Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö, Karlskrona kommun, Blekinge län

Vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö, Karlskrona kommun, Blekinge län Utställningshandling 2009-06-09 Objektnummer 87 914 002

Medverkande Beställare: Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping Tfn: 0771-11 91 19 Projektledare: Anna Karlsson Konsult: WSP Samhällsbyggnad Högabergsgatan 3 371 21 Karlskrona Tfn: 0455-44 750 Uppdragsansvarig: Reino Erixon Ansvarig miljö: Jessica Andersson Rapport/ kartor: Jessica Andersson och Elin Delvéus Arbetsnummer: 10098085 Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Flygfoton: Sky Movies Flygfoto Övriga foton: WSP Samhällsbyggnad såvida inte annat anges

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. BAKGRUND 16 1.1 Vägens funktion 16 1.2 Brister och problem 17 1.3 Vägutredningens syfte 18 1.4 Tidigare utredningar och beslut 18 1.5 Avgränsning 20 1.6 Planering av vägobjekt 20 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 22 2.1 Väg- och trafikförhållanden 22 2.2 Markanvändning och naturresurser 28 2.3 Miljö 35 3. MÅLSÄTTNINGAR 36 3.1 Transportpolitiska mål 36 3.2 Övergripande projektmål 39 4. VÄGFÖRSLAG 40 4.1 Vägstandard 40 4.2 Förkastade alternativ 41 4.3 Nollalternativ 45 4.4 Studerade vägkorridorer 45 4.5 Möjliga etapputbyggnader 67 5. GESTALTNING 68 5.1 Övergripande mål för gestaltningen 68 5.2 Landskapsbildsmässiga värden och förslag till gestaltningsprinciper 68 5.3 Gestaltning av studerade alternativ 73 5.4 Konsekvenser från gestaltningssynpunkt 76 5.5 Fortsatt arbete med gestaltningsfrågor i arbetsplaneskedet 77 6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER 78 6.1 Vägens funktion 78 6.2 Trafik och trafikanter 78 6.3 Tillgänglighet 81 6.4 Transportkvalitet 82 6.5 Trafiksäkerhet 82 6.6 Jämställdhet 82 6.7 Barnkonsekvenser 83 7. MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING 84 7.1 Syfte, process och metod 84 7.2 Miljö 88 7.3 Hälsa och säkerhet 128 7.4 Hushållning med mark och vatten och andra resurser 154 7.5 Miljöpåverkan under byggtiden 163 7.6 Risker 165 7.7 Miljöuppföljning 168 7.8 Sakprövningar 169 7.9 Miljökvalitetsmål 170 7.10 Samlad bedömning - Miljökonsekvenser 174 8. KONSEKVENSER FÖR LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING 176 9. EKONOMI 178 9.1 Genomförandekostnader 178 9.2 Väghållarkostnader 178 9.3 Samhällsekonomisk analys 178 10. SAMLAD BEDÖMNING 180 10.1 Inledning 180 10.2 Alternativ 1 och 2 180 10.3 Alternativ 3 181 10.4 Utvärdering 186 10.5 Samlad bedömning 188 11. SAMRÅD 190 12. FORTSATT ARBETE 192 13. KÄLLOR 193 Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Vägprofiler Bilaga 3 Beslut godkännande MKB Kapitel som är markerade med grönt i innehållsförteckningen ovan ingår i miljökonsekvensbeskrivningen. I dokumentet är de kapitel som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen markerade med grönt sidhuvud. Övriga med svart. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 1

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att knyta samman viktiga orter längs sydöstra kustregionen samt att utgöra en bra anslutning mot övriga regioner i landet. Vägen skall även utgöra en god koppling mot det internationella vägsystemet. Sträckan Lösen Jämjö är viktig både för den övergripande trafiken och för den omfattande pendlingen in mot Karlskrona. Befintlig E22 mellan Lösen och Jämjö har låg standard i förhållande till trafikmängden. Långfärdstrafiken blandas med lokaltrafiken, bl.a. långsamtgående fordon i form av jord- och skogsbruksmaskiner, och med gång- och cykeltrafik. Framkomligheten för den genomgående trafiken är inte tillfredsställande med hastighetsbegränsning på 30, 50 och 70 km/h på flera sträckor. Trafiksäkerheten är bristfällig med ett stort antal anslutningar. I Jämjö skapar genomfartstrafiken barriäreffekter och störningar för de boende samt olycksrisker för gående och cyklister. Under åren har ett antal utredningar genomförts gällande den aktuella sträckan av E22. Anledningen till att planeringsprocessen görs om på nytt är att stora förändringar har skett vad gäller Vägverkets planeringsramar och referensvärden samt att nya vägtyper tillkommit (t.ex. trefältsväg med mittseparering). Förstudie En förstudie för E22. delen Lösen-Jämjö, togs fram under vintern 2007-2008. Syftet med en förstudie är att inventera och beskriva förutsättningarna, redovisa de brister och problem som ska lösas samt beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar. Förstudien för E22, delen Lösen-Jämjö, redovisade fem möjliga vägkorridorer inom utredningsområdet. Med förstudien som grund har länsstyrelsen i Blekinge län beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägutredning I pågående vägutredning har fem alternativa vägkorridorer från förstudieskedet studerats vidare, för att kunna ge underlag för Vägverkets beslut om vilken sträckning som kommer att väljas för fortsatt arbete. Under arbetets gång har två av vägkorridorerna förkastas p.g.a. sämre samhällsnytta och intrång i värdefulla natur- och kulturområden. I vägutredningen har tre av alternativen studerats vidare. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I vägutredningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver föreslagna vägsträckningars påverkan på natur- och kulturmiljö, boendemiljö och landskapsbild. Mål för projektet Målet med aktuellt projekt är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E22 samt minska störningarna av trafiken för de boende i Jämjö. Dessutom skall ett väl fungerande lokalvägnät erhållas för jord- och skogsbruksmaskiner. Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 är målet att E22 i sin helhet skall mötessepareras. Utbyggnaden skall även vara anpassad till en framtida helhetslösning för en ombyggnad av E22 på sträckan Karlskrona Söderåkra (Bergkvara). 2 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Alternativa sträckningar Tre av förstudiens fem alternativa korridorer är fortfarande aktuella för fortsatt utredning. Inom kvarvarande korridorer har möjliga vägsträckningar med tillhörande trafikplatser och parallellvägar studerats. Alla tre alternativen utgår i väster från en planskild trafikplats vid Lösens kyrka, i samma läge som befintlig cirkulationsplats. I öster går alla vägsträckningarna norr om Ådalen och ansluter till befintlig väg ca 2 km öster om Jämjö i ett trevägskäl. På sträckan mellan Lösen och Jämjö skiljer sig alternativen åt vilket beskrivs nedan. Alternativ 1 Alternativ 1 följer befintlig väg som byggs om och breddas till fyra körfält på sträckan fram till Torstäva, där en planskild trafikplats ansluter till väg 738 mot Sturkö. Därefter fortsätter vägen i befintlig sträckning men med tre körfält, s.k. 2+1-väg. Vid Ramdala byggs en trafikplats för trafiken in mot Karlskrona. Öster om Rosenhill viker vägen norrut (alternativ 1 väst), den befintliga vägen mot Jämjö ansluts i en planskild trafikplats. En annan möjlig lösning (alternativ 1 öst) är att vägen följer befintlig väg en lite längre sträcka och viker av öster om Vallby. En lokalväg för långsamtgående trafik och cykeltrafik byggs parallellt med den nya vägen på hela sträckan mellan Lösen och Rosenhill/Vallby. Alternativ 2 Alternativ 2 följer i princip samma korridor som alternativ 1, men byggs i ny sträckning strax norr om befintlig väg. Nuvarande E22 behålls och fungerar som lokalväg. På delen Lösen Torstäva byggs fyra körfält. Öster om Torstäva kommer vägen att ha tre körfält, s.k. 2+1-väg. Vid Torstäva och Ramdala ansluter vägen till befintligt vägnät i planskilda korsningar. Vid trafikplatsen i Ramdala viker vägen av norrut och passerar norr om Rosenhill och Vallby. Alternativ 3 Alternativ 3 byggs i ny sträckning ca 2 km norr om befintlig väg, i randzonen mellan skogen och det öppna kustlandskapet. På delen norr om Jämjö följer vägen samma sträckning som alternativ 1 och 2. Vägen byggs ut till tre körfält, s.k. 2+1-väg på hela sträckan. Befintlig väg behålls och fungerar som lokalväg samt anslutning till Torstäva. Befintlig väg ansluts i en halv trafikplats öster om Lösens kyrka för trafik in mot Karlskrona. En anslutningsväg för Jämjötrafiken byggs väster om Jämjö och ansluts med en planskild trafikplats. Flera alternativa sträckningar studeras. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 3

SAMMANFATTNING Studerade vägkorridorer i föreliggande vägutredning 4 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Konsekvenser av alternativen Trafik Samtliga alternativ innebär ökad framkomlighet på E22 med minskade restider som följd. För genomfartstrafiken minskar restiden mest i alternativ 3. Trafiksäkerheten kommer att förbättras väsentligt, både för trafiken på den nya vägen och för den långsamtgående trafiken och de oskyddade trafikanterna som slipper blandas med den långväga trafiken. Trafikflödet på den nya vägen kommer att vara störst i alternativ 1, eftersom den lokala pendlingstrafiken kommer att kunna nyttja vägen till fullo i befintlig sträckning. Lokalvägnätet i detta alternativ utformas också just som lokalvägnät, med lite lägre standard. Detta medför att färre lockas att köra där, jämfört med de övriga två alternativen där befintlig väg används som lokalväg. I alternativ 3 blir trafikflödet minst på den nya vägen eftersom trafiken från Torstäva och öarna hänvisas till befintlig väg fram till Lösen. Miljö Störningarna för de boende i Jämjö minskar då en stor del av trafiken genom tätorten lyfts ut. Nya störningar uppkommer vid bostadshus som ligger i tidigare ostörda omgivningar. Dessa är dock jämförelsevis få och antal bullerstörda bostäder minskar kraftigt. Vägsträckningarna har studerats med avseende på intrång i olika bevarandevärda områden ur natur- och kultursynpunkt. Inget av de studerade alternativen medför intrång i: Natura 2000-område Naturreservat Biotopskyddade objekt enligt bilaga 2 i Förordningen 1998:1252) om områdes skydd enligt miljöbalken m.m. Riksintresseområde för naturmiljö Område medtaget i naturvårdsplanen Område medtaget i våtmarksinventeringen Skogsstyrelsens inventerade nyckelbiotoper och naturvärden. Intrång görs för samtliga alternativ i: Biotopskyddade objekt enligt bilaga 1 i Förordningen 1998:1252) om områdes skydd enligt miljöbalken m.m. Riksintresse för kulturmiljö Kulturminnesvårdsprogrammet Ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och betesmarker Sumpskogar Fornlämningar Bevarandeprogram för odlingslandskapet För alternativ 1 görs intrång i Riksintresse enligt 4 kap 4 Miljöbalken Högexploaterad kust Inget av dessa intrång bedöms dock vara avgörande för valet av alternativ. Intrången för viltet skiljer mellan alternativen, där alternativ 3 går längst i jungfrulig mark. Konsekvenserna på viltet kan till en början bli stora i detta alternativ, den nya vägens barriäreffekt mellan skog och öppen mark blir bestående. Intrången i jordbruksmark är störst i alternativ 1 och 2. I alternativ 3 är intrånget störst i skogsmark. Anslutningsvägen mot Jämjö i alternativ 3 gör dock intrång i jordbruksmark öster om Jämjö. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 5

SAMMANFATTNING Samlad bedömning I vägutredningen har ett antal olika alternativ studerats. Fem alternativ redovisades i förstudien och ytterligare ett alternativ tillkom under arbetet med vägutredningen. Tre alternativ har förkastats under arbetets gång, vilket redovisas i kapitel 4. Kvarvarande alternativ 1, 2 och 3 har beskrivits och bedömts utifrån sina konsekvenser. Här sammanfattas alternativens för- och nackdelar och ställs mot varandra. Alternativ 1 och 2 Alternativ 1 och 2 går delvis i samma vägkorridor och kan även kombineras med varandra. Det medför att de bör behandlas tillsammans för att finna den optimala sträckningen inom denna korridor. Detta alternativ kan därefter jämföras och värderas mot alternativ 3. Vid värderingen delas alternativ 1 och 2 upp i två delsträckor som kan kombineras. Varje del jämförs var för sig med för- och nackdelar. Sträckan Lösen-Ramdala Alternativ 1 Alternativ 1 går i befintlig sträckning. Ett separat lokalvägnät skapas som är anpassat för sin uppgift och tar inte så stora ytor i anspråk. Lokalvägnätet är helt skilt från E22 i plan, vilket medför bra förbindelser för oskyddade trafikanter på sträckan. Ett antal bostadsfastigheter som idag är bullerstörda kommer att få ökat buller pga höjd hastighet, detta bör dock kunna åtgärdas med bullerskydd. Alternativ 2 Alternativ 2 går parallellt med befintlig sträckning. Genom Öljersjö by följer vägen den gamla järnvägsbanken. Vägen kan lätt byggas ut i etapper utan att det stör den trafik som går kvar på befintlig väg. Vägen skapar ett brett transportrum med impedimentytor mellan ny och gammal väg. Stora ytor av jordbruksmarken tas i anspråk. I Öljersjö gör vägen stora intrång och bostadsfastigheter måste lösas in. Befintlig väg blir lokalväg. Vägen är inte anpassad för den lägre hastighet som normalt önskas på en lokalväg. Trafiksäkerheten bedöms inte bli tillfredsställande trots det lägre trafikflödet och då oskyddade trafikanter får fortsätta att korsa vägen i plan. Slutsats Alternativ 1 har på den aktuella sträckan stora fördelar jämfört med alternativ 2. Det finns egentligen ingenting som talar för alternativ 2 på denna del. Etappindelningen går att lösa även i alternativ 1 om lokalvägen byggs först och används under byggnadstiden. Den första delen av alternativ 2 har därför förkastats. Sträckan Ramdala-Jämjö Alternativ 1, västlig sträckning Alternativ 1 har två möjliga sträckningar på delen mellan Ramdala och Kråkerum, norr om Jämjö. Ett västligt alternativ tar av från befintlig väg vid Rosenhill och korsar det lokala rekreationsområdet vid Vallby. Ramdala och Rosenhill kan knytas ihop med planskilda korsningar. Trafikplatsen får relativt bra stöd i landskapet och busshållplatser kan anläggas på ramperna. Vägalternativet orsakar stora störningar för ett antal gårdar i Vallby som ej kan lösas in. Alternativ 1, östlig sträckning Detta alternativ har trafikplatsen, där förbifarten viker av, förlagd nära Jämjö vilket ger den bästa pendlingsvägen in till Karlskrona för Jämjöborna. Trafikplatsen får i detta läget även bäst stöd i landskapet av de tre möjliga lägena. Husen invid trafikplatsen går att lösa in. Ramdala och Rosenhill knyts ihop med planskilda korsningar på samma sätt som i det västliga alternativet. 6 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Nackdelar med sträckningen är att den splittrar bygatan i Duverum och att den ger längst vägsträckning för genomfartstrafiken. Alternativ 2 I detta alternativ är trafikplatsen förlagd vid Ramdala. Det innebär att sträckningen är den genaste för genomfartstrafiken av dem som kan kombineras med alternativ 1, väster om Ramdala. Färre boende kommer även att störas av vägen jämfört med de båda andra sträckningarna. Intrånget i jordbruksmark är störst av de möjliga sträckningarna. Nackdelen är också att trafikplatsen ligger längst från Jämjö, vilket medför att Jämjöborna tvingas åka långt på den gamla, mindre trafiksäkra vägen. Pendlingstiden förlängs jämfört med övriga alternativ. Slutsats Alla de tre möjliga sträckningarna har olika kvaliteter som gör att det är svårt att värdera dem mot varandra. Alla tre har även olika nackdelar, men inte i så stor grad att något alternativ går att förkasta i detta läget. Slutsatsen blir att alla tre sträckningarna blir alternativa dellösningar till alternativ 1 och bör var för sig noggrant värderas och jämföras med alternativ 3. Alternativen visas på kartor på följande uppslag. Vid fortsatt utvärdering kommer de att behandlas som tre olika alternativ, i kombination med alternativ 1 på sträckan Lösen-Ramdala. De kommer fortsättningsvis att kallas alternativ 1 Väst, alternativ 1 Öst och alternativ 1-2. (Alternativ 1-2 består av en kombination av alternativ 1 och 2.) Alternativ 3 Alternativ 3 har endast en sträckning för huvudvägen. Anslutningsvägen till Jämjö har däremot flera möjliga lösningar. Två av dessa sträckningar skiljer sig mycket åt i sin karaktär. En västlig sträckning som går ute på åkern och ansluter till E22 norr om Vallby. Den andra östliga sträckningen som korsar Duverums bygata, går i skärning genom skogen och ansluter till E22 längre österut än det föregående alternativet. På motsvarande sätt som med alternativ 1 och 2 kommer alternativ 3 att behandlas som två olika alternativ i fortsatt utvärdering. Alternativen kommer att kallas alternativ 3 Väst och alternativ 3 Öst och visas på kartor på följande uppslag. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 7

SAMMANFATTNING Alternativ 3 Alternativ 1 8 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Alternativ 3 Alternativ 1-2 Alternativ 1 Alternativ 1 Öst och Väst E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 9

SAMMANFATTNING Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Alternativ 3 Alternativ 1-2 Alternativ 1 Öst Alternativ 1 Väst 10 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Samtliga alternativ E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 11

SAMMANFATTNING Utvärdering Som grund för en samlad bedömning av de studerade vägalternativen används de uppställda övergripande projektmålen samt de transportpolitiska målen. En jämförelse av påverkan på ett flertal andra faktorer som bedömts som viktiga och alternativskiljande i detta projekt redovisas i tabellen på nästa sida. Måluppfyllelse STOR INGEN Projektmål Alternativ 1-2 Alternativ 1 Väst Alternativ 1 Öst Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Förbättra trafi ksäkerheten på E22 Förbättra framkomligheten på E22 Minska störningarna av trafi ken för de boende i Jämjö Skapa ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och skogsbruksmaskiner Transportpolitiska mål Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet Trafi ksäkerhet Miljö - Naturmiljö - Kulturmiljö - Boendemiljö och hälsa Regional utveckling Jämställdhet 12 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING Nedan redovisas en sammanfattning av konsekvenser på olika specifika faktorer som visat sig vara alternativskiljande och viktiga för projektet. Konsekvenserna värderas från negativ till positiv. Värderingen utgår från nollalternativet, som innebär att nuvarande situation består. Konsekvenser POSITIV INGEN NEGATIV Faktorer Alternativ 1-2 Alternativ 1 Väst Alternativ 1 Öst Alternativ 3 Väst Alternativ 3 Öst Genomfartstrafi k Lokal pendlingstrafi k Gång- och cykeltrafi k Kollektivtrafi k - exklusive gång- och cykeltrafi k till och från busshållpatserna Naturmiljö - Intrång, vilt Kulturmiljö - Bygatan i Duverum Hushållning med naturresurser - Påverkan på jordbruksmark - Påverkan på skogsmark Landskapsbild - Trafi kplatsernas inpassning i landskapet, bullervallar Rekreation och friluftsliv Barriäreffekt Buller - exklusive Jämjö tätort Lokal och regional utveckling - Nya bostäder i östra skärgården, turism E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 13

SAMMANFATTNING Samlad bedömning Alla alternativ bedöms uppfylla de fyra uppställda målen för projektet. Alternativen bidrar i varierande grad till att uppfylla de sex transportpolitiska målen. Störst bidrag till måluppfyllelse ger alternativ 1 Väst som ger stort bidrag till alla mål utom målet för miljö. Intrång i natur- och kulturmiljön vid Vallby samt det relativt stora antalet bullerstörda boende längs befintlig sträckning medverkar till denna bedömning. Även alternativ 1 Öst ger stort positivt bidrag till alla mål utom målet för miljö. Detta alternativ påverkar kulturmiljön vid Duverums bygata på ett negativt sätt. I bedömningen bör också den framräknade samhällsekonomiska nyttan ställas mot de mål som är svårare att kvantifiera. Beräkningarna visar att alla alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Störst beräknad nytta ger alternativ 3 Väst och 3 Öst. Framförallt bidrar dessa två alternativ till störst måluppfyllelse för genomfartstrafiken. Vid utvärderingen kan man se tydligt att nyttan för genomfartstrafiken står mot den lokala nyttan. Ju genare E22, ju mindre förbättringar uppstår lokalt vad gäller pendling, trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter, turism etc. Gemensamt för alternativ 1-2, 1 Väst och 1 Öst Samtliga tre alternativ har samma sträckning mellan Lösen och Ramdala. På denna del innebär den nya lokalvägen tillsammans med planskilda korsningar och föreslagen gång- och cykelväg att trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna bedöms blir tillfredsställande och att barriäreffekten minskar. De tre alternativen ger stor nytta för den lokala pendlingstrafiken till och från Torstäva och öarna. De boende kommer att få god tillgänglighet till den nya vägen, vilket omvänt innebär att turister får en högre tillgänglighet till skärgården då de lätt kan orientera sig från E22. Alternativ 1-2 Alternativ 1-2 medför en gen sträckning för genomfartstrafiken, dock något längre än i alternativ 3 Väst och 3 Öst. Den lokala trafiken från Jämjö får köra på befintlig väg fram till Ramdala. Alternativ 1-2 innebär dock vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder på den befintliga vägen, inklusive en gång- och cykelväg. Barriäreffekten för de oskyddade trafikanterna kommer dock att finnas kvar på denna sträcka eftersom det inte byggs någon planskild korsning. Intrången i jordbruksmark blir näst störst i detta alternativ. Brukningsenheterna på delen öster om Ramdala är dock relativt stora vilket bör innebära att kvarvarande mark kan fortsätta att brukas trots att de delas av vägen. Även påverkan på landskapsbilden är störst i detta alternativ. Dels ligger trafikplatsen vid Ramdala mitt ute på den flacka åkermarken utan bra stöd i terrängen och dels kommer bullerskydd att krävas ute på slätten vid passage av bostadshus och gårdar. Alternativ 1 Väst Trafiksäkerheten bedöms bli näst bäst i detta alternativ. Skillnaden jämfört med alternativ 1 Öst är liten. Alternativet är även näst bäst med avseende på lokal pendlingstrafik då Jämjötrafiken får köra på befintlig väg till Rosenhill. Alternativ 1 Väst innebär dock att vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder på den befintliga vägen, inklusive en gång- och cykelväg planeras att anläggas. Planskilda korsningar vid Ramdala och Rosenhill medför att barriäreffekten minskar för de oskyddade trafikanterna på denna del liksom på övriga sträckan mellan Lösen och Ramdala. Intrången i åkermark bedöms bli måttliga, men störningarna för de gårdar som passeras i Vallby kommer att bli stora och kräva bullerskyddsåtgärder. Trafikplatsen vid Rosenhill kommer att få 14 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

SAMMANFATTNING stöd i höjdskillnaden i terrängen vilket innebär att den inte blir så dominerande i landskapet. För genomfartstrafiken medför alternativ 1 Väst den näst längsta vägsträckningen. Alternativ 1 Öst Trafiksäkerheten bedöms bli bäst i detta alternativ. Alternativet ger störst nytta med avseende på lokal pendlingstrafik. Jämjötrafiken får köra på den nya vägen på större delen av sträckan. Planskilda korsningar vid Ramdala, Rosenhill och Vallby medför att barriäreffekten minskar mest för oskyddade trafikanter på denna del. Alternativ 1 Öst bedöms medföra minst intrång i jordbruksmark av alla alternativ. Trafikplatsen vid Vallby har gott stöd i terrängen och bedöms ge mindre påverkan på landskapsbilden än i alternativ 1 Väst. Bullerskydd kommer dock att krävas längs stora delar där vägen går i befintlig sträckning. Bygatan i Duverum kommer att splittras av vägen vilket ger stor negativ påverkan på kulturmiljön. För genomfartstrafiken medför alternativ 1 Öst den längsta vägsträckningen och därmed sämst beräknad samhällsekonomisk nytta av alternativen. Gemensamt för alternativ 3 Väst och 3 Öst För genomfartstrafiken medför de båda alternativen den genaste vägsträckningen och därmed störst beräknad samhällsekonomisk nytta av alternativen. För kollektivtrafiken innebär detta alternativ effektivast trafik då bussarna går kvar på befintlig väg som är gen och kommer att vara lågt trafikerad. Befintliga hållplatser kan användas men innebär då ingen förbättring för passagerarna. Alternativen medför ingen förbättring för gång- och cykeltrafiken, förutom att trafiken på nuvarande E22 kommer att minska. Tillgängligheten för lokaltrafik till Torstäva, Ramdala och öarna från ny väg är sämre i dessa två alternativ då denna trafik hänvisas till befintlig väg. Orienterbarheten mot öarna blir sämst för besökare som kommer på E22 från öster. Inga utblickar finns heller från vägen över det öppna landskapet och havet för de förbipasserande. Alternativen medför minst antal bullerstörda bostadshus och därmed mindre bullerskydd än övriga alternativ. Vägbuller kommer dock att spridas över en större yta än i alternativ 1-2, 1 Väst och 1 Öst och innebära störningar i en tidigare tyst skogsmiljö. Alternativ 3 innebär störst intrång i naturmiljön då vägen på hela sträckan går i helt ny sträckning vilket även medför negativ påverkan på viltet och på rekreation och friluftsliv. Den nya vägen kommer att bilda en ny barriär i skogen. Alternativ 3 Väst Anslutningsvägen till alternativ 3 Väst medför att mycket jordbruksmark tas i anspråk. Tillsammans med de mindre åkrar som ligger insprängda i skogen som också tas i anspråk, innebär detta alternativ störst negativ påverkan på jordbruksmarken av alla alternativ. Alternativ 3 Öst Bygatan i Duverum kommer att splittras av vägen, vilket bedöms medföra en negativ påverkan på kulturmiljön. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 15

1. BAKGRUND 1. BAKGRUND 1.1 Vägens funktion E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att knyta samman viktiga orter längs sydöstra kustregionen samt att utgöra en bra anslutning mot övriga regioner i landet. Vägen skall även utgöra en god koppling mot det internationella vägsystemet. Sträckan Lösen-Jämjö är viktig både för den övergripande trafiken och för den omfattande pendlingen in mot Karlskrona. E22 går genom länet och ingår i det nationella vägnätet. Sträckan som omfattas av denna vägutredning är markerad med röd ring. E22, vid Vallby. Vägen är bitvis smal. Trafi ksäkerheten är bristfällig med ett stort antal anslutningar. 16 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

1. BAKGRUND 1.2 Brister och problem Nuvarande E22 på sträckan mellan Lösen och Jämjö har brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet. Befintlig sträcka är smal, ca 7-9 meter, i förhållande till trafikmängden. Trafiksäkerheten är bristfällig med ett stort antal anslutningar. På den aktuella sträckan blandas långfärdstrafiken med lokaltrafiken (inklusive en relativt stor andel långsamtgående fordon i form av jord- och skogsbruksmaskiner) och med gång- och cykeltrafik. I Jämjö skapar genomfartstrafiken barriäreffekter och störningar för de boende. Syftet med projektet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E22 samt minska störningarna av trafiken för de boende i Jämjö. Vägen är smal och har bristande plan- och profi lstandard. Jord- och skogsbruksmaskiner blandas med den långväga trafi ken. Genom Jämjö samhälle är vägens barriäreffekt stor. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 17

1. BAKGRUND 1.3 Vägutredningens syfte Syftet med vägutredningen är att beskriva förutsättningar, behov av åtgärder samt åtgärdernas konsekvenser så att ett beslutsunderlag för val av vägkorridor och vägstandard erhålls. Vägutredningen ska också redovisa hur projektet bidrar till uppfyllelse av de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Den i vägutredningen ingående miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de viktigaste konsekvenserna för miljön för att de, som en del i ett samlat kunskapsunderlag, ska ligga till grund för utvärdering och val av lämplig terrängkorridor för fortsatt projektering. 1.4 Tidigare utredningar och beslut Tidigare utredningar Under åren har ett antal utredningar genomförts gällande den aktuella sträckan av E22: E22 Karlskrona - Söderåkra, Lokaliseringsutredning (1993-12-17) E22 Karlskrona - Söderåkra, Fördjupad vägutredning (1996-04) E22 Karlskrona - Söderåkra, Fördjupad vägutredning - supplement (2001-03-17, rev. 2006-01-10) E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen-Jämjö, Förstudie 2008-03-14 Arbetet påbörjades år 1993 med en Lokaliseringsutredning för E22, Karlskrona-Söderåkra. Lokaliseringsutredningen syftade till att utreda förutsättningarna och konsekvenserna för, dels en omläggning av vägen i huvudsak i dess nuvarande sträckning (Kustalternativet) och dels i en ny och genare sträckning (Inlandsalternativet). Utredningen skulle ligga till grund för val av alternativ. Efter en omfattande remissomgång kunde man konstatera att inget entydigt svar gavs avseende val av alternativ. På grund av de omfattande intressekonflikterna längs sträckningen som framkom i lokaliseringsutredningen och de olika remissvaren beslutade Vägverket att en Fördjupad vägutredning skulle genomföras. Den fördjupade vägutredningen upprättades i april 1996 och behandlade de två huvudalternativen Kustalternativet och Inlandsalternativet. Vägverket beslutade år 1998 att kustalternativet sträcka D skulle läggas till grund för arbetet med en nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007. År 2001 beslutade Vägverket att ett supplement till den fördjupade vägutredningen skulle upprättas. Bakgrunden till detta beslut var att olika förändringar hade skett de senare åren som kunde påverka objektet och jämförelsen mellan alternativa lösningar. Nu är delar av objektet återigen aktuella. På initiativ av Region Blekinge och Karlskrona kommun har Vägverket Region Sydöst upprättat en förstudie för E22, delen Lösen-Jämjö. Anledningen till att planeringsprocessen görs om är att stora förändringar har skett vad gäller Vägverkets planeringsramar och referensvärden samt att nya vägtyper tillkommit (t.ex. trefältsväg med mittseparering). Ett utredningsområde har avgränsats som omfattar området mellan befintlig väg och korridoren för alternativ D i kustalternativet. 18 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

1. BAKGRUND Åtgärdsstrategier För att komma till rätta med de problem som befintlig väg ger upphov till ska lösningar sökas förutsättningslöst. Med hjälp av fyrstegsprincipen prövas olika åtgärder i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärder kan vara att föra över transporter från väg till järnväg. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Exempel på åtgärder i denna kategori kan vara ökad andel resande med kollektivtrafik. 3. Vägförbättringsåtgärder. Begränsade åtgärder i befintlig sträckning för förbättrad trafiksäkerhet är åtgärder som kan inrymmas under denna kategori. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De åtgärder som redovisas i denna vägutredning hänförs till denna åtgärdskategori. Utifrån dagens situation och en förväntad trafikökning bedöms åtgärder enligt de tidigare stegen ej tillräckliga för att komma till rätta med de problem som dagens vägtrafik medför. Angränsande planering Arbete pågår inom Karlskrona kommun med ny översiktsplan. I denna kommer vägreservat för rubricerat projekt att redovisas I Jämjö tätort pågår för närvarande ett arbete med att upprätta en arbetsplan för hur centrala Jämjö skall utformas. Före 2010 ska de tre bussfickorna vid E22 handikappanpassas med kantstöd och ramper. Tätortsport vid västra infarten och säkra gångpassager ska anläggas. En annan viktig del i projektet är att åstadkomma en utformning som gör centrum i Jämjö till en attraktiv plats att vara i. Miljön, säkerheten och tryggheten i Jämjö ska förbättras. Med E22 kvar genom orten kan förbättringar som utgår från ortens krav genomföras i viss utsträckning, som sedan utvecklas när vägen läggs utanför Jämjö. Strax nordöst om utredningsområdet skall en mötesseparerad landsväg mellan sträckan Jämjö-Bröms byggas. Beräknad byggstart är sommaren 2009. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 19

1. BAKGRUND 1.5 Avgränsning Vägutredningens geografiska avgränsning stämmer i princip överens med vad som redovisas i tidigare framtagen förstudie, se vidstående karta. Miljökonsekvensbeskrivningens geografiska avgränsning utgörs av området inom eller i direkt anslutning till, respektive korridor. För intresseområden som exempelvis rekreation, barriäreffekter och landskapsbild utökas dock området för konsekvensbedömning för att ett helhetsperspektiv ska kunna erhållas. År 2020 utgör det prognosår för vilket bullersituationen har beräknats. Miljökonsekvensbeskrivningen för rubricerat projekt inriktar sig på de lokala fysiska miljöeffekter som vägprojektet bedöms medföra. Följande miljöeffektsområden har ansetts betyda mest och behandlas således i miljökonsekvensbeskrivningen: naturmiljö kulturmiljö rekreation och friluftsliv landskapsbild jordbruk och skogsbruk boendemiljö (buller, trafiksäkerhet, barriäreffekter etc.) 1.6 Planering av vägobjekt Miljöbalken Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999-01-01. Balken har stiftats för att samordna, utöka och modernisera miljölagstiftningen. Miljöbalken fungerar Utredningsområde som avgränsades i förstudien. parallellt med väglagen. Prövning av vägprojekt sker mot både miljöbalken och väglagen. Väghållaren ska skaffa den kunskap som behövs för att driva ett projekt, vidta de försiktighetsmått som krävs, tillämpa bästa möjliga teknik, välja lämplig plats, hushålla med råvaror och energi samt ansvara för att skada som har uppkommit på miljön avhjälps. Hushållningen med, och användningen av, mark och vatten ska ske med ett långsiktigt perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn. Opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, jordbruks- och skogsmark av nationell betydelse ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan påverka områdena. Detsamma gäller bland annat mark- och vattenom- 20 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

1. BAKGRUND råden samt fysisk miljö som på grund av friluftslivs-, natur- och kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt. Väglagen Förstudie Enligt väglagen ska en förstudie alltid göras som det första steget i planeringen av ett vägobjekt. Förstudien ska beskriva vilka problem och frågor som är viktiga att studera vidare. Med förstudien som grund beslutar Länsstyrelsen om projektet bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Vägutredning En vägutredning behandlar möjliga alternativ, utgör underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard, jämför de olika alternativen med befintlig väg och även med en förbättrad befintlig väg samt inkluderar en miljökonsekvensbeskrivning. Om betydande miljöpåverkan (BMP) kan antas föreligga krävs, enligt miljöbalken 6 kap. 5, ett förfarande med utökat samråd beträffande projektets lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av länsstyrelsen. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen har bedömt att innehåll och omfattning i MKB:n är relevant som beslutsunderlag och att alla väsentliga delar har beaktats. Arbetsplan Innan en väg får byggas måste en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i arbetsplanen. Vägverket fastställer arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. En fastställd arbetsplan ger Vägverket rätt att mot ersättning ta marken i anspråk inom vägområdet för vägbyggnaden. Plan- och bygglagen (PBL) Vägprojekt förutsätter i hög grad samordning med den kommunala planeringen på olika nivåer varför även PBL-lagstiftningen blir tillämpbar. Samordning krävs bland annat med översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kräver genomförandet av ett vägprojekt tidiga förberedelser med ändringar i, eller upprättande av, nya detaljplaner. Vägplanering enligt väglagen Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Miljöbalken Övrig markanvändningsplanering enligt PBL Översiktplan Fördjupad översiktplan Detaljplan Områdesbestämmelser Bygglovshandling E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 21

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Väg- och trafikförhållanden Vägnätets funktion E22 är en mycket viktig transportled för sydöstra Sverige. På vägen blandas övergripande långdistanstrafik med lokal och regional trafik, en stor mängd långsamtgående fordon såsom jordbruks- och skogsmaskiner, trafikerar sträckan. E22 ingår i det vägnät som rekommenderas för transporter med farligt gods. Vägstandard På sträckan Lösen Jämjö har befintlig väg låg standard i förhållande till sin funktion och trafikmängd. Den är tvåfältig med en hastighetsbegränsning som varierar mellan 30 och 90 km/h. Vägens profil är bristfällig och det är tätt mellan korsningarna på sträckan. På vissa delsträckor råder omkörningsförbud och sänkt hastighet med hänsyn till bland annat de dåliga siktförhållandena. Genom Jämjö tätort förekommer även direkta fastighetsanslutningar. Trafikflöden Trafiktillväxten på E22 har varit kraftig de senaste åren, särskilt lastbilstrafiken har ökat markant. Under perioden 1998-2006 har personbilstrafiken på delen Lösen Torstäva ökat med 1,25 % per år och lastbilstrafiken med 4,3 % per år. På sträckan omedelbart öster om Jämjö har trafikflödet ökat med 2,3 % per år under samma period, respektive 4,4 % per år för den tunga trafiken. Vägverket räknar trafikflödet på E22 vart fjärde år, trafiken på den aktuella sträckan räknades senast 2006. Störst är trafiken på den västra delen närmast Karlskrona där årsmedeldygnstrafiken (ådt) uppgår till 11 800 fordon/dygn mellan Lösen och Torstäva, lastbilsandelen uppgår till 7 %. På sträckan öster om Jämjö uppgår trafiken till knappt 4300 fordon/dygn med en lastbilsandel på 12 %. Enligt mätningarna är trafiken på sträckan under juli månad ca 40 % större än ådt p.g.a. den stora turisttrafiken. Under perioden maj-augusti ligger trafikflödet över ådt, övrig del av året är trafikflödet lägre. Transporter med farligt gods på sträckan uppgår till ca 4 % av lastbilstrafiken. (Godstransporter genom Skåne och Blekinge, Vägverket, 2006 samt Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2006, SIKA). Det stora trafikflödet på den västra delen av sträckan beror på att det förekommer en relativt stor pendling in mot Karlskrona, dels från Jämjö och dels från öarna söder om Torstäva. Pendlingen ut från Jämjö uppgick år 2005 till ca 920 personer medan inpendlingen uppgick till ca 370 personer. Utpendlingen från Ramdala och skärgården söder därom uppgick till ca 1100 personer. Majoriteten av dessa har Karlskrona tätort som målpunkt. De större hamnarna i närområdet, Karlshamn och Karlskrona, har visat en mycket kraftig utveckling under de senaste fem åren, upp mot 20 % per år, vilket är en viktig orsak till ökningen av lastbilstrafiken i länet. Totalt omfattar hamntrafiken ca 17 % av den tunga trafiken på E22 öster om Karlskrona. 22 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Årsdygnstrafi k på E22 och anslutande vägar år 2006 (Bild från Vägverkets hemsida). Framtida trafik Vägverket tog 2007 centralt fram trafikuppräkningstal för planeringsperioden 2006-2020 samt 2006-2040 som redovisades i förstudien för aktuellt projekt E22, delen Lösen-Jämjö. Denna prognos var försiktig och räknade med en betydligt lägre trafiktillväxt än det senaste decenniet. Under 2008 har denna prognos delvis reviderats och trafikuppräkningstalen höjdes för Blekinge län inför åtgärdsplaneringen 2010-2019. Inom Vägverkets regioner Skåne och Sydöst har man konstaterat en väsentligt starkare trafiktillväxt än vad som motsvarades av den tidigare nationella prognosen. Det beror delvis på en mycket kraftig ökning av den internationella lastbilstrafiken men även privatbilstrafikens ökande affärs- och turistkontakter. De två regionerna tog därför fram en alternativ trendprognos som är en framskrivning av befintlig utveckling under perioden 1990-2006 till år 2020. Mellan år 2020 och 2040 bedömdes att det skulle bli en viss avmattning av trafikutvecklingen pga miljöpolitiska beslut etc. Beslut togs i förstudieskedet att den regionala trendprognosen skulle användas som underlag i projektet. Den nya centrala prognosen motsvarar för personbilstrafiken i princip helt den regionala E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 23

2. FÖRUTSÄTTNINGAR trendprognosen, för lastbilstrafiken är den något mer försiktig i sina antaganden om framtida trafikökning. De olika trafikuppräkningstalen samt bedömd trafiktillväxt per år redovisas i tabellen till höger. Den statliga hamnstrategiutredningen har utpekat Karlshamn tillsammans med Karlskrona som nationellt strategisk brohamn för transporter till Baltikum (Karlshamn) och Polen (Karlskrona) och också energihamn för bränsletransporter (Karlshamn). Detta kommer troligen att resultera i en fortsatt positiv utveckling för hamnarna. För att möta efterfrågan planerar Karlskrona hamn för nya stora färjor som kommer att kunna inrymma upp till 300 lastbilar och 125 personbilar. Med bakgrund av de senaste årens trafikutveckling på E22 och med tanke på planering av nya bostäder i området och hamnarnas fortsatt positiva utveckling är det osannolikt att trafiktillväxten de närmaste 10 åren kommer att vara så mycket lägre än de varit under de senaste 15 åren. Efter år 2020 är utvecklingen mer osäker, politiska styrmedel och andra faktorer kan inverka så att trafiktillväxten dämpas. Vägverkets tra- fikuppräknings- tal, Blekinge län VSÖ:s alternativa trendprognos, E22 öster om Karlskrona Trafikuppräkningstal Trafikutveckling/år 2006-2020 2006-2040 2006-2020 2020-2040 Pb: 1,21 Lb: 1,27 Pb: 1,21 Lb: 1,78 Pb: 1,44 Lb: 1,79 Pb: 1,46 Lb: 3,05 Pb: 1,4% Lb: 1,7% Pb: 1,4% Lb: 4,2% Pb: 0,85% Lb: 1,75% Pb: 0,9% Lb: 2,7% Alternativa trafi kuppräkningstal för aktuell del av E22. Slutsatsen blir att det är rimligt att räkna med en ökning av lastbilstrafiken på den aktuella sträckan i den storleksordning som trendprognosen för Vägverket Region Sydöst och Skåne visar. Trafiksäkerhet E22 mellan Lösen och Jämjö har låg standard med otillräcklig framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägbredden är smal (7-9 m) och på sträckan finns ett stort antal fastighets- och ägoanslutningar. Siktförhållandena på ett flertal platser är dåliga. Vägen passerar genom bland annat Jämjö med ett flertal korsningar och direktutfarter från affärer och fastigheter vilket medför en förhöjd olycksrisk. I anslutning till skolan i Jämjö fi nns en gc-bro över E22. För att öka trafiksäkerheten har aktuell sträcka försetts med hastighetsövervakning. Vid Vallby har det byggts en separat lokalgata med ett vägräcke mot E22 för att förhindra direktutfarter från fastigheterna. På sträckan förbi skolan 24 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Årsmedeldygnstrafi k på E22 med andel tung trafi k år 2006, 2020 och 2040. För åren 2020 och 2040 visas spannet mellan de alternativa prognoserna. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 25

2. FÖRUTSÄTTNINGAR i Jämjö centrum har hastigheten sänkts till 30 km/h. Vägverket driver för närvarande ett projekt på E22 genom Jämjö tätort, där man studerar möjliga trafiksäkerhetsåtgärder på befintlig väg genom samhället. Under perioden 1993-01-01-2007-09-30 har 173 personer skadats i trafikolyckor på den aktuella sträckan av E22. Av dessa har åtta personer dödats och 22 personer har skadats svårt. De vanligaste olyckstyperna är singelolyckor och upphinnandeolyckor. Svåra skador och dödsfall har förekommit främst vid singel, mötes- och fotgängarolyckor. Se även karta med inträffade olyckor på höger uppslag. Kollektivtrafik Karlskrona kommun har en väl utbyggd stadstrafik och undersökningar har visat att det i Karlskrona i jämförelse med t.ex. städer som Växjö och Kalmar görs betydligt fler resor per invånare. I undersökning från år 2008 hade Karlskrona 75 resor per invånare, Växjö 41 och Kalmar 37 resor per invånare. Även den lokala busstrafiken mellan Karlskrona och övriga tätorter och samhällen i kommunen har ett förhållandevis bra trafikutbud. Under vardagar går t ex bussturer var tjugonde minut mellan Jämjö och Karlskrona. Denna busslinje har ett flertal hållplatser på E22 på sträckan mellan Lösen och Jämjö. Merparten av busshållplatserna är inte handikappanpassade och vissa saknar väderskydd. Regional busstrafik finns till Kalmar, linje 500, som har hållplats i Jämjö. Antalet turer mellan Karlskrona-Kalmar är sex i vardera riktning på vardagar. Längs E22 mellan Brömsebro-Karlskrona trafikerar på hela eller delar av denna sträcka följande linjer: Linje 2: Jämjö-Centrum (Karlskrona) Linje 120: Brömsebro-Jämjö-Karlskrona, endast skol- och arbetsturer Linje 122: (Torhamn)-Jämjö-Karlskrona Linje 123: Sturkö vägskäl-karlskrona Linje 500: Kalmar-Karlskrona Resandeutvecklingen på linje 2 och den regionala busslinjen, linje 500, har varit förhållandevis bra och resandet på linjerna förväntas fortsätta att öka under kommande år. Gång- och cykeltrafik Mellan Lösen och Jämjö saknas ett sammanhängande gång- och cykelvägnät (GC-nät). Däremot finns det ett GC-nät utbyggt längs vissa delsträckor, Lösen Torstäva och delvis genom Jämjö. Detta gör att de oskyddade trafikanterna blandas med de övriga trafikanterna på E22, vilket medför en ökad olycksrisk. På delen genom Jämjö rör sig en stor mängd oskyddade trafikanter längs med och över E22, bostäder och målpunkter finns i stor utsträckning på båda sidor om vägen. Detta medför att risken för olyckor är hög samt att tillgängligheten för denna trafikantgrupp begränsas av vägens barriäreffekt. För att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna i Jämjö byggde man för ca fem år sedan en gångbro över E22 i anslutning till skolan. Det finns även ett signalreglerat övergångsställe vid centrum. 26 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Polisrapporterade trafi kolyckor under perioden 1993-01-01-2007-09-30. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 27

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.2 Markanvändning och naturresurser Befolkning och bebyggelse Karlskrona kommun är i många avseende en kommun med en god utveckling. Tillväxt råder i näringslivet och en potential finns för en fortsatt god tillväxt. Kommunens befolkningsprognoser för den närmaste tioårsperioden är därför optimistiska och man antar en ökning av folkmängden (i dag bor det drygt 60 000 personer i kommunen). Visionen för Karlskrona kommuns tillväxt är att befolkningen skall öka med 10 000 personer på tio år. De senaste åren har befolkningen i kommunen ökat med ca 500 personer per år. I Jämjö har utvecklingen varit avvaktande de senaste åren och befolkningen har minskat med cirka 110 personer under en tioårsperiod. Längs E22:s nuvarande sträckning består bebyggelsen av jordbruksfastigheter och villabebyggelse i framförallt Lösen, Ramdala och Jämjö. Under de senaste åren har ett flertal nya villor byggts norr om E22 i anslutning till det mindre vägnätet. Fritidshus är i huvudsak belägna söder om E22, d.v.s. närmare havet och framförallt i skärgården. Inom det aktuella området utgör tätorterna Jämjö och Ramdala samt de små samhällena i Karlskronas östra skärgård de viktigaste målpunkterna. Under turistsäsong är Barnens Gård ett stort besöksmål. För boende i Jämjös närområde utgör skolan och centrum viktiga lokala målpunkter. En stor del av befolkningen inom det aktuella området pendlar in till arbeten i Karlskrona. En stor del av befolkningen inom det aktuella området pendlar in till arbeten i Karlskrona. Längs E22:s nuvarande sträckning består bebyggelsen bl a av villabebyggelse. Bilden är tagen i Jämjö. Flygfoto över E22 vid Lindås. 28 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Landskapets karaktär Landskapet i och kring utredningsområdet utgörs av ett varierat område från hav och kust i söder till skogsbygd i norr med odlingsbygd däremellan. Enligt Karlskrona kommuns grönstrukturplan så består landskapet i utredningsområdet av landskapstyperna Kuperad kustnära mosaikbygd och Flack odlingsbygd. Nedan följer en närmare beskrivning av dessa landskapstyper. Det kuperade, omväxlande mosaiklandskapet består främst av lövskog, till största delen ek, med öppnare inslag i form av hällmarker, betesmarker och mindre åkrar. Sprickdalarna är ofta tydliga genom att smala, öppna flacka fält skär genom skogsklädda bergspartier. Inslaget av vägar, åar, enskilda hus, gårdar och byar är ibland stort, men karaktären domineras av spelet mellan slätt och åkerholmar/omgivande skog. Inslaget av fornminnen är stort. Landskapet ger ofta storslagna vyer och perspektiv. Karaktären har ett mycket högt landskapsbildsvärde och är känsligt för exploateringar av alla slag. Känsligheten är stor när det gäller infrastrukturella element. Det är viktigt att eventuellt nya vägar placeras i gränsen mellan öppen mark och skogsmark eller i anslutning till befintlig väg. Flygfoto över E22, Jämjös västra infart. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 29

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Den flacka odlingsbygden är svagt kuperad och består företrädesvis av åkrar. Slätten avbryts i sina yttre kanter av uppstickande åkerholmar i form av dungar och/eller bergiga höjdpartier. Inslaget av vägar, åar, enskilda hus, gårdar och byar är stort. Landskapet ger vyer och perspektiv. Värdet av öppna områden samt karaktärens relativa ovanlighet i kommunen ger den en viss känslighet för påverkan. Bygatan vid Duverum. E22 har ett större antal korsningspunkter med mindre vägar i tvärgående riktning från kusten i söder till skogen i norr. Enskilda gårdar fi nns inom området. Bebyggelse i Ådalen. Det aktuella området är svagt kuperat med höjdryggar som är skogklädda omväxlande med ängar och beteshagar. Bördig åkermark utbreder sig i de lägre liggande delarna. Så gott som all bebyggelse återfinns på eller intill höjderna samt längs vägarna som går mellan dessa höglänta partier. Vägstrukturen är tydlig med nuvarande Bygatan vid Duverum. E22 som huvudväg i öst-västlig riktning. E22 har ett större antal korsningspunkter med mindre vägar i tvärgående riktning från kusten i söder till skogen i norr. Del av det nordsydliga lokala vägnätet. 30 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Landskapsanalysen visar hur starkt det historiska vägsystemet och bebyggelsestrukturen har anpassats till landskapets förutsättningar. Tänker man bort E22 i bilden så ser man tydligare strukturen. E22:s sträckning över Ramdalaslätten är en sen företeelse i väghistorien. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 31

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Vägnätet och bebyggelsens placering avspeglar hur människor bott och haft sin försörjning i området under mycket lång tid. Det stora antalet fornlämningar och naturvärden som bara kan uppstå under lång och kontinuerlig hävd, går att spåra ända från brons- och järnålder då området ingick i Blekinges centralbygd. Nutidens bygd är ingalunda någon avsomnad antikvarisk rest från äldre tider. Markanvändning och bebyggelseutveckling visar på att området fortfarande är mycket attraktivt att bo och verka i. För dagens människor är området dessutom betydelsefullt för rekreation, rörligt friluftsliv och turism. Sammanfattningsvis kan sägas att den långa kontinuiteten i områdets markanvändning och bibehållna landskapsstrukturer ger ett helhetsvärde för landskapet som är mycket större än summan av de många enskilda natur- och kulturvårdsobjekten som finns karterade inom och omkring föreslagna vägkorridorer. De intentioner för miljö- och samhällsutveckling som Karlskrona kommun har satt upp beskrivs i gällande översiktsplan bl.a. under rubriken Bevarandeintressen och naturresurser. De mål/ påverkade områden samt ekologiskt känsliga områden. Även intentionerna för bebyggelseutveckling på landsbygden kommer att ha stor inverkan. I Jämjö redovisar översiktsplanen en framtida expansion av bostäder norr och nordväst om centrum samt söder om Jändelskolan. Småhus och verksamheter diskuteras också utmed nuvarande E22 vid infarten till Jämjö från Kalmar. För landsbygden i övrigt anges bl.a. att de mindre samhällena skall ge möjligheter till ett varierat, fritt och naturnära boende i skilda natur- och kulturmiljöer. Varje tillskott av boende är av värde och betraktas i grunden som positivt. Ok Orions klubbstuga. Jordbruksverksamheten är en viktig sysselsättning i vägutredningsområdet. intentioner som kommer att ha stor inverkan på ombyggnaden av E22 och landskapet är bl.a. målen för: jord- och skogsbruk, naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv, stora och obetydligt Bebyggelse inom utredningsområdet. 32 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Lokalisering och utformning är viktigt för att bevara de värden som finns och för att möjliggöra hållbara, samhälleliga lösningar sett ur ett ekologiskt perspektiv. Arbetspendling till de större orterna Karlskrona och Kalmar kommer troligen att vara verklighet för många som slår sig ner i området. En förutsättning för de båda städernas livskraft är att E22:s funktion är tillfredsställande. Om kommunens intentioner fullföljs kommer utredningsområdet att under lång tid vara attraktivt för boende i kombination med verksamheter precis som idag. Området har potential att erbjuda försörjningsmöjligheter inom jord- och skogsbruk jämte mindre verksamheter. Det finns en stor potential i förtätning av bostäder i attraktiva lägen för arbetspendlare, alltifrån kustnära boende till bebyggelse i charmigt kulturlandskap och tyst och opåverkad skogstrakt. Den vackra och sammansatta landskapsbilden i kombination med ett levande jord- och skogsbruk samt mindre verksamheter, kommer fortsatt att vara en del av områdets attraktionskraft. Näringsliv och sysselsättning Jordbruksverksamheten i utredningsområdet är stor, då det till stora delar består av attraktiv åkermark. I Jämjö tätort finns en del verksamheter som resulterar i viss inpendling till orten. Mindre verksamheter och bisysslor förekommer i området, vilket skyltar vittnar om utefter det lokala vägnätet. Mindre bisysslor förekommer inom området. Landskapsbilden längs E22. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 33

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala planer I Karlskronas kommuns översiktsplan (antagen augusti år 2002) har ett reservat avsatts för E22. Reservatet utgår från Kustalternativ D i den fördjupade vägutredningen från år 1996. I översiktsplanen anges att de redovisade linjerna skall betraktas som tänkbara sträckningar inom utredningskorridorer som ännu inte är färdigutredda. Stora delar av Lösen, Ramdala och Jämjö tätorter omfattas av detaljplaner. Kartan till höger redovisar vilka områden som är detaljplanelagda. Detaljplanelagda områden i Lösen, Ramdala och Jämjö. Röd färg anger detaljplanelagt område. Gul färg anger samlad bebyggelse. I översiktsplanen anges ett antal utvecklingsområden för småhus, flerbostadshus samt verksamhetsområde/tillverkning i Jämjö. Kustalternativ D. Utdrag ur Karlskrona kommuns översiktsplan (augusti 2002) Utvecklingsområden i Jämjö. Kommunen har i sin planering, förutom utvecklingsområdena i Jämjö, ett antal områden öster om Karlskrona som de bedömer kommer att bebyggas med bostäder under planperioden. En bättre och snabbare väg medför minskad restid in till centrala Karlskrona och arbetsplatserna där. Detta kommer att öka området som ligger på rimligt pendlingsavstånd och bidra till viljan att bosätta sig i denna del av kommunen. En trend finns också att omvandla tätortsnära fritidshus till permanenta bostäder. Till år 2040 bedöms totalt ca 2000 nya permanentbostäder kunna tillkomma öster om Karlskrona. 34 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Jord- och skogsbruk I vägutredningsområdet dominerar jordbruket. I norr övergår jordbrukslandskapet till skogsbygd. Länsstyrelsen har pekat ut ett antal områden som är speciellt brukningsvärda. Se karta under kapitel 7.4 Hushållning med mark och vatten och andra resurser. Vatten Inom, och i anslutning till, både Jämjö och Ramdala finns vattentäkter. Under 2008 har kommunen byggt en vattenledning mellan Jämjö och Ramdala. Tanken är att vattentäkten i Jämjö skall försörja Ramdala eftersom täkten i Ramdala är påverkad av gödsel från jordbruket och ska utgå. Både Lyckebyån och Ådalen utgör skyddsområde för ytvatten. Se karta under kapitel 7.4 Hushållning med mark och vatten och andra resurser. Byggnadstekniska förutsättningar Nedanstående bedömning grundar sig på: Geoteknisk utredning för fördjupad vägutredning E22 Karlskrona-Söderåkra, daterad april 1996 Terrängbesiktning Studier av geologiskt kartblad (VIAK) Studier av geotekniska utredningar för andra projekt i närheten Lösen Ramdala Utdrag ur VIAK:s geologiska kartblad. På kartan markeras morän med blått, lera med gult, berg i dagen med rött, sand och silt med orange. Det bör dock observeras att kartbladet egentligen endast avser den ytliga jorden. Allmänt kan sägas att de geotekniska förhållandena är bäst i norr med morän och berg i dagen. Lera förekommer dels i väster vid Lösen, dels längs nuvarande E22 mellan Öljersjö och västra Jämjö, dels i anslutning till Ådalen i Jämjö. Vid Lösen förekommer även gyttja söder om nuvarande E22. Leran är i allmänhet ganska fast men vid Lösen förekommer även lös lera. Lerans beskaffenhet i Ådalen är okänd. SMHI har beräknat att framtida medelvattenstånd (år 2070-2100) kommer att vara 0,22-0,72 m högre än idag. Framtida högvattenstånd i Blekinge och Småland med 100 års återkomsttid är beräknade till nivå 1,86-2,29 m i värsta scenariot och skiljer sig åt mellan olika platser. Flera viktiga infrastrukturanläggningar i Blekinge är belägna i eller i närheten av områden som kan drabbas av stigande havsytenivå, t.ex. delar av E22, Blekinge kustbana och ett flertal hamnar. Marknivån inom utredningsområdet är dock tillräcklig för att den nya vägen kommer att kunna förläggas så att den ej berörs av det högsta högvattenståndet. 2.3 Miljö Jämjö E22 Se under kapitel 7 Miljökonsekvensbeskrivning. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 35

3. MÅLSÄTTNINGAR 3. MÅLSÄTTNINGAR 3.1 Transportpolitiska mål Det övergripande transportpolitiska målet, som beslutats av regeringen, är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet har utvecklats i följande sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem Vägnätet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Det grundläggande syftet med transportsystemet är att det ska tillgodose de behov av transporter som ett väl utvecklat samhälle har. God tillgänglighet innebär att det är möjligt att nå önskade destinationer utan alltför stora uppoffringar. Tillgängligheten för den genomgående biltrafiken längs med befintlig E22 är god. De många anslutningarna medför att man lätt och utan omvägar når målpunkter längs vägen. För den lokala trafiken, både med bil, cykel och till fots, fungerar vägen som en barriär som försämrar tillgängligheten till målpunkter i området. De stora trafikflödena innebär väntetider för den korsande trafiken och otrygghet för de oskyddade trafikanterna som ska färdas över eller utmed vägen. Detta inverkar framförallt hämmande på barns och funktionshindrades möjligheter att fritt kunna förflytta sig. Även för kollektivtrafikresenären som måste korsa E22 för att komma till hållplatsen är tillgängligheten otillfredsställande. En hög transportkvalitet Vägnätets utformning och funktion skall medge hög transportkvalitet för medborgare och näringsliv Med hög transportkvalitet avses att transporter kan ske med hög regularitet, säkerhet och tillförlitlighet. Detta kräver ett transportsystem med tillräcklig kapacitet och drift- och underhållsstandard. Transportkvaliteten på sträckan är låg p.g.a. vägens standard och de många sträckorna med nedsatt hastighet. Detta påverkar i stor utsträckning den långväga trafikens bekvämlighet och framkomlighet och förlänger restiden för passerande godstransporter. Även den lokala pendlingstrafiken som är beroende av vägen för att kunna ta sig till arbetet påverkas negativt av den låga standarden. De många långsamtgående fordonen på sträckan försämrar framkomligheten, särskilt med tanke på att omkörningsmöjligheter på långa sträckor saknas eller är otillräckliga. 36 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

3. MÅLSÄTTNINGAR Trafiksäkerhet Vägnätets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av det långsiktiga målet att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafi kolyckor. Dödsfall och personskador genom vägtrafikolyckor är ett av de stora folkhälsoproblemen. I Sverige dödas varje år drygt 400 personer och tusentals skadas så svårt att de får bestående men till följd av olyckor på gator och vägar. Trafiksäkerheten är låg på befintlig väg, vilket under den senaste 15-årsperioden har orsakat över 170 personskador inklusive 8 dödsfall. De allvarligaste skadorna har inträffat i singelolyckor, mötesolyckor och olyckor med oskyddade trafikanter. Olyckor inträffar längs hela sträckan. Nuvarande utformning med smal sektion, dålig sikt och ett stort antal korsningar och utfarter bidrar till den låga trafiksäkerheten. Det är en stor blandning av olika typer av trafik och trafikanter med olika mål och förutsättningar på sträckan vilket också innebär en ökad risk för olyckor. Förutom på gångbron vid skolan i Jämjö korsar gång- och cykeltrafiken vägen i plan. Miljö Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till krav på en god livsmiljö för alla, där natur och miljö skyddas för skador. En effektiv hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Transportpolitiken innebär att Vägverket ska arbeta i enlighet med miljökvalitetsmålen. Naturoch kulturmiljöhanteringen i svensk väghållning genomgår för närvarande ett systemskifte där en tidigare relativt snäv syn på naturens och kulturmiljöns värden ersätts med en vidare syn på landskapets ekologiska funktioner och kulturhistoriska samband som en tillgång för människor och samhällsutveckling. Nuvarande väg påverkar framför allt Jämjö tätort genom trafikbuller, otillfredsställande trafiksäkerhet, luft-, mark- och vattenföroreningar samt utgör en barriär. Framtida trafikökning medför i de flesta fall ytterligare negativa konsekvenser för miljöintressen. För projektet har även mål avseende kulturmiljön angetts. Detta är inget krav i samband med att en vägutredning upprättas, men då projektet berör ett känsligt kulturlandskap har Riksantikva- rieämbetet bedömt att mål gällande kulturmiljö bör anges för att användas som stöd i samband med att de olika alternativen tas fram och dess effekter och konsekvenser bedöms. Följande mål har angetts för kulturmiljön: Transportsystemets utformning skall så långt som möjligt bibehålla befintlig vägstruktur i landskapet, så att framtida resenärer får den bild av Blekinge som våra förfärder har haft. Befintliga by- och gårdsstrukturer ska, om möjligt, bevaras och ej splittras av ny vägdragning. Förutsättningarna för områdets kulturhistoriska värden skall finnas kvar så långt som möjligt och beaktas, d v s en levande landsbygd med aktivt jordbruk och fortsatt hävd ska beaktas. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 37

3. MÅLSÄTTNINGAR Regional utveckling Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheter för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Detta delmål är besläktat med delmålet om Tillgänglighet och syftet är att tillvarata transportsystemets möjligheter att bidra till en positiv regional utveckling. E22 är av riksintresse för landets och regionens transporter och trafikförsörjning. Vägen har även en mycket viktig funktion för den lokala infrastrukturen liksom transporter till hamnar och industrier i regionen. Bra kommunikationer till och från Karlskrona har stor betydelse för utvecklingen av den östra kommundelen inklusive skärgården. Så länge befintlig sträckning för E22 går genom Jämjö försvåras utvecklingen av orten. Jämställdhet Transportsystemets utformning skall svara mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Män och kvinnors sätt att resa skiljer sig åt, bland annat beroende på att män i större utsträckning har tillgång till bil än vad kvinnor har. Kvinnor värderar trafiksäkerhet högre än män men fler män än kvinnor dör och skadas i trafiken. Den låga standarden på E22 gör trafikmiljön osäker för alla trafikantgrupper. Avsaknaden av ett sammanhängande gång- och cykelvägnät försvårar för gående och cyklister att förflytta sig inom området. Kvinnor och barn berörs mer, eftersom de, oftare än männen, arbetar eller studerar lokalt och mer sällan använder bilen för sin arbetsresa. I förlängningen kan detta även medföra att föräldrar skjutsar sina barn i högre utsträckning vilket begränsar barnens rörelsefrihet och minskar handlingsutrymmet för föräldrarna. Detta påverkar troligen kvinnor mer än män då de oftare har huvudansvaret för barnen. Låg standard på busshållplatserna samt avsaknad av belysning på anslutande gång- och cykelvägar kan medföra att man begränsar sin rörlighet vid dåligt väder samt under dygnets mörka timmar. Det drabbar främst kvinnor, barn och äldre som oftare känner sig otrygga och generellt är mer beroende av kollektivtrafiken för sina resor. En snabb och säker väg med god tillgänglighet till målpunkter såsom service och skola underlättar för både män och kvinnor att finna ett arbete inom rimligt pendlingsavstånd och kunna kombinera detta med hem och familj. 38 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

3. MÅLSÄTTNINGAR 3.2 Övergripande projektmål Målet med aktuellt projekt är att förbättra framkomligheten och trafi ksäkerheten på E22 samt minska störningarna av trafi ken för de boende i Jämjö. Dessutom skall ett väl fungerande lokalvägnät erhållas för jord- och skogsbruksmaskiner. Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 är målet att E22 i sin helhet skall mötessepareras. Utbyggnaden ska vara anpassad till en framtida helhetslösning för en ombyggnad av E22 på sträckan Karlskrona-Söderåkra. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 39

4. VÄGFÖRSLAG 4. VÄGFÖRSLAG 4.1 Vägstandard Vägtyp Vägutredningen ska resultera i ett underlag för val av vägkorridor och normalt även för val av trafikteknisk standard, dvs vilken vägtyp (bredd, hastighet) som ska väljas. Valet av vägtyp görs mot bakgrund av vägens funktion samt förväntat trafikflöde på vägen. Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 är målet att E22 i sin helhet ska mötessepareras. Föreslagen vägtyp på de delar som förväntas få en trafik på ca 18000 fordon per dygn 20 år efter öppningsåret, är ca 18 m bred väg med fyra körfält samt mitträcke. Denna vägtyp är aktuell på delen mellan Lösen och Torstäva i alternativ 1 och 2 och på sträckan förbi Lösens kyrka fram till trafikplatsen där Torstävatrafiken ansluter i alternativ 3. I övrigt föreslås en trefältig, ca 14,5 m bred väg med mitträcke där omkörningssträckan alternerar mellan körriktningarna, en så kallad 2+1-väg. Sidoområden Vägens sidoområde utformas med flacka slänter, släntlutning 1:4 och normala diken, vilket innebär att risken för att ett avkörande fordon ska välta är liten. Inom vägens säkerhetszoner ska det inte finnas några oeftergivliga föremål som tex träd eller större stenblock. På avsnitt där det är svårt att få utrymme för flacka slänter och tillräckligt bred säkerhetszon kan sidoräcken sättas upp. Exempel på typsektion. (Vägverkets handbok Vägutredning) Vägområdet, som omfattar vägbanan samt tillhörande diken och slänter, är för en trefältig väg ca 35 m och för en fyrfältig väg ca 40 m. Hastighet Dimensionerande hastighet föreslås vara 110 km/h. Då det pågår en översyn av hastighetsgränserna i syfte att mer effektivt utnyttja vägtransportsystemet, kan även andra hastighetsgränser, tex 100 km/h, bli aktuella. Linjeföring Vid nybyggnad ska vägen utformas med god linjeföringsstandard. Om vägen byggs om i befintlig sträckning kan lägre standard accepteras med hänsyn till intrång och lägre kostnader. I samtliga korridorer går det att hålla god standard även vad avser profilutformningen. Korsningar Den nya vägen utformas med planskilda korsningar förutom anslutningen till Jämjö, öster om tätorten, som utformas som en trevägskorsning med vänstersvängfält. Olika trafikplatslösningar är möjliga. I övrigt medges inga anslutningar i plan till den nya vägen. Trafikplatsen vid Lösen har i alla alternativ illustrerats med en överliggande cirkulationsplats. Denna utformning lämpar sig för denna plats bl a med tanke på att trafikplatsen ska kunna hantera stora mängder tung trafik från Verkö om en förbindelse dit genomförs i framtiden. Det är även en utformning som inte tar så stor yta i anspråk, relativt andra lösningar. 40 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG 4.2 Förkastade alternativ Under arbetet med vägutredningen har flera tänkbara vägkorridorer studerats. I förstudien redovisades fem alternativa korridorer. Två av dessa har valts bort i vägutredningen. Alternativ 4 En tänkbar korridor som förkastats är alternativ 4. Alternativet följer samma korridor som alternativ 1 väster om Jämjö men går över Ådalen, sö- der om övriga alternativ, på sträckan förbi Jämjö. Efter noggranna studier och sammanställning av synpunkter vid olika samråd avfördes alternativ 4 från fortsatt arbete främst p g a följande skäl: Stora intrång i Jämjöbornas närrekreationsområde. Stora intrång i Ådalens naturmiljö. Stort intrång i inre skyddsområdet för Jämjö vattentäkt. Höga kostnader för bro och skyddsåtgärder för vattentäkten. Låg samhällsekonomisk lönsamhet p g a lång längd för genomfartstrafiken och hög investeringskostnad. Vägkorridor enligt alternativ 4. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 41

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 5 En annan möjlig sträckning som valts bort är alternativ 5. Detta alternativ följer korridoren för alternativ 2 på sträckan från Lösen och förbi Torstäva innan det viker av norrut mellan Tornby och Vinberga för att ansluta till alternativ 3 norr om Vallby och Rosendal. Alternativ 5 beslutades avföras från vidare utredning p g a följande skäl: Störst intrång i jordbruksmark av alla alternativen Längsta vägsträckningen av alla alternativen Låg samhällsekonomisk lönsamhet p g a den långa restiden på ny väg Vägkorridor enligt alternativ 5. 42 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ anslutning Ytterligare en vägkorridor har tillkommit under samrådstiden, p g a yttrande från en privatperson. Denna vägsträckning är en alternativ anslutning till Jämjö och befintlig väg öster om Jämjö. Alternativet har studerats i kombination med alternativ 2 och 3 och har därefter kunnat förkastas. En karta över den alternativa anslutningen visas på nästa sida. Det nya alternativet går över Ådalen, närmare Jämjö, än de tre alternativ som studerats vidare i vägutredningen. Sträckningen har studerats i plan och profil. Dessutom har en beräkning av förväntad trafik på den nya vägen gjorts. Fördelarna med det nya alternativet i kombination med alternativ 2 och 3 är: Befintlig väg kan nyttjas på en längre sträcka. Industriområdet i östra Jämjö skulle synas bättre från E22 än i övriga alternativ. Fördelen med det nya alternativet i kombination med alternativ 2 är: Trafiken genom Jämjö centrum minskar något och trafiken blir större på ny väg förbi Jämjö, då boende och verksamma i den östra delen av samhället kommer att välja den östra anslutningen till förbifarten. Fördelen med det nya alternativet i kombination med alternativ 3 är: Anslutningsvägen väster om Jämjö byggs inte, vilket undviker intrång i Duverums bygata. Nackdelarna med det nya alternativet i kombination med alternativ 2 och 3 är: Stort intrång i Ådalen. En lång bro på 80-90 meter skulle behöva byggas i Ådalen för att bibehålla passagemöjligheterna. Större utbredning av buller i rekreationsområdet i Ådalen p g a att vägen ligger närmare och högre. Längre väg och restid för genomfartstrafiken förbi Jämjö. Tre villor och ett ridhus berörs av stora störningar eller inlösen. Svårigheter att lösa passage av lokalvägen vid villorna och ridhuset samt vägen mot Kråkerum öster om Ådalen. Närrekreationen och promenadmöjligheterna längs lokalvägarna runt Ådalen störs i motsvarande grad som för tidigare avfört alternativ 4. Vägen kommer närmare vattentäkten i Jämjö. Nackdelen med det nya alternativet i kombination med alternativ 3 är: Mindre trafik på ny väg jämfört med övriga alternativ. Ca 1/3 av Jämjötrafiken förväntas välja den nya vägen, jämfört med ca 80 % i tidigare föreslaget alternativ 3. Alternativ 3 med denna utformning, löser inte problemen på befintlig väg då så stor andel av trafiken blir kvar där. Nackdelarna bedöms överstiga fördelarna med det nya alternativet vilket medför att det har beslutats att avföras från vidare studier. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 43

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 Alternativ 2 Vägsträckning av alternativ anslutning till befi ntlig väg och Jämjö som framkommit under samrådstiden. Bilden visar den alternativa anslutningen i kombination med alternativ 2 och 3. 44 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG 4.3 Nollalternativet Nollalternativet innebär att befintliga vägar behålls utan åtgärder, frånsett normalt underhåll. Underhållsåtgärderna vidtas för att så långt som möjligt förlänga livslängden. Alternativet är inte att betrakta som ett åtgärdsförslag utan är ett jämförelsealternativ som beskriver den framtida situationen i det fall inga åtgärder genomförs. Generellt innebär nollalternativet liten skillnad mot nuläget, men nuvarande problem och trafiksäkerhetssituation accentueras med ökad trafikmängd. Även om nollalternativet inte innebär någon vägombyggnad sker ändå med tiden ett antal förändringar, exempelvis trafikregleringar i takt med att regler och praxis förändras. Trafiksäkerhetsåtgärder av typen hinderfria sidoområden, förbättring av enstaka korsningar, hastighetsbegränsningar och liknande kan komma att genomföras. 4.4 Studerade vägkorridorer Vägutredningen ska resultera i ett underlag för val av vägkorridor. Vägkorridoren utgör ett område inom vilken ny väg kan bli aktuell. Inom korridorerna har möjliga vägsträckningar med tillhörande trafikplatser och parallellvägar studerats. Vägens slutliga läge inom en korridor bestäms i arbetsplaneskedet. Möjliga vägsträckningar inom de tre studerade vägkorridorerna visas på följande sidor. Därefter beskrivs varje alternativ för sig. På kartorna visas alternativ 1 med röd färg, alternativ 2 visas med gul färg och alternativ 3 med blå färg. På vissa sträckor sammanfaller alternativen så att endast en linje är synlig. Det finns även möjligheter att kombinera alternativ 1 och 2 på olika sätt. Detta beskrivs i kapitel 10, Samlad bedömning. Vägprofiler för de studerade alternativen redovisas i bilaga 2. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 45

4. VÄGFÖRSLAG Studerade vägkorridorer 46 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Studerade vägkorridorer E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 47

4. VÄGFÖRSLAG Studerade vägkorridorer 48 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Studerade vägkorridorer E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 49

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 1 Alternativ 1 följer befintlig väg på hela sträckan från Lyckebyån till Rosenhill. Vid Lösens kyrka ansluter vägen till Lyckeby och Lösen i en planskild trafikplats, i samma läge som befintlig cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen i Torstäva ersätts också av en planskild trafikplats som kan ta hand om trafiken till väg 738 mot Sturkö. I anslutning till denna finns möjlighet att anordna vändplats/ omstigningsplats för buss och rastplats med utsikt över havet. På sträckan mellan de två trafikplatserna byggs en separat lokalväg som ansluter till gårdar och befintliga lokalvägar. En vägport kan anordnas mellan Lindås och Öljersjö då vägen går på bank på denna sträcka. Vid sträckan förbi Ramdala sänks vägprofilen vilket möjliggör en bro över vägen och minskar störningarna för de boende. I anslutning till bron byggs ramper åt väster som bildar en halv trafikplats för trafiken in mot Karlskrona. Mellan Torstäva och Ramdala anläggs en lokalväg på den södra sidan. På sträckan förbi Rosenhill flyttas vägen något söderut och profilen sänks, vilket medför att störningarna för de boende minskar. Befintlig lokalväg förbi Rosenhill ansluts till Ramdala via en bro över E22 och kopplas ihop med befintligt vägnät söder om vägen. Öster om Rosenhill finns två möjliga platser att vika av norrut runt Jämjö. I det västra alternativet viker vägen av direkt öster om Rosenhill där det byggs en trafikplats för Jämjötrafiken. Vägen går väster om Duverum upp mot Kråkerum. I det östra alternativet viker vägen av norrut öster om Vallby där trafikplats byggs för Jämjötrafiken och korsar sedan Duverums bygata på väg upp mot Kråkerum där alternativen sammanfaller norr om byn. Sträckan norr om Duverum går i djup skärning. Norr om Jämjö går alternativ 1 norr om Ådalen och Långmonsbacke och ansluter till befintlig väg ca 2 km öster om Jämjö i ett trevägskäl. 50 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Läge för trafi kplats Lösen i samtliga alternativ. Alternativ 1 kommer till största delen att gå i befi ntlig sträckning, t ex vid Lindås och Öljersjö. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 51

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 1 52 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 53

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 1 Trafi kplatser vid Lösen och Torstäva samt parallellvägnät däremellan. Trafi kplatsen vid Lösen utformas på samma sätt i alla alternativ. 54 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 1 Delen mellan Ramdala och Duverum. Här visas de två alternativa sträckningarna och trafi kplatslägena, öster om Rosenhill respektive öster om Vallby. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 55

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 2 Alternativ 2 följer i princip samma korridor som alternativ 1, men byggs i ny sträckning strax norr om befintlig väg. Nuvarande E22 behålls och fungerar som lokalväg. Från Lyckebyån och ca 1,5 km österut förläggs vägen i befintlig sträckning på samma sätt som i alternativ 1. En planskild trafikplats anläggs i samma läge som befintlig cirkulationsplats väster om Lösens kyrka. Därefter följer den nya vägen en gammal järnvägsbank i ca 2 km fram till Torstäva där en planskild trafikplats ansluter trafiken från Torstäva och öarna. Lokaltrafiken mellan Öljersjö och Stubbetorp kommer att kunna korsa vägen planskilt på en bro. Mellan Torstäva och Ramdala går den nya vägen parallellt med befintlig väg på ett kort avstånd. Vid Ramdala ligger vägen i skärning och möjliggör för den lokala trafiken att korsa vägen på en bro. Direkt öster om Ramdala, intill befintlig infart till samhället, anläggs en planskild trafikplats och den nya vägen viker av norrut. Vägsträckningen går norr om Rosenhill, Vallby och Duverum på väg upp till Kråkerum där vägen går norr om byn på samma sätt som alternativ 1. Korridoren norr om Jämjö är sedan identisk med alternativ 1 liksom anslutningspunkten till befintlig väg öster om samhället. Alternativ 2 mellan Barnens Gård och Torstäva. 56 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 2 mellan Ramdala och Kråkerum. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 57

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 2 58 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 59

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 2 trafi kplats vid Ramdala. 60 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 Alternativ 3 byggs i ny sträckning ca 2 km norr om befintlig väg, i randzonen mellan skogen och det öppna kustlandskapet. På delen mellan Lyckebyån och en punkt ca 1,5 km öster därom följer den nya vägen befintlig väg på samma sätt som de båda övriga alternativen. Trafikplatsen vid Lösen föreslås också få samma placering och utformning. Strax öster om Lösens kyrka lämnar den nya vägen befintlig väg och fortsätter rakt österut. Söder om Stubbetorp skär vägen igenom en liten höjd, befintlig väg kan här gå på bro över E22. Ett flertal andra mindre allmänna vägar erbjuds möjlighet till planskilda korsningar i form av vägportar. Vid korsningen av väg 744 som leder norrut från Vallby byggs en planskild korsning som kopplas till en ny anslutningsväg från Jämjö. Det finns även möjliga placeringar av trafikplatsen öster och väster om detta läge. Därefter går vägen norr om Kråkerum och ansluter till samma korridor norr om Jämjö som övriga alternativ. För placering av anslutningsväg och trafikplats in till Jämjö samhälle finns flera alternativa lägen. Det östra läget för anslutningsvägen mellan Jämjös västra infart och den nya E22 går på bank över åkrarna och korsar Duverums bygata. En port alternativt en öppen bro anordnas för den lokala trafiken på Bygatan. Därefter går vägen i djup skärning på en sträcka på väg norrut. Alternativ 3 mellan Lösen och Barnens gård. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 61

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 62 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 63

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 sträckan mellan Barnens gård (Viet) och Tornby. 64 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 sträckan från Tornby och förbi Jämjö, inklusive anslutningsväg väster om Jämjö (tre alternativa sträckningar) E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 65

4. VÄGFÖRSLAG Alternativ 3 plats för ny anslutningsväg väster om Jämjö. (Båda bilderna) Alternativ 3 trafi kplats väster om Jämjö 66 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

4. VÄGFÖRSLAG 4.5 Möjliga etapputbyggnader Alternativ 1 och 2 kan delas upp och byggas i flera etapper medan alternativ 3, som innebär en helt ny sträckning, måste byggas i en etapp. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 67

5. GESTALTNING 5. GESTALTNINGSPROGRAM 5.1 Övergripande mål för gestaltningen Sedan 1999 finns inskrivet i väglagen att en estetiskt tilltalande utformning skall eftersträvas samt att hänsyn skall tas till stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärden. Vägverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett handlingsprogram för att höja de arkitektoniska kvalitéerna i väghållningen. Vägverkets ambition är nu att ett gestaltningsprogram skall upprättas för alla vägprojekt. Vägverket har bland annat publicerat en vägledning som stöd i arbetet (publikation 2001:65). Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet som helhet. Utgångspunkten för bedömningen av landskapets karaktär grundar sig i huvudsak på nuläget med inriktning på tydliga karaktärsbildande landskapselement och vilken känslighet områdena har för förändring. Olika åtgärder i landskapet påverkar upplevelsen av landskapet i tid och rum. Ett skogsområde som uppfattas slutet och homogent förändras snabbt till ett öppet landskap med vida utblickar vid en kalavverkning, liksom ett åkerlandskap snabbt kan förändra karaktären genom exempelvis plantering av energiskog. Upplevelsen av en ny väg inriktas på de boendes upplevelse av ny väg, trafikantens upplevelse av vägmiljön samt hur personer som rör sig i influensområdet uppfattar tillkomsten av ny väg. Tillkomsten av en ny väg och dess utformning kan också påverka upplevelsen av landskapet genom att skärma utblickar eller tillskapa nya. 5.2 Landskapsbildsmässiga värden och förslag till gestaltningsprinciper Landskapsbildsmässiga faktorer Nedan redovisas de faktorer som inom utredningsområdet har bedömts inneha störst landskapsbildsmässiga värden och vara viktiga för uppfattningen av landskapet. Dessa faktorer är viktiga att ta hänsyn till så långt som möjligt. Landskapsanalysen kan läsas i sin helhet i kapitel 2. Nord-sydliga vägsystemet Upprättad landskapsanalys samt ortofoton visar hur starkt det gamla vägsystemet i nord-sydlig riktning är i landskapet (markerade med svarta pilar på kartan). 68 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

5. GESTALTNING Landskapsbildsmässiga viktiga faktorer E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 69

5. GESTALTNING Bygatan Den gamla Bygatan (markerad med rosa pil på kartan) är en mycket gamla kulturhistorisk intressant väg vid Duverum, strax väster om Jämjö. Målet bör vara att undvika intrång i Bygatan så långt som möjligt. Bygatan Vacker ekonomibyggnad vid Bygatan. Ådalen/Kråkerum Ådalen/Kråkerum är markerad med lila ring på kartan. Ådalen ligger i nära anslutning till Jämjö samhälle, norr om kyrkan och är ett populärt närströvområde med värdefull tätortsnära natur. Människor strövar dagligen i rekreationsområdet. Ådalen har bildats genom att Åbyån har eroderat sig ner genom omgivande finsediment och skapat en dalgång med nipliknande sluttningar. En stor del av dalen utgörs av betesmark, speciellt den västra sidan mot Hagalund. Sluttning i Ådalen Vägtekniska faktorer Nedan beskrivs ett antal vägtekniska faktorer som är viktiga att beakta i samband med val av vägkorridor och en framtida projektering. Utblickar från vägen Den nya vägen bör erbjuda vackra och intressanta utblickar för trafikanterna. Omgivningarna norr om befintlig E22 utgörs av ett kuperat, omväxlande mosaiklandskap som främst består av lövskog, till största delen ek, med öppnare inslag i form av hällmarker och mindre åkrar. Landskapet ger ofta storslagna vyer och perspektiv. Det finns goda möjligheter att uppnå och ta tillvara på utblickar över jordbrukslandskapet längs med hela sträckan. I alternativ 1 och 2 finns fler möjligheter än i alternativ 3. För alternativ 1 och 2 kan goda utblickar för trafikanterna ske i stort sett på hela sträckan fram till förbifart Jämjö. För alternativ 1 och 2 kan även fina utblickar mot havet skapas söderut vid Torstäva. För alternativ 3 är det svårare att skapa fina utblickar mot det gamla kuperade mosaiklandskapet eller mot kusten i söder. Detta då en stor del av sträckningen går i skogsmark. Intrånget i landskapsbilden och den natur där skogen möter kustlandskapet 70 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

5. GESTALTNING blir betydande och vägen blir ett nytt element i landskapsbilden. Omväxlande bank och skärning gör att vägen inte kommer att bli synlig på långt håll. På motsvarande sätt kommer resenärerna på vägen inte heller att kunna uppleva det öppna kustlandskapet. Linjeföring Vägen skall ha en mjuk och följsam linjeföring som skall anpassas till det omväxlande landskapet. En 2+2-väg eller 2+1-väg med ett mitträcke innebär att omkörningssikt inte erfordras. Det är inte nödvändigt med raksträckor utan vägen bör ges en god följsamhet mot terrängen. Det som bör styra linjeföringen i detalj är de gårdsbildningar som finns och delvis åkermarkens naturliga gränser. Målet är att eftersträva att båda sidor om vägen skall fortsätta att vara brukningsvärda. I alternativ 1 ligger sträckningen kvar i sin nuvarande sträckning fram till Duverum, och ges inte någon ny linjeföring. För resterande sträcka av alternativ 1 samt alternativ 2 och 3 finns det goda förutsättningar att anpassa alternativen till landskapets former. Alternativ 1 och 2 bedöms ha en större möjlighet till en varierad linjeföring än alternativ 3, eftersom vägen i alternativ 1 och 2 går i ett mer småskaligt och varierat landskap. Här kan vägsträckningen få stöd i landskapet av vegetationsbryn och höjdskillnader. Alternativ 3 har en mer storskalig linjeföring, och går i gränszonen mellan skog och öppet landskap. Vägsektioner, sidoområden Huvudprincipen är att vägens sidoområden i möjligaste mån ska anpassas till det omgivande landskapet. När vägen ligger på bank i det öppna landskapet bör slänterna vara så flacka som möjligt. Det är viktigt att det finns ett tillräckligt stort vägområde för att åstadkomma detta. För alternativ 1-3, när vägen går över jordbruksmark bör möjligheten utnyttjas att flacka ut slänterna ordentligt så att åker- eller betesmark kan bibehållas så nära vägen som möjligt. För alternativ 1 och 2 i öppen terräng bör flacka slänter eftersträvas. För alternativ 1-3, när vägen går i omväxlande terräng nära värdefull natur, tex. Kråkerum, bör värdefulla träd och liknande bevaras nära vägområdet. Då kan det vara aktuellt med branta slänter och räcken för att kunna spara dessa naturvärden. Generellt sett finns följande att beakta för samtliga alternativ: Stengärdesgårdar som skadas bör rekonstrueras och återuppbyggas på plats. Fortsatt öppethållande av hag- och betesmarker bör underlättas. Marker skall kunna nås med maskiner och ha en funktionell disposition ur jordbrukets intressen. Återställningen av slänter ska ske med grässådd, anpassad till omgivningen. Längre slänter som inte återgår till jordbruksmark, täcks med jordmassor från platsen. Mitträcke utformas med fördel som vajerräcke. Räcken behövs också som avgränsning i anslutning till trafikplatser. Rörräcken föreslås användas konsekvent vid trafikplatser och broar. Målet i samband med projektering av vägen är att minimera restytor som inte går att bruka och i sin tur leder till igenväxning. Då alternativ 2 i den västra delen av utredningsområdet går parallellt med nuvarande E22 medför detta intrång i landskapet och mängden vägmark och impediment mellan vägarna blir betydligt större i detta alternativ än i de övriga alternativen. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 71

5. GESTALTNING Trafikplatser (korsningar) För alla alternativen finns en gemensam trafikplats vid Lösen. Alternativens anslutning i väster styrs av befintlig vägs dragning och dess bro över Lyckebyån. Även Lösens kyrkby och dess höjdpartier på båda sidor om befintlig väg gör att man naturligt hamnar i befintlig sträckning förbi kyrkan och några alternativ finns egentligen inte. Trafikplatsen föreslås utformas som en rutertrafikplats med upphöjd cirkulationsplats och får gott stöd i höjdpartierna på nordöstra och södra sidan mot kyrkan. I alternativ 1 föreslås en trafikplats vid Vallby. Här finns goda möjligheter genom befintliga förhållanden att anpassa trafikplatsen till landskapet. Trafikplatsen planeras att läggas i dalgångens botten där befintlig E22 stiger upp mot Vallby backe och ny E22 stiger upp mot Vallby kullar. Goda utblickar kan skapas för trafikanterna ut mot omgivningarna. I alternativ 2 föreslås en trafikplats att anläggas vid Ramdala. För även denna trafikplats finns det goda möjligheter att anpassa trafikplatsen till landskapet. Trafikplatsen föreslås placeras i dalens botten, där E22 går lågt igenom. Detta gör att trafikplatsen får stöd i landskapet. Sammanfattningsvis kan sägas att det bedöms finnas goda möjligheter för att kunna landskapsanpassa trafikplatserna, då det i området finns vegetationsområden/tungor och kullar, som det går att få stöd i. Befi ntlig E22 vid Vallby backe. Belysning Ny väg E22 avses ej förses med belysning förutom vid anslutande ramper i samband med trafikplatser, busshållplatser eller liknande. Där behov finns förses lokalvägnätet med belysning. Bra belysning är viktigt i gång- och cykelpassager under eller över vägen samt i anslutningar till det lokala vägnätet. Bullerskydd Studerade alternativ medför att en del fastigheter behöver bullerskyddas. Bullerskyddsåtgärder kan påverka den lokala karaktären och utestänger eventuella utblickar. Det är viktigt att nya bullerskärmar anpassas till den befintliga bebyggelsen och att den ges en variation på långa sträckor samtidigt som den skall ha ett enhetligt utseende. För alternativen föreslås planterade bullervallar eller kombinationer vallar och skärmar. Om utrymme inte finns för vallar, bör skärmar av glas övervägas i de öppnare partierna för att inte utestänga vyer över natur- och jordbrukslandskap, medan träskärmar kan användas i skogsområden. Skärmarna skall ha en enhetlig karaktär på långa sträckor. Det finns även möjligheter att lösa problemen vid de enskilda fastigheterna med exempelvis bullerskärm vid uteplats. Detta vore att föredra vid de platser som är känsligast, exempelvis vid Bygatan. Utöver det kan andra bullerskyddsåtgärder erfordras på fastigheter till exempel fönsteråtgärder och/eller skyddade uteplatser. 72 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

5. GESTALTNING 5.3 Gestaltning av studerade alternativ I detta kapitel beskrivs de tankar och idéer relativt förutsättningarna utefter berörda väglinjekorridorer som styrt vägens inpassning i landskapet. Gemensam del Trafikplats Lösen Vägförslagens anslutning i väster styrs av befintlig vägs dragning och dess bro över Lyckebyån. Även Lösens kyrkby och dess höjdpartier på båda sidor om befintlig väg gör att man naturligt hamnar i befintlig sträckning förbi kyrkan och några alternativ finns egentligen inte. Trafikplatsen, som valts utformas som en rutertrafikplats med en upphöjd cirkulationsplats, får gott stöd i höjdpartierna på nordöstra och södra sidan mot kyrkan. Viss valfrihet finns i längsled utefter väg E22 för korsningspunktens läge. Utformningen av denna punkt är identisk för alla alternativen och oberoende av vilket alternativ som väljs för vägen öster ut. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att vi i huvudsak går i befintlig sträckning. Vägförslaget svänger först svagt vänster för att sedan svänga höger med minimiradie, för låg standard 110 km/h, radie 600 m, vilket motsvarar god standard för 90 km/h och rundar Barnens gård. Väglinjen följer befintlig väg i en svag vänsterkurva upp mot Öljesjö gård där samtidigt profilförbättring vid km 2/700-3/000 möjliggör passage av lokalvägsystem under E22:an. Vägen fortsätter relativt rakt upp mot trafikplats Torstäva där väg E22 går i skärning med ca 3-4 m djup för att sedan passera över lokalvägsystemet vid befintlig rastplats för att sedan sjunka ner och ansluta väl till befintlig mark över jordbruksmarkerna upp mot Ramdala. E22 kommer därför att gå högt på bank förbi där vi redan idag har en fin utsikt över havet och man kommer att få fina utblickar över kustlandskapet. Vägen vidare upp mot Ramdala är tänkt att ansluta väl till omgivande mark och ha en profilhöjd motsvarande befintlig väg. Strax före passagen av Ramdala viker väglinjen av svagt norr ut från befintlig väg och ges en lägre profil än dagens väg, för att möjliggöra passage över för lokalvägnätet. Vid i höjd med Ramdala svänger vägen åter höger för att korsa befintlig väg och gå vidare öster ut söder om befintlig väg vid Rosenhill. Profilen sänks förbi Rosenhill ca 5 m som mest. Radierna är 900 meter förbi Ramdala och Rosenhill. E22 är tänkt att följa landskapets marknivå i dalgångarna och vara underordnad kullarna med bebyggelse. Trafikplatsen vid Vallby, där E22 går lågt igenom, är placerad i dalgångens botten där befintlig väg börjar stiga upp mot Vallby backe och ny E22 börjar stiga upp mot Vallby kullar där vi passerar mellan desamma för att sedan gå lågt över åkrarna för att börja stiga upp mot de höglänta partierna norr om Duverum för att runda Jämjö samhälle. Stigningen upp mot skogspartierna norr om Jämjö erhåller en lutning kring 6,5 % och skärningen som erhålls i stigningen är ca 8 10 m som djupast. Skärningen kommer att sväljas av naturen lättare än en högre uppbankning över åkermarken nere i dalen. För bilister uppifrån på väg mot Karlskrona kommer en vacker vy över det öppna kulturlandskapet att erhållas. Troligen kommer man se havet redan här. Uppe på platån norr om Jämjö når vägalternativet den gemensamma korridoren förbi Jämjö. Korridoren går i en långsträckt svag högerkurva för att sedan övergå i en vänsterkurva och ansluta till befintlig väg. Mitt för Jämjö samhälle går väglinjen över åkermarker, relativt centriskt. De sista kilometrarna går igenom produktionsskog E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 73

5. GESTALTNING där delvis hyggen mm förekommer. Profilen ansluter i stort till befintlig marknivå över både de öppna åkermarkerna och igenom skogsmarken. Väglinjeföringen har styrts av de gårdsbildningar som finns och delar bitvis åkermarkerna i två delar, men är en kompromiss emellan att båda sidor skall bli fortsatt brukningsvärda och avståndet till gårdarna etc. Linjeföringen har noga inpassats och någon alternativ korridor som inte har påtagliga nackdelar har inte kunnat tas fram för denna del, varför aktuell korridor är gemensam för alla alternativ. I alternativ 1 finns två alternativa sträckningar för att gå upp och runda Jämjö Det andra, östliga alternativet är att gå vidare i befintlig sträckning och istället gå upp efter Vallby Backe. Även här går ny E22 lågt och trafikplatsen placeras i lågpunkten efter kullen varför densamma får gott stöd i landskapet. Lokalvägar och ramper kommer dock relativt nära bebyggelsen vid Vallby Backe. Även passagen av byn Duverum längs Duverums bygata ger uppbankning över åkrarna för att sedan gå in i skärning på väg upp mot högplatån norr om Jämjö. Stigningen blir något brantare och mer markerad än i första alternativet, liksom intrången allmänt då vi är mycket närmare bebyggelsen och kulturmiljön utefter Bygatan som då korsas av ny väg. Då intrånget vid Duverum är stort och kommer att påtagligt att påverka både boendemiljön, jordbruksintressena, kulturmiljö och landskapsbild har en VR-modell tagits fram. En VR modell är en tredimensionell virtuell modell av hur det hela kan se ut när det är byggt. Denna ska ge en bild av hur det skulle kunna gestalta sig när vägen är utbyggd och tjäna som ledning för bedömning av intrången. Bygatan i Duverum korsas av alternativ 1, östlig sträckning. Vy på Bygatan från väster, ur vr-modell. 74 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

5. GESTALTNING Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att vi går i princip i befintlig vägs korridor men i helt ny sträckning vid sidan om befintlig väg. Alternativ 2 följer den gamla järnvägsbanken fram mot Torstäva och vidare mot Ramdala. Vid passage norr om befintlig väg vid i höjd med Barnens gård erfordras inlösen av fastigheter liksom vid km 3/000 där även en fastighet kommer mitt i väglinjen hur man än gör. Sammantaget blir intrången i landskapet och mängden vägmark och impediment mellan vägarna mm att påverkan på landskapsbilden blir betydligt större i detta alternativ än i alternativ 1. Linjeföringen i sig ansluter väl till landskapet och alternativ 2 är relativt lättbyggt då man slipper ha trafik på sig, men ger mycket vägar i landskapet. Det är först efter Ramdala som alternativet ger mervärde och vid en jämförelse med alternativ 1 kan konkurrera. Trafikplatsen vid Ramdala föreslås placeras i dalens botten, där E22 går lågt igenom. Viss valfrihet i linjeföringen öster ut finns och en placering av väglinjen så nära Rosenhill som möjligt utan att nackdelar för bebyggelsen uppstår torde vara att föredra för jordbruksintressena. Uppbankning resp skärning vid passage upp mot högpartierna för passage av Jämjö samhälle blir något mindre än vid alternativ 1:s båda varianter gör att förutom intrånget i jordbruksmark torde denna variant ge den minsta påverkan på landskapsbilden. Alternativ 2:s sträckning öster om Ramdala kan därför med fördel kombineras med alternativ 1 fram till Ramdala. När vägalternativet kommer upp på högplatån norr om Jämjö når det den med övriga alternativ gemensamma sträckningen. Se beskrivning under alternativ 1 ovan. Alternativ 3 Alternativ 3, skogsalternativet, går i ny sträckning i skogsbyggden i gränslandet mellan kustbyggd och skogsbyggd. Alternativet viker av norr utefter Lösens kyrka och lämnar befintlig väg i höjd med Barnens gård, passerar över de låglänta partierna med öppna åkermarker och föreslås gå igenom höjdpartiet med berg etc i en relativt djup skärning, ca 10 m djup. Bebyggelsen på sydsluttningen kan då vara kvar och lokalvägen vid km ca 3/000 kan passera över ny väg på en bro utan att uppbankning erfordras. Vägalternativet fortsätter sedan stiga upp mot km 5/000 relativt jämt för att sedan åter sjunka ner mot km 6/500 för att sedan åter stiga upp mot trafikplats Jämjö vid km 8/500. Stigningen görs genom kuperad terräng med omväxlande bank som skärningar med ca 5-6 m höjd resp djup. Inpassningen av väglinjen har gjorts med hänsyn till befintlig bebyggelse utefter sträckningen, ägogränser och möjligheter att anordna passager för korsande lokalvägar. Intrånget i landskapsbilden och den natur där skogen möter kustlandskapet blir betydande och vägen blir ett nytt element i landskapsbilden som trots allt troligen kommer att kunna inlemma densamma på ett bra sätt. Omväxlande bank och skärningar kommer att göra att vägen inte blir så synlig på långt håll. På motsvarande sätt kommer resenärerna på vägen inte heller kunna uppleva det öppna kustlandskapet som idag, där man påtagligt känner att man närmar sig havet. Den västra infarten till Jämjö samhälle medför ett stort intrång i landskapet.. Infartens profil stiger först för att sedan sjunk ner genom en djup skärning för att sedan komma ut på en bank över åkermarken. Väljs det östra läget så erhålls intrång i Duverums bygata motsvarande det som erhålls av alternativ 1:s östra alternativa läge. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 75

Det västra infartsläget ger betydligt mer intrång i åkermark och i närheten av den spridda bebyggelsen utefter byvägarna i det öppna landskapet. Inpassningen av infarternas väglinjer har gjorts som en kompromiss mellan bebyggelseavstånd, minimera intrånget i åkermark och önskemål om att infarten till samhället skall vara så kort som möjligt, för att uppfattas som gen av resenärerna, så att ny väg väljs. Då intrånget vid Duverum är stort även i detta alternativ har en VR-modell tagits fram på samma sätt som för den östra sträckningen av alternativ 1. Bygatan i Duverum korsas av anslutningsväg i alternativ 3, östlig sträckning. Vy från Bygatan från öster, ur vr-modell. 5.4 Konsekvenser från gestaltningssynpunkt Nedan beskrivs de konsekvenser som föreslagna väglinjer ger från gestaltningssynpunkt för de landskapsbildsmässiga faktorer som bedömts ha stört betydelse. Nord-sydliga vägsystemet Det är viktigt att detta vägsystem, som har bedömts innehålla kulturhistoriska värden bibehålls så långt som möjligt. Alternativ 1 bedöms påverka vägstrukturen minst, genom att alternativet till stor del i väster går på befintlig sträckning. Alternativ 2 bedöms inte heller påverka den gamla vägstrukturen påtagligt genom att den västra delen går parallellt med befintlig sträckning. I både alternativ 1 och 2 är det sträckan strax innan Jämjö som bryter det nord-sydliga sambandet, men inte i så stor utsträckning som alternativ 3. Alternativ 3 bedöms påverka den nord-sydliga vägstrukturen på hela sträckan genom att den tydligt skärmar av skogsområdet i norr från det öppna odlingslandskapet i söder. Passager kan anordnas som gör att rörelsemönstret i det nord-sydliga riktningen kan bestå, men inte i den utsträckning som idag. Bygatan I alternativ 1 finns två alternativa sträckningar för att ansluta till förbifart Jämjö. Det ena 76 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

alternativet passerar Bygatan genom skärning. Även i alternativ 3 finns tre anslutningsmöjligheter till Jämjö, varav ett passerar Bygatan. Intrången är stora och bedöms att påtagligt påverka boendemiljön, jordbruksintressena, kulturmiljön och landskapsbilden. Ådalen/Kråkerum Norr om Jämjö, strax väster om Ådalen når alternativen den gemensamma korridoren som går förbi Jämjö. Korridoren går i en långsträckt svag högerkurva för att sedan övergå i en vänsterkurva och ansluta till befintlig väg. Vägen kommer att passera över Ådalen via en rörbro. Vägkorridorens läge utgår från att ett större rekreationsområde söder om vägkorridoren skall finnas kvar, samt att läget är någorlunda långt från tätorten och befintlig bebyggelse. Vägen kommer också att passera på den plats där åfårans sektion är som minst, vilket gör att en relativt kort bro behövs. Intrånget i åfåran blir av mindre karaktär. 5.5 Fortsatt arbete med gestaltningsfrågor i arbetsplaneskedet Följande frågor bör beaktas i nästa skede (arbetsplan): Ny sträckning Studera profiler med vägens höjdläge liksom behov och möjligheter till modellering. För att nå en för ögat acceptabel inpassning av vägen i det småskaliga och öppna kulturella landskapet väster om Jämjö krävs förmodligen en mycket medveten modellering av angränsande ytor relativt långt från vägen. Mjuka avrundningar av släntkrön i åkermark kan medverka till att marken kan fortsätta brukas nära vägen, vilket är positivt. Bullerskyddsåtgärder Eventuella bullerskyddsåtgärder bör utformas som naturliga landformer. Vallarna bör där det går inte utformas som avlånga limpor, som visar tydligt att de är utformade enbart som bulleråtgärd. På de platser där det är svårt att åstadkomma terrängmodelleringar (exempelvis på grund av platsbrist) bör skärm användas intill bebyggelsen vid tomtgräns eller som skydd vid uteplats. Bullerskyddsåtgärderna behöver studeras såväl ur ett trafikantperspektiv som ur boendeperspektiv och ges god anpassning till befintliga värden. Trafikplatser Trafikplatserna lägen och inpassning i landskapet skall särskilt studeras. Impedimentmark Minimera restytor som inte går att bruka och som i sin tur leder till igenväxning. Bygatan Om något av alternativen väljs som korsar Bygatan strax väster om Jämjö bör korsningspunkten särskilt studeras för att minska de negativa konsekvenserna på kulturmiljön. I denna punkt bör vägens profil och slänter noggrant studeras. Då en passage av Bygatan med en nya vägen medför att Bygatans helhet bryts bör man särskilt studera sambanden och tillgängligheten mellan de olika delarna. Kontakt bör tas med sakkunnig inom kulturmiljö vid projektering. Kraftiga bulleravskärmningsåtgärder kommer att erfordras längs med vägen m.h.t. närheten till bostadsfastigheterna. E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 77

6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER 6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER Konsekvensbedömningen grundas på de vägförslag som beskrivs i kapitel 4 och den trafikutveckling som beskrivs i kapitel 2. Konsekvenserna av föreslagna åtgärder beskrivs i förhållande till Nollalternativet prognosåret 2020. 6.1 Vägnätets funktion Nollalternativet Om inga förändringar sker så kommer E22:s funktion som transportled för sydöstra Sverige att försämras i takt med att trafiken ökar. Även vägens lokala funktion försämras då väntetiderna för att ta sig ut på vägen blir längre och boende i och kring Jämjö upplever ökad pendlingstid till arbeten i Karlskrona. Samtliga nybyggnadsalternativ Alternativen medför likartade konsekvenser vad avser vägnätets funktion. Alla alternativen innebär att vägens funktion både som nationell genomfartsväg och pendlingsväg och förbindelselänk mellan Jämjö och Karlskrona förbättras avsevärt. 6.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Den totala trafiken beräknas öka med cirka 1,6 % per år fram till år 2020. Fram till år 2020 beräknas personbilstrafiken öka med 21 %, lastbilstrafiken beräknas öka med cirka 78 %. Samlad bedömning Trafi ken genom Jämjö tätort halveras i alla alternativ jämfört med nollalternativet. I alternativ 3 bedöms ca 80% av Jämjötrafi - ken välja den nya vägen. Nollalternativet All trafik går kvar på befintlig väg. Trafiken genom Jämjö beräknas öka från dagens ca 7500 fordon/dygn till ca 9500 fordon/dygn år 2020. Alternativ 1 och 2 En bedömning har gjorts av hur trafiken kan förväntas fördela sig i alternativen. Trafikfördelning beror, förutom på sträckning en av den nya vägen, även på trafikplatsutforming och anslutningar till befintligt vägnät. Alternativ 1 och 2 följer befintlig sträckning mellan Lösen och Rosenhill/Vallby (alternativ 1) respektive Ramdala (alternativ 2) och trafiken kommer därför i princip att vara oförändrad på den delen. En mindre del av trafiken såsom långsamtgående fordon samt lokal trafik kommer dock att omfördelas till Samlad bedömning Vägens funktion förbättras i alla alternativ jämfört med nollalternativet. Trafi kfördelning år 2020 i alternativ 1 och 2. 78 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning

6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER Trafi kfördelning år 2020 i alternativ 3. det parallella lokalvägnätet. Sträckan förbi Jämjö kommer att trafikeras av alla fordon som inte har målpunkt i Jämjö, idag ca 3800 fordon/dygn. Trafiken genom Jämjö halveras jämfört med nollalternativet. Alternativ 3 Alternativ 3 lämnar befintlig väg och viker av norrut vid Lösen. Det medför att den lokala trafiken till Ramdala, Torstäva och öarna söder därom kommer att gå kvar på den befintliga vägen. Denna trafik utgör knappt 40 % av nuvarande trafik på delen Lösen - Torstäva. Den nya anslutningen mellan Jämjö och Lösen, inklusive anslutningsvägen, är i princip lika lång som den gamla men har bättre standard. Det medför att majoriteten av trafiken som kör mellan Karlskrona och Jämjö kommer att välja den nya vägen. Andelen som väljer ny väg bedöms vara ca 80 %. Resterande trafik väljer att gå kvar på befintlig väg p g a att de har ärenden längs vägen eller av andra skäl. Delen förbi Jämjö trafikeras av trafik som inte har målpunkt längs sträckan, ca 3700 fordon/dygn med dagens trafik. Trafiken genom Jämjö halveras jämfört med nollalternativet. Kollektivtrafik Nollalternativet Alla bussar kommer att gå kvar på befintlig väg och använda befintliga hållplatslägen. Resenärerna får korsa befintlig väg i plan för att komma till hållplatsen vilket innebär en stor trafiksäkerhetsrisk vilken ökar med en större trafikmängd. Samlad bedömning I alternativ 1 kan busstrafi ken använda ny väg, trafi ksäkra hållplatser byggs i anslutning till planskilda korsningar. I något fall förlängs gångavståndet till närmaste hållplats. I alternativ 2 och 3 kommer busstrafi ken att använda befi ntlig väg och befi ntliga busshållplatser. Samtliga nybyggnadsalternativ Enligt Blekingetrafiken kommer inga bussar att trafikera förbifarten norr om Jämjö. Inga hållplatser kommer därför att finnas på den sträckan. I anslutning till planerad trafikplats vid Lösen finns det möjlighet att förlägga en ny hållplats med samåkningsparkering. Denna hållplats skulle serva Lyckeby och övriga områden utanför centrala Karlskrona som ska åka med expressbuss nr 500 till Kalmar. Det skulle medföra en stor förbättring för dessa resenärer som idag tvingas åka in till Bergåsa eller centralstationen. Alternativ 1 Busstrafiken kan trafikera den nya vägen på sträckan Lösen - Vallby och därefter på befintlig väg in mot Jämjö. På den nya vägen anläggs E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning 79

6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER nya hållplatser som resenärer kan nå trafiksäkert utan att korsa vägen. Vid Öljersjö och Ramdala finns goda möjligheter att anlägga trafiksäkra hållplatser vid de planskilda passager som planeras för lokalvägen. Vid Rosenhill/Vallby kan Befi ntlig busshållplats vid Öljersjö. nya trafiksäkra hållplatser, som kan nås planskilt, anordnas i anslutning till trafikplatsen. Barnens gård är en viktig målpunkt på sommaren. Det är svårt att anlägga en gångport under den nya vägen i det läget, närmaste hållplats blir då vid Lösen eller Öljersjö. Båda hållplatserna kan nås trafiksäkert från Barnens gård, gångavståndet är ca 700 m respektive 1 km. Vid Torstäva finns möjlighet att anlägga en bussvändslinga och samåkningsparkering sydöst om trafikplatsen för lokalbuss 2 och 123. Det finns även möjlighet att kombinera detta med en eventuell rastplats. Idag kör skolbussen in i Ramdala och hämtar/ lämnar skolbarnen. Detta är fortfarande möjligt i alternativ 1 genom att en halv trafikplats med ramper in mot Karlskrona anläggs på E22 vid Ramdala. Alternativ 2 I detta alternativ skulle expressbussen till Kalmar trafikera den nya vägen på sträckan mellan Lösen och Ramdala och därefter gå genom Jämjö tätort där hållplatsen behålls. Stadsbussen kan gå kvar på befintlig väg och använda befintliga hållplatslägen. Busstrafiken gynnas av att det går mindre trafik på sträckan. Resenärerna får dock fortfarande korsa befintlig väg i plan för att komma till hållplatsen vilket innebär en trafiksäkerhetsrisk. Alternativ 3 Alla bussar kommer att gå kvar på befintlig väg och använda befintliga hållplatslägen. En möjlighet är att expressbussen till Kalmar kör den nya vägen till Jämjö. Busstrafiken gynnas av att det går mindre trafik på sträckan. Resenärerna får dock fortfarande korsa befintlig väg i plan för att komma till hållplatsen vilket innebär en trafiksäkerhetsrisk. Gång- och cykeltrafik Nollalternativet I nollalternativet kommer gång- och cykeltrafiken att fortsätta trafikera befintlig väg i det skick som den är idag. På vissa delsträckor finns gångoch cykelväg utbyggd, sträckan Lösen - Torstäva och delvis genom Jämjö. Genom Jämjö pågår för närvarande ett projekt där man avser att komplettera gång- och cykelnätet utmed E22. Samlad bedömning Alternativ 1 är bäst för gång- och cykeltrafi ken då ett sammanhängande cykelstråk skapas längs hela sträckan mellan Lösen och Jämjö, inklusive planskilda korsningar. Alternativ 2 är näst bäst. Alternativ 1 I alternativ 1 hänvisas gång- och cykeltrafiken till det nya lokalvägnätet som byggs parallellt med den nya E22 och anpassas till en lägre hastighet. Stora delar av lokalvägen kommer att ha separat gång- och cykelbana, sträckorna Lösen-Torstäva och Ramdala-Jämjö. På resterande del där trafikflödet är litet, kommer gång- och cykeltrafiken att kunna färdas på lokalvägen. Planskilda korsningar möjliggör trafiksäker korsning av E22 på sju platser väster om Jämjö. 80 E22, Karlskrona - Kalmar, delen Lösen - Jämjö Vägutredning