata bolag överlåts till regionen vilket inte kräver upphandling. Denna lösning ger en tydlighet i affären mellan regionen och staden. Däremot kan skattefrågor, upphandlingsrättsliga frågor och kommunalrättsliga frågor uppstå även i denna lösning för överförande av fordon. Hur överföring av fordon till ett separat bolag inom staden kan ske med hänsyn till legala och skattemässiga förutsättningar kräver fördjupad analys. Också frågan om aktieöverlåtelse och prissättning av aktier måste beakta de legala aspekterna om affärsmässighet och skatteeffekter som kan uppstå.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 25 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Sammantaget konstateras att ett antal frågor återstår att analysera för att kunna ge en tydlig rekommendation om lämpligt sätt att överlåta fordon men analysen visar att det är fullt möjligt att finna en lösning som uppfyller kraven på neutral affär. 5.1.2 Depåer Tre depåer för spårvagnstrafik finns idag, depån vid Rantorget som ägs av HIGAB, depån i Majorna som ägs av Fastighetskontoret Gbg stad och depån vid Slottskogen ägd av HIGAB. I alternativ B och C krävs avtal mellan VGR och ägarna av dessa depåer som reglerar övertagande av depåer eller långsiktig hyra av depåer. Värdering av dessa depåer krävs. Vilka principer som bör gälla för värdering är inte entydigt. Utifrån allmänna principer som tillämpats avseende finansiering av spårvagnstrafiken och vid skatteväxling bör principen om självkostnad kunna motiveras och också motiveras av ändrat huvudmannaskap mellan offentliga organ. Värdet av mark bör ske utifrån att marken är avsedd för trafikändamål även om marken kan ha en alternativanvändning på längre sikt som kan påverka förväntat marknadsvärde. Tidigare ersättning vid överlåtelse av depåer kan också utgöra en vägledning för att beräkna rimlig ersättning vid en överlåtelse. Vid upplåtelse av mark för depåer genom tomträtt eller vid hyra av depå är det angeläget att säkerställa en långsiktighet i avtalen och med tydliga regler vid eventuella förändringar i t ex tomträttsavgifter där förändringar bör baseras på principen om självkostnad/nettokostnad för att inte medföra värdeöverföringar. Möjligheten till tre dimensionell fastighetsbildning med exploatering för andra ändamål (kontor/bostäder) i våningar över depå ger ett ökat fastighetsvärde och där frågan uppkommer vem som skall tillgodogöras detta värde. Värdering av befintliga depåer vid försäljning eller vid hyra behöver därför analyseras närmare inför ett genomförande. En fjärde depå krävs för den planerade trafiken och planering och förprojektering pågår för depå på Ringön. Mark för depån på Ringön skall tillhandahållas av staden och övertas alternativt hyras av regionen i alt B och C. Avtal om ersättning för denna mark krävs och där värdering bör baseras på framtida principer och skall reglera en långsiktig rådighet över marken. Vid överföring av ägandet har regionen full rådighet inom gällande plan. Vid tomrättsavtal krävs långsiktighet och klausuler som reglerar ansvar vid en eventuell uppsägning av tomträtt. Gränsdragning i ansvar mellan depåområde och anslutning till spårvägsnätet krävs som del i avtal om depå och berör främst anslutningsspår mellan depå och det trafikerade spårvägsnätet. Spår, byggnader och utrustning för depåverksamheten (verkstäder, skötselhall, uppställning m m) ingår som del av depåkostnad och därmed i trafikkostnad som bekostas av regionen i alternativen B och C. Slutsatserna av den genomförda analysen innebär att ett antal frågeställningar kräver fördjupade analyser men bedöms framförallt utgöra en del inför kommande förhandling vid ett genomförande av alternativ B och C. 5.1.3 Övertagande av spårvagnsverksamheten i alternativ C Ett övertagande av spårvagnsverksamheten bör begränsas till de delar som krävs för att driva spårvagnstrafiken. I tidigare utredning har denna fråga inte analyserats närmare och kräver därför ett tydliggörande. Inom GSAB finns idag två dotterbolag, GS Trafikantservice och GS Buss som bedriver verksamhet som inte ingår i spårvagnstrafikens kärnverksamhet. I utredningen förutsätts GS Buss fortsatt vara ett separat bolag. Detta bolag behandlas därför inte fortsättningsvis. Beträffande GS Trafikantservice utför bolaget tjänster på en öppen marknad och där tjänster

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 26 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 upphandlats i huvudsak av Västtrafik med avtalstider som längst till 2020. Något behov av denna verksamhet för spårvagnstrafikens kärnverksamhet finns ej och kan också upphandlas av Västtrafik som andra tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Utgångspunkten för fortsatta beskrivningar av övertagande utgår därför från att dessa dotterbolag inte omfattas av ett övertagande. Hur dessa bolag skall hanteras inom Gbg stad kräver särskild analys som inte ingår i denna utredning. Inom GSAB som driver all spårvagnstrafik finns enheten Banteknik som utför underhåll och skötsel av spåranläggningar på uppdrag av Trafikkontoret. Denna verksamhet ingår som del i spårägaransvaret och bör särskiljas från spårvagnsverksamheten. Motsvarande gäller för den trafikledning som krävs av spårägaren som utgör del av GSAB trafikledning idag. Övrig verksamhet inom GSAB spårvagnsdriften, operativ trafikledning, depå och verkstad samt gemensamma funktioner som ekonomi, IT, HR m m ingår som delar som förutsätts ingå i ett övertagande. Vidare äger GSAB de äldre spårvagnarna (M28 och M29) som också skall ingå i övertagandet. 5.2 Principmodell för övergång till framtida organisation En övergång från dagens organisation till en ny organisation enligt alternativ B och C innebär förändringar som har legala och skattemässiga effekter som måste beaktas. Principen med en ekonomiskt neutral överlåtelse bör vara övergripande och skatteeffekter bör därför också beaktas vid prissättning av tillgångar och verksamhet som övertas av regionen från staden. Det innebär en prissättning som neutraliserar övertagandet så att det inte medför någon ekonomisk fördel för varken staden eller regionen. Denna neutralitet i övertagandet utgör en grundläggande förutsättning för övertagande av fordon och depåer i alternativ B och dessutom spårvagnsverksamheten i alternativen C. Fastställande av köpeskilling vid en aktieöverlåtelse bör baseras på dessa principer och kan behöva kompletteras med andra ekonomiska regleringar för att uppnå eftersträvad neutralitet. Hur detta övertagande skall ske för att uppfylla neutralitetskravet kräver fördjupade analyser och ingår inte i uppdraget men belyses översiktligt baserat på i första hand tidigare utredningar. I den följande beskrivningen redovisas en modell som bedömts möjlig och lämplig. Fig. Principmodell för övertagande i alt B och alt C

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 27 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Utgångspunkten är att överlåtelse av tillgångar och verksamhet sker genom aktieöverlåtelse som bedöms bäst lämpad vid denna form av överföring från staden till regionen. För att detta skall ske krävs att de delar som skall överlåtas överförs till separat bolag inom staden som sedan säljs genom aktieöverlåtelse. Ett antal legala frågor kräver fördjupad analys för att slutligt kunna rekommendera hur denna modell bäst kan genomföras. Som utgångspunkt för beskrivning av alternativ B och C bedöms den däremot vara tillräckligt analyserad. Alternativ B I alternativ B skall rådigheten över fordon och depåer överföras från staden till regionen. Detta bör ske genom en aktieöverlåtelse som har upphandlingsrättsliga fördelar. GSAB renodlas till driftbolag som kan delta i konkurrensutsatt upphandling alternativt beslutar staden att inte delta i upphandling och avveckla verksamheten. Om GSAB inte erhåller kontrakt sker verksamhetsövergång och personal följer med till ny kontrakterad operatör. Ett ytterligare scenario är att vinnande företag övertar spårvagnsbolaget från staden men bedöms mindre sannolikt. Delar inom GSAB som är kopplade till spårägaransvaret (Banteknik och del av trafikledning) överförs till staden (TK) eller till separat enhet före eller efter upphandling är genomförd. För trafikledning finns också alternativet att kontrakterad operatör tillhandahåller denna tjänst till staden som spårägare och då övertar personal från GSAB. För övergång till ny framtida organisation har följande steg bedömts som mest lämpad. Steg 1. Staden bildar ett bolag till vilket överförs ägandet av fordon med eventuella externa leasingkontrakt. Bolaget kan vara dotterbolag till GSAB eller fristående bolag i Stadshuskoncernen. Till bolaget överförs också depåer med utrustning, inventarier, IT system m m som är kopplade till underhållsdelen avseende spårvagnsverksamheten. Bokförda värden avseende fordon och utrustning i depåer uppskattas till storleksordningen 1 Mdr kr. Alternativ C I alternativ C skall spårvagnsverksamheten överföras till regionen som helägt bolag och med direkttilldelat kontrakt. Det innebär att de delar som krävs för att driva spårvagnstrafiken skall överföras till regionen och omfattar spårvagnsverksamheten inom GSAB, fordon ägda av GSAB eller Kommunleasing AB samt depåer som ägs av HIGAB och Fastighetskontoret samt hyrs av GSAB. Ett övertagande bör ske genom en aktieöverlåtelse som har upphandlingsrättsliga fördelar. Det innebär att tillgångar och verksamhet bör samlas i ett separat bolag inom staden som därefter överlåts till regionen. Delar inom GSAB som är kopplade till spårägaransvaret (Banteknik och del av trafikledning) överförs till staden. För trafikledning finns också alternativet att regionens spårvagnsbolag tillhandahåller denna tjänst till staden som spårägare. För övergång till ny framtida organisation har följande steg bedömts som mest lämpad. Steg 1. Staden bildar ett bolag till vilket överförs spårvagnsverksamheten i GSAB. Bolaget kan vara dotterbolag till GSAB eller fristående bolag i Stadshuskoncernen. Till bolaget överförs också ägandet av fordon med eventuella externa leasingkontrakt och fastigheter avseende depåer. Bokförda värden avseende fordon och utrustning i depåer uppskattas till storleksordningen 1 Mdr kr. Alternativ till att överta ägandet av fastigheterna kan vara långsiktiga hyresavtal

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 28 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Alternativ till att överta ägandet av fastigheterna kan vara långsiktiga hyresavtal för depåer som säkerställer full rådighet och långsiktig stabilitet. Banteknik och del av trafikledning överförs från GSAB till staden (TK) alternativt att det behålls i rest GSAB i avvaktan på resultat av upphandling. Steg 2 Ägandet av det nya bolaget överlåts genom aktieöverlåtelse till regionen (Västtrafik) enligt en prissättning som följer principen om neutralitet. (hur bolaget inlemmas i regionen t ex som dotterbolag till Västtrafik eller fusioneras i Västtrafik får utredas separat) Banavtal träffas mellan regionen (Västtrafik) och staden som reglerar spårtillgänglighet, standard och banavgifter som regionen skall betala till staden Steg 3 Spårvagnsverksamheten upphandlas där tillgång till fordon och depåer regleras i upphandlingsunderlag och med banavtal som reglerar standard och tillgång till spåranläggning. Anlitad operatör svarar för tillståndsfrågor som utförare av spårvägstrafik Steg 4 Kontrakt med vinnande anbud och övergångsprocessen genomförd. Om annan än GSAB vinner upphandling sker en verksamhetsövergång med personalövertagande enligt gängse regler. GSAB avvecklas alternativt ombildas till infrastrukturbolag med ansvar för drift och underhåll av spåranläggning. för depåer som säkerställer full rådighet och långsiktig stabilitet. Banteknik överförs från GSAB till staden (TK) och GSAB avvecklas alternativt att det behålls i rest GSAB som kan utvecklas till stadens bolag för drift av spår alternativt ombildas till infrastrukturbolag med helhetsansavar för drift och underhåll av spåranläggning. Del av trafikledning (del kopplat till banhållaransvaret) kan antingen överföras till staden (som spårägare) eller behålls inom det nybildade spårvagnsbolaget ägt av regionen som säljer tjänsten till staden. Steg 2 Ägandet av det nya bolaget överlåts genom aktieöverlåtelse till regionen (Västtrafik) enligt en prissättning som följer principen om neutralitet. Det övertagna bolaget utgör därmed regionens spårvagnsbolag med helhetsansvar för driften av spårvagnstrafiken. (hur bolaget inlemmas i regionen t ex som dotterbolag till Västtrafik eller fusioneras i Västtrafik får utredas separat) Banavtal träffas mellan regionen (Spårvagnsbolaget) och staden som reglerar spårtillgänglighet, standard och banavgifter som regionen skall betala till staden. Steg 3 Kontrakt mellan Västtrafik och spårvagnsbolaget upprättas genom direkttilldelning som reglerar spårvagnsbolagets åtaganden och finansiering i enlighet med EUförordningens regelverk. Spårvagnsbolaget svarar för tillståndsfrågor som utförare av spårvägstrafik.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 29 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 5.3 Process för etablering av ny organisation En ny modell för organisation av spårvagnstrafiken måste vara genomförd 1 januari 2020 då nuvarande avtal upphör. Ett införande av alternativen B och C kräver ett antal successiva beslut som principiellt inte skiljer sig åt mellan alternativen. En översiktlig beskrivning av genomförandet med tider för att alternativet skall vara genomfört till 31 december 2019 redovisas i nedanstående figur som också redovisar processen för alternativ A. Fig. Principmodell för genomförande Tilläggsavtal till huvudavtalet Inledningsvis krävs en överenskommelse om principer för ansvarsfördelning och som förtydligar huvudavtalets 7.3 som idag har oklarheter i tolkningar. Det innebär att tilläggsavtal till huvudavtalet tecknas som förtydligar ansvar för infrastruktur med erforderliga definitioner och avgränsningar som också skall kunna tillämpas i hela regionen för all trafik. Med ett sådant tilläggsavtal skapas tydliga principer att förhålla sig till i planering och beslut om kollektivtrafikens utveckling oberoende av trafikslag. Detta avtal utgör också grunden för de banavtal som skall upprättas mellan staden och regionen och reglerar tillgänglighet och standard för spåranläggningar samt avgifter som regionen skall betala för utnyttjande av spåranläggning. Detta avtal är oberoende av principalternativ men för alternativ A har det ingen avgörande betydelse för spårvagnstrafiken då ansvaret helt överförs till staden i alternativ A. Beslutsunderlag för val av principlösning I denna utredning har ett antal områden identifierats som kräver fördjupade utredningar. Några är avgörande för att val av principalternativ skall ske på en stabil grund och som senare kan användas för att utforma detaljerade avtal som reglerar genomförandet. De utredningar som krävs för detta bör genomföras som komplement till nu aktuell utredning och ligga till grund för val av principalternativ. I denna del krävs att sådant beslutsunderlag tas fram för samtliga tre principalternativ.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 30 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 Principöverenskommelse Med en överenskommen ansvarsfördelning och analys av principalternativen som klarlägger konsekvenser och tydliggör principer för införande av principalternativen kan val av alternativ ske. Detta fullföljs i en principöverenskommelse som utgör det avgörande beslutet att genomföra förändringen. Principöverenskommelsen måste innehålla de vägledande principerna för genomförandet som sedan kan ligga till grund för formella avtal för de delar som kräver reglering. Underlag för överlåtelse m m När val av principlösning beslutats kan erforderliga fördjupade analyser genomföras för att ligga till grund för formella avtal om överlåtelser. Det omfattar dels formerna för överlåtelsen och dels den ekonomiska överenskommelsen om överlåtelse. För detta krävs klarläggande av ett antal juridiska frågeställningar där också skatteeffekter behandlas för att åstadkomma en neutral ekonomisk överlåtelse. Om alternativ A väljs är det andra frågor som kräver fördjupad utredning och som beskrivits i tidigare rapport. Avtal om planerings och beslutsprocess Beroende på val av principlösning utvecklas den föreslagna planerings och beslutsprocessen och avtal träffas mellan regionen och staden som reglerar denna del. Om detta påverkar andra kommuner krävs att tilläggsavtalet också godkänns av övriga 48 kommuner. Avtal om överlåtelse och avtal om banavtal I avtal om överlåtelse skall alla delar i övertagandet regleras. I banavtalet skall standardkrav och tillgänglighet avseende spåranläggning regleras liksom de banavgifter som regionen(västtrafik) skall betala enligt principerna i tilläggsavtal till huvudavtalet. När samtliga avtal träffats genomförs överlåtelser och verksamheten etableras i ny organisationsmodell. 5.3.1 Tidsplan för genomförande Eftersom införandet skall ske senast 1 januari 2020 innebär det att alla formella avtal behöver tecknas senast hösten 2018. En principöverenskommelse om genomförande bör träffas hösten 2017 för att möjliggöra genomförandet särskilt av alternativ B med upphandling av spårvagnstrafiken. De kompletterande utredningar som krävs för beslut om alternativ måste genomföras i början av 2017 och beslut om alternativ bör ske senast under våren 2017. Alternativ B Genomförande av alternativen B innebär förberedelser avseende värdering av tillgångar, fastställande av köpeskillingar och utredning av legala aspekter som kräver utredningar och analyser. Ett införande av alternativ B innebär att trafikoperatör skall kontrakteras efter konkurrensutsatt upphandling. Det medför att upphandling bör vara avslutad ett år innan trafikstart och med ett års upphandlingstid behöver upphandlingsunderlag skickas ut senast 1 januari 2018 samt förhandsannonseras redan under 2017. Slutsatsen av detta är att förberedande arbete för upphandling måste påbörjas snarast för att kunna genomföra en konkurrensutsatt Alternativ C Genomförande av alternativen C innebär förberedelser avseende värdering av tillgångar, fastställande av köpeskillingar och klarläggande av legala aspekter som kräver utredningar och analyser. Ett införande av alternativ C innebär att kompletta avtal mellan staden och regionen måste träffas så att ett övertagande av verksamheten och anpassning till nya förutsättningar är genomförda i samband med övertagandet 1 januari 2020.

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 31 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 upphandling med rimliga tider för anbudsgivare och därmed säkerställa att eftersträvad konkurrens uppstår i upphandlingen. Genomförande kräver beslut om principalternativ under våren 2017 och med en principöverenskommelse om genomförande hösten 2017 och slutliga formella avtal träffade hösten 2018 i god tid innan tilldelningsbeslut om kontrakt avseende spårvagnstrafiken. 5.3.2 Kostnader för genomförande Alternativ B Införande av alternativ B innebär att nya funktioner erfordras hos Västtrafik genom övertagande av ägandet/ansvar för spårvagnar och depåer. Genomförandekostnader i övrigt är svårt att bedöma utan en ingående analys som i sin tur förutsätter svar på ett antal utestående frågor som lyfts upp i denna utredning. 5.3.3 Komplexitet i förändring Alternativ B Ett införande av alternativ B innebär, utöver avtal mellan regionen och staden om övergripande principer för samverkan och ansvarsfördelning, också en principiell överenskommelse om villkor och principer för överförande av tillgångar till regionen. Övertagandet är begränsat till materiella tillgångar. Det innebär främst avtal som berör övertagande av fordon och depåer med fast utrustning. Genom att ägandet av fordon, depåer och fast utrustning i depåer är uppdelat på flera parter inom Göteborg krävs en förberedande strukturell förändring av ägandet som har både legala och skattemässiga effekter och därefter en överlåtelse till regionen Alternativ C Införande av alternativ C, med övertagande av spårvagnsverksamheten, innebär omfattande avtal om övertagande med värderingar och legala frågor som måste hanteras. Genomförandekostnader är svårt att bedöma utan en ingående analys som i sin tur förutsätter svar på ett antal utestående frågor som lyfts upp i denna utredning. I tidigare analys utförd 2011 angående överföring av ägandet av spårvagnstrafiken uppskattades genomförandekostnaderna till ca 20 Mkr som avsåg utrednings och omställningskostnader. Alternativ C Ett införande av alternativ C innebär, utöver avtal mellan regionen och staden om övergripande principer för samverkan och ansvarsfördelning, också en principiell överenskommelse om villkor och principer för överförande av tillgångar och verksamheter till regionen. Övertagandet omfattar både materiella tillgångar, pågående verksamheter, åtaganden och förpliktelser i verksamhet som övertas och immateriella tillgångar. Det innebär ett antal avtal som berör övertagande av fordon och depåer med fast utrustning, verksamhetsövertagande och hantering av immateriella tillgångar och åtaganden. Genom att ägandet av fordon, depåer och fast utrustning i depåer och verksamhet som skall överlåtas är uppdelat på

Framtida organisation av spårvagnstrafiken i Göteborg Sida 32 av 32 Möjlig lösning i alternativ B och C RTM Konsult, 2016 12 19 som också har legala och skattemässiga effekter som måste belysas och beaktas. flera parter inom Göteborg krävs en förberedande strukturell förändring av ägandet som har både legala och skattemässiga effekter och därefter en överlåtelse till regionen som också har legala och skattemässiga effekter som måste belysas och beaktas. 6 Slutkommentar Utredningen har belyst en möjlig lösning enligt principalternativen B och C. De redovisade lösningarna för alternativ B och C har goda förutsättningar för en utveckling av en attraktiv och effektiv kollektivtrafik men är beroende av ett nära och förtroendefullt samarbete mellan regionen och staden. En tydlig ansvarsfördelning mellan regionen och staden är en förutsättning för att säkerställa ett långsiktigt och stabilt samarbete. Detta gäller framförallt ansvar för infrastruktur där en överenskommelse krävs som kompletterar och förtydligar huvudavtalets 7.3. En tydlig planerings och beslutsprocess är betydelsefull för att skapa ett långsiktigt och fördjupat samarbete som bygger på logik och balans mellan regionen och kommunens åtaganden. Kraven på en formaliserad process är dock mindre i alternativ B och C jämfört med alternativ A. Alternativen har några komplexa frågeställningar som framförallt berör hur genomförandet bör ske för att säkerställa dels en neutralitet i överlåtelsen dels säkerställer ett legalt och skattemässigt korrekt genomförande. Detta gäller främst hur övertagande av fordon och andra tillgångar bör ske.

1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Max Falk Telefon: 070-4700588 E-post: max.falk@vgregion.se Till Beredning för hållbar utveckling Förslag till åtgärder för nyttjande av medel ur den regionala transportinfrastrukturplanen 2014-2025 och dess pott Samfinansiering av järnväg i nationell plan Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att fatta beslut enligt: 1. Regionstyrelsen godkänner förslag till fördelning på åtgärder av medel i beslutad järnvägspott i regional infrastrukturplan 2014-2025 Sammanfattning av ärendet Vid BHU s sammanträde 2016-12-06 gavs en information med förslag till fördelning av återstående del av de medel som är avsatta i den regionala transportinfrastrukturen för åren 2014-2025 för upprustning av de regionala järnvägarna. Syftet var att ge en bild av vilka åtgärder som kan vara aktuella och att vid nästa BHU återkomma med mer preciserade kostnader och tider, samt att inhämta BHUs synpunkter. BHU ställde sig också bakom åtgärden om Brunnsbo station, motsvarande 55 mnkr som krävde beslut omgående för att kostnadseffektivt kunna ingå i den redan pågående utbyggnaden av Kvillemotet. Nedan presenteras de förslag till åtgärder som tagits fram i samverkan med Trafikverket för upprustning av de regionala järnvägarna. Beslutet avser prioritering av objekt. Kostnaderna per åtgärd kan komma att förändras något då mer detaljerade beräkningar och projektering genomförs. Målbild tåg 2035 är utgångspunkten för vårt förslag till prioritering av åtgärder. Viljeinriktningen och ambitionen i målbilden överstiger tillgängliga medel men ger ändå en vägledning. Vi har dessutom ett antal utredningar och åtgärdsvalsstudier där flera nu under hösten har färdigställts så pass att förslag på åtgärder kunnat lyftas fram. Utifrån dessa underlag tillsammans med kända behov och Trafikverkets bedömning av genomförbarhet har vi nu tagit fram nedanstående förslag. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 2 (7) Återstående medel av potten, ca 380 mnkr Förslag till åtgärder: Åtgärd Kundnytta Kostnad mnkr Tidplan, tidigast Kinnekullebanan Spårbyte 2 km, teststräcka + utvärdering Återta sth 100 km/t Det vill säga återta restider 15 Projektering:2017 Produktion: 2018 Spårbyte ca 4 km (efter utvärdering) Viskadalsbanan Plattformsförlängningar och upprustning av stationsmiljöer Borås-Horred Återta restider Ökad kapacitet (fler kan resa) och attraktivare stationer 30 20 Produktion: 2019-2020 Projektering: 2018-2019 Produktion: 2020 Växelbyte Viskafors och samtidig infart Skene Ökad punktlighet/kortare restid (liten effekt) 35 Proj: 2018-2019 Prod: 2020 Upprustning spårbyte ca 4 km Älvsborgsbanan Ombyggnad Vänersborgs station Återta restider Öka kapacitet och tillgänglighet, ökad säkerhet, tätare trafik, fler resmöjligheter 30 80 (plus ca 10 mnkr medfinans från Vänersborgs kommun) Projektering: 2018-2019 Produktion: 2020 Planering och projektering: 2017-2020 Genomförande: 2021-2022 Anordna fler blocksignaler (3 st) Södra Bohusbanan Bygga mötesspår i Grohed Norra Bohusbanan Fortsatt upprustning spårbyte ca 4 km Ökad kapacitet Ökad kapacitet, möjlighet till tätare trafik och fler resmöjligheter Ökad robusthet, säkerställa restider 20 Projektering: 2017-2019 Produktion: 2019-2020 100 Planering: 2017-2018 Produktion: 2019-2020 30 Projektering: 2017-2018 Produktion: 2018-2019 Summa 360

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 3 (7) Fördjupad beskrivning av ärendet Nedan redogörs för förslagen mer i detalj. De är samma information som gavs vid föregående BHU men med några justeringar och kompletteringar där ytterligare relevant information framkommit där förslaget eller kostnadsbilden har förtydligats. Kinnekullebanan Åtgärder syftar till att återskapa ursprunglig hastighetsstandard på delsträckan Lidköping-Håkantorp. Åtgärder får göras etappvis efter tillgång på medel i detta förslag inryms åtgärder för ca 6 km. Total bedömd kostnad är 45 mnkr. Förutsättningar Banan är av regional betydelse framförallt för persontrafik men används även för viss godstrafik mellan Mariestad och Gårdsjö. Delsträckan mellan Lidköping och Håkantorp har flest resenärer och mest aktuell för ökad trafik enligt Målbild Tåg 2035. Den sträckan bedöms därför vara högst prioriterad. Banan är inte elektrifierad och trafikledningen sköts lokalt av personal på mötesstationerna. Tågmöten sker framförallt i Lidköping, Forshem och Mariestad. I järnvägsnätsbeskrivning (JNB) 2017 har hastighetsnedsättningar till 80 km/h på flera sträckor aviserats. Ordinarie hastighet är 100 km/h. Det finns 290 plankorsningar utmed banan och flertalet av dessa saknar bommar. Utredningar En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under 2013-2014 och var ute på remiss till januari 2015 men har därefter inte fastställts av Trafikverket. Även en funktionsutredning för upprustning och elektrifiering har genomförts på begäran av Västra Götalandsregionen. Trafikverket har dock inte gjort någon slutredovisning av funktionsutredningen. Kinnekullebanan ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Banan har eftersatt underhåll och det finns behov av reinvesteringar. Funktionsutredningen visar att det krävs miljardinvesteringar i banan för att möjliggöra en elektrifiering. Förslaget är därför att testa en enklare metod för spårbyte som använts på Norra Bohusbanan. Metoden innebär ny helsvetsad räls, betongslipers och byte av bankroppens översta lager. Metoden har inte testats på en smalspårig bankropp tidigare och behöver därför också utvärderas. Åtgärden innebär att banan återställs till 100 km/h. Vi avser att testa metoden på en sträcka, 1-2 km, mellan Håkantorp och Lidköping. För denna åtgärd är tid i spår begärt för 2018, genomförandet beräknas ta ca 3 veckor med totalavstängning. Om metoden fungerar på ett tillfredställande sätt kan ytterligare spårbyte genomföras ca 4 km mellan Håkantorp och Lidköping.

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 4 (7) Viskadalsbanan Åtgärder syftar till att på de mest eftersatta delarna av banan inom Västra Götaland återställa funktionalitet avseende hastighetsstandard och öka förutsättningarna för punktlighet och robusthet. Total bedömd kostnad 85 mnkr Förutsättningar Banan passerar länsgränsen mellan Halland och Västra Götaland. Framförallt regional persontrafik, men resandet över länsgränsen är inte så stort. För godstrafiken är den framförallt intressant för omledning mellan Västkustbanan och Kust till kust-banan samt Älvsborgsbanan. Inom Västra Götaland bedöms delsträckan mellan Skene och Borås som mest prioriterad, där reser flest och där finns även potential för ökat resande. VGR har en ambition att utöka trafiken på banan med fler avgångar samt kortare restid mellan Varberg och Borås. Banan har eftersatt underhåll och det finns behov av reinvesteringar, framförallt mellan Skene och Varberg. I järnvägsnätsbeskrivning, JNB 2017 har hastighetsnedsättningar aviserats, framförallt på sträckan Varberg-Skene. Mellan Skene och Borås endast på en kortare sträcka benämnd Mossen. Banan är elektrifierad men inte fjärrblockerad. Det innebär att tågledning sker lokalt av personal på mötesstationerna. Tågmöten sker framförallt i Skene och Veddige men förekommer även i Viskafors. Det finns flera plankorsningar utmed banan, många saknar skyddsanordningar i form av t.ex. ljud- och ljus samt bommar. Utredningar ÅVS för både väg och järnväg i stråket pågår och börjar närma sig avslut. Ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Ett sätt att öka kapaciteten för persontrafiken är att förlänga plattformarna. Dagens tåg är 50 meter långa, med förlängning av plattformar till 100 meter skulle därför dubbelt så långa tåg kunna trafikera banan. På sikt kan det även bli aktuellt att trafikera banan med nyare tåg som är 80 meter långa. Befintliga växlar vid mötesstationerna tillåter relativt låga hastigheter. Utbyte till växlar som klarar högre hastigheter skulle därför vara positivt. För Västra Götaland är det framförallt sträckan Skene-Borås som är av intresse. Åtgärder på kort sikt ska också vara av sådan karaktär att de är bra för alla trafikupplägg. Förslaget innebär: Plattformsförlängningar, upprustning stationsmiljöer, belysning, skyltar, väderskydd mm. Reinvestering Mossen. Trimningsåtgärder som förbättrar nyttjandet av befintlig kapacitet, framförallt genom att tågen kan hålla lite högre hastighet och som bidrar till bättre återställningsförmåga vid mindre förseningar. Utbyte av 7 st växlar, till sådana som klarar högre hastigheter. Ombyggnation av en mötesstation så att den klarar samtidig infart. Ett komplement till växelbyte Viskafors och samtidig infart Skene är spårbyte på samma sätt som föreslås för Norra Bohusbanan och Kinnekullebanan.

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 5 (7) Kompletterande kommentar; Effekten av högre hastighet i växlarna i Viskafors blir tyvärr inte särskilt stor eftersom banan i sin helhet är så eftersatt och kräver större åtgärder för att ge effekter för restiden. Enligt åtgärdsvalsstudien finns behov av ca 300 mkr till spåråtgärder och ca 200 mkr till kontaktledningsupprustning för hela banan. Trafikverket har planerat att med medel från nationell transportinfrastrukturplan genomföra kontaktledningsupprustning under 2020 och 2021. Älvsborgsbanan Syftet är att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet. Total bedömd kostnad är 100 mnkr. Förutsättningar Det finns reinvesteringsbehov utmed i stort sett hela banan. Men det enskilt största behovet är utbyte av den öppningsbara bron i Vänersborg. Två av fyra bandelar ingår bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Delarna Öxnered- Håkantorp och Borås-Herrljunga tillhör de så kallade lågtrafikerade banorna. Delarna Uddevalla-Öxnered och Håkantorp-Herrljunga ingår inte bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Den högst trafikerade delsträckan av banan är mellan Öxnered och Vänersborg. Utredningar Delarna Öxnered-Håkantorp samt Borås-Herrljunga ingår i rapporten om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Funktionsutredning för Vänersborg C har varit på remiss. Förslag, Etapp 1: För att hantera fler vändande tåg i Vänersborg C behövs kapacitetsförstärkning. Stationen behöver kunna hantera tre samtidiga tåg. Förslag, Etapp 2: Komplettering med fler mellanblocksignaler mellan Uddevalla och Vänersborg. 2 blocksignaler mellan Uddevalla och Öxnered och 1 blocksignal mellan Öxnered och Vänersborg. Bidrar till att befintlig spårkapacitet kan utnyttjas effektivare och möjlighet till tätare trafik eller och minskad störningskänslighet. Totalt föreslås tre nya signaler. Kompletterande kommentar; För ombyggnad av Vänersborgs station behövs en överenskommelse mellan Trafikverket, VGR och kommunen om vilket alternativ man ska gå vidare med. I ovanstående förslag avses alternativ UA3b enligt trafikverkets utredning. Det alternativet har förordats av både Västtrafik och Vänersborg. Större underhållsåtgärder som planeras genomföras och finansieras inom nationell plan av Trafikverket är spår- och växelbyten på sträckan Öxnered-Håkantorp, för utförande år 2020. Samt ersättning av den öppningsbara bron i Vänersborg, för ca 500-600 mkr, för utförande år 2021-2022

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 6 (7) Södra Bohusbanan Syftet med åtgärden är att öka kapaciteten mellan Uddevalla och Göteborg. Total kostnad 100 mnkr. Förutsättningar Banan är viktig för regional pendling och godstransporter till och från Stenungssund. Hårt belastad bana, framförallt mellan Göteborg och Stenungssund där det går två persontåg per timme och riktning under högtrafik. VGRs målbild är att kunna öka både hastighet och turtäthet. I ett första steg fördubblad turtäthet mellan Stenungssund och Uddevalla (till halvtimmestrafik) och i ett andra steg mellan Göteborg och Stenungssund (till kvartstrafik). Utmed banan finns många plankorsningar. Behovet av att kunna passera järnvägen är också relativt stort, inte minst i de tätorter som banan passerar. Utredningar Idéstudie för Södra Bohusbanan (Trafikverket 2012:047). Förstudie för mötesstation Grohed (Banverket). Förslag Mötesstation vid Grohed, mellan Ljungskile och Uddevalla. Möjliggör för ökad turtäthet av persontågen mellan Uddevalla och Stenungsund, från ett tåg per timme och riktning till två. Tidigast möjliga påbörjande av genomförandet bedöms kunna ske under 2019. Kompletterande kommentar; Observera att en mötesmöjlighet i Grohed skapar förutsättningar för en trafikökning på sträckan Stenungsund-Uddevalla. Det kan i sin tur ställa krav på omfattande buller- och plankorsningsåtgärder på hela sträckan mellan Stenungsund-Uddevalla, men några sådana omfattande åtgärder är inte inkluderade. Norra Bohusbanan Syftet är att komplettera landsbygssatsningen och fortsätta upprustningen av banan för att återställa hastighetsstandard robusthet. Total kostnad 30 mnkr. Förutsättningar Ingår bland de så kallade lågtrafikerade banorna. Används framförallt för regional persontågstrafik men även godstrafik. Mest godstrafik går på den södra delen mellan Uddevalla och Munkedal. Enligt VGRs målbild för 2035 ska tågtrafiken fördubblas. Inom Landsbygdssatsningen läggs totalt 42 mkr på bland annat flera växelbyten utmed hela banan samt anpassningar för högre hastighet på en delsträcka söder om Strömstad som fått nytt spår (Överby-Skee). Utredningar Ingår i rapport om lågtrafikerade banor (Trafikverket 2015:239). Förslag Fortsatt upprustning av banan enligt tidigare koncept på ca 4-5 km av prioriterad sträcka mellan Uddevalla och Munkedal. Kräver ca 5 veckors avstängning för genomförandet.

Datum 2017-01-16 Diarienummer RS 2016-00512 7 (7) Avslutande kommentar Föreslagna spårupprustningar får ses som en första och mindre etapp på de banor där de görs men väsentligt större investeringar krävs för att nå önskad standard för hela sträckan. Det finns risk för att prisläget kommer gå upp eftersom det är många projekt på gång ungefär samtidigt och det finns brist på resurser. Om det ska vara möjligt att börja projektera spårbyten under 2017 behöver beslut tas senast i februari 2017. Koncernstab regional utveckling Fredrik Adolfsson Förvaltningschef Ulrika Bokeberg Avdelnings-/enhetschef Besluten skickas till Regionstyrelsen Max Falk, max.falk@vgregion.se

1 (3) Förslag till yttrande Datum 2017-02-07 Diarienummer RS 2016-07662 Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Samrådshandling för val av lokalisering (TrV 2015-23954) Trafikverket har genomfört en lokaliseringsutredning för att bedöma i vilken korridor den nya stambanan mot Stockholm ska byggas på delsträckan Almedal-Mölnlycke. Västra Götalandsregionen lämnar härmed sina synpunkter på lokaliseringsutredningen. Positivt med ny stambana men behov av bättre statlig samordning Västra Götalandsregionen ser positivt på utbyggnad av ny stambana mot Stockholm. Banan kommer att tillföra ny kapacitet och nya resmöjligheter både för de som vill resa långt och de som reser inom regionen. Trafikverkets kapacitetsstudier visar att den nya järnvägen inte kommer att räcka till för att utveckla både fjärrtrafik och regiontrafik mellan Borås och Göteborg enligt målen i vår funktionsutredning. Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna och Swedavia tagit fram ett förslag till utbyggnadsordning av infrastrukturen som har potential att tillgodose båda behoven, d v s framtida fjärresor och regionala resor. Vi kan konstatera att Trafikverkets lokaliseringsstudie tyvärr inte tagit fram något alternativ som tillgodoser funktionsutredningens mål. Detta ingick kanske inte i direktiven för lokaliseringsutredningen. Inom ramen för Sverigeförhandlingen pågår fortfarande utredningar angående framtida trafikbehov på sträckorna närmast storstäderna, i vårt fall på sträckan Borås-Göteborg. Västra Götalandsregionen anser att Sverigeförhandlingen och Trafikverkets lokaliseringsutredning borde samordnats bättre i en gemensam process. Via Mölndal eller raka vägen mellan Almedal och Mölnlycke Lokaliseringsutredningen redovisar två huvudprinciper för framtida korridorer raka vägen eller via Mölndal. Vi konstaterar att en dragning via Mölndal fortsatt kommer att klara restidsmålet Göteborg Stockholm på 2 timmar. I utredningen framgår också att regiontågen får en restidsförlängning på 3-4 minuter i alternativen via Mölndal. Detta gäller för resenärer som har start och mål i Göteborgs innerstad. Västra Götalandsregionen förordar principen via Mölndal då denna ger upphov till positiva regionala systemeffekter genom att två stora pendlingsstråk, Göteborg Borås och Göteborg Kungsbacka, knyts samman i en punkt där det idag finns många arbetsplatser. Postadress: Regionens Hus 405 23 Göteborg Besöksadress: Residenset, Torget Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se