1 GRANSKNINGS Cykelstaden Malmö Sakkunnig revisor: Beslutad av revisorskollegiet 2015-08-26 Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): 0709 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se - 341955
2 1 SAMMANFATTNING... 3 2 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING...4 2.1 2.2 2.3 Syfte... 4 Frågor... 4 Metod och avgränsning... 5 3 REVISIONSKRITERIER... 5 4 GRANSKNINGSANSVARIGA... 5 5 RESULTAT AV GRANSKNINGEN...6 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 Beslut och mål...6 Organisation...6 Åtgärder och beräknade totala utgifter... 7 Budget och utgifter... 8 Årliga avstämningar... 10 Cykelstadsindex... 11 Attitydundersökningar... 11 Trygghet och säkerhet i cykeltrafiken... 12 Samordning mellan gatukontoret och stadsbyggnadskontoret... 13 Jämställdhetsintegrering i cykelprogrammet... 13 6 SLUTSATS... 13 7 KÄLLOR... 15 8 BILAGA: BYGGDA OCH PLANERADE UTBYGGNADER ENLIGT CYKELPROGRAM FÖR MALMÖ STAD (150626)...16 2 (16)
3 1 Sammanfattning Granskningen har genomförts perioden maj-juni 2015 och avser tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde. Syftet är att bedöma om arbetet med Cykelprogram för 2012-2019 är ändmålsenligt. Slutsatsen, baserad på intervjuer och dokument, är att s cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Indikationer på god uppfyllelse av programmets övergripande mål - att bidra till att befästa och stärka stadens position som erkänd cykelstad, både nationellt och internationellt - finns i två s.k. cykelindex, dels det nationella Cykelfrämjandets kommunvelometer, dels det internationella Copenhagenize index. Målet om andelen cykelresor visar hittills inte önskad utveckling, med en uppmätt andel uppgående till 22 % under 2013 jämfört med målvärdet 25 % för samma år. Enligt cykelprogrammet är målet 30 % 2018, medan den kommande trafik- och mobilitetsplanen (TROMP) anger samma målandel, fast för 2030. Tekniska nämnden bör tydliggöra vilket slutår som ska gälla. Mot bakgrund av den minskade investeringsramen och tekniska nämndens beslut under 2015 om väsentliga omprioriteringar de kommande åren av medel för investeringar, bl.a. i cykelbanor, är det av vikt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av detta för cykelprogrammets mål. Tekniska nämnden har genom bl.a. Cykelprogram för 2012-2019 och Trafiksäkerhetsstrategi för 2015-2020 beslutat i enlighet med Malmö kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning, vilken omfattar att prioritera bl.a. cykeltrafik. s cykelprogram har en organisation som dokumenterats i en genomförandeplan för programmet. I denna klargörs bl.a. organisationens bemanning och roller, driftbudget samt ansvariga och status för åtgärder. Medel för investeringar i cykelbanor under programperioden har reducerats väsentligt genom beslut i tekniska nämndens budget för 2016. Det innebär enligt gatukontoret att ett stort antal investeringar i cykelbanor m.m. flyttas fram i tiden, men inte att de stryks. Enligt uppgift kommer tekniska nämnden att överväga ytterligare framflyttningar under hösten 2015. Enligt Cykelprogram för 2012-2019 bör avstämning göras årligen fram till 2019, då samtliga åtgärder ska vara genomförda. Avstämning har inte gjorts för 2013, vilket var cykelprogrammets första helår. För 2014 har gatukontoret upprättat ett s.k. cykelbokslut, som dock inte redovisats för tekniska nämnden. Detta bör göras. Cykelbokslutet bör utvecklas, t.ex. så att det redogör för i vilken grad cykelprogrammets leveransmål (åtgärderna) uppnåtts, för nedlagda utgifter i förhållande till beräknade utgifter för att slutföra cykelprogrammet, för anlagda cykelbanor i utbyggnadsområden och för kostnader för drift/underhåll. ingår i två erkända cykelstadsindex, ett nationellt och ett internationellt. I Cykelfrämjandets årliga kommunvelometer rankas svenska cykelkommuner. Malmös 3 (16)
4 placering 2015 var nr 1, av totalt 34 deltagande kommuner. I Copenhagenize index 2013 gjorde företaget med samma namn en analys av 150 cykelstäder från hela världen. Malmös placering var nr 9. I Copenhagenize index 2015 hade Malmös placering förbättrats till nr 6. Enligt cykelprogrammet ska med jämna mellanrum attitydundersökningar genomföras om vad cyklisterna tycker om cykelstaden Malmö. Gatukontoret genomförde en enkätundersökning 2014 genom att dela ut s.k. flyers på stan. Totalt svarade 905 personer. Av dessa uppgav 95 % att de var nöjda med Malmö som cykelstad, varav 25 % uppgav sig vara mycket nöjda. Tekniska nämnden beslutade 10 juni 2015 om en ny trafiksäkerhetsstrategi. I denna har trafiksäkerhetsåtgärder som avser cykeltrafik fått ett tydligare fokus, vilket överensstämmer med bl.a. Malmö kommunfullmäktiges mål. Gatukontoret uppger att stadsbyggnadskontorets detaljplanering med avseende på cykelfrågor överlag fungerar bra. Jämställdhetsperspektivet inom ramen för cykelprogrammet beaktas vid sammansättning av styrgrupper, arbetsgrupper etc. Det finns ett fåtal exempel på att jämställdhetsperspektivet beaktas i den externa verksamheten som avser cykeltrafik. Ett exempel är den nya trafiksäkerhetsstrategin där fördelning görs av olycksstatistik på kvinnor/män resp. flickor/pojkar. Denna statistik kommer enligt uppgift att bli föremål för djupare analys efter trafiksäkerhetsstrategins antagande i tekniska nämnden. Motsvarande skulle kunna göras vid uppföljning av cykelprogrammet. 2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2.1 Syfte har under flera år arbetat med att stärka profilen som cykelstad. Tekniska nämnden har antagit Cykelprogram för 2012-2019. Denna granskning inriktas på hur arbetet med cykelprogrammet fortlöper, hur infrastrukturen för cykel hänger ihop, hur uppföljning av gatukontorets cykelprogram ser ut, hur olycksstatistiken utvecklas och i vilken grad målet att öka cyklismen i staden uppfylls. Granskningen avser tekniska nämnden/gatukontoret. Stadsbyggnadsnämnden berörs beträffande planärenden. 2.2 Frågor Övergripande revisionsfråga: Genomförs s cykelprogram på ett ändamålsenligt sätt? Huvudsakliga frågor: Vilka beslut och mål finns om cykelsatsningar i Malmö? 4 (16)
5 Hur har arbetet med cykelprogrammet organiserats? Vilka åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas samt till vilka kostnader? Har avstämningar av cykelprogrammet genomförts och dokumenterats samt redovisats för tekniska nämnden? Var placerar sig Malmö i kända cykelstadsindex? Finns dokumenterade attitydundersökningar om vad Malmöborna anser om staden som cykelstad (utöver resvaneundersökningen)? Vilka åtgärder vidtar tekniska nämnden för att göra cykeltrafiken säker? Hur samordnas frågor som rör cykeltrafik mellan gatukontoret och stadsbyggnadskontoret i planärenden? Hur hanteras jämställdhetsintegrering inom ramen för cykelprogrammet? 2.3 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer med tjänstemän, samt genom studier av dokument från och granskade nämnder samt från kommunexterna källor. Samtliga intervjuade har fått ett utkast till rapport för faktakontroll. Granskningen avgränsas till att avse tekniska nämnden/gatukontoret. Stadsbyggnadsnämnden berörs beträffande planärenden. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning har kriterier i följande dokument använts: s budget 2015 Cykelprogram för 2012-2019 4 Granskningsansvariga Revisorskollegiets styrgrupp TSM: Sten Dahlvid, Rune Andersson, Åke Christiansson, Göran Hellberg, Andreas Holmgren, Ulf Hägg, Robabeh Taeri Projektledare från revisionskontoret:, sakkunnig revisor Biträde:, sakkunnig revisor Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör Sakkunniga revisorer har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R21 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 1 Hot mot oberoende till följd av egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, skrämsel, övrigt. 5 (16)
6 5 Resultat av granskningen 5.1 Beslut och mål Kommunfullmäktigemål som berör cykeltrafik enligt s budget 2015: ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Vidare framgår2 att vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Enligt s cykelprogram, som antogs av tekniska nämnden 24 oktober 2012, är det övergripande målet att programmet ska bidra till att befästa och stärka stadens position som erkänd cykelstad, både nationellt och internationellt. Cykelprogrammet ska också bidra till andra kommunala mål, som t.ex. stadens miljömål om omställning av transporter och resvanor, en renare och tystare stad samt en god vistelsemiljö för alla i Malmö. Cykelprogrammets effektmål är att: öka andelen cykelresor från 23 % 2008 till 25 % 2013 och 30 % 20183. bidra till måluppfyllelse av s trafikmiljöprogram 2012-2017. Leveransmålen är att genomföra de åtgärder som föreslås i programmet. I förslaget till s trafik- och mobilitetsplan (TROMP)4, som syftar till att fastställa en plan med strategier för hållbar stadsutveckling inom som samlar, tydliggör, konkretiserar och vidareutvecklar de trafikrelaterade mål som finns i Översiktsplanen ÖP2012, Trafikmiljöprogrammet m.m., anges målet för malmöbornas andel cykelresor vara 30 % till år 2030. 5.2 Organisation Organisationen för cykelprogrammet består efter gatukontorets nya organisation 2015 av de delar som framgår av Figur 1. De ingående gruppernas och individernas funktion/ansvar finns beskrivna i en genomförandeplan, som även innehåller statuslistor5 för cykelprogrammets åtgärder. 2 s budget 2015, sid 16. Programmets slutår är 2019, men nästa resvaneundersökning görs 2018. 4 TROMP är godkänd av tekniska nämnden, för antagande i Malmö kommunfullmäktige. Det är f.n. inte klart när det senare ska ske. 5 Anger ansvarig och om resp. åtgärd är pågående/genomförd/ej genomförbar. 3 6 (16)
7 Figur 1 Organisationsschema Cykelprogram för 2012-2019 Styrgrupp 4 personer Samordningsgrupp 6 personer Malmös profil som cykelstad Driftåtgärder Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgårder Förbättrad parkering Källa: Genomförandeplan för Cykelprogram för 2012-2019, bearbetning 5.3 Åtgärder och beräknade totala utgifter Åtgärderna i cykelprogrammet är indelade i fem områden, enligt Tabell 1. Tabell 1 Cykelprogrammets fem åtgärdsområden 2012-2019, mkr Åtgärd Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad Driftåtgärder för ökad trygghet och komfort Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgärder6 Åtgärder för förbättrad parkering Summa Beräknade utgifter 18 Ej beräknade 365 5 10 398 Källa: Cykelprogram för 2012-2019 Övergripande infrastrukturåtgärder avser utbyggnad av cykelbanor m.m. längs med huvudgatunätet i de centrala delarna (de 365 mkr i tabellen ovan). Det finns därutöver cykelbanor planerade i den befintliga staden, men som inte ingår i cykelprogrammet. Cykelbanor i samband med nyexploateringar/utbyggnadsområden och större ombyggnadsprojekt kopplade till Citytunnelstationerna ingår inte heller i tabellen. Vidare ingår inte ordinarie drift/underhåll och beläggningsbyte av cykelbanor. Exempel på genomförda och pågående åtgärder: Utbyggnad av cykelinfrastruktur (cykelbanor m.m.); se gatukontorets figur på sidan 16. Totalt finns ca 496 km cykelbanor eller motsvarande. Under 2014 anlades 4 km ny cykelbana. Under 2015 är cykelbanor planerade på fem sträckor, samtliga i in- 6 T.ex. räcken vid ljussignaler, cykelbarometrar som räknar passerande cyklister, automatiska cykelpumpar. 7 (16)
8 nerstaden. Av dessa färdigställs två under 2015, två påbörjas hösten 20157 medan en är försenad. Trafiksäkerhetsanpassade gång- och cykelpassager. Under 2014 säkerhetsanpassades 13 stycken. 14 platser är planerade att genomföras 2015, varav fem är klara per 150819. Därutöver byggs tre befintliga passager om. Sedan 2007 har kampanjen Inga löjliga bilresor genomförts vid flera tillfällen. I maj-juni 2014 gjordes den något annorlunda, i form av kampanjen Cykla!, vilken delvis var en reaktion på statistiken i resvaneundersökningen 2013. Kampanjen Cykla fint har genomförts flera gånger, och syftar till att öka tryggheten bland cyklister. Under 2014 färdigställdes 2600 nya cykelparkeringsplatser, varav 1500 på centralstationens Bike & Ride-anläggning. Ett hyrcykelsystem kommer sannolikt att delvis vara i funktion under hösten 2015, samt i full skala våren 2016. 5.4 Budget och utgifter Som framgår av Tabell 1 på sid 7 beräknade gatukontoret innan cykelprogrammet startade att samtliga åtgärder skulle kosta ca 400 mkr. År 2012-2014 uppgår utgifterna för cykelprogrammet till sammanlagt ca 81,4 mkr, enligt Tabell 2, som även innehåller vissa pågående investeringar under 2012 innan cykelprogrammet beslutades: Tabell 2 Utgifter cykelprogrammet 2012-2014, mkr Åtgärd Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad Driftåtgärder för ökad trygghet och komfort Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgärder Åtgärder för förbättrad parkering Summa Utgifter 6,4 2 56,8 11,7 4,5 81,4 Källa: gatukontoret Driftbudget för cykelsatsningar är ca 10 200 tkr/år; se Tabell 3 nedan. Före gatukontorets omorganisation inför 2015 avsåg den en avdelning, numera fördelas den på tre (nya) avdelningar. Driftbudgeten förväntas finansiera samtliga åtgärder inom cykelprogrammet som inte är investeringsprojekt eller som ingår i separata driftbudgetar inom gatukontoret (vissa kampanjer som t.ex. Cykla fint och Inga löjliga bilresor). 7 Lantmannagatan, Ystadsgatan Nobeltorget byggstart senare i höst; Sankt Knuts väg, Industrigatan Amiralsgatan - klart i oktober; Nordenskiöldsgatan, Norra Vallgatan Neptunigatan klart; Tessins väg, Regementsg. Mariedalsvägen försenas; Storgatan/Fersensväg byggstart i höst. 8 (16)
9 Tabell 3 Driftbudget och utfall 2014 samt budget 2015 cykelprogrammet, tkr Åtgärd 246 Drift och förvaltning 530 Kommunikation 650 Mindre ombyggnader trafik 700 Övriga objekt 673 Trafikanalys övrigt 269 MM Tillf. projekt 7 Cykelkapacitet Summa Budget 2014 150 370 6 480 170 1 200 1 830 0 10 200 Utfall 2014 395 505 6 286 499 34 1 191 273 9 183 Budget 2015 1 000 340 6 985 175 600 1 100 0 10 200 Källa: gatukontoret Tekniska nämnden behandlar alla investeringar i cykelbanor m.m. från förstudie till beslut om investering. I nämndsbudget 2015 för tekniska nämnden framgår att cykelprogrammet innebär en hög takt i utbyggnaden av nya cykelbanor för att möta behov och efterfrågan och att takten i utbyggnaden kommer att påverkas av gatukontorets minskade investeringsram. Tekniska nämnden beslutade 150326 om budgetskrivelse 2016. I denna framgår bl.a. framflyttade investeringar i cykelbanor m.m., se Tabell 4 8. Enligt uppgift från gatukontoret kommer tekniska nämnden under hösten 2015 att behandla ytterligare besparingskrav. Tabell 4 Investeringar i cykelbanor m.m. 2015-2027 per 150630, tkr Cykelinvestering, kategori Kalkylerad utgift Cykelprogrammet 2015-2020 147 394 Cykelprogrammet efter 2020 184 008 Utanför programmet 2015-2020 55 044 Utanför programmet efter 2020 110 437 Totalt 496 883 Källa: gatukontoret Utgifter för investeringar inom ramen för cykelprogrammet uppgår 2012-2014 till ca 56 800 tkr (se Tabell 2). Budgeterat investeringsutrymme inom ramen för cykelprogrammet är för perioden 2015-2020 ca 147 000 tkr samt för perioden 2021-2024 ca 184 000 tkr (se Tabell 4). Totalt innebär detta ca 388 000 tkr i investeringar inom ramen för cykelprogrammet9, jämfört med de beräknade 365 000 tkr (se Tabell 1), men fördelade på en längre tidsperiod. Budgeterade investeringar i cykelbanor m.m. som inte ingår i cykelprogrammet uppgår perioden 2015-2027 till ca 165 000 tkr. Uppgifter om investeringar i cykelbanor i utbyggnadsområden finns f.n. inte tillgängliga (huvuddelen av cykelbanor i utbyggnadsområden finansieras av exploatörer), men är möjliga att ta fram, exempelvis antal kilometer cykelbana. 8 9 I gatukontorets totala investeringsverksamhet har projekt för flera miljarder kr skjutits till efter 2020. Cykelbanor m.m. längs med huvudgatunätet i de centrala delarna. 9 (16)
10 Till följd av ett det mindre budgetutrymmet under programperioden föreslår gatukontoret åtgärder som t.ex. s.k. GCM-stöd (gång-, cykel- och mopedtrafik), som är billigare än kantsten och upphöjd cykelbana och som istället består av en limpa av betong som läggs mellan utrymmet för bilar och utrymmet för cyklar. De kan innebära en olycksrisk om de inte är tillräckligt synliga, och det förekommer att tyngre fordon kör på och skadar dem. 5.5 Årliga avstämningar Enligt Cykelprogram för 2012-2019 bör avstämning göras årligen fram till 2019, då samtliga åtgärder ska vara genomförda. Ett s.k. cykelbokslut för 2014 upprättades av gatukontoret i december 2014. Avstämning har inte gjorts för 2013, vilket var cykelprogrammets första helår. Cykelbokslutet 2014 har inte behandlats av tekniska nämnden, men gatudirektören har enligt uppgift delat ut tryckta exemplar. Ambitionen är att utveckla cykelbokslutet innehållsmässigt, dels för att passa allmänheten bättre (populärversionen), dels för tekniska nämndens/gatukontorets behov (originalversionen). Ett exempel är att cykelbokslutet bör synliggöra de investeringar som görs i cykelbanor m.m. i samband med nyexploateringar. Vidare framgår det vilka åtgärder som genomförts under det aktuella året och vilka som är planerade det efterföljande året, men de har inte satts i relation till cykelprogrammets leveransmål (åtgärder) i sin helhet. Cykelprogrammet effektmål om andelen cykeltrafik har följts upp i s resvaneundersökningar, som genomförs vart femte år; se Tabell 5 nedan. Tabell 5 Mål/utfall för andel cykelresor i Malmö År 2003 2008 2013 2018 Mål * * 25% 30% Utfall 20% 23% 22% * Källa: s cykelprogram 2012-2019 och s resvaneundersökningar 2003, 2008 och 2013. * Uppgift finns inte. Enligt teknikkonsultföretaget SWECO, som genomfört resvaneundersökningen 2013 på s uppdrag, skickas enkäter ut under ett antal veckor i oktober-november. Svarsfrekvensen för Malmö var 33 %. I enkäten svarar respondenten på frågor om en specifik resdag. Respondenten ska ange vilket huvudfärdsättet är, d.v.s. vilket färdmedel som utgör den längsta sträckan av den totala färden. Detta medför att t.ex. en cykelresa till en tågstation inte kommer med som cykelresa, om tågresan är längre. Om bara resor inom Malmö räknades så skulle andelen cykelresor vara runt 30 %10. 10 Avser resor med både start och mål i Malmö kommun och som har gjorts av personer som bor i Malmö. Andelen var 29 % i resevaneundersökningen 2008. 10 (16)
11 5.6 Cykelstadsindex Cykelprogrammets övergripande mål, d.v.s. att programmet ska bidra till att befästa och stärka stadens position som erkänd cykelstad, både nationellt och internationellt, följs indirekt upp genom två allmänt erkända cykelstadsindex, dels det s.k. Copenhagenize index - bicycle friendly cities och dels Cykelfrämjandets kommunvelometer. I Copenhagenize index 2013 gjorde företaget11 en analys av 150 cykelstäder från hela världen. Malmös placering var nr 9, med ett index på 6312. I Copenhagenize index 2015 hade Malmös placering förbättrats till nr 6 (uppgift om indexvärde saknas)13. I Cykelfrämjandets kommunvelometer 2015 deltog 34 svenska kommuner. Malmö har deltagit samtliga år sedan granskningen startade år 2010. Malmös placeringar: 2010 nr 2, 2011 2013 nr 1, 2014 nr 5 och 2015 nr 1. Bland Cykelfrämjandets främsta kritik mot Malmö 2014 fanns brist på samverkan och att inget cykelbokslut upprättats 2013. upprättar genom gatukontoret fr.o.m. 2014 ett cykelbokslut. På temat samverkan: Tekniska nämnden beslutade i februari 2015 om att Malmö/GK ska vara medlem i den nyskapade interkommunala cykelföreningen Svenska Cykelstäder (med syfte att initiera gemensamma forskningsprojekt och att sprida forskningsresultat och erfarenheter). Gatukontorets intention är att under 2015 inleda samverkan med branschorganisationen Svensk Cykling och med Cykelfrämjandet. 5.7 Attitydundersökningar I gatukontorets cykelbokslut 2014 redovisas en enkätundersökning som genomfördes 2014 genom att dela ut flyers på stan. Totalt svarade 905 personer. Av dessa uppgav 95 % att de var nöjda med Malmö som cykelstad, varav 25 % uppgav sig vara mycket nöjda. Beträffande cykelparkeringar uppgav 80 % att de var nöjda med de s.k. Bike & Ride-anläggningarna. Nästan 50 % uppgav att de var mindre nöjda med cykelparkering vid busshållplatser och affärer. Cykelbanornas bredd, skick respektive mängd uppgav 80-90 % av de svarande vara acceptabla eller bra. Missnöje avsåg främst cykelbanornas bredd, för vilken 18 % uppgav sig vara missnöjda. Enligt de tillfrågade i enkäten var följande tre åtgärder viktigast för cykelstaden Malmö: ökad trygghet och säkerhet i korsningar snöröjning separation av gående och cyklister. 11 Copenhagenize Design Company; beskrivn. på www.copenhagenize.com: We're your multidisciplinary "go-to team" for cities in all matters relating to bicycle culture, planning, traffic and communications. 12 Amsterdam var nr 1 med index 83; Köpenhamn var nr 2 med index 81. 13 Köpenhamn var nr 1; Amsterdam var nr 2. 11 (16)
12 Gatukontoret har för avsikt att genomföra en ny attitydundersökning 2016 i samband med trafikantundersökningen som genomförs vartannat år. 5.8 Trygghet och säkerhet i cykeltrafiken Gatukontoret uppger att den viktigaste faktorn för att uppnå cykelprogrammets mål är trafiksäkerheten. Enligt cykelprogrammet ska dessa åtgärder/aktiviteter genomföras: kontinuerlig uppföljning av de trafikolyckor som sker för att kunna göra insatser där nyttan är som störst. Förutom korsningspunkter i huvudgatunätet är skolvägar särskilt viktiga. arbeta fram en definition för en förbättrad standard av vissa cykelvägar, så kallade supercykelvägar. Åtgärderna ska bl.a. förbättra trafiksäkerheten. växtligheten vid gång- och cykelbanor får inte påverka trafiksäkerheten (enligt gällande skötselentreprenad). riktlinjer som syftar till att göra cykling vid vägarbeten lättare och säkrare. Figur 2 Sjukhusrapporterade cykelolyckor i Malmö 2008-2013 Källa: Cykelbokslut 2014, gatukontoret Singelolyckor uppgår till 60-70% av cykelolyckorna, resten är kollisionsolyckor med andra fordon. Enligt VTI14 är andelen kollisionsolyckor högre i Malmö än genomsnittet Sverige, som är ca 20%. Gatukontoret konstaterar att antalet cykelolyckor generellt inte stiger och att antalet svårt skadade inte ökar. En ny trafiksäkerhetsstrategi beslutades av tekniska nämnden 10 juni 2015. I denna identifieras nyckelområden för att minska antalet olyckor, inklusive cykelolyckor: lägre hastighet säker gång- och cykelinfrastruktur 14 Statens väg- och transportforskningsinstitut. 12 (16)
13 förbättrat drift- och underhåll av gång- och cykelbanor beteendeåtgärder för en bättre trafiksäkerhet verksamhetsintegering kring trafiksäkerhetsfrågor inom Flera trafiksäkerhetsproblem/negativa tendenser är relaterade till cykeltrafik, vilket framgår av trafiksäkerhetsstrategin. Detta gäller bl.a. cyklisters singelolyckor som särskilt uppmärksammas, där en minskning sägs vara en förutsättning för att kunna öka cyklisternas andel av Malmös resor. Vidare ger den nya trafiksäkerhetsstrategin uttryck för ett starkare fokus på specifika åtgärder för cykeltrafik, istället att för som i tidigare program mer generellt utse åtgärdsområden. 5.9 Samordning mellan gatukontoret och stadsbyggnadskontoret Den enligt programmet planerade utbyggnaden av cykelbanor ska ingå vid detaljplanering. Cykelvägnätet finns med i s stadsatlas och i översiktsplanen. I stadsbyggnadskontorets mall för detaljplaner finns ett avsnitt benämnt Gång- och cykelvägar. Hänvisning görs vanligen till Cykelplan för Malmö och Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. Gatukontorets samordnare av cykelprogrammet får alla förslag till detaljplaner på internremiss. Gatukontoret uppger att stadsbyggnadskontorets detaljplanering med avseende på cykelfrågor överlag fungerar bra. 5.10 Jämställdhetsintegrering i cykelprogrammet Gatukontoret uppger att de beaktar jämställdhetsperspektivet inom ramen för arbetsgivarrollen vid sammansättning av styrgrupper, arbetsgrupper etc. inom ramen för cykelprogrammet. Det finns ett fåtal exempel på att jämställdhetsperspektivet beaktas i den externa verksamheten inom ramen för cykelprogrammet. I den nya trafiksäkerhetsstrategin görs fördelning av olycksstatistik på kvinnor/män resp. flickor/pojkar. Denna statistik kommer enligt uppgift att användas i syfte att identifiera könsbetingade avvikelser och att utifrån dessa, om möjligt, föreslå åtgärder. I tekniska nämndens budget 2015 för gatukontoret finns vidare målindikatorer som innebär uppdelning av statistik mellan kvinnor och män15. Jämställdhetsperspektivet beaktas också inom ramen för resvaneundersökningarna. 6 Slutsats Slutsatsen, baserad på intervjuer och dokument, är att s cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Indikationer på god uppfyllelse av programmets övergripande mål - att bidra till att befästa och stärka stadens position som erkänd cykelstad, både nationellt och internationellt - finns i två s.k. cykelindex, dels det nationella Cykelfrämjandets kommunvelometer, dels det internationella Copenhagenize index. Målet om andelen cykelresor visar hittills inte önskad utveckling, med en uppmätt andel uppgående till 22 % under 2013 jämfört med målvärdet 25 % för samma år. 15 T.ex.: Andel kvinnor och män som anser att Malmö är en attraktiv stad för cykel, - gång- och kollektivtrafik. 13 (16)
14 Enligt cykelprogrammet är målet 30 % 2018, medan den kommande trafik- och mobilitetsplanen (TROMP) anger samma målandel, fast för 2030. Tekniska nämnden bör tydliggöra vilket slutår som ska gälla. Mot bakgrund av den minskade investeringsramen och tekniska nämndens beslut under 2015 om väsentliga omprioriteringar de kommande åren av medel för investeringar, bl.a. i cykelbanor, är det av vikt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av detta för cykelprogrammets mål. Tekniska nämnden har genom bl.a. Cykelprogram för 2012-2019 och Trafiksäkerhetsstrategi för 2015-2020 beslutat i enlighet med Malmö kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning, vilken omfattar att prioritera bl.a. cykeltrafik. s cykelprogram har en organisation som dokumenterats i en genomförandeplan för programmet. I denna klargörs bl.a. organisationens bemanning och roller, driftbudget samt ansvariga och status för åtgärder. Medel för investeringar i cykelbanor under programperioden har reducerats väsentligt genom beslut i tekniska nämndens budget för 2016. Det innebär enligt gatukontoret att ett stort antal investeringar i cykelbanor m.m. flyttas fram i tiden, men inte att de stryks. Enligt uppgift kommer tekniska nämnden att överväga ytterligare framflyttningar under hösten 2015. Enligt Cykelprogram för 2012-2019 bör avstämning göras årligen fram till 2019, då samtliga åtgärder ska vara genomförda. Avstämning har inte gjorts för 2013, vilket var cykelprogrammets första helår. För 2014 har gatukontoret upprättat ett s.k. cykelbokslut, som dock inte redovisats för tekniska nämnden. Detta bör göras. Cykelbokslutet bör utvecklas, t.ex. så att det redogör för i vilken grad cykelprogrammets leveransmål (åtgärderna) uppnåtts, för nedlagda utgifter i förhållande till beräknade utgifter för att slutföra cykelprogrammet, för anlagda cykelbanor i utbyggnadsområden och för kostnader för drift/underhåll. ingår i två erkända cykelstadsindex, ett nationellt och ett internationellt. I Cykelfrämjandets årliga kommunvelometer rankas svenska cykelkommuner. Malmös placering 2015 var nr 1, av totalt 34 deltagande kommuner. I Copenhagenize index 2013 gjorde företaget med samma namn en analys av 150 cykelstäder från hela världen. Malmös placering var nr 9. I Copenhagenize index 2015 hade Malmös placering förbättrats till nr 6. Enligt cykelprogrammet ska med jämna mellanrum attitydundersökningar genomföras om vad cyklisterna tycker om cykelstaden Malmö. Gatukontoret genomförde en enkätundersökning 2014 genom att dela ut s.k. flyers på stan. Totalt svarade 905 personer. Av dessa uppgav 95 % att de var nöjda med Malmö som cykelstad, varav 25 % uppgav sig vara mycket nöjda. Tekniska nämnden beslutade 10 juni 2015 om en ny trafiksäkerhetsstrategi. I denna har trafiksäkerhetsåtgärder som avser cykeltrafik fått ett tydligare fokus, vilket överensstämmer med bl.a. Malmö kommunfullmäktiges mål. 14 (16)
15 Gatukontoret uppger att stadsbyggnadskontorets detaljplanering med avseende på cykelfrågor överlag fungerar bra. Jämställdhetsperspektivet inom ramen för cykelprogrammet beaktas vid sammansättning av styrgrupper, arbetsgrupper etc. Det finns ett fåtal exempel på att jämställdhetsperspektivet beaktas i den externa verksamheten som avser cykeltrafik. Ett exempel är den nya trafiksäkerhetsstrategin där fördelning görs av olycksstatistik på kvinnor/män resp. flickor/pojkar. Denna statistik kommer enligt uppgift att bli föremål för djupare analys efter trafiksäkerhetsstrategins antagande i tekniska nämnden. Motsvarande skulle kunna göras vid uppföljning av cykelprogrammet. 7 Källor Personer Namn Brogård, Matilda Funktion Ingenjör, trafikplanerare Organisation Gatukontoret, planeringsavdelningen, planeringsenhet A Fahl, Magnus Enhetschef Gatukontoret, planeringsavdelningen, strategienheten Hedberg, Christoffer Programansvarig, samord- Gatukontoret, planeringsavdelnare för cykelprogrammet ningen, strategienheten Johansson, Lars Enhetschef Gatukontoret, förvaltaavdelningen park- och gatumiljöenheten Persson Westberg, Enhetschef Gatukontoret, genomförandeavingrid delningen, projekteringsenheten 15 (16)
UTKAST 16 8 Bilaga: byggda och planerade utbyggnader enligt cykelprogram för (150626) 16 (16)