Malmö stad Revisionskontoret

Transkript

1 Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): Hemsida:

2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den sakkunniga revisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida

3 Sammanfattning... 2 Årets granskning... 5 Intern kontroll... 6 Verksamheten Ekonomi Räkenskaper Bilaga 1 - Bedömningskriterier Bilaga 2 - Fördjupade granskningar (avser 2016) Bilaga 3 - Uppföljning tidigare granskningar Bilaga 4 Nyckeltal

4 Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde per augusti som inte helt tillräcklig. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås 2016 vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. I nämndsbudget 2017 för tekniska nämnden gatukontoret har nämnden fastställt målvärden för nämndsmålen. För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för dessa målområden. I nämndsbudget för 2017 har tekniska nämnden antagit nämndsmål för både målområde 4 och 5. Angående 2014 och 2015 års verksamhet: Tekniska nämnden fick avseende gatukontorets verksamhetsområde i 2014 års revisionsberättelse en anmärkning, som delvis hade sin grund i att LOU bedömdes inte följas, särskilt i direktupphandlingar. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstaterades fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen 2015 bedömdes vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats av nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. I revisionsberättelsen för 2015 riktades åter en anmärkning mot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på de grunder som anges i revisionsberättelsen Tekniska nämnden har till följd av bristerna som rör direktupphandlingar och de misstänkta oegentligheterna beslutat om en rad åtgärder. Vid tekniska nämndens sammanträde fanns ett ärende som avser anmärkningen i revisionsberättelsen Tekniska nämnden beslutade då om åtgärder för att stärka och utveckla den interna kontrollen med utgångspunkt i revisorskollegiets årsrapport. Vidare dokumenterar gatukontoret sedan hösten 2015 sina direktupphandlingar i en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplaner för 2015 och 2016 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten mot LOU ska kontrolleras. Granskningarna av direktupphandlingar har följts upp i stadsrevisionens granskning under november-december Baserat på den granskning som utförts genom stickprov är bedömningen att tekniska nämnden inom gatu- 2

5 kontorets verksamhetsområde genomfört direktupphandlingar på ett ändamålsenligt sätt under Det är en tydlig förbättring jämfört med resultaten av granskningarna 2014 och Efter de anmärkningar mot tekniska nämnden avseende gatukontoret som lämnades av revisorskollegiet i revisionsberättelserna för 2014 och 2015 beslutade tekniska nämnden och om åtgärder för att stärka den interna kontrollen avseende bl.a. direktupphandlingar. Då nämnden vid slutet av 2016 inte genomfört flera av dessa åtgärder bedöms den interna kontrollen i detta avseende inte vara helt tillräcklig. Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt lagar och riktlinjer som gäller för nämnden. Sammantaget bedöms nämnden per ha bedrivit verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse, i första hand det som rör måluppfyllelse. Av totalt 9 nämndsmål bedöms 2 vara helt uppnådda vid årets slut, 7 bedöms vara delvis uppnådda och 0 bedöms inte vara uppnådda vid årets slut. Vid mandatperiodens slut förväntas 1 vara helt uppnått, 6 förväntas vara delvis uppnådda och 0 förväntas inte vara uppnådda vid mandatperiodens slut. För två nämndsmål som är uppnådda 2016 görs i årsanalys 2016 ingen bedömning av måluppfyllelsegraden vid mandatperiodens slut. Det finns även ett verksamhetsspecifikt mål, som bedöms vara uppnått per ; det bedöms av nämnden även vara uppnått vid mandatperiodens slut. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,98 %. Personalomsättningen var 11,2 %. Under 2016 har två domar av principiell betydelse som gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde meddelats av rättslig instans. Nämnden bedöms per augusti 2016 ha bedrivit verksamheten på ett ekonomiskt inte helt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundas på utfallet för 2016 som är ett underskott på 32,6 mnkr. Underskottet beror främst på nedskrivningar av s.k. förgäveskostnader i investeringsprojektet Malmöringen (6,6 mnkr) och på kostnadsbokföring av marksaneringsutgifter i investeringsprojekt (16,9 mnkr) till följd av en s.k. information från Rådet för kommunal redovisning publicerad i december Gatukontoret uppger att de under hösten 2016 hade reserverat medel för att täcka kända förgäveskostnader. De ovan nämnda nedskrivningarna på sammanlagt ca 23,5 mnkr blev kända 10 december och framåt, och kunde därför inte förutses vid helårsprognosen per 31 oktober Förgäveskostnaderna i sin helhet avser huvudsakligen den s.k. Malmöringen/Östervärn (6,6 mnkr) och utgifter i tidiga skeden i utbyggnadsområden (6 mnkr). 3

6 Samtliga nedskrivningar - totalt 31,4 mnkr - har beslutats av tekniska nämndens Delegation I samband med beräkning av konsekvenser för budget 2016 till följd av övergång till komponentavskrivning använde bl.a. gatukontoret en excel-mall som ursprungligen kommer från en annan kommun. Till följd av bl.a. excelmallens utformning underskattades avskrivningarnas omfattning för 2016 vid gatukontoret, med konsekvensen att gatukontorets budget 2016 innehöll kommunbidrag som var ca 9,5 mnkr lägre än vad det borde ha varit. Detta förhållande påverkar även gatukontorets ekonomiska resultat Gatukontoret konstaterar i sin utredning av differensen mellan budget och faktiskt utfall för avskrivningarna att ärendet till kommunstyrelsen borde ha följts upp med en återrapportering och ytterligare ett ärende efter genomförda förändringar i anläggningsregistret, vilket skulle ha följts av en slutjustering av kommunbidraget. Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och därmed upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande rättvisande. Beträffande redovisning av felparkeringsintäkter gjorde gatukontoret en rättelse på ca 3,4 mkr. Rättelsen borde ha gjorts i januari. Följden är att felparkeringsintäkterna per överskattades med ca 3,4 mkr, och därmed även att gatukontorets resultat är ca 3,4 mkr högre än det borde ha varit. 4

7 Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: Intern kontroll Verksamhet Ekonomi Räkenskaper Revisionen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen. Revisionsarbetet bedrivs enligt god revisionssed för yrkesrevisorer som den uttrycks i SKYREV:s vägledningar och rekommendationer. Granskningen utgår från en riskanalys och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden. Revisionskontorets bedömningskriterier redovisas i bilaga 1. I årsrapporten redovisas översiktligt resultatet av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförts under året redovisas närmare i bilaga 2. En uppföljning av i vilken mån nämnden har beaktat rekommendationer från tidigare års granskning redovisas översiktligt i rapporten och mer detaljerat i bilaga 3. För nämnden relevanta nyckeltal finns redovisade i bilaga 4. Nämndernas arbete med jämställdhetsintegrering beaktas i granskningen. De förtroendevalda revisorerna i styrgrupp TSM träffar tekniska nämndens presidium och förvaltningsledningar i samband med delårsrapport 2 och årsbokslut Sakkunnig revisor har varit Richard Magnusson vid revisionskontoret. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Årsrapporten har faktakontrollerats av förvaltningen. Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen

8 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens interna kontroll är en integrerad del i verksamhetens styrning och uppföljning. Vidare bedöms om den interna kontrollen säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med beslutade mål, att lagar, förordningar och andra regler följs samt att en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering om verksamheten lämnas. Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde per augusti som inte helt tillräcklig. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås 2016 vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. I nämndsbudget 2017 för tekniska nämnden gatukontoret har nämnden fastställt målvärden för nämndsmålen. För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för dessa målområden. I nämndsbudget för 2017 har tekniska nämnden antagit nämndsmål för både målområde 4 och 5. Angående 2014 och 2015 års verksamhet: Tekniska nämnden fick avseende gatukontorets verksamhetsområde i 2014 års revisionsberättelse en anmärkning, som delvis hade sin grund i att LOU bedömdes inte följas, särskilt i direktupphandlingar. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstaterades fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen 2015 bedömdes vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats av nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. I revisionsberättelsen för 2015 riktades åter en anmärkning mot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på de grunder som anges i revisionsberättelsen Tekniska nämnden har till följd av bristerna som rör direktupphandlingar och de misstänkta oegentligheterna beslutat om en rad åtgärder. Vid tekniska nämndens sammanträde fanns ett ärende 1 som avser anmärkningen i revisionsberättelsen Tekniska nämnden beslutade då om åtgärder för 1 Ärende 27. Revisionsberättelse 2015 TN gatukontoret åtgärder TN

9 att stärka och utveckla den interna kontrollen med utgångspunkt i revisorskollegiets årsrapport. Vidare dokumenterar gatukontoret sedan hösten 2015 sina direktupphandlingar i en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplaner för 2015 och 2016 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten mot LOU ska kontrolleras. Granskningarna av direktupphandlingar har följts upp i stadsrevisionens granskning under november-december Baserat på den granskning som utförts genom stickprov är bedömningen att tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde genomfört direktupphandlingar på ett ändamålsenligt sätt under Det är en tydlig förbättring jämfört med resultaten av granskningarna 2014 och Efter de anmärkningar mot tekniska nämnden avseende gatukontoret som lämnades av revisorskollegiet i revisionsberättelserna för 2014 och 2015 beslutade tekniska nämnden och om åtgärder för att stärka den interna kontrollen avseende bl.a. direktupphandlingar. Då nämnden vid slutet av 2016 inte genomfört flera av dessa åtgärder bedöms den interna kontrollen i detta avseende inte vara helt tillräcklig. I sitt yttrande över granskningen 2016 uppgav tekniska nämnden att den i början av 2017 kommer att fatta beslut om åtgärder kring upphandlingar och inköp och att dessa åtgärder kommer att bygga dels på en konsultrapport om gatukontorets upphandlingsverksamhet, dels på uppdaterade upphandlingsrutiner. En del i nämndens interna kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig styrning och kontroll av ekonomi och verksamhet. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde beslutat om en budget i balans. Utifrån nämndens budget för år 2016 är bedömningen att nämndens egna mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för den verksamhet som nämnden bedriver inom gatukontorets verksamhetsområde. För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. För målområde 4 En öppen stad 2 - har tekniska nämnden arbetat med målområdet under nämndens mål- och budgetkonferens i januari 2016, men på grund av befolkningstillväxten och ökat antal asylsökande uppgav den att andra målområden kan behöva prioriteras. För målområde 5 En stad för alla 3 - finns nämndsmål istället i fastighetskon- 2 Kommunfullmäktigemålet: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. 3 Kommunfullmäktigemål: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället [ ] Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand lösa den enskildes behov av bostad. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin vardag och samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet 7

10 torets budget (avser lägenhetsenhetens verksamhet). Det bör finnas nämndsmål för dessa målområden. I nämndsbudget för 2017 har tekniska nämnden antagit nämndsmål för både målområde 4 och 5. Presidierna för tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och servicenämnden liksom förvaltningarnas direktörer samlades i september 2015 för att diskutera gemensamma nämndsmål inför 2016, vilket resulterade i tre gemensamma mål i nämndsbudgetarna för Arbetet med gemensamma mål m.m. mellan de tekniska nämnderna (TN, SBN, SN, MN) fortsätter. Det saknas för de mätbara indikatorerna faktiska målvärden som ska uppnås Tekniska nämnden diskuterade och mål och målvärden inför I nämndsbudget 2017 har nämnden fastställt målvärden för nämndsmålen inom gatukontorets verksamhetsområde. Nämndens kontrollmiljö avseende styrdokument för verksamheten och ekonomin har granskats och bedömts. Granskningen visar att det inom gatukontorets verksamhetsområde finns styrdokument för att hantera förtroenderisker. Fördelningen av ansvar och befogenheter är tydligt angivet i nämndens delegationsordning. En del i nämndens interna kontroll är att identifiera och löpande analysera organisationens risker. Den interna kontrollen syftar till ändamålsenlig verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Nämndens riskhantering inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en tillräcklig process för att hantera risker. Riskanalysen har involverat samtliga chefer och anställda samt har behandlats av tekniska nämnden. Granskningen av nämndens systematiska kontroller visar att dessa utgör en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen är att nämndens kommunikation- och informationssystem inom gatukontorets verksamhetsområde utgör en tillräcklig intern kontroll. Tekniska nämnden beslutade om gatukontorets förslag till åtgärder för att förbättra den interna kontrollen kring upphandlingar och projektstyrning, vilket bl.a. omfattade avvikelsehantering. Gatukontoret har under februari-mars 2016 kallat samtlig personal till obligatorisk information om bl.a. och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet. 8

11 styrande dokument, lagstiftning och förhållningssätt med utgångspunkt i SKLs kursmaterial Korruption. Även i 2016 års interna kontrollplan finns ett kontrollmoment som rör mutor och jäv. Nämndens uppföljningsstruktur för intern kontroll, verksamhet och ekonomi inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en inte helt tillräcklig uppföljningsstruktur. Nämnden har löpande under året följt upp den interna kontrollen. Avrapportering har gjorts i samband med delårsrapport 2 och i samband med årsanalysen. Samtliga kontrollmoment i den interna kontrollplanen har rapporterats till nämnden. Vid konstaterade brister har åtgärder vidtagits eller förslag på åtgärder lämnats. Nämnden har under året delvis systematiskt följt upp verksamheten löpande. Gatukontoret har inte registrerat några målvärden för 2016 i Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem Stratsys 4. I nämndsbudget 2017 för tekniska nämnden gatukontoret har nämnden fastställt målvärden för nämndsmålen. Nämnden har under året systematiskt följt upp ekonomin inom gatukontorets verksamhetsområde i samband med i samband med utfallsprognos och delårsrapporter. Nämndens förklaringar till de större avvikelserna mot budget framgår i avsnittet Ekonomi på sid 14. Av nedanstående tabell 1 framgår nämndens prognostiserade utfall. Avvikelsen mellan utfall och prognos i oktober beror främst på nedskrivningar av s.k. förgäveskostnader 5 i investeringsprojektet Malmöringen (6,6 mnkr) och på kostnadsbokföring av marksaneringsutgifter i investeringsprojekt (16,9 mnkr) till följd av en s.k. information från Rådet för kommunal redovisning publicerad i december Gatukontoret uppger att de under hösten 2016 hade reserverat medel för att täcka kända förgäveskostnader. De ovan nämnda nedskrivningarna på sammanlagt ca 23,5 mnkr blev kända 10 december och framåt, och kunde därför inte förutses vid helårsprognosen per 31 oktober Samtliga nedskrivningar - totalt 31,4 mnkr - har beslutats av tekniska nämndens Delegation Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem. 5 Antingen kan inte det nedlagda arbetet användas i det fortsatta arbetet eller så motsvarar investeringsprojektets kostnader insatser i ett så tidigt skede av projektet att kostnaderna inte kan anses tillföra projektet nytta motsvarande nedlagda kostnader. 6 Presidiet och fyra ersättare. Alla ersättare deltar. 9

12 Tabell 1 Prognosjämförelse 2016, mnkr Prognos Februari Prognos april Prognos Augusti Prognos oktober Utfall 2016 Totala intäkter 354,09 387,35 365,84 369,29 369,93 Totala personalkostnader -162,36-160,28-159,64-160,48-158,55 Totala övriga kostnader -847,49-869,88-877,35-880,08-922,46 Kommunbidrag 837,21 841,78 866,57 866,57 873,00 Finansiella intäkter,05,05 0,1 0,15 0,4 Finansiella kostnader -181,49-199,01-195,52-195,46-194,93 Resultat 0,00 0,00 0,00 0,00-32,59 Källa: Raindance (Hämtas huvudsakligen fr. Qlikview - ek analys prognos - resultaträkning). Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt lagar och riktlinjer som gäller för nämnden. Sammantaget bedöms nämnden per ha bedrivit verksamheten på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på nedanstående redogörelse, i första hand det som rör måluppfyllelse. Av totalt 9 nämndsmål bedöms 2 vara helt uppnådda vid årets slut, 7 bedöms vara delvis uppnådda och 0 bedöms inte vara uppnådda vid årets slut. Vid mandatperiodens slut förväntas 1 vara helt uppnått, 6 förväntas vara delvis uppnådda och 0 förväntas inte vara uppnådda vid mandatperiodens slut. För två nämndsmål som är uppnådda 2016 görs i årsanalys 2016 ingen bedömning av måluppfyllelsegraden vid mandatperiodens slut. Det finns även ett verksamhetsspecifikt mål 7, som bedöms vara uppnått per ; det bedöms av nämnden även vara uppnått vid mandatperiodens slut. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,98 %. Personalomsättningen var 11,2 %. Under 2016 har två domar av principiell betydelse som gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde meddelats av rättslig instans. Verksamheten inom gatukontorets verksamhetsområde bedöms ha bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden. 7 Verksamhetsspecifikt mål: TN ska säkerställa att underhållsskulden inte ökar. 10

13 Nämnden har per följt upp samtliga av nämnden beslutade mål inom gatukontorets verksamhetsområde. Av totalt 9 nämndsmål bedöms 2 vara helt uppnådda vid årets slut, 7 bedöms vara delvis uppnådda och 0 bedöms inte vara uppnådda vid årets slut. Vid mandatperiodens slut bedöms 1 nämndsmål vara helt uppnått, 6 bedöms vara delvis uppnådda och 0 bedöms inte vara uppnådda vid mandatperiodens slut. För två nämndsmål som är uppnådda 2016 görs i årsanalys 2016 ingen bedömning av måluppfyllelsegraden vid mandatperiodens slut. Det finns även ett verksamhetsspecifikt mål 8, som bedöms vara uppnått per ; det bedöms även vara uppnått vid mandatperiodens slut. Av gatukontorets totalt 21 åtaganden mot tekniska nämnden har 16 grön status (fullföljt under 2016), 4 har gul status (delvis fullföljt) och 1 har röd status (ej fullföljt). Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige beslutade mål. För de 7 kf-mål där tekniska nämnden har egna nämndsmål uppger den att den per bidragit till kommunfullmäktigemålet, alternativt bidragit till kommunfullmäktigemålet i hög/stor grad, samt i några fall svarar bra mot kfmålet. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdrag. Respektive uppdrag ska återrapporteras i sin helhet som ett särskilt ärende till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige senast i samband med nämndens årsanalys. Tekniska nämnden beslutade om återrapporteringen i januari resp. februari Uppdrag 1 - Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Tekniska nämnden uppger att effekten för Malmöborna är en verksamhet som ständigt utvecklas, där nya lösningar kommer fram, där företag kan växa och där Malmö blir mer känt. Engagemanget för staden ökar och fler är med och tacklar de utmaningar som ska hanteras Uppdrag 2 - Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Tekniska nämnden uppger att samtliga tillsvidareanställda har heltidstjänster och arbetar önskad tjänstgöringsgrad. Uppdraget från 2015 att tillsammans med stadsbyggnadskontoret utreda parkeringspolitiken inleddes i slutet av Återraportering gjordes 2016, varvid stadsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram ny parkeringspolicyoch norm. Uppdraget om att utreda trafiken kring Rådmansvången behandlades i tekniska nämnden under hösten Verksamhetsspecifikt mål: TN ska säkerställa att underhållsskulden inte ökar. 11

14 Under 2016 fram t.o.m. mars har två domar av principiell betydelse som gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Den ena domen, mål nr , avser upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, i den del den avser kommunal parkeringsövervakning. Förvaltningsrätten finner det visat i dom att Malmö stad i det aktuella upphandlingsförfarandet har brutit mot 1 kap. 9 LOU (om likvärdig och icke-diskriminerande behandling samt öppenhet). Förvaltningsrätten skriver att upphandlingen bör rättas genom att en förnyad anbudsutvärdering genomförs, i vilken anbudet från 4U Security Services AB inte ska beaktas. Denna dom överklagades av 4U Security Services AB till kammarrätten, som beslutade interimistiskt att Malmö stad inte fick ingå avtal innan något annat bestämts 9. Tekniska nämnden beslutade att avbryta ovanstående upphandling med anledning av att sakliga skäl för att avbryta upphandlingen förelåg (avtal hade ännu inte tecknats för någon av delarna) och då anbudens giltighetstid löpt ut. Detta beslut att avbryta upphandlingen blev föremål för ansökan om överprövning hos förvaltningsrätten av 4U Security Services AB. Förvaltningsrätten meddelade avslag på 4U Security Services AB:s ansökan om ingripande enligt LOU. Efter den avbrutna upphandlingen beslutade kommunstyrelsen att överföra aktuell verksamhet från Parkering Malmö AB till ett nytt, av Malmö Stadshus AB ägt bolag, som påbörjade sin verksamhet (aktuellt avtal gick ut 31 augusti). Kammarrätten meddelade att målet avseende överprövning av upphandling förfallit med anledning av förvaltningsrättens beslut och avskrev därför målet. Den anbudsgivare som rankades som nummer två vid anbudsutvärderingen, och som ursprungligen begärde överprövning av upphandlingen av parkeringsövervakning - Gothia Trafiken AB har till Malmö stad framställt krav på skadestånd om ca 5,3 mkr. Den andra domen, mål nr , avser tjänstekoncession 10 avseende hyrcykelsystem. Förvaltningsrätten finner att kombinationen av avtalstiden, omfattningen av hyrcykelsystemet och att avtalet utgör en tjänstekoncession medför att tilldelningsbeslutet borde ha fattats av tekniska nämndens delegation 1 inte av gatudirektören, som skrivit under tilldelningsbeslutet. Förvaltningsrätten upphäver därför gatudirektörens tilldelningsbeslut daterat ; avtal skrevs med Clear Channel. Tekniska nämnden beslutade att rättelse inte skulle ske av gatudirektörens tilldelningsbeslut, 9 Kammarrätten förklarade målet vilande i avvaktan på prövningen i förvaltningsrätten av tekniska nämndens beslut att avbryta upphandlingen. 10 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att nyttja tjänsten. 12

15 bl.a. med grund i att avtalet enligt förvaltningsrätten inte kunde klandras och att hyrcykelsystemet redan var på plats. F.n. (170307) är tekniska nämndens beslut att inte företa rättelse i enlighet med KL 10:15 föremål för laglighetsprövning 11. I övrigt har enligt gatukontoret under 2016 inte meddelats några domar eller motsvarande av principiell betydelse som gått emot nämnden. Fördjupad granskning av gatukontorets styrning och uppföljning av investeringar, uppföljande granskning av direktupphandlingar samt granskning av bostadsförsörjningen har genomförts under 2016; se sid 18. Uppföljningen av tidigare granskning görs i samband med årsbokslut 2016; se sid 19. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat relativt oförändrad den senaste femårsperioden. Under hösten 2015 utbildades chefer under en heldag på temat mångfald, bl.a. skulle konkreta exempel tas fram på hur de utifrån sina ansvarsområden kan bidra till en högre måluppfyllelse på detta område. Under 2016 har gatukontoret normkritiskt granskat rekryteringar vad gäller avidentifierade ansökningar och utformning av annonstexterna. Samtliga chefer har bjudits in till utbildning i diskrimineringslagen. De som inte har genomgått utbildningen under 2016 kommer enligt gatukontoret att göra det under Samma sökande som tidigare privatperson men ännu ingen dom. Förvaltningsrätten har enligt gatukontoret i delbeslut avvisat sökandens begäran om inhibition (att beslut inte får verkställas) och om edition (att förete skriftligt bevis). 13

16 Under denna rubrik görs bedömning av nämndens ekonomiska resultat utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. En preliminär bedömning av nämndens ekonomi görs utifrån prognosen per delårsrapport januari - augusti. Slutlig bedömning görs i samband med årsanalysen utifrån faktiskt utfall för helåret. Nämnden bedöms per augusti 2016 ha bedrivit verksamheten på ett ekonomiskt inte helt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundas på utfallet för 2016 som är ett underskott på 32,6 mnkr. Underskottet beror främst på nedskrivningar av s.k. förgäveskostnader 12 i investeringsprojektet Malmöringen (6,6 mnkr) och på kostnadsbokföring av marksaneringsutgifter i investeringsprojekt (16,9 mnkr) till följd av en s.k. information från Rådet för kommunal redovisning publicerad i december Gatukontoret uppger att de under hösten 2016 hade reserverat medel för att täcka kända förgäveskostnader. De ovan nämnda nedskrivningarna på sammanlagt ca 23,5 mnkr blev kända 10 december och framåt, och kunde därför inte förutses vid helårsprognosen per 31 oktober Förgäveskostnaderna i sin helhet avser huvudsakligen den s.k. Malmöringen/Östervärn (6,6 mnkr) och utgifter i tidiga skeden i utbyggnadsområden (6 mnkr). Samtliga nedskrivningar - totalt 31,4 mnkr - har beslutats av tekniska nämndens Delegation I samband med beräkning av konsekvenser för budget 2016 till följd av övergång till komponentavskrivning använde bl.a. gatukontoret en excel-mall som ursprungligen kommer från en annan kommun. Till följd av bl.a. excelmallens utformning underskattades avskrivningarnas omfattning för 2016 vid gatukontoret 14, med konsekvensen att gatukontorets budget 2016 innehöll kommunbidrag som var ca 9,5 mnkr lägre än vad det borde ha varit. Detta förhållande påverkar även gatukontorets ekonomiska resultat Gatukontoret konstaterar i sin utredning av differensen mellan budget och faktiskt utfall för avskrivningarna att ärendet till kommunstyrelsen borde ha följts upp med en återrapportering och ytterligare ett ärende efter genomförda förändringar i anläggningsregistret, vilket skulle ha följts av en slutjustering av kommunbidraget. 12 Antingen kan inte det nedlagda arbetet användas i det fortsatta arbetet eller så motsvarar investeringsprojektets kostnader insatser i ett så tidigt skede av projektet att kostnaderna inte kan anses tillföra projektet nytta motsvarande nedlagda kostnader. 13 Presidiet och fyra ersättare. Alla ersättare deltar. 14 Serviceförvaltningens avskrivningar blev korrekt beräknade i excel-mallen. 14

17 Följande avvikelser i förhållande till budget redovisas för nämnden per : Tabell 2 Resultaträkning 2016, mnkr Budget helår 2016 Utfall 2016 Avvikelse Intäkter 354,09 369,93 15,84 Totala intäkter 354,09 369,93 15,84 Personalkostnader -161,54-158,55 2,99 Övriga kostnader -642,52-680,75-38,23 Avskrivningar -220,80-241,70-20,9 Totala kostnader , ,91-56,06 Nettokostnad -670,76-711,07-40,31 Kommunbidrag 866,57 873,00 6,43 Övriga finansiella intäkter 0,05 0,40 0,35 Övriga finansiella kostnader -195,86-194,93 0,93 Resultat 0,00-32,59-32,59 Källa: Raindance Ovanstående tabell hämtas från QlikView, Flik RR/BR, Arbetsyta Resultaträkning och Mkr. Följande avvikelse i förhållande till budget redovisas för nämnden 2016 avseende investeringar per : Tabell 3 Investeringar 2016 TN/GK, mnkr Typ av investering Utfall 2016 Budget Avvikelse Normalinvestering Kaj/Bro/Byggnad Exploatering Utbyggnadsinvestering övriga Totalt Gatukostnadsersättningar externa Inbetalningar FK Källa: Årsanalys 2016, tekniska nämnden gatukontoret Kommentar till investeringarna (utdrag ur gatukontorets årsanalys 2016): En del fördyringar och tidigareläggningar i projekt leder till ökade kostnader i normalinvesteringar, bland annat. Folkets Parks VA-ledningar, Brottets bana samt Mäster Johansgatan. Samtidigt har andra projekt som exempelvis Pildammsparkens utvecklingsprogram och Handikappbadets temalekplats skjutits fram. Tillsammans leder det till minskade totala kostnader i normalinvesteringar. Gatukontoret ser även minskade kostnader i exploateringsprojekten på grund av framskjutna och minskade entreprenadkostnader, vilket leder till minskade intäkter (externa gatukostnadsersättningar). Ökade kost- 15

18 nader i Spillepengens trafikplats har lett till ökade kostnader i Utbyggnadsinvestering övriga.. Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och därmed upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande rättvisande. Beträffande redovisning av felparkeringsintäkter gjorde gatukontoret en rättelse på ca 3,4 mkr. Rättelsen borde ha gjorts i januari 15. Följden är att felparkeringsintäkterna per överskattades med ca 3,4 mkr, och därmed även att gatukontorets resultat är ca 3,4 mkr högre än det borde ha varit. 15 Handläggaren var sjukskriven en månad fram t.o.m. slutet av februari

19 I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. För revisorernas granskning av verksamhet, ekonomi, intern kontroll samt räkenskaper används följande bedömningar och bedömningskriterier: Ändamålsenlig verksamhet Tillfredsställande ekonomi Rättvisande räkenskaper Tillräcklig intern kontroll Nämndens verksamhet har bedrivits i enlighet med nämndens reglemente, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt aktuella lagar och riktlinjer. Nämndens verksamhet har bedrivits inom de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämndens bokslut är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Nämndens mål, uppdrag och ekonomiska ramar överensstämmer med fullmäktiges beslut. Nämnden har fastställt mätbara och uppföljningsbara mål i enlighet med fullmäktiges beslut. I enlighet med reglementet för intern kontroll samt tillhörande tilllämpningsanvisningar har nämnden: säkerställt att verksamheten styrs i enlighet med beslutade mål, lagar, förordningar och andra regler samt har en tillförlitlig finansiell rapportering kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt säkerställer att fattade beslut verkställs och följs upp. som grund för den årliga planeringen, prioriteringen och uppföljningen av det interna kontrollarbetet genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. löpande följt upp det interna kontrollsystemet och antagit en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. löpande erhållit rapportering av resultatet från uppföljningen samt vid upptäckta brister föreslagit åtgärder. Om granskningen utifrån bedömningskriterierna påvisar väsentliga avvikelser bedöms ovanstående områden som inte helt, alternativt inte, ändamålsenlig/ tillfredsställande/ rättvisande/tillräcklig. 17

20 Styrning och uppföljning av investeringar Gatukontoret inom tekniska nämnden har omfattande investeringar i sin verksamhet med stor betydelse för Malmö stad. Det är av stor vikt att styrningen av investeringarna är ändamålsenlig och att projekten håller tidplaner och budget. Syftet med granskningen var att bedöma om tekniska nämnden avseende gatukontoret har en tillräcklig intern kontroll för sin investeringsprocess 2016, samt att följa upp de åtgärder som angavs i tekniska nämndens yttrande av 2012 års investeringsgranskning. Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämnden i flera avseende ha skapat en tillräcklig struktur för att styra investeringsprocessen inom gatukontoret. Tekniska nämnden bedöms ha ett tillräckligt underlag för att ändamålsenligt kunna besluta om genomförandet av investeringsprojekten. Nämndens löpande styrning och uppföljningen vid avvikelser i projekten är dock inte helt tillräcklig. Tekniska nämnden är ansvarig för kvalitén och omfattningen av investeringsprojekten och därför vore det lämpligt att nämnden tillser tydliga rutiner för att löpande säkerställa kontrollen av de beslutade projekten. Projektledarens slutrapport behandlas inte av tekniska nämnden. Det vore lämpligt att tekniska nämnden tar del av slutrapporten då det ger en helhets bild över hur projektet har fungerat i förhållande till det urspungliga beslutet och kan ge lärdom inför framtida investeringsbeslut. Utifrån granskning av organisation, rollfördelning, riktlinjer och rutiner bedöms det inom gatukontoret finnas en god struktur med tydligt definierade roller och uppdrag. Beslutsgrindsystemet medför att beslutade mallar och rutinbeskrivningar följs och dokumenteras. Tekniska nämndens bedöms ha tillräckliga underlag för att ändamålsenligt kunna besluta om genomförandet av investeringsprojekt. Bedömningen grundar sig på att samtliga granskade objektsgodkännande har följt den beslutade mallen och innehåller bland annat kalkyler, tidplaner och omfattning som utifrån vår bedömning krävs för att nämnden ska ha tillräckligt med information för att ändamålsenligt besluta om investeringsprojekt. Vår granskning av investeringsprojekten Nobeltorget och VA Folkets park visar på att väsentliga avvikelser inte rapporteras löpande och därmed säkerställs inte nämndens kontroll av projektet. Det finns inga dokumenterade rutiner för när avvikelser mot projektens beslutade budget och tidplan ska medföra återrapportering och eventuellt reviderat beslut av nämnden. Det vore lämpligt om det upprättas rutiner för när återrapportering vid avvikelser skall ske till nämnden, i syfte att öka nämndens kontroll av projektet. Utifrån uppföljningen av 2012 års granskningsrapport bedöms tekniska nämnden avseende gatukontoret delvis uppfyllt de åtgärder som angavs i yttrandet. I sitt yttrande uppger tekniska nämnden att den kommer att ta fram och revidera rutiner för hur nämndsbeslutade projekt ska följas upp och rapporteras både löpande och efter färdigställande. Nämnden uppger att den har fört och kommer fortsätta föra diskussioner med stadskontoret kring ekonomiregelverket kring projekt som vid beslut om objektsgodkännandet understiger beloppsgränserna 15/50 men som under projektets löptid överskrider beloppsgränserna. Utifrån dessa diskussioner kommer övergripande rutiner för detta att tas fram och dessa kommer att utgå från den reviderade ekonomihandboken, som enligt stadskontoret kommer att ändras avseende dessa delar under Rutinerna kommer att kompletteras med övergripande resonemang kring i vilken fas projekten befinner sig och 18

21 hur dessa diskussioner också måste dokumenteras, så att det blir tydligt vem som varit delaktig och var beslut fattas och diskussioner förts. Uppföljande granskning av direktupphandlingar vid tekniska nämnden - GK Syftet med denna granskning har varit att följa upp den del av 2014 och 2015 års granskningar som avsåg direktupphandlingar samt att bedöma om tekniska nämnden säkerställer att gatukontoret genomför direktupphandlingar på ett ändamålsenligt sätt och med en tillräcklig intern kontroll. Vid granskningarna 2014 och 2015 framkom brister avseende hanteringen av direktupphandlingar. Baserat på den granskning som utförts genom stickprov är bedömningen att tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde genomfört direktupphandlingar på ett ändamålsenligt sätt under Detta är en tydlig förbättring jämfört med resultaten av granskningarna 2014 och Bedömningen är vidare att förutsättningarna för tekniska nämndens interna kontroll avseende direktupphandlingsverksamheten inom gatukontorets verksamhetsområde har stärkts, bl.a. genom gatukontorets beslut att börja använda direktupphandlingsmodulen i Visma Tendsign. Efter de anmärkningar mot tekniska nämnden avseende gatukontoret som lämnades av revisorskollegiet i revisionsberättelserna för 2014 och 2015 beslutade tekniska nämnden och om åtgärder för att stärka den interna kontrollen avseende bl.a. direktupphandlingar. Då nämnden ännu inte genomfört flera av dessa åtgärder bedöms den interna kontrollen i detta avseende vara inte helt tillräcklig. Anledningen till fördröjningen uppges av gatukontoret att vara bl.a. resursbrist. I sitt yttrande uppger tekniska nämnden beträffande de åtgärder för att stärka interna kontrollen som skjutits framåt i tiden bl.a. detta: Tekniska nämnden har beslutat om ett antal åtgärder som skjutits framåt i genomförande för att säkra att de åtgärder som genomförs är långsiktigt rätt och skapar nytta samt mervärde. Det innebär att nämnden i början av 2017 kommer att fatta beslut om åtgärder kring upphandlingar och inköp och att dessa åtgärder kommer att bygga dels på konsultrapporten som presenteras i början av 2017, dels på de nya upphandlingsrutinerna samt övriga erfarenheter och diskussioner som förs kring olika processer, t.ex. vad som händer med nämndens förvaltningar. Bostadsförsörjning i Malmö stad (behandlas av revisorskollegiet ) Stadsrevisionen har granskat om nämnder och styrelse har en tillräcklig styrning och kontroll för att uppnå kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande samt om målen i praktiken uppnås. Granskningens avser kommunstyrelsen, tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden. MKB Fastighets AB ingår inte i granskningen, men har tillsammans med andra byggherrar givits tillfälla att svara på frågor i en mindre enkät. I denna bilaga beskrivs tekniska nämndens hantering av synpunkter i tidigare granskningar. Cykelstaden Malmö (2015) Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet under perioden maj-juni 2015 granskat Malmö stads arbete med Cykelprogram för Malmö stad. Granskningen avser bl.a. åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas, kostnader, avstämningar av cykelprogrammet, 19

22 Malmö stads anseende som cykelstad internationellt, nationellt och bland malmöborna samt åtgärder för att göra cykeltrafiken säker. Granskningen har avgränsats till tekniska nämnden. Slutsatsen är att Malmö stads cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Målet om andelen cykelresor visar hittills inte önskad utveckling, med en uppmätt andel uppgående till 22 % under 2013 jämfört med målvärdet 25 % för samma år. Enligt cykelprogrammet är målet 30 % 2018, medan den kommande trafik- och mobilitetsplanen (TROMP) anger samma målandel, fast för Tekniska nämnden bör tydliggöra vilket slutår som ska gälla. Mot bakgrund av den minskade investeringsramen och tekniska nämndens beslut under 2015 om väsentliga omprioriteringar de kommande åren av medel för investeringar, bl.a. i cykelbanor, är det av vikt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av detta för cykelprogrammets mål. Det årliga cykelbokslutet bör redovisas för tekniska nämnden och utvecklas, t.ex. så att det redogör för i vilken grad cykelprogrammets leveransmål (åtgärderna) uppnåtts, för nedlagda utgifter i förhållande till beräknade utgifter för att slutföra cykelprogrammet, för anlagda cykelbanor i utbyggnadsområden och för kostnader för drift/underhåll. Av tekniska nämndens yttrande framgår bl.a. att behovet av en fortsatt utbyggnad av trygghetsfrämjande separerad cykelinfrastruktur längs kommunens huvudgatunät kvarstår, varför gatukontoret föreslår att enklare och tillfällig infrastruktur anläggs i väntan på en permanent lösning. Från och med bokslutet för 2015 kommer cykelboksluten att behandlas av tekniska nämnden och i större utsträckning redogöra för aktuell status på genomförandet av programmets utpekade åtgärder och måluppfyllelse. Vid uppföljning uppgav gatukontoret att det under 2016 anlagts ett antal s.k. enkla cykelbanor. Cyklister separeras från biltrafik med hjälp av pollare eller GCM-stöd (betonglimpor som skruvas fast i asfalten) 16. Fler enkla cykelbanor uppges tillkomma under Dessa cykelbanor kommer att utvärderas utifrån olika perspektiv, t.ex. upplevelsen av cykelbanan som cyklist, och driftaspekter. Sedan cykelprogrammet antogs har det tillkommit fler önskemål på cykelbanor. För att aktualisera den lista av cykelbanor som finns i cykelprogrammet och kunna ta nya behov av cykelbanor i beaktning har gatukontoret under 2016 och början av 2017 arbetat fram ett prioriteringsverktyg som de kan använda för att väga nyttan av olika länkar mot varandra. Detta görs för att säkerställa att de bygger eller har en plan för de länkar som gör mycket nytta. Denna priomodell och utfallet av den presenteras i TN den 22 mars Vad gäller cykelbokslutet så har gatukontoret frågat TN om de vill ha en muntlig information om utfallet för 2016 på TN i april eller om de enbart vill ta del av cykelbokslutet i digital alternativt tryckt form. Cykelbokslutet för 2016 kommer när det är färdigarbetat att innehålla en redovisning av åtgärder som genomförts under 2016 tillsammans med ett ekonomiskt utfall av den driftsbudget som är kopplad till åtgärder inom cykelprogrammet. Nya cykelbanor i befintlig stad såväl som i utbyggnadsområden kommer att finnas med i bokslutet. I slutet av 2016 genomförde gatukontoret en cyklistundersökning för att undersöka hur Malmöborna upplever Malmö som cykelstad. All statistik från undersökningen finns uppdelad på kön för att beakta jämställdhetsperspektivet. Delar av undersökningen kommer att redovisas i cykelbokslutet. 16 Denna typ av cykelbanor finns nu utmed Thomsons väg, Scheelegatan och Kulissgatan, men också sedan tidigare längs med delar av S:t Knuts väg. 20

23 Klimatsäkrat Malmö - kraftigt skyfall med risk för översvämning (2015) Malmö drabbades under 2014 av kraftigt skyfall med stora skador som följd. Staden ska ha ett tillräckligt bra system för att ta hand om vatten. Granskningen inriktas på stadens förebyggande arbete, dess beredskap och strategier vid stora nederbördsmängder, skyddet för stadens och medborgarnas egendom, efterföljsamhet av lagar, rekommendationer, handlingsplaner samt miljöprogram. Granskningen berör tekniska nämnden, kommunstyrelsen och miljönämnden. Bedömningen är att arbetet delvis är ändamålsenligt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades, bl.a. att det vid akuta insatser finns ett behov av en tydligare ansvars- och rollfördelning och att arbetet med planer, framförallt en skyfallsplan, påskyndas. Av tekniska nämndens yttrande, som är gemensamt med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden, framgår bl.a. att arbetet med en kommunövergripande skyfallsplan är omfattande och kommer som följd att kräva tid. En beskrivning av finansieringsmöjligheter av klimatsäkringsarbete kommer att ingå i skyfallsplanens strategidel. I det proaktiva arbetet för att sprida medvetenhet, kunskap och vilja att genomföra förebyggande insatser och åtgärder hos stadens alla berörda eftersträvas mer engagemang. Tekniska nämnden beslutade bl.a. att för egen del godkänna Skyfallsplan för Malmö stad, att godkänna att framtagandet av Handlingsplan för skyfallsombyggnad påbörjas samt att skicka vidare Skyfallsplan för Malmö stad för antagande av kommunfullmäktige. Skyfallsplanen antogs av kommunstyrelsen Avsikten är att skyfallsplanen ska utgöra en del i underlaget för den översyn av översiktplanen som pågår, med beräknad behandling i kommunfullmäktige under våren Tabell 4 Personalstatistik Nyckeltal Antal anställda omräknade till heltid, inkl. timavlönade Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall ,7 Kvinnor, andel i % 49, ,6 48,7 49,8 52,4 Personal med utländsk bakar, andel i %, 31 juli 14,6 15,2 13,6 13,4 14,4 14,5 Personalomsättning i % 11,2 Total sjukfrånvaro i % 1,8 2,4 2,3 2,4 3,73 3,98 21