RAPPORT. Pilot - Implementering av Avfallsminimeringsplanen i Region Skåne på Kvinnokliniken Universitetssjukhuset MAS.

RAPPORT Pilot - Implementering av Avfallsminimeringsplanen i Region Skåne på Kvinnokliniken Universitetssjukhuset MAS. April 2005 Birgitta Erlandsson Segerström April 2005 1

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5 3. Projektets struktur...5 4. Genomförande...6 5. Kvinnokliniken...12 6. Slutsatser och generell modell för implementering...17 7. Bilagor...19 April 2005 2

1. Sammanfattning Pilot Avfallsminimeringsplanen i praktiken Kvinnokliniken först ut Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset MAS är den första kliniken som implementerar Region Skånes Avfallsminimeringsplan. Projektet inleddes i november 2004 och har pågått under våren 2005. Pilot som står modell för andra Vi kallar projektet för en pilot eftersom syftet, förutom att implementera avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken (KK) på UMAS, är att piloten ska kunna stå modell för hur en implementering kan genomföras på övriga kliniker och sjukhus inom Region Skåne. Kvinnokliniken har ca 350 medarbetare och ett 20-tal av dessa är organiserade i miljönätverket som miljöombud. Projektet har resulterat i ytterligare medarbetare som stöttar miljöombuden genom att vara personal med miljöengagemang. Målen i implementeringsprojektet är att: 1. Förankra avfallsminimeringsplanen hos ledningen för kliniken 2. Skapa intresse hos de anställda: Sprida kunskap om avfallsminimeringsplanen. Motivera och inspirera till förändrat beteende 3. Varje avdelning ska göra sin åtgärdsplan 4. Skapa en generell modell för implementering i övriga Region Skåne Många positiva erfarenheter - Projektet har gjort att miljöfrågan fått en allmän skjuts på KK, vilket märks bland annat genom att det blivit en stående punkt på avdelningsmöten och klinikmöten. - Ledningen har visat engagemang från början vilket varit en framgångsfaktor. April 2005 3

- Arbetet med planen kommer att sammanflätas med införandet av miljöledningssystemet. Det har dessutom givit Kvinnokliniken ökade kunskaper hur man kan jobba med miljöfrågan på ett systematiskt sätt. - Piloten har väckt intresse på hela Universitetssjukhuet MAS och intresse finns för att starta fler implementeringsprojekt - UMAS interna miljösektion har varit drivande i projektet vilket gjort deras arbete mera synbart på sjukhuset och ökar deras möjligheter att sprida miljökunskap över hela sjukhuset. -Uppfinningsrikedomen har varit stor och personalen har verkligen lyckats hitta verksamhetsnära lösningar - Det har varit svårt att få mätningar av soporna till stånd. Mätningar är en förutsättning för att kliniken ska kunna följa upp sitt arbete med den nya planen. Sopentreprenörerna är inte vana vid att mäta vid hämtstället. Här måste hela regionen bli bättre på att ställa krav vid upphandling. April 2005 4

2. Inledning Region Skånes plan för avfallsminimering som färdigställdes i december 2002 godkändes av Regionstyrelsen under 2004. Syftet med planen är att ge alla verksamheter i Region Skåne en gemensam bild av vilka mål Regionen har för avfallshanteringen. Planen ska även fungera som ett verktyg för verksamheterna i processen mot måluppfyllelse. Avsikten är att avfallsminimeringsplanen ska införas i hela Region Skånes verksamhet. I oktober 2004 startades ett projekt på initiativ av koncernledningsstaben som gav i uppdrag åt en konsult från Öhrlings PricewaterhouseCoopers (Birgitta Erlandsson Segerström) att driva ett pilot-implementeringsprojekt på UMAS. Det formades en projektgrupp bestående av konsulten, miljösektionen (Lasse Bengtsson) och miljösamordnare på Kvinnokliniken (Ingela Rennstam). Nedan beskrivs projektets struktur och dess genomförande. Vidare presenteras ett förslag till generell modell för liknande implementeringar som avslutning. 3. Projektets struktur Mål vid införandet - Förankring hos ledningen - Engagerade medarbetare - Åtgärdsplaner 3.1 Syfte Syftet med projektet är att implementera avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken (KK) på UMAS. Ett ytterligare syfte är att piloten ska kunna stå modell för hur en implementering kan genomföras på övriga kliniker och sjukhus inom regionen. 3.2 Mål 1. Förankra avfallsminimeringsplanen hos ledningen för kliniken 2. Engagera de anställda: Sprida kunskap om avfallsminimeringsplanen. Motivera och inspirera till förändrat beteende 3. Upprätta lokala åtgärdsplaner 4. Fastställa/föreslå modell för implementering April 2005 5

3.3 Projektsteg 1. I samarbete med ansvariga på UMAS fastställs vilken klinik som blir föremål för piloten. Förankring och avstämning av projektet sker i detta steg med chefen för miljösektionen på UMAS. 2. Förankring av avfallsminimeringsplanen hos ledningen för kliniken och avdelningsansvariga. 3. Nulägesbeskrivningen inleds av Kvinnokliniken vad gäller avfallshanteringen och eventuellt arbete med införande av miljöledningssystem. 4. Utbildning av personalen med syfte att sprida kunskap och engagemang för avfallsminimeringsplanen hos miljöombuden på kliniken. I ett grupparbete får miljöombuden utveckla början till en åtgärdsplan. Ett ytterligare syfte med utbildningen är att ge miljöombuden verktygen att förankra avfallsminimeringsplanen vidare hos sina medarbetare på varje avdelning. 5. Miljöombuden och Kvinnoklinikens miljösamordnare arbetar vidare med att sprida kunskap om avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken. 6. Uppföljning bör ske inom en given tidsrymd för att kontrollera att varje avdelning infört avfallsminimeringsplanen. Exempelvis kan ett uppföljningsmöte genomföras för att stämma av med miljöombuden hur arbetet fortskridit på avdelningsnivå. Uppföljning bör också ske via rapportering av avfallsmängder. 4. Genomförande 4.1 Ledningsmöten Miljösektionen på UMAS informerade och skötte avstämningar med sin enhetschef Thomas Ekström, som är planeringschef på sjukhuset. Projektgruppen sammanträdde med verksamhetsledningen för KK, vårdchef Lena Landén, för att förklara projektets bakgrund, syfte och mål. Projektet togs mycket väl emot av ledningen som såg möjligheterna i att implementera avfallsminimeringsplanen på Kvinnokliniken med det stöd som erbjöds. Det ska understrykas att kvinnokliniken redan hade ett stort miljöengagemang hos ledning och miljöombud. April 2005 6

4.2 Planering 4.2.1 Upplägget Upplägget av hela projektet planerades i detalj av projektgruppen. Ansvaret fördelades för olika delar av projektet och utbildningsdagen. Förslag till innehållet diskuterades för föredragningarna under utbildningen. 4.2.2 Nuläge Nuläget på Kvinnokliniken gällande förbrukade material och avfallshanteringen fastställdes enligt en inventeringslista: Mätning av volymer Miljörummet Det är mycket viktigt att hålla rent och snyggt i miljörum och andra sorteringsutrymmen och dessutom rätt sorterat, annars är det lätt att slänga fel av lättja - oordning skapar oreda. Rutiner o Avser mätning av inflöden, såsom levererade varor från SkåneFörrådet samt levererat från externa leverantörer. o Mätning av avfallsvolymer per fraktion o Avser rutiner för materialval i vården, behandlingsmetoder, rutiner för hygien och kök. Engångsartiklar eller flergångsartiklar o Rutiner för avfallshantering, tillgänglighet av sorteringskärl för olika avfallsfraktioner. Tillgänglighet av miljörum. Tömningsrutiner Lokaler och utrustning o Hur hanteras avfallet på avdelningsnivå, finns sorteringskärl på bekväma och praktiska platser, har köket separat sortering? o Miljörummens utformning, är de ändamålsenliga, finns alla sorteringskärl som behövs? Det är mycket viktigt att det är rent och snyggt i miljörum och andra sorteringsutrymmen och dessutom rätt sorterat, annars är det lätt att slänga fel av lättja oordning skapar oreda. Inventeringen genomfördes av miljösektionen på UMAS i samarbete med miljösamordnaren på Kvinnokliniken. April 2005 7

4.2.3 Enkät Dessutom genomfördes en enkät (bilaga 1) före utbildningstillfället som alla anställda på kvinnokliniken fick möjlighet att fylla i. Syftet med enkäten vara att mäta medarbetarnas kunskap, förhållningssätt och attityder till avfall och avfallshantering. Exempel sortering miljörummet Kvinnokliniken har 350 anställda, ca 300 enkäter skickades ut. 108 svar kom in vilket innebär 36% i svarsfrekvens. Generellt fick kvinnokliniken relativt högt betyg med avseende på förutsättningarna för att hantera avfallet i arbetet. 78% ansåg att KK har tydliga rutiner och instruktioner för hur man skall hantera avfallet. Hela 82% av de svarande tycker att det är lätt att sortera avfallet rätt. Hälften ansåg att avdelningens lokaler för avfallssortering är bra utformade och har tydliga och informativa skyltar. 47% angav att de alltid tänker på hur mycket avfall det blir, vid patientskötsel, behandling eller liknande. Slutligen angav 75% att miljöfrågorna är viktiga och att de tycker att de borde ha högre prioritet på KK. Ovanstående svar signalerar att personalen på KK anser att de har ett relativt bra system för avfallshantering och att personalen har hög medvetandegrad för att sköta avfallshanteringen. Det bör dock noteras att endast 36% har svarat och det kanske är de som redan är engagerade. 4.2.4 Utbildningsdagen Till utbildningen bjöds miljöombuden och samtliga avdelningsansvariga in. Syftet med dagen var att tydliggöra avfallsminimeringsplanens innehåll och sätta in den i ett större sammanhang. Det är viktigt att få medarbetarna engagerade för att de ska vilja försöka nå förändring och dessutom förmå sina medarbetare att ändra sitt beteende. 4.2.5 Uppföljning I planeringsfasen diskuterades hur KK kunde fortsätta att driva arbetet efter utbildningen. Gruppen var överens om att uppföljning bör ske genom att behandla utvecklingen av arbetet med avfallsminimeringsplanen som en stående punkt vid lednings- och avdelningsmöten, samt genom att mäta och rapportera avfallsvolymer. Dessutom diskuterades möjligheten att ha ett större möte lite längre fram med alla miljöombud för att diskutera hur implementeringen utvecklats samt ta vara på erfarenheter och goda exempel. April 2005 8

4.3 Utbildningen 4.3.1 Innehåll Inledning Utbildningen inleddes av verksamhetschefen Gunilla Bodelsson och Tomas Ekström, planeringschef. De höll vardera ett litet inledningstal där de visade sitt engagemang i miljöfrågan och gav sitt stöd till implementering av avfallsminimeringsplanen på kvinnokliniken. Miljövinster Tanken var också att tydliggöra bilden av att det finns enorma miljövinster att göra genom ett medvetet arbete för att i första hand minska avfallsmängderna och i andra hand återvinna mera Exempel sorteringsvagn Bakgrund avfall Presentation av beslutsgången som lett fram till implementeringen på kvinnokliniken, dessutom tydliggjordes mål och syfte med hela projektet för deltagarna. Vidare presenterades vissa fakta i målet Avfall, för att ge åhörarna ett helhetsperspektiv på sopor, lagstiftning och ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Tanken var att ge en bild av hur utvecklingen av sopornas volym sedan länge varit ett stort problem som får allt större fokus inom både EU och Sverige. Sopornas hantering efter källsortering beskrevs och hur lagstiftningen påverkar utvecklingen. Tanken var också att tydliggöra bilden av att det finns enorma miljövinster att göra genom ett medvetet arbete för att i första hand minska avfallsmängderna och i andra hand återvinna mera. Avfallsminimeringsplanen Detta pass innehöll en presentation av förutsättningarna för avfallsminimeringsplanen, utifrån Region Skånes miljöprogram och utvecklingen inom lagstiftningen i Sverige och EU. Arbetsgången med planering, genomförande, kontroll och förbättring som den ständigt pågående process som krävs för att få resultat på ett förändringsarbete tydliggjordes. Vidare diskuterades planens innehåll och volymer på de olika avfallsfraktionerna som ligger till grund för prioriteringar och mål i planen. Det var viktigt att göra tydligt vilka prioriteringar som gjorts och vilka övergripande mål som finns. Avsnittet i avfallsminimeringsplanen där en diskussion förs om vad som krävs för att nå målen, vilka de olika påverkarna inom regionen är och vilka miljöeffekter som finns att nå med minskade avfallsvolymer lyftes också fram. Kvinnokliniken Nästa steg i utbildningen var att koppla an till kvinnokliniken. Arbetet som utfördes före innebar att kartlägga nuläget vad gäller volymer, attityder och källsorteringsmöjligheter. Resultaten presenterades för deltagarna. April 2005 9

Vidare kunde de första resultaten från enkäten presenteras. Vikten av möjligheter att mäta avfallsvolymerna och upprätta rutiner för materialval och avfallshantering betonades. Mätresultat för olika fraktioner angavs också som kommit fram vid olika mättillfällen. Alla behövs Det var mycket viktigt att engagera alla i tankearbetet, eftersom det finns olika avfallsvinster att göra på olika medarbetarfunktioner. Gruppövning Mötet avslutades med en gruppövning där deltagarna delades in i 6 olika grupper. Varje grupp fick ett dokument (bilaga 2) där några av de viktigaste målen fanns presenterade. Under varje mål ombads grupperna ge konkreta förslag på åtgärder som kan leda till uppfyllelse av målet. Syftet med övningen var att få ett första underlag till lokala åtgärdsplaner. Det var mycket viktigt att engagera alla i tankearbetet, eftersom det finns olika avfallsvinster att göra på olika medarbetarfunktioner. Sammanfattning Som avslutning fick de olika grupperna presentera några av de åtgärdsförslag de kommit fram till. 4.3.2 Deltagarna 22 personer, miljöombud och avdelningschefer deltog i övningen. Dessutom var en läkare och verksamhetschefen med halva tiden. Som inledningstalare deltog Gunilla Bodelsson verksamhetschef och Tomas Ekström planeringschef. 4.3.3 Ansvariga Miljösektionen, med Lasse Bengtsson, miljösamordnare för KK, Ingela Rennstam samt Birgitta Erlandsson Segerström (PricewaterhouseCoopers) var gemensamt ansvariga för utbildningsdagen där konsulten stod för förslag till upplägg och helhetsperspektivet. April 2005 10

4.3.4 Utvärdering av utbildningsdagen Resultat från enkät (bilaga 3) : Samtliga deltagare ansåg att utbildningsdagen bidragit till att de fått ökad förståelse för avfallsminimeringsplanen. Samtliga deltagare ansåg att dagen bidragit till att de har ett engagemang att minska avfallsmängderna i sitt jobb. En deltagare kommenterade dessutom att en ökad förståelse för ledningens engagemang framkommit. Alla tyckte att de kommit fram till några genomförbara idéer i gruppövningen som kan innebära minskade avfallsmängder, ett första steg mot åtgärdsplaner. Samtliga ansåg att dagens upplägg hade rätt tidsfördelning mellan de olika aktiviteterna; Information avfallsområdet Information avfallsminimeringsplanen Idéer som minskar avfallet Alla tyckte att de kommit fram till några genomförbara idéer i grupp-övningen som kan innebära minskade avfallsmängder. Information nuläge Kvinnoklinikens avfallshantering Gruppövning med syfte att ta fram åtgärdsplaner för minimering av avfall och ökad återanvändning och återvinning Sammanfattning med presentation av förslag till åtgärder På frågan hur gruppövningen fungerade, gavs följande kommentarer; 13 st bra, gav känsla av samma mål, kreativ, jättebra, mycket bra, rolig, utmärkt och givande. Övriga kommentarer till dagen var exempelvis att det var bra att ha en övning där flera från samma avdelning deltog, och att hela utbildningen kunde ha varit längre. 4.4 Uppföljningsfasen Miljösamordnaren för KK besökte varje avdelning under januari - mars för att följa upp utbildningen. På utbildningen gjordes klart att tanken var att alla sätter igång med sina åtgärder omgående. Miljösektionens Lasse Bengtsson stöttade Ingela Rennstam med regelbundna avstämningsmöten. April 2005 11

Erfarenheter från arbetet med avfallsminimeringsplanen har spridits till övriga UMAS Enkäten som genomfördes före utbildningen är planerad att genomföras en gång till någon gång i slutet på maj, för att undersöka om någon förändring kommit till stånd. Resultatet före kan tolkas som relativt positivt. Svarsfrekvensen var dock inte så hög. Det kan hända att en ökad svarsfrekvens ger en nog så viktig signal i sig som resultatet på frågorna, se bilaga 4 och 5. Bra timing Kvinnokliniken på UMAS står i ett skede där miljöfrågorna lyfts ytterligare, av arbetet med avfallsminimering, då miljöledningssystem ska införas. Timingen var därför god att börja med något konkret som avfallsminimerings planen. Mätningar kommer, enligt överenskommelse, att utföras av entreprenörerna tom maj. Efter detta är det osäkert hur uppföljningen kommer att ske. Vad gäller mätning av hushållssoporna som utgör den största fraktionen, har entreprenören problem att mäta på plats. I avtalen finns heller inte denna överenskommelse. Mätning av övriga fraktioner kommer förmodligen att vara möjligt även efter maj månad. Mätning och rapportering är en avgörande faktor för att medarbetarna ska känna engagemang för sitt arbete med avfallsminimering. KK:s situation belyser ytterligare vikten av att ställa krav på entreprenörerna, att de tillhandahåller rapporter om avfallets volym. 5. Kvinnokliniken 5.1 Goda förutsättningar Kvinnokliniken på UMAS står i ett skede där miljöfrågorna lyfts ytterligare, av arbetet med avfallsminimering, då miljöledningssystem ska införas. Timingen var därför god att börja med något konkret som avfallsminimeringsplanen. Kvinnokliniken har ett väl grundat engagemang för miljöfrågan med basen i ett aktivt nätverk av miljöombud på 20 personer. April 2005 12

5.2 Kvinnoklinikens avfallshantering Kvinnokliniken arbetar sedan tidigare med källsortering i fraktionerna; färgat/ofärgat glas, papper/pappersförpackningar, wellpapp, hårdplastförpackning, smittförande riskavfall och stickande/skärande. Sopentreprenörer Det var ett relativt stort arbete att få mätningar till stånd, vilket visar vikten av att knyta upp entreprenörerna redan vid upphandlingen genom att ställa krav på mätningsmöjligheter. Exempel sortering i kök 5.2.1 Planering Inför uppstarten av piloten kontaktades entreprenörerna för att undersöka möjligheten att utföra verksamhetsnära mätning. Kravet på fordon utrustade med våg kunde inte uppfyllas av alla. Hushållsavfallet kunde endast mätas under en begränsad period då entreprenören blev tvungen att tillhandahålla en speciell bil som annars inte hämtar upp avfall på UMAS. Vidare kunde inte glaset vägas vilket istället ledde till en uppskattning vid varje hämttillfälle. Det innebar en ganska osäker mätning men uppskattningen gjordes av samma chaufför varje gång. Fraktionerna smittförande riskavfall och stickande /skärande avfall vägs av verksamhetens klinikvaktmästare. Fraktionen wellpapp visade sig inte vara möjlig att mäta av tekniska och praktiska skäl. Det var ett relativt stort arbete att få mätningar till stånd, vilket visar vikten av att knyta upp entreprenörerna redan vid upphandlingen genom att ställa krav på mätningsmöjligheter. På inflödessidan valdes enstaka artiklar ut för en granskning och framtida uppföljning av antal inköpt mängd, eller för kommande behovsgranskning inom verksamheten. 5.2.2 Genomförande Mätningarna görs i veckoperioder, nedan redovisas genomsnittliga veckovärden före piloten och efter utbildningsaktiviteten v 2 tom v7. Det är dock en mycket kort tidsperiod för att kunna avläsa någon trend. Dessutom arbetade kliniken under denna tidsperiod som bäst med förankringen ute på varje avdelning som följde efter utbildningen. April 2005 13

Genomsnittliga värden i kg Riskavfall Stickande/ Skärande Hushållsavfall Hårdplast Papper Perioden innan pilotstart Perioden efter pilotstart, t om vecka 7 76,84 4,94 282,8 35,5 42,8 77,5 4,8 281,1 23,6 60,33 Differens i kg + 0,66-0,14-1,7-11,9 +17,53 Bild: Genomsnittliga veckovärden avfall i kg på Kvinnokliniken. 5.2.3 Uppföljning Entreprenörerna återrapporterar uppmätta mängder varje månad, vilka vidarebefordras regelbundet till verksamheten. Det är viktigt att rapporteringen är frekvent och i direkt anslutning till rapporteringsperioden för att medarbetarna ska kunna avläsa om deras insatser märks i mätningarna eller ej. Ledningens engagemang Ledningen har visat engagemang från starten vilket är en framgångsfaktor. 5.3 Erfarenheter under projektets gång På plussidan Ledningen har visat engagemang från starten vilket är en framgångsfaktor. Projektet har förankrats och godkänts av klinikledningen. Planeringschefens tidiga engagemang har skapat intresse från ledningens sida för projektet utveckling. Rapporter om utveckling av projektet har skett löpande till ledningen (KK) samt 1 gång i veckan i ledningsgruppen. Avdelningschefer rapporterar vidare till övriga medarbetare på sina avdelningar. Det är positivt för miljösektionen på UMAS att driva projekt nära verksamheten. Detta gör att sektionen märks av i organisationen vilket ökar möjligheten att sprida ökat miljökunnande på UMAS. Medarbetarna på KK uttrycker också att de regelbundna kontakterna med miljösektionen fört med sig mycket positiva effekter för projektet. Det har genomförts många positiva möten med personal från KK där goda förslag på miljöåtgärder framförts. Uppfinningsrikedomen har April 2005 14

varit stor och personalen har verkligen lyckats hitta de verksamhetsnära frågeställningarna och lösningarna. Gruppövningen upplevdes som mycket positiv och skapade en grund för konkretisering av förändringsarbetet ute på avdelningarna. En del förslag har i sin tur väckt andra frågeställningar som vid djupare analys lett till rutinförändringar som effektiviserar det dagliga arbetet. Många av förslagen kommer att utvecklas till mål i klinikens miljöledningssystem. Det har gått att hitta lösningar för avfallshantering även för små verksamheter med utrymmesbrist. Vissa avdelningar har fått gemensam sopsortering. En engagerad klinikvaktmästare har bidragit i processen med värdefulla idéer och synpunkter i processen. Projektet har också innefattat ett uppdrag hos Nordic Port, för elektronisk hantering av rapportering, som statistikuppgifter och enkätsvar samt avfallsflöden. Denna kontakt har gett nya idéer som varit värdefulla för projektet. De flesta medarbetarna har varit på studiebesök i miljörummet. Respektive avdelning har upprättat skriftliga rutiner för sopsorteringsvagnarna och transporterna till miljörummet. Utmaningar Det har varit svårt att frigöra tillräckligt mycket tid från det dagliga arbetet, främst för Kvinnoklinikens miljösamordnare Ingela Rennstam. Detta trots att tid har avsatts formellt för denna aktivitet och för införandet av miljöledningssystem. Det är relativt tidskrävande att nå alla medarbetare vid införandet av en Avfallsminimeringsplan på en klinik med 350 anställda. Arbetet för att få entreprenörerna att utföra mätningar har i vissa skeden varit problematiskt. En hel del löften har getts men alla har inte infriats utan problem. Vissa har saknat tekniska förutsättningar att utföra de verksamhetsnära mätningar som piloten krävde. Därför har en del uppgifter uppskattats, vilket ger en osäkerhet i redovisningen. Vikten av det förbättrade samarbetet med avfallsentreprenörerna kan inte nog poängteras. Mer kraft skulle kanske ha lagts på detta i projektets inledning. Verksamhetsnära mätningar är en förutsättning för framgång i avfallsminimeringsarbetet, därför bör krav på möjligheter att mäta föras in vid framtida upphandlingar. April 2005 15

MA-Skåne hade vissa problem att rapportera den statistik som var nödvändig för projektet. Systematik i arbetet Kliniken har genom piloten fått ökade kunskaper i att jobba med frågor på ett mer systematiskt sätt, något som både gagnar miljöledningsarbetet och det övriga arbetet på kliniken. Vissa negativa reaktioner från klinikvaktmästarens ledning erfors då denna icke var införstådd med projektets syfte. Detta ansågs endast belasta klinikvaktmästaren med onödigt arbete. Situationen visar hur viktigt det är att ha ledningen med sig från början. 5.4 Effekter av projektet Vårdchef Lena Landén har infört en stående miljöpunkt på ledningsmöten 1 gång/vecka. Avdelningscheferna rapporterar vidare till medarbetarna på sina avdelningar. Avdelningscheferna har numera ett uttalat miljöansvar för sina avdelningar. Kvinnoklinikens arbete med avfallsminimeringsplanen har beskrivits i interntidningen ECOT i en artikel, vilket är positivt för KK både externt och internt. Klinikens möjlighet att få medarbetarna att uppmärksamma projektet ökar. Miljöombudsgruppen på KK har utökats till 23 personer där numera alla yrkesgrupper finns representerade. Utöver miljöombuden finns dessutom numera personal med miljöengagemang som stöttar miljöombuden. Arbetet med implementeringen på KK kommer att fortsätta och successivt sammanflätas med införandet av miljöledningssystem på kliniken. Många goda erfarenheter från detta projekt kan tas tillvara i det arbetet. Kliniken har genom piloten fått ökade kunskaper i att jobba med frågor på ett mer systematiskt sätt, något som både gagnar miljöledningsarbetet och det övriga arbetet på kliniken. Ett separat konto för gemensamma inköp för miljöhantering på kliniken har öppnats. Sammanfattningsvis kan sägas att miljöengagemanget har spridit sig till all personal på Kvinnokliniken. Piloten har väckt intresse i övriga organisationen, flera kliniker har hört av sig till miljösektionen med önskemål om att få inleda en implementering av avfallsminimeringsplanen. April 2005 16

6. Slutsatser och generell modell för implementering Arbetet har bara börjat Avfallsminimeringsprojektet kräver ständiga förbättringar. De ständiga förbät-tringarna kan komma till stånd då arbetet sker systematiskt, följs upp och utvärderas för att revidera mål och finna nya åtgärder löpande. Sammanfattningsvis bör sägas att projektet har löpt smidigt och friktionsfritt. Projektgruppen har fungerat väl och genomfört sina uppgifter med stort engagemang och i enlighet med planerna. Uppgifter till rapporten har kommit från projektgruppen. Projektet är inte i och med denna rapport avslutat, som alla förändringsprojekt är det en ständigt pågående process som egentligen tar fart då den formella implementeringen kommit till stånd. Avfallsminimeringsprojektet kräver ständiga förbättringar. De ständiga förbättringarna kan komma till stånd då arbetet sker systematiskt, följs upp och utvärderas för att revidera mål och finna nya åtgärder löpande. Nedan presenteras ett förslag till en generell modell för införande av Avfallsminimeringsplanen i verksamheten. Varje steg ses som en viktig förutsättning för en lyckosam implementering. Utöver dessa arbetssteg krävs ett hårt arbete och aldrig sinande uppfinningsrikedom från medarbetarna för att det ska vara möjligt att verkligen minska avfallsvolymerna. April 2005 17

Modell för införande av Avfallsminimeringsplanen Engagera ledningen Planera upplägg Inventera nuläget Förankra hos medarbetarna Uppföljning Som första punkt måste ledningen ge sitt stöd till implementeringen. Gör klart vilket engagemang som avfallsminimerings-planen innebär. Gör ledningen delaktig genom att diskutera upplägg, val av klinik och tågordning för olika delar av organisat-ionen. Bjud in ledningen som inledningstalare. Bjud in ledningen att delta i utbildningen Återkoppla med resultat från utvärdering och enkäter. Fördela ansvar inom projektgruppen och planera innehåll i föredragning. Hur matchar vi med andra aktiviteter? ex miljöledningssystemet Vilken är situationen idag? Nuläge avfallsflöden, mätningar inflöde och utflöde, rutiner, lokaler och utrustning. Använd gärna enkät för att mäta medarbetarnas attityder och åsikter om avfallsarbetet idag Sträva efter att visa resultat genom att mäta och rapportera. Följ upp projektet vid möten för att ta vara på erfarenheter och delge resultat. Återkoppla både till medarbetare och ledning. Bjud in så många som möjligt till en utbildning, gärna även i ledande befattning. Ge helheten, det grundläggande om avfall samt avfallsminimeringsplanen i mer detalj. Utveckla åtgärdsförslag. Försök få alla deltagare att vara delaktiga i att ta fram förslag på åtgärder som fungerar i deras vardag. Miljöombuden sprider kunskapen vidare till övriga medarbetare April 2005 18

7. Bilagor Bilaga 1 Enkät Avfallsminimering 2004-12-07 2 Gruppövning med åtgärdsförslag 3 Utvärdering, sammanfattning av utbildning 2005-01-13 4 Enkät Uppföljning Avfallsminimering 2005-05-03 5 Attitydundersökning, uppföljning 2005-06-23 April 2005 19