Olandsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram
Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(32)
Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till 2021. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Olandsåns avrinningsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(32)
Sammanfattning Av de 22 ytvattenförekomsterna i Olandsåns åtgärdsområde har 16 vattendrag och två sjöar måttlig status. De mest omfattande miljöproblemen som leder till lägre än god ekologisk status är övergödning och förändrade habitat på grund av fysisk påverkan. Jordbruket och enskilda avlopp är de största påverkanskällorna som leder till övergödning och för att nå god ekologisk status i områdets sjöar och vattendrag behöver fosfortillförseln minska med cirka tre ton per år. Åtgärdsprogrammet 2016-2021 bedöms dock bara leda till åtgärder motsvarande ett ton. För att uppnå förbättringsbehovet i kustvattnen identifieras åtgärder motsvarande en effekt på knappt tre ton fosfor och drygt ett ton kväve per år. Omfattande markavvattning och intensiv markanvändning nära stränderna har påverkat vattnen i avrinningsområdet kraftigt. Samtliga sjöar är sänkta och flera tidigare sjöar har helt försvunnit. Alla vattendragsförekomsterna har sämre än god status för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Åtgärdsbehovet är stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark. Dessutom föreslås att flera dammar inom avrinningsområdet antingen rivs ut eller att fiskvandringsvägar skapas för upp- och nedströmspassage. Underlag för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter i ytvatten är otillräckligt. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. I åtgärdsområdet finns nio grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar. Samtliga har god kemisk status men tre av dem, Hosjön, Fresta och Gimo tätort, riskerar att inte uppnå god status 2021. Riskklassningen baseras på en påverkansanalys samt mätdata som visar förhöjda halter av klorid, nitrat, sulfat och bekämpningsmedlet BAM. Fördjupad kartläggning och åtgärdsanalys krävs för att ta fram lämpliga åtgärder. I Olandsåns åtgärdsområde finns nio allmänna vattentäkter varav två helt saknar vattenskydd och ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. För att säkerställa att vattentäkterna i Olandsåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd behöver därför vattenskyddsområden inrättas och skydd upprättade enligt gammal lagstiftning revideras. För att följa miljökvalitetsnormerna i Olandsåns åtgärdsområde och i angränsande kustområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Östhammars och Uppsala kommun bedriva tillsyn så att enskilda avlopp åtgärdas så att de som minst uppfyller kraven för normal skyddsnivå, Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Östhammars och Uppsala kommun tillsammans med länsstyrelsen i Uppsala län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. 4(32)
Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. Östhammars och Uppsala kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder genomförs. För miljöproblemet förändrade habitat på grund av fysisk påverkan: Åtgärder genomföras i 16 vattenförekomster, 180 hektar biotopvård i rensade och rätade vattendrag och anläggande av 1,6 hektar ekologiskt funktionella kantzoner. För att förbättra konnektiviteten föreslås anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid sju vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräckligt dricksvattenskydd: Östhammars och Uppsala kommun revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning och Östhammars kommun upprätta nya vattenskyddsområden så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(32)
Inledning... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 9 1.2 Miljökvalitetsnormer... 13 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 16 2.1 Övergödning... 16 2.2 Försurning... 21 2.3 Miljögifter... 21 2.4 Främmande arter... 22 2.5 Förändrade habitat genom fysiska... 22 2.6 Övriga miljöproblem... 25 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 26 3.1 Näringsämnen... 26 3.2 Miljögifter... 26 3.3 Klorid... 27 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 27 3.5 Övriga miljöproblem... 27 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 28 4.1 Nulägesbeskrivning... 28 4.2 Åtgärder... 28 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 29 5.1 Nitratkänsliga områden... 29 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 30 6(32)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Olandsån berör huvudsakligen Östhammars kommun, men i söder även Uppsala kommun (Figur 1). Knappt 13 000 innevånare är bosatta i åtgärdsområdet, varav knappt hälften bor i tätort. De största tätorterna är Knutby, Alunda och Gimo. Avrinningsområdets yta är 886 km² och markanvändningen utgörs till cirka 67 procent av skogsmark, 4 procent av våtmark, 27 procent utgör åker och ängsmark samt 2 procent sjöar. Höjdskillnaden inom avrinningsområdet är 70 m. Olandsån är uppdelad i 22 ytvattenförekomster, varav 17 är vattendragssträckor och 5 är sjöar (Figur 2). Större delen av Olandsåns avrinningsområde är starkt dikningspåverkat. Samtliga sjöar är sänkta och flera tidigare sjöar har helt försvunnit. Söder-Giningen, som kan sägas utgöra hjärtat i systemet, är den största och minst sänkningsskadade sjön. Den är troligen mycket viktig för fiskbeståndens överlevnad i de övriga sjöarna, eftersom fiskarna kan vandra fritt i ån och därmed undvika dåliga syrgasförhållanden. Till det ursprungliga avrinningsområdet hörde även sjön Rasten jämte Hammardammen och Sågmyran i väster, vilka emellertid avlänkats till Fyrisån genom ett dämme öster om Hammardammen. I Olandsåns åtgärdsområde är de relativt fåtaliga större grundvattenmagasinen lokaliserade till några mindre åsar. Områdets 15 grundvattenförekomster finns samtliga i sand- och grusavlagringar. 7(32)
Figur 1. Översikt av Olandsåns åtgärdsområde: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(32)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem 16 av Olandsåns vattendragsförekomster har måttlig ekologisk status medan endast en uppnår god status (Figur 3). Två av sjöarna har måttlig ekologisk status medan de övriga tre har god ekologisk status. Orsaken till Olandsåns försämrade status är problem med övergödning och fysisk påverkan. 9(32)
Jordbruk, dagvatten, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Olandsån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Kallrigafjärden. Olandsåns övre delar, den gren som passerar Alunda, är lokalt mycket näringspåverkad. Avvattning, dikning och sänkning av sjöar i Olandsåns avrinningsområde har försämrat åns funktion som habitat för livet i ån. Å andra sidan finns inte så många vandringshinder i ån vilket gör att fisk och andra vattenlevande organismer kan röra sig i vattendraget. Figur 3. Olandsåns åtgärdsområde med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(32)
Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 1.1.2 Grundvatten Kemisk status I Olandsåns åtgärdsområde bedöms en förekomst, Gimo, ha otillfredsställande kemisk status avseende BAM. Övriga grundvattenförekomster uppnår god kemisk status. Tre av de nio grundvattenförekomsterna; Hosjön, Fresta och Gimo tätort riskerar enligt påverkansanalysen att inte uppnå god kemisk status till år 2021 (Figur 4). Fyra grundvattenförekomster finns i gränsområden och beskrivs endast i bilagorna för Fyrisåns respektive Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden. Grundvattenförekomsten Hosjön norr om Knutby ligger delvis under slättsjön Hosjön i ett jordbruksdominerat område. Förekomsten har förhöjda nitrat- och sulfathalter och gränsvärdena för att vända trend har överskridits enligt den aktuella föreskriften (FS-SGU, 2013:2). I förekomsten Gimo tätort påträffas BAM (2,6-Diklorbensamid) och klorid i vattentäkten. Halterna har överskridit riktvärdet för bekämpningsmedlet BAM och gränsvärden för att vända trend med avseende på bekämpningsmedel och klorid. Det finns en mycket kraftig belastning från tidigare miljöfarliga verksamheter. Flera saneringar av förorenad mark har utförts i området. Utbredningen av föroreningarna (bland annat arsenik) i vattenförekomsten är dock osäker. En grupp ämnen som har hittats i förekomsten i höga halter är PFAA där PFOS ingår. Halterna är så höga att rening av dricksvatten är nödvändig. Mitt i Olandsåns åtgärdsområde återfinns Fresta förekomst, en liten ås innehållande fyra vattentäkter. Miljöproblemen här är förhöjda sulfat- och kloridhalter. 11(32)
Figur 4. Grundvattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde som riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021. Fyra grundvattenförekomster finns i gränsområden och beskrivs endast i Fyrisåns, Skeboåns och Östhammarfjärdens åtgärdsområden. Kvantitativ status Alla grundvattenförekomster i Olands åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även 2021. Tillgång till kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 12(32)
1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Inom Olandsåns åtgärdsområde omfattas åtta grundvattenförekomster av dricksvattendirektivet 3, vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Tre av dessa ligger delvis i andra åtgärdsområden. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt avloppsdirektivet 4 ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Den södra delen av Olandsåns åtgärdsområde är utpekad som nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per hektar och år, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de nitratkänsliga områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år 2015. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december 2016. För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status De vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status har fått miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till, för motivering och orsaker se Tabell 1. 3 Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten 4 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 13(32)
MKN för kemisk status Samtliga vattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkta kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition. Skälet till de sänkta kvalitetskraven är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga halter av dessa ämnen. Identifierade punktutsläpp ska dock åtgärdas så fort det går. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Olandsån SE664557-163631 God ekologisk status Olandsån SE664738-162942 God ekologisk status Hosjöån SE664831-163839 God ekologisk status Testen SE664842-162824 God ekologisk status Oraån SE665194-163117 God ekologisk status Söder-Giningen SE665276-163599 God ekologisk status Olandsån SE665410-162135 God ekologisk status Olandsån SE665563-163484 God ekologisk status Olandsån SE665926-163221 God ekologisk status Konnektivitet, Övergödning, Övergödning, Övergödning, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Övergödning (Tekniskt omöjligt), 14(32)
Olandsån SE666040-162816 God ekologisk status Olandsån SE666667-163513 God ekologisk status Olandsån SE666925-162493 God ekologisk status Olandsån - Bäck från Gimo damm SE667563-163188 God ekologisk status Olandsån SE668162-163395 God ekologisk status Eckarån SE668209-162819 God ekologisk status Norsdiket SE668603-163839 God ekologisk status Olandsån SE668772-163256 God ekologisk status 2021 Olandsån SE669049-163353 God ekologisk status Övergödning, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Konnektivitet, Övergödning, Övergödning, 1.2.2 Grundvatten För samtliga nio grundvattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde är miljökvalitetsnormerna god kemisk status 2021 samt god kvantitativ status 2021. 15(32)
1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Olandsåns åtgärdsområde. 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödning är ett miljöproblem i sju av vattendragen och två av sjöarna i Olandsåns åtgärdsområde (Figur 5). Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten samt mer klorofyll a och växtlighet i vattnet. Sjöarna i Olandsåns övre del har periodvis ansträngda syrgasförhållanden. Syrgasbrist uppstår dels under is vintertid, men kan också inträffa sommartid då produktionen är hög i sjön och temperaturen är hög. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som konsumerar syre. Processen går snabbare vid högre temperatur. Under is har ytvattnet ingen kontakt med luften och kan därmed inte ta upp syre via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt uppträda också i vattendraget. I Olandsån översta del renas från fosfor av de uppströms liggande sjöarna, som fångar en del fosfor men som också kan läcka fosfor när syretäringen är hög. Längre nedströms ökar fosforhalterna successivt mot mynningen. 16(32)
Figur 5. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet på cirka 3 300 kg fosfor i Olandsån visas i figur 6. För Olandsåns övre del som omfattar Olandsån och dess västra gren är förbättringsbehovet 900 kilo fosfor per år, där ungefär hälften behövs åtgärdas i den västra grenen. I den sydöstra sjörika delen är förbättringsbehovet 235 kilo. Olandsåns mellersta del, från mynningen av västra grenen och ned till Gimo, har ett förbättringsbehov på 850 kilo. Olandsåns nedersta del, nedströms Gimo, har ett förbättringsbehov på 1300 kilo. Kallrigafjärden, som tar emot vatten från 17(32)
Olandsån, har också ett förbättringsbehov och tillförseln av fosfor behöver minska med cirka sex ton för att den ska nå god ekologisk status. Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 18(32)
2.1.3 Källor till påverkan Totalt tillförs cirka 16 ton fosfor till Olandsån varje år. Jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Ungefär 70 procent av fosforn kommer från jordbruket, 25 procent har sitt ursprung i skogsmark och resten kommer huvudsakligen från enskilda avlopp (Figur 7). Den västra grenen av Olandsån, som rinner upp i trakten av Alunda och Skoby, bidrar med fosfor till huvudfåran både från jordbruk, från enskilda avlopp och från dagvatten och avloppsreningsverk. Jordbrukets bidrag är dock ojämförligt störst med cirka 70 procent av den totala belastningen. Enskilda avlopp bidrar med knappt tio procent av belastningen av fosfor till denna gren av Olandsån. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för Olandsåns åtgärdsområde. 2.1.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder I Tabell 2 anges möjliga åtgärder för att nå god status i Olandsån. Sammantaget innebär det en årlig effektminskning på 3 200 kg fosfor, vilket är i samma storleksordning som förbättringsbehovet. 19(32)
Total kostnad (mkr) Fosfordamm 0,1 Hektar 18 0,1 5 800 320 Anpassade skyddszoner* 28 Hektar 640 1,4 280 000 430 Fosfordamm* 6,3 Hektar 410 5,4 310 000 750 Fosforåtgärd bräddat avloppsvatten vid verk 1 Antal 570 8,6 500 000 880 Strukturkalkning* 2 300 Hektar 340 5 460 000 1 400 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel* 200 0,34 330 000 1 700 Dagvattendamm 0,26 Hektar 8 0,73 46 000 5 700 Våtmark* 77 Hektar 190 22 1 200 000 6 400 Enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) 990 Antal 450 96 7 000 000 16 000 EA till normal skyddsnivå* 1 000 Antal 400 94 6 900 000 17 000 Kalkfilterdiken* 190 Hektar 5 1,3 120 000 24 000 EA från normal till hög skyddsnivå* 100 Antal 5 1,8 130 000 27 000 Tvåstegsdiken* 3 300 Meter 5 3 140 000 29 000 SUMMA 2016-2021 1 000 110 8 000 000 SUMMA 2021-2 200 230 10 000 000 *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast För att nå god ekologisk status i kustvattenförekomsterna behövs ytterligare åtgärder (se tabell 3). De största möjligheterna att genomföra åtgärder finns i Olandsåns övre del och i den västra grenen. Totalt beräknas näringstillförseln till kusten kunna minska med cirka 5 800 kg fosfor och 10 000 kg kväve. 20(32)
Tabell 3. Åtgärder i Olandsåns åtgärdsområde för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt P (kgp/år) Effekt N (kgp/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet P Fosfordamm* 11 Hektar 1 400 1 200 9,5 550 000 390 Anpassade 7,5 Hektar 170 53 0,37 74 000 430 skyddszoner* Strukturkalkning* 4 800 Hektar 930 0 10 940 000 1 000 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel* EA till normal skyddsnivå Summa kust 2016-2021 Summa kust 2021- Inlandsåtgärder 2016 2021 Inlandsåtgärder 2021 SUMMA inland + kust 2016 2021 SUMMA inland + kust 2021 *Alla effekter är inklusive retention till kusten 2.2 Försurning 180 0 0,29 290 000 1 600 8 Antal 4 4 0,72 53 000 13 000 4 4 2 700 1 300 1 000 360 2 100 8 300 1 000 360 4 800 9 600 Försurning är inte något miljöproblem i Olandsåns åtgärdsområde. Berggrunden i området består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på parameterarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Detta beror på att de EU-gemensamma gränsvärdena för dessa ämnen i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade bifenyletrar undantas så är den kemiska statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 21(32)
2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. Främmande arter som karp och signalkräfta finns i åtgärdsområdet. Signalkräftan har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför har främmande arter inte påverkat bedömningen av den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring m.m. Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av påverkan de fysiska na medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Sammanlagt bedöms 18 av 22 vattenförekomster inom åtgärdsområde ha miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverka (figur 8). Det är de morfologiska na som utgör det dominerande problemet. Tre vattendragsförekomster har även problem med konnektivitets. 22(32)
Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Konnektivitet Konnektivitet beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning, samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs av tillexempel dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor med mera. 23(32)
Tillstånd Sammanlagt har 3 vattendragsförekomster inom åtgärdsområdet problem med konnektivitets. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet är angivet som antal kilometer i vattenförekomsten som är stängd för fiskvandring till följd av vandringshinder i vattenförekomsten eller i nedströmsliggande vattenförekomster. Förbättringsbehovet avseende konnektivitet för de tre vattendragsförekomsterna är 13 km. Källor till påverkan I Olandsåns avrinningsområde finns totalt sju artificiella vandringshinder i form av dammar enligt de karteringar som gjorts. Vandringshindren ligger högt upp i systemet och de flesta av dammarna som inte är kopplade till någon specifik verksamhet. Undantaget är de tre grunddammar som finns längs ån för att skydda mot erosion. Ingen av dammarna har något vattenkraftverk. Åtgärder De sju dammarna behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en fiskväg anläggs (tabell 4). I Upplands flacka landskap är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning uppströms dammar och markavvattningar. Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm. Generellt gäller dock att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Några dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle eller bruksmiljöer och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. Där det finns stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Vid kommande analys av i vilken ordning åtgärderna bör genomföras kommer troligen åtgärder riktade mot skyddade arter/områden och åtgärder av dammar som ligger långt ner i avrinningsområden att prioriteras. 2.5.2 Flödes Flödes innebär att det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Tillstånd Flödes bedöms inte vara ett miljöproblem i avrinningsområdet. Påverkan av markavvattningsföretag hanteras under morfologiska nedan. 2.5.3 Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Tillstånd utgör ett stort miljöproblem i Olandsåns avrinningsområde. Av de 22 ytvattenförekomsterna inom åtgärdsområdet har 16 vattendragsförekomster och 2 sjöar miljöproblemet morfologiska. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska finns för 16 vattendragsförekomster i Olandsåns avrinningsområde. Totalt är 190 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 1,6 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas längs vattendragen. 24(32)
Källor till påverkan Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närområdet på grund av att marken odlats upp hela vägen fram till vattenförekomsterna och i många fall även ner på svämplanet. Sjöarna är även påverkade av sjösänkningar. Effekten från markavvattningar är dock inte lika stor överallt. Vissa vattendragssträckor har grävts återkommande med några års mellanrum under ett sekel medan andra bara grävts en gång under samma tidsperiod. Sådana skillnader har inte tagits med i påverkansanalysen. De ekologiska effekterna beror också på grävningens omfattning, exempelvis om man flyttat vattendraget eller bara breddat det längs några sträckor. Åtgärder Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön (tabell 4). I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Generellt gäller att en varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv genom skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter och vatten. Åtgärdsbehovet i form av restaurering är stort, men vilken typ av åtgärd som behövs på vilken plats behöver utredas ytterligare. En försiktig analys pekar mot att cirka 190 hektar vattendrag är i behov av biotopvård. Åtgärdsförslagen för sjöarna är troligen underskattade då underlaget för sjösänkningar är bristfälligt. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitets Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 7 18 Meter 9,5 550 000 1 1,6 Hektar 0,086 5000 16 190 Hektar 19 1 100 000 SUMMA 28,6 1 655 000 2.6 Övriga miljöproblem Inga övriga miljöproblem är bedömda i Olandsåns åtgärdsområde. 25(32)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen 3.1.1 Tillstånd Hosjön är den enda grundvattenförekomsten i Olandsåns åtgärdsområde som har förhöjda nitrathalter och som därför riskerar att inte uppnå god status. Inget årsmedelvärde överskrider SGU:s riktvärde 50 mg/l men 109 av 114 analyser överstiger utgångspunkt för att vända trend (20 mg/l) för perioden 2008-2013 (FS-SGU, 2013:2). Medelvärde för perioden är 23,50 mg/l med högsta årsmedelvärde 24,88 mg/l under 2011 och maxvärde är 28 mg/l). 3.1.2 Källor till påverkan Hosjön påverkas sannolikt av kvävetillförsel från lantbruk och enskilda avlopp i området. 3.1.3 Åtgärder För vattenförekomsten Hosjön föreslås förbättring av enskilda avlopp samt minskad tillförsel av växtnäringsämnen på de delar av förekomsten där sand och grus finns i dagen. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd Inom förekomsten Gimo tätort nära en ordinarie vattentäkt ligger en nedlagd träimpregneringsindustri med föroreningar av framförallt arsenik, krom och koppar. Delar av området har tidigare undersökts och delvis sanerats men arsenikhalterna ligger högt över riktvärdet och akuttoxicitet kvarstår i området. Bedömningen av påverkan på grundvattenförekomsten är osäker. I Gimo tätort har även bekämpningsmedlet BAM (2,6-Diklorbensamid) uppmätts i vattentäkten. Bedömningen är dock osäker då enbart ett av fem uppmätta värden i vattentäkten (år 2005) överskrider SGU:s riktvärde (FS-SGU, 2013:2). I Gimotätort har även perflourerade alkylsyror däribland PFOS påträffats i sådana halter att kommunen tvingats investera i nya dyra reningsmetoder. 3.2.2 Källor till påverkan De troliga påverkanskällorna på Gimo tätort är plantskolor, jordbruksområden och nedlagda industriverksamheter. Källan till PFAA är okänd. 3.2.3 Åtgärder För vattenförekomsten Gimo tätort föreslås källspårning av PFAA och sanering av det område som förorsakar de höga halterna. Vad gäller BAM föreslås operativ övervakning. 26(32)
3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Förekomsten i Gimo bedöms ha god kemiskt status med avseende på klorid. Medelvärdet för mätningar från perioden 2008-2013 var 98,7 mg/l och därmed under SGU:s riktvärde (100 mg/l). Fem av 20 analysvärden översteg dock gränsvärdet för att vända trend (50 mg/l) enligt föreskriften (FS- SGU, 2013:2). Förekomsten i Fresta bedöms ha god kemisk status med avseende på klorid eftersom riktvärdet inte överskrids enligt föreskriften (FS-SGU, 2013:2). För åren 2008-2013 var medelvärdet för klorid 85,6 mg/l och maxvärdet 260 mg/l. 14 av 95 analysvärden översteg dock gränsvärdet för att vända trend. 3.3.2 Källor till påverkan De förhöjda halterna av klorid i förekomsterna Gimo tätort och Fresta kan bero på vägsaltning eller relikt saltvatten. 3.3.3 Åtgärder I grundvattenförekomsten Gimo tätort föreslås en fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning som nödvändiga åtgärder och i förekomsten Fresta föreslås enbart fördjupad kartläggning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomsten i Olandsåns åtgärdsområde har kända problem med förändrade grundvattennivåer. 3.5 Övriga miljöproblem 3.5.1 Tillstånd Grundvattenförekomsten Fresta bedöms ha god kemisk status med avseende på sulfat, men 11 av 22 analysvärden från perioden 2008-2013 översteg gränsvärdet för att vända trend (SGU-FS 2013:2). Medelvärdet för perioden var 45,71 mg/l och maxvärdet 83 mg/l. Även grundvattenförekomsten Hosjön bedöms ha god kemisk status med avseende på sulfat men samtliga analysvärden från perioden 2008-2013 översteg gränsvärdet för att vända trend (SGU-FS 2013:2). Medelvärdet för perioden var 71,1 mg/l med högsta årsmedelvärde 79 mg/l under 2011. 3.5.2 Källor till påverkan Förekomsterna Fresta och Hosjöns påverkanskällor kan vara tillförsel av gödsel och läckage av avlopp och deponier. 3.5.3 Åtgärder För grundvattenförekomsterna Fresta och Hosjön föreslås en fördjupad kartläggning som nödvändig åtgärd. 27(32)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Olandsåns åtgärdsområde finns nio allmänna vattentäkter varav två helt saknar vattenskydd (tabell 5). Ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Fresta Östhammar Länsstyrelsen i Uppsala län Knutby Uppsala Länsstyrelsen i Uppsala län Roddarne Östhammar Länsstyrelsen i Uppsala län Vattenlagen 1973 Vattenlagen 2000 Vattenlagen 2002 4.2 Åtgärder Samtliga vattenskyddsområden i Olandsåns åtgärdsområde är fastställda före Miljöbalkens ikraftträdande. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås en revidering av vattenskyddsområden med nya skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkterna i Olandsåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. Där det saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 6). 28(32)
Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Östhammar Uppsala Totalt Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 2 2 2 1 3 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Den södra delen av Olandsåns åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 29(32)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det miljöproblem som omfattar flest vattenförekomster i Olandsån är fysisk påverkan, men kostnaderna för att uppnå god ekologisk status är betydligt större för miljöproblemet övergödning (tabell 7). De totala kostnaderna för att nå god status i Olandsån uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Av dessa är över 8 miljoner kronor kopplade till minskad övergödning och resten av pengarna är knutna fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 13 8 000 000 Fysisk påverkan 18 1 655 000 Otillräckligt dricksvattenskydd 6 125 000 Försurning 0 0 Summa 9 780 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4%. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 30(32)
Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 P-fällning av bräddat avloppsvatten Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Uppsala och Tillsyn b Östhammars kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST6 Information län 2016 LST 5c Plan 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Uppsala och 2018 KOM 3 a- Östhammars kommun Tillsyn b 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Uppsala och Östhammars kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 5c Plan län 2018 Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Östhammars kommun 2016 Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning KOM 7 Plan Östhammars kommun 2017 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 5c Plan län 2016 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 31(32)
Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län KOM 5 a- Uppsala och e Tillsyn, initiativ Östhammars kommun 2017 2018 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 32(32)
Egna anteckningar
Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan 2016-2021och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: www.vattenmyndigheterna.se I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. www.viss.lansstyrelsen.se Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.