Malmö stad Revisionskontoret

Transkript

1 Malmö stad Revisionskontoret

2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den sakkunniga revisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida

3 Sammanfattning 2 Årets granskning 5 Intern kontroll 6 Verksamheten 11 Ekonomi 14 Räkenskaper 16 Bilaga 1 - Bedömningskriterier 17 Bilaga 2 - Fördjupade granskningar 18 Bilaga 3 - Uppföljning tidigare granskningar 19 Bilaga 4 Nyckeltal 22 1

4 Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde under 2015 vara inte tillräcklig. Bedömningen ska dock delvis ses mot bakgrund av att nämnderna haft relativt kort tid att formulera och anpassa sina nämndsmål och tillhörande indikatorer till kommunfullmäktigemålen samt att denna arbetsstruktur är i ett uppbyggnadsskede. Bedömningen grundas på följande. I revisionsberättelsen för 2014 gav revisorskollegiet tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde en anmärkning grundad på flera förhållanden, bl.a. att direktupphandlingar inte hade dokumenterats enligt LOU. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstateras fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen bedöms vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats på nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Domarna avser dels upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, dels tjänstekoncession avseende hyrcykelsystem; se vidare sidan 12. Under 2015 har totalt 15 domar och beslut meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde, avseende tjänstekoncession för hyrcykelsystem. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. Det har inte varit en anvisning från stadskontoret att nämnderna ska upprätta målvärden till de indikatorer som är mätbara. Det vore dock lämpligt för nämnden att upprätta målvärden där det är möjligt, vilket nämnden uppger att den kommer att göra under För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. TN/Gatukontoret redovisar måluppfyllelse genom att ange grad av måluppfyllelse vid årets slut och genom en prognos för måluppfyllelse vid 2

5 mandatperiodens slut. Flera indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Tekniska nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. Kopplingen mellan riskanalysen och kontrollerna i interna kontrollplanen är delvis otydlig då det är svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen. Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys). Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på att av 9 nämndsmål bedöms 8 vara delvis uppnådda 2015, varav 7 bedöms vara delvis uppnådda vid mandatperiodens slut. Ett antal utvecklingsområden har konstaterats i årets granskningar. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,73 %. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att utfallet 2015 är ett mindre underskott på 900 tkr. Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna avseende gatukontoret bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Gatukontoret bör klargöra förutsättningarna för avsättningen för bidraget till Trafikverket för Malmöringen, bl.a. avseende vilka eventuella avtal m.m. som finns och vad som där framgår om bidragsbelopp och eventuell indexreglering. Avsättning ska enligt RKR rek 10.2 omprövas vid varje balansdag, och om det inte är troligt att bidraget eller del av det kommer att behövas ska avsättningen återföras (helt eller delvis). Gatukontoret uppger att utredning pågår kring vad som ska byggas och i samband med det kommer också översyn och diskussion att ske kring finansieringsfrågan (d.v.s. hur stor andel Malmö stad ska betala). Troligen kommer enligt gatukontoret nytt beslut att fattas och nytt avtal att skrivas, vilket i sin tur kommer att innebära förändringar i bokföringen. Gatukontoret bör delrapportera status och eventuellt ändrade förutsättningar i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Gatukontoret bör även klargöra vad som gäller beträffande belopp och eventuell indexuppräkning av det av Malmö förskotterade bidraget från Trafikverket för trafikplats Spillepengen. I avtalen står om uppräkning enligt vägin- 3

6 dex. Någon uppräkning har inte gjorts hittills. Bidraget uppgår i bokföringen till 96 mkr. Aktivering av huvuddelen av investeringen gjordes

7 Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: Intern kontroll Verksamhet Ekonomi Räkenskaper Revisionen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen. Revisionsarbetet bedrivs enligt god revisionssed för yrkesrevisorer som den uttrycks i SKYREV:s vägledningar och rekommendationer. Granskningen utgår från en riskanalys och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden. Revisionskontorets bedömningskriterier redovisas i bilaga 1. I årsrapporten redovisas översiktligt resultatet av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförts under året redovisas närmare i bilaga 2. En uppföljning av i vilken mån nämnden har beaktat rekommendationer från tidigare års granskning redovisas översiktligt i rapporten och mer detaljerat i bilaga 3. För nämnden relevanta nyckeltal finns redovisade i bilaga 4. Nämndernas arbete med jämställdhetsintegrering beaktas i granskningen. De förtroendevalda revisorerna i styrgrupp TSM träffar tekniska nämndens presidium och förvaltningsledningar i samband med delårsrapport 2 och årsbokslut Sakkunnig revisor har varit Richard Magnusson vid revisionskontoret. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Årsrapporten har faktakontrollerats av förvaltningen. Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen

8 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens interna kontroll är en integrerad del i verksamhetens styrning och uppföljning. Vidare bedöms om den interna kontrollen säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med beslutade mål, att lagar, förordningar och andra regler följs samt att en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering om verksamheten lämnas. Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde under 2015 vara inte tillräcklig. Bedömningen ska dock delvis ses mot bakgrund av att nämnderna haft relativt kort tid att formulera och anpassa sina nämndsmål och tillhörande indikatorer till kommunfullmäktigemålen samt att denna arbetsstruktur är i ett uppbyggnadsskede. Bedömningen grundas på följande. I revisionsberättelsen för 2014 gav revisorskollegiet tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde en anmärkning grundad på flera förhållanden, bl.a. att direktupphandlingar inte hade dokumenterats enligt LOU. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstateras fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen bedöms vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats på nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Domarna avser dels upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, dels tjänstekoncession 1 avseende hyrcykelsystem; se vidare sidan 12. Under 2015 har totalt 15 domar och beslut meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde, avseende tjänstekoncession för hyrcykelsystem. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. Det har inte varit en anvisning från stadskontoret att nämnderna ska upprätta målvärden till de indikatorer som är mätbara. Det 1 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. 6

9 vore dock lämpligt för nämnden att upprätta målvärden där det är möjligt, vilket nämnden uppger att den kommer att göra under För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. TN/Gatukontoret redovisar måluppfyllelse genom att ange grad av måluppfyllelse vid årets slut och genom en prognos för måluppfyllelse vid mandatperiodens slut. Flera indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Tekniska nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. Kopplingen mellan riskanalysen och kontrollerna i interna kontrollplanen är delvis otydlig då det är svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen. Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys 2 ). Tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde fick i 2014 års revisionsberättelse en anmärkning, som baserades på tre förhållanden: LOU bedömdes inte följas, särskilt i direktupphandlingar. Tekniska nämnden visade brister i målstyrningen avseende gatukontoret genom att inte ha beslutat om nämndsmål. Tekniska nämnden begärde tilläggsanslag istället för att upprätta åtgärdsplan med besparingar alternativt intäktsökningar. Vid uppföljande granskning under 2015 av gatukontorets direktupphandlingar konstaterades att gatukontoret har påbörjat ett arbete med att använda en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten till LOU ska kontrolleras. Med grund i resultatet av stickprovsgranskningen är bedömningen att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga. Framför allt finns fortfarande en bristande dokumentation/ordning över dokumentationen avseende direktupphandlingar. Beträffande upphandling inför Malmö City Horse Show 2015 konstaterades att det finns brister i den ekonomiska uppföljningen av projektet. I underlagen finns inte tillräckliga motiv till varför kostnaderna ökar med över 100 procent på två år. Vidare konstaterades att gatukontoret inte upprättat något skriftligt avtal med leverantören som är undertecknat av båda parter. Gatukontoret har även tidigare använt samma leverantör. Den 9 december 2015 blev revisionskontoret vid möte med gatukontoret informerat om en polisanmälan om misstänkt trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra den 26 november, med komplettering en vecka senare, beträffande två medarbetare som de misstänkte ha gjort sig skyldiga till oegentligheter. Gatukontoret hade under hösten 2015 anlitat en konsult för att utreda de misstänkta oegentligheterna. Konsultrapporten var klar den 3 2 Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem. 7

10 december 2015, vilken ligger till grund för polisanmälan. Gatudirektören blev löpande informerad muntligt av konsulten om utredningen och innehållet i utredningsrapporten. Stadsrevisionen efterfrågade den slutliga rapporten av gatukontoret, vilket beviljades först den 4 februari Vid möte 5 februari 2016 mellan revisorskollegiets styrgrupp TSM och tekniska nämndens presidium 3, gatudirektören m.fl. uppgav både tekniska nämndens ordförande och 2:e vice ordförande att de inte känt till att utredningsrapporten färdigställts den 3 december Tekniska nämndens ordförande hade sedan november 2015 blivit muntligt informerad av tjänstemännen och informerade i sin tur 2:e vice ordförande. Inget ärende eller informationsärende rörande de misstänkta oegentligheterna har förekommit på tekniska nämndens sammanträden under hösten Nämnden informerades den 24 februari 2016 då nämnden även hade ett beslutsärende för att diskutera och godkänna åtgärder för utökad intern kontroll. Gatukontorets ledningsgrupp fattade beslut om utvecklad intern kontroll, med drygt tio åtgärder som rör upphandling och uppföljning av dessa. Bl.a. föreslås information och utbildning kring attestreglementet och att en tjänst som upphandlingscontroller inrättas på ekonomienheten. Controllern ska analysera och följa avtalstrohet, upphandlingar och entreprenader. En del i nämndens interna kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig styrning och kontroll av ekonomi och verksamhet. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde beslutat om en budget i balans. Utifrån nämndens budget för år 2015 är bedömningen att nämndens egna mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för den verksamhet som nämnden bedriver inom gatukontorets verksamhetsområde. För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. För målområde 4 En öppen stad 4 - har tekniska nämnden arbetat med målområdet under nämndens mål- och budgetkonferens i januari 2016, men på grund av befolkningstillväxten och ökat antal asylsökande uppger den att andra målområden kan behöva prioriteras. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. För målområde 5 En stad för alla 5 - finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget (avser lägenhetsenhetens verksamhet). Målområde 5 avser enligt Malmö stads budget socialtjänstens insatser inom vård & omsorg. Presidierna för tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och servicenämnden liksom förvaltningarnas direktörer samlades i september 2015 för att diskutera gemensamma nämndsmål inför 2016, vilket resulterade i flera gemensamma mål i nämndsbudgetarna för :e vice ordförande var inte närvarande. 4 Kommunfullmäktigemålet: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. 5 Kommunfullmäktigemål: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. 8

11 Det saknas för de mätbara indikatorerna faktiska målvärden som ska uppnås. Det har inte varit ett krav från stadskontoret att nämnderna upprättar målvärden, men de bör upprättas inför Nämndens kontrollmiljö avseende styrdokument för verksamheten och ekonomin har granskats och bedömts. Granskningen visar att det inom gatukontorets verksamhetsområde finns styrdokument för att hantera förtroenderisker. Fördelningen av ansvar och befogenheter är tydligt angivet i nämndens delegationsordning. En del i nämndens interna kontroll är att identifiera och löpande analysera organisationens risker. Riskanalysen syftar till ändamålsenlig verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Nämndens riskhantering inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en delvis tillräcklig process för att hantera risker. Kopplingen mellan riskanalys och interna kontrollplanen är delvis otydlig (svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen). Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys). Riskanalysen har involverat samtliga chefer och anställda samt har behandlats av tekniska nämnden. Granskningen av nämndens systematiska kontroller visar att dessa delvis utgör en tillräcklig intern kontroll. Kopplingen mellan riskanalys och intern kontrollplan är inte tillräckligt tydlig (se kommentarer ovan). Bedömningen är att nämndens kommunikation- och informationssystem inom gatukontorets verksamhetsområde delvis utgör en tillräcklig intern kontroll. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 finns ett kontrollmoment som avser mutor, jäv och andra intressekonflikter. I uppföljningen konstateras bland åtgärdsförslagen att det behövs rutiner för hur avvikelser ska rapporteras och korrigeras. Gatukontoret har under februari-mars 2016 kallat samtlig personal till obligatorisk information om bl.a. styrande dokument, lagstiftning och förhållningssätt med utgångspunkt i SKLs kursmaterial Korruption. Nämndens uppföljningsstruktur inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en inte helt tillräcklig uppföljningsstruktur. Verksamheten följs delvis upp systematiskt upp löpande under året. Gatukontoret har inte registrerat några målvärden i Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem Stratsys, utan gjort en samlad bedömning för respektive nämndsmål etc. beträffande uppfyllelse (det saknas dock röd, gul, grön statusmarkering). Vissa indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Enligt gatukontoret är det delvis en kostnadsfråga att genomföra enkäter etc., varför de ansåg sig tvungna att använda den data som fanns tillgänglig. Nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. 9

12 Nämnden har under året systematiskt följt upp ekonomin inom gatukontorets verksamhetsområde i samband med utfallsprognoser, delårsrapporter samt årsanalys. Av nedanstående sammanställning framgår nämndens prognostiserade utfall och det faktiska utfallet för helåret. Tabell 1 Prognosjämförelse, mnkr Prognos UP1 Prognos DR1 Prognos DR2 Prognos UP2 Utfall 2015 Totala intäkter 333,0 389,9 371,46 359,76 372,72 Totala personalkostnader -144,5-155,3-148,27-148,34-149,71 Totala övriga kostnader -852,2-872,9-893,52-913,61-917,10 Kommunbidrag 824,2 824,1 852,10 874,57 874,57 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,22 0,24 0,31 Finansiella kostnader -160,6-185,8-181,99-181,67-181,68 Resultat 0,0 0,0 0,0-9,04-0,90 Källa: Raindance (Hämtas huvudsakligen fr Qlikview - ek analys prognos - resultaträkning). Det prognostiserade underskottet i UP2 (november) avser framförallt ankomstcentralen för asylsökande på Posthusplatsen som gatukontoret ansvarade för fr.o.m. 20 oktober

13 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt lagar och riktlinjer som gäller för nämnden. Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på att av 9 nämndsmål bedöms 8 vara delvis uppnådda 2015, varav 7 bedöms vara delvis uppnådda vid mandatperiodens slut. Ett antal utvecklingsområden har konstaterats i årets granskningar 6. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,73 %. Verksamheten inom gatukontorets verksamhetsområde bedöms ha bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden. Nämnden har följt upp samtliga av nämnden beslutade mål inom gatukontorets verksamhetsområde. Av totalt 9 nämndsmål bedöms 1 vara helt uppnått 2015, och 8 bedöms vara delvis uppnådda Vid mandatperiodens slut bedöms 2 vara helt uppnådda, och 7 bedöms vara delvis uppnådda. Av totalt 12 åtaganden har 1 grön status (fullföljt), 11 har gul status (delvis fullföljt), 0 har röd status (fullföljs inte). Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige beslutade mål. Enligt avisningar från stadskontoret 7 ska respektive nämnd/bolag göra en analys av hur nämndens/bolagets mål har bidragit till att uppnå kommunfullmäktigemålet; bedömning med färgmarkering ska ej göras på kommunfullmäktigemålet. Om analysen visar på svag måluppfyllelse ska nämnden/bolaget kortfattat beskriva vad som behöver göras för att förbättra måluppfyllelsen. Tekniska nämndens kommentarer under Kf-målen avser för gatukontorets verksamhet delvis en analys av hur nämndsmål och Kf-mål skulle kunna utvecklas (t.ex. fördelning på fler nämndsmål eller att mål behöver konkretiseras med målvärde). Nämndens mål inom gatukontorets verksamhetsområde bedöms delvis ha bidragit till möjligheten att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdrag. Uppdragen att tillsammans med bl.a. stadsbyggnadsnämnden göra en genomgripande översyn av kommunens samlade parkeringspolitik samt att utreda trafiken kring Rådmansvången har båda senarelagts då tydligare direktiv inväntas från den politiska nivån. Uppdrag och direktiv godkändes i tekniska nämnden i december 2015 och gatukontoret fick i uppdrag att i samråd med stadsbyggnadskontoret genomföra uppdragen och att återkomma till tekniska nämnden med förslag senast i augusti Se vidare sid I Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem Stratsys. 11

14 Under 2015 har totalt 15 domar och beslut 8 meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde. Domen avser avgörande i kammarrätten om att Malmö kommun ska lämna ut det vinnande anbudet i tjänstekoncessionen avseende hyrcykelsystem i sin helhet; se vidare nedan. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Den ena domen, mål nr , avser upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, i den del den avser kommunal parkeringsövervakning. Förvaltningsrätten finner det visat att Malmö stad i det aktuella upphandlingsförfarandet har brutit mot 1 kap. 9 LOU (om likvärdig och ickediskriminerande behandling samt öppenhet). Förvaltningsrätten skriver att upphandlingen bör rättas genom att en förnyad anbudsutvärdering genomförs, i vilken anbudet från 4U Security Services AB inte ska beaktas. Den andra domen, mål nr , avser tjänstekoncession 9 avseende hyrcykelsystem. Förvaltningsrätten finner att kombinationen av avtalstiden, omfattningen av hyrcykelsystemet och att avtalet utgör en tjänstekoncession medför att tilldelningsbeslutet borde ha fattats av tekniska nämndens delegation 1 inte av gatudirektören, som skrivit under tilldelningsbeslutet. Förvaltningsrätten upphäver därför gatudirektörens tilldelningsbeslut. Gatukontoret uppger att tekniska nämndens delegation 1 istället den 11 mars 2016 kommer att fatta beslut om tilldelning, eftersom det rör sig om en fråga av principiell karaktär. Fördjupad granskning av Malmö stads arbete med Cykelprogram för Malmö stad har genomförts. Granskningen visade att Malmö stads cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades; se sid 18. Fördjupad granskning av Malmö stads arbete med klimatsäkring har genomförts. Granskningen visade att arbetet genomförs på ett delvis ändamålsenligt sätt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades; se sid 18. Fördjupad granskning av direktupphandlingar har genomförts. Bedömningen är att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga; se sid 18. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat relativt oförändrad den senaste femårsperioden. Gatukontoret uppger att detta område kommer att prioriteras i form av aktiva åtgärder under hösten 2015 och under Under hösten 2015 utbildades chefer under en heldag på temat mångfald, bl.a. 8 Exklusive överprövningar av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och lokala trafikföreskrifter. 9 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. 12

15 ska konkreta exempel tas fram på hur de utifrån sina ansvarsområden kan bidra till en högre måluppfyllelse på detta område. Under 2016 avser gatukontoret att normkritiskt granska rekryteringar vad gäller avidentifierade ansökningar och utformning av annonstexterna. Gatukontorets chefer ska gå utbildning i diskrimineringslagen. 13

16 Under denna rubrik görs bedömning av nämndens ekonomiska resultat utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att utfallet 2015 är ett mindre underskott på 900 tkr. Följande avvikelser i förhållande till budget redovisas för nämnden 2015: Tabell 2 Resultaträkning, mnkr Budget helår 2015 Utfall 2015 Avvikelse Intäkter 333,04 372,72 39,68 Totala intäkter 333,04 372,72 39,68 Personalkostnader -144,54-149,71-5,06 Övriga kostnader -663,67-689,26-18,46 Avskrivningar -205,81-227,85-14,52 Totala kostnader , ,81-38,05 Nettokostnad -680,98-694,10 1,63 Kommunbidrag 852,00 874,57 0,00 Övriga finansiella intäkter 0,05 0,31 0,26 Övriga finansiella kostnader -171,07-181,68-2,79 Resultat efter KB & fin poster 0,00 693,20-2,53 Resultat 0,00-0,90-0,90 Källa: Raindance Ovanstående tabell hämtas från QlikView, Flik RR/BR, Arbetsyta Resultaträkning och Mkr. Följande avvikelse i förhållande till budget redovisas för nämnden 2015 avseende investeringar: Tabell 3 Investeringar 2015 TN/GK, mnkr Normal investering -54,9-46,9-8,1 Utbyggnadsinvestering -460,2-349,9-110,3 Kaj/bro/gatuinvestering -46,4-56,7 10,3 Total -561,5-453,4-108,0 Inbetalningar ,5 40,5 Källa: Årsanalys 2015, tekniska nämnden gatukontoret Kommentar till investeringarna (utdrag ur gatukontorets årsanalys 2015): Avvikelsen beror dels på att kommande intäkter på Spillepengens trafikplats 14

17 har bokats upp och möter nu kostnaderna. Andra stora projekt som flyttats i tiden är Varvsparken etapp 4, industrigatan etapp 1, Folkets park, brottets bana samt cykelbanan på Tessins väg. Kostnader för Malmöringen fanns med i beviljad ram för gatukontoret. Enligt avtal, undertecknat 2011, ska Gatukontoret finansiera två stationer åt Trafikverket totalt 65 mkr. Avtalet säger även att gatukontoret ska ta kostnaden för detta samma år som avtal skrivits. Justering för detta har gjorts under året och kommer inte att påverka gatukontorets ram åren framöver undantaget eventuella indexuppräkningar samt gatukontorets egen del av investeringen. Gatukontoret belastas dock med driftskonsekvenser om 2,6 mkr per år. Nedskrivningar för 2015 uppgår till ca 19 mkr, huvudsakligen rörande investeringar som inte kommer att genomföras under överskådlig framtid. Alternativt förskjuts de så långt fram att nedlagda kostnader inte har ett värde vid ett eventuellt genomförande. 15

18 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna avseende gatukontoret bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Malmö kommunfullmäktige beslutade att godkänna medfinansiering till ombyggnad av station Östervärn och nybyggnad av station Rosengård på den s.k. Malmöringen genom bidrag till Trafikverket med 16 mkr resp. 49 mkr, vilket 2015 bokförts som en avsättning i gatukontorets balansräkning. Enligt RKR 6.2 ska sådant bidrag upplösas under högst 25 år det år bidraget beslutas. Då kommunfullmäktige beslutade om det 2011 skulle det ha upplösts med (16 mkr + 49 mkr)/25 * 4 år = 10,4 mkr som kostnad i resultaträkningen fördelat på de fyra åren. Eftersom det inte gjordes har motsvarande belopp i 2015 års bokföring upplösts direkt mot eget kapital, d.v.s. upplösningen har inte påverkat resultatet. För 2015 har upplösningen på 2,6 mkr bokförts korrekt mot konto Upplösning aktiverat statligt bidrag infrastruktur, d.v.s. upplösningen för 2015 har påverkat resultatet som en kostnad. Gatukontoret bör klargöra förutsättningarna för avsättningen för bidraget till Trafikverket för Malmöringen, bl.a. avseende vilka eventuella avtal m.m. som finns och vad som där framgår om bidragsbelopp och eventuell indexreglering. Avsättning ska enligt RKR rek 10.2 omprövas vid varje balansdag, och om det inte är troligt att bidraget eller del av det kommer att behövas ska avsättningen återföras (helt eller delvis). Gatukontoret uppger att utredning pågår kring vad som ska byggas och i samband med det kommer också översyn och diskussion att ske kring finansieringsfrågan (d.v.s. hur stor andel Malmö stad ska betala). Troligen kommer enligt gatukontoret nytt beslut att fattas och nytt avtal att skrivas, vilket i sin tur kommer att innebära förändringar i bokföringen. Gatukontoret bör delrapportera status och eventuellt ändrade förutsättningar i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Gatukontoret bör även klargöra vad som gäller beträffande belopp och eventuell indexuppräkning av det av Malmö förskotterade bidraget från Trafikverket för trafikplats Spillepengen. I avtalen står om uppräkning enligt vägindex. Någon uppräkning har inte gjorts hittills. Bidraget uppgår i bokföringen till 96 mkr. Aktivering av huvuddelen av investeringen gjordes

19 I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. För revisorernas granskning av verksamhet, ekonomi, intern kontroll samt räkenskaper används följande bedömningar och bedömningskriterier: Ändamålsenlig verksamhet Tillfredsställande ekonomi Rättvisande räkenskaper Tillräcklig intern kontroll Nämndens verksamhet har bedrivits i enlighet med nämndens reglemente, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt aktuella lagar och riktlinjer. Nämndens verksamhet har bedrivits inom de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämndens bokslut är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Nämndens mål, uppdrag och ekonomiska ramar överensstämmer med fullmäktiges beslut. Nämnden har fastställt mätbara och uppföljningsbara mål i enlighet med fullmäktiges beslut. I enlighet med reglementet för intern kontroll samt tillhörande tilllämpningsanvisningar har nämnden: säkerställt att verksamheten styrs i enlighet med beslutade mål, lagar, förordningar och andra regler samt har en tillförlitlig finansiell rapportering kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt säkerställer att fattade beslut verkställs och följs upp. som grund för den årliga planeringen, prioriteringen och uppföljningen av det interna kontrollarbetet genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. löpande följt upp det interna kontrollsystemet och antagit en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. löpande erhållit rapportering av resultatet från uppföljningen samt vid upptäckta brister föreslagit åtgärder. Om granskningen utifrån bedömningskriterierna påvisar väsentliga avvikelser bedöms ovanstående områden som inte helt, alternativt inte, ändamålsenlig/ tillfredsställande/ rättvisande/tillräcklig. 17

20 Cykelstaden Malmö Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet under perioden maj-juni 2015 granskat Malmö stads arbete med Cykelprogram för Malmö stad. Granskningen avser bl.a. åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas, kostnader, avstämningar av cykelprogrammet, Malmö stads anseende som cykelstad internationellt, nationellt och bland malmöborna samt åtgärder för att göra cykeltrafiken säker. Granskningen har avgränsats till tekniska nämnden. Slutsatsen är att Malmö stads cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Målet om andelen cykelresor visar hittills inte önskad utveckling, med en uppmätt andel uppgående till 22 % under 2013 jämfört med målvärdet 25 % för samma år. Enligt cykelprogrammet är målet 30 % 2018, medan den kommande trafik- och mobilitetsplanen (TROMP) anger samma målandel, fast för Tekniska nämnden bör tydliggöra vilket slutår som ska gälla. Mot bakgrund av den minskade investeringsramen och tekniska nämndens beslut under 2015 om väsentliga omprioriteringar de kommande åren av medel för investeringar, bl.a. i cykelbanor, är det av vikt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av detta för cykelprogrammets mål. Det årliga cykelbokslutet bör redovisas för tekniska nämnden och utvecklas, t.ex. så att det redogör för i vilken grad cykelprogrammets leveransmål (åtgärderna) uppnåtts, för nedlagda utgifter i förhållande till beräknade utgifter för att slutföra cykelprogrammet, för anlagda cykelbanor i utbyggnadsområden och för kostnader för drift/underhåll. Av tekniska nämndens yttrande framgår bl.a. att behovet av en fortsatt utbyggnad av trygghetsfrämjande separerad cykelinfrastruktur längs kommunens huvudgatunät kvarstår, varför gatukontoret föreslår att enklare och tillfällig infrastruktur anläggs i väntan på en permanent lösning. Från och med bokslutet för 2015 kommer cykelboksluten att behandlas av tekniska nämnden och i större utsträckning redogöra för aktuell status på genomförandet av programmets utpekade åtgärder och måluppfyllelse. Klimatsäkrat Malmö - kraftigt skyfall med risk för översvämning Malmö drabbades under 2014 av kraftigt skyfall med stora skador som följd. Staden ska ha ett tillräckligt bra system för att ta hand om vatten. Granskningen inriktas på stadens förebyggande arbete, dess beredskap och strategier vid stora nederbördsmängder, skyddet för stadens och medborgarnas egendom, efterföljsamhet av lagar, rekommendationer, handlingsplaner samt miljöprogram. Granskningen berör tekniska nämnden, kommunstyrelsen och miljönämnden. Bedömningen är att arbetet delvis är ändamålsenligt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades, bl.a. att det vid akuta insatser finns ett behov av en tydligare ansvars- och rollfördelning och att arbetet med planer, framförallt en skyfallsplan, påskyndas. Av tekniska nämndens yttrande, som är gemensamt med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden, framgår bl.a. att arbetet med en kommunövergripande skyfallsplan är omfattande och kommer som följd att kräva tid. En beskrivning av finansieringsmöjligheter av klimatsäkringsarbete kommer att ingå i skyfallsplanens strategidel. I det proaktiva arbetet för att sprida medvetenhet, kunskap och vilja att genomföra förebyggande insatser och åtgärder hos stadens alla berörda eftersträvas mer engagemang. 18

21 Upphandlingar Malmö stad genomför upphandlingar till betydande ekonomiskt värde. Det är av vikt att kompetensen är god avseende upphandlingarna, att LOU och stadens anvisningar följs, att avtal upprättas som är ändamålsenliga för staden och att gjorda upphandlingar följs upp. Denna granskning inriktas bland annat på stadens kompetens avseende upphandlingar och avtal, om upphandlingar genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning och stadens anvisningar, om ramavtal följs, om kvalitetssäkring utförs och övergripande om den interna kontrollen avseende upphandlingar är tillräcklig, bland annat om kalkyler för större projekt följs upp och stäms av. Granskningen berör samtliga nämnder och kommunstyrelsen. Slutsatsen är att gatukontoret har påbörjat ett arbete med att använda en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten till LOU ska kontrolleras. Utifrån resultatet av stickprovsgranskningen är bedömningen att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga. Framför allt finns en bristande dokumentation/ordning över dokumentationen avseende direktupphandlingar. Av tekniska nämndens yttrande framgår bl.a. att den nya IT-baserade direktupphandlingsmodulen, för vilken utbildning vid gatukontoret påbörjades i september 2015, gör det möjligt att säkerställa att avtal i anledning av direktupphandlingar kan dokumenteras i den ordning lag, policy och specifika riktlinjer anger. Beträffande bristande dokumentation i genomförda stickprov påpekar tekniska nämnden att dessa upphandlingar utförts före införandet av direktupphandlingsmodulen. Tekniska nämnden delar väsentligen bedömningarna i granskningsrapporten beträffande bristande dokumentation och bristande avtalstrohet vid inköp av kontorsmateriel. Tekniska nämnden delar inte slutsatsen att upphandling av tält för julfirande inom ramen för Liveside var en otillåten direktupphandling. Vidare redogör tekniska nämnden för genomförda respektive föreslagna åtgärder för att stärka den interna kontrollen gällande uppföljning, kvalitetssäkring och ekonomiska kalkyler för upphandlingar och projektstyrning. I denna bilaga beskrivs tekniska nämndens hantering av synpunkter i tidigare granskningar. Malmöfestivalen (2014) Syftet var att granska om direktupphandlingar skett enligt gällande regelverk, om redovisningen är korrekt och den ekonomiska uppföljningen är tillfredsställande. Malmöfestivalen hade 2014 en budget på tkr. Under våren 2014 justerades totalkostnaden för festivalen med ytterligare tkr (från tkr till tkr) efter att gatudirektören tilldelat och godkänt en utökning av verksamheten med anledning av att festivalen i år firade 30-års jubileum. Malmöfestivalen 2014 blev ca -4,8 mkr dyrare än budgeterat (-1,8 mkr om man tar hän-syn till den av gatudirektören tilldelade och godkända utökningen av verksamheten). Avvikelsen beror framförallt på att kostnaderna för logistik blev betydligt dyrare än budgeterat och att budgeterade intäkter från kommunstyrelsen inte erhölls. 19

22 De negativa avvikelserna mot budget som såväl Malmöfestivalen som arrangemangsenheten som helhet uppvisat under senare år har inte kommenterats i årsredovisningen eller på annat sätt tagits upp i tekniska nämnden. Det negativa resultatet har dock kommenterats i årets årsredovisning. På grund av vad som framkom i granskningen bedömdes gatukontorets hantering av direktupphandlingar i samband med Malmöfestivalen inte följa LOU i två fall. Vidare bedömdes att gatukontorets hantering i flertalet av de granskade direktupphandlingarna i samband med Malmöfestivalen inte genomfördes i enlighet med Malmö stads upphandlingspolicy och fastställda riktlinjer. Gatukontoret hade avseende 16 upphandlingar inte kunnat visa att prisförfrågningar och därmed konkurrensutsättning alternativt marknadsundersökningar som styrker att endast en leverantör finns på marknaden hade skett i enlighet med Malmö stads riktlinjer. Gatukontoret hade avseende 17 upphandlingar inte dokumenterat skälen till val av leverantör. I yttrandet från tekniska nämnden framförs att gatukontoret framöver kommer utöka sifferkommentarerna i årsanalysen samt att en inköpt direktupphandlingsmodul kommer att innebära ett stöd och en förenkling av det administrativa arbetet vid direktupphandling framöver. Då det inte finns något specifikt formkrav på dokumentationen var det tekniska nämndens uppfattning att den dokumentation som redovisats torde vara tillräcklig. Detta gäller även för det fall dokumentationen framställts efter fråga från stadsrevisionen. Tekniska nämnden delade heller inte stadsrevisionens uppfattning att inköp av fyrverkeritjänster inte uppfyllde lagens krav. Granskningen har följts upp Se granskningen Upphandlingar i Bilaga 2 - Fördjupade granskningar på sidan 18. Jämställdhetsintegrering i Malmö stads offentliga miljöer (2014) Revisionskontoret granskade hur tekniska nämnden/gatukontoret och stadsbyggnadsnämnden arbetar för att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i den externa verksamheten, d.v.s. den som riktas till malmöborna. Utgångspunkten är den utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som Malmö kommunfullmäktige antog i september Slutsatsen är att både gatukontoret och stadsbyggnadskontoret i princip uppfyller de s.k. effektmål som framgår av utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, men att ett antal utvecklingsområden finns, bl.a. när det gäller tillgång till tillförlitlig könsuppdelad statistik, nödvändiga kunskaper och metoder för att genomföra jämställdhetsanalyser samt åtgärder som följd av genomförda jämställdhetsanalyser. Av tekniska nämndens yttrande framgår att de instämmer i granskningens slutsatser. Tekniska nämnden uppger bl.a. att den avser att följa revisorskollegiets rekommendationer. Dessa åtgärder hade vid revisionskontorets uppföljning vidtagits: gatukontorets medarbetare har inbjudits till av stadskontoret anordnade utbildningstillfällen. En checklista har införts i objektsgodkännandemallen som stäms av med kontaktpersonen för jämställdhetsintegrering. Gatukontorets ledning beslutat om vilka målsättningar jämställdhetsanalysen bedöms utifrån. En plan för framtagande av ny jämställdhetsanalys har antagits av 20

23 förvaltningsledningen med stark koppling till de berörda verksamheternas utvecklingsplaner och förvaltningen räknar med konkreta effekter under Upplåtelse av offentlig plats (2014) Syftet med granskningen har varit att ta ställning till om gatukontoret i sitt arbete följer policyn för upplåtelser av offentlig plats. Granskningen har visat att gatukontoret kan utveckla sin dokumentation och sina rutiner vad gäller upplåtelser av offentlig plats. Vissa mindre avvikelser mellan formuleringar i policyn, den lokala ordningsstadgan och remissyttranden kunde konstateras i granskningen. Det förekommer att offentlig plats används helt utan tillstånd. Då har kommunen rätt att agera om belamringen kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller om belamringen återfinns i vägbana och stör trafiken. I andra fall är det Polismyndigheten som ska upprätthålla Ordningslagen. Upplåtelseenheten uppger att Polismyndigheten saknar resurser för att hantera den här typen av brott mot Ordningslagen. Om ingen åtgärd från Polismyndigheten sker förekommer det istället, efter muntlig överenskommelse med enhetschefen, att serviceförvaltningen i form av kommunteknik kontaktas för att om-händerta belamringen. Detta förekommer även om belamringen inte kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller som ett hinder för trafiken. Förfarandet är inte lämpligt och bör omedelbart ses över. Avsaknaden av dokumentation av dessa konfiskeringar är också en brist. Tekniska nämnden har i sitt yttrande uppgett att de har för avsikt att se över de avvikelser som förekommer mellan policyn för upplåtelser och Malmö stads allmänna villkor för begagnande av offentlig plats. Nya och utförligare rutiner ska tas fram. Enligt tekniska nämndens yttrande har några ytterligare anordningar inte olovligen tagits bort efter stadsrevisionens påpekande. Förvaltningen har också lyft frågan med polismyndigheten. Vid uppföljning i februari uppgav gatukontoret att arbete har påbörjats inom upplåtelseenheten för översyn framförallt av dokumentation i ärendesystemet Marcus och för att utveckla rutiner. Upplåtelseenheten konfiskerar inte längre en olovlig belamring om det inte kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller hinder för trafiken. 21

24 Tabell 4 Personalstatistik Nyckeltal Antal anställda omräknade till heltid inkl. timavlönade Källa: stadskontoret Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Kvinnor, andel i % 49, ,6 48,7 49,8 Personal med utländsk bakgr, andel i % 14,6 15,2 13,6 13,4 14,4 Total sjukfrånvaro i % 1,8 2,4 2,3 2,4 3,73 22