Malmö stad Revisionskontoret
|
|
- Erik Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö stad Revisionskontoret
2 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den sakkunniga revisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida
3 Sammanfattning 2 Årets granskning 5 Intern kontroll 6 Verksamheten 11 Ekonomi 14 Räkenskaper 16 Bilaga 1 - Bedömningskriterier 17 Bilaga 2 - Fördjupade granskningar 18 Bilaga 3 - Uppföljning tidigare granskningar 19 Bilaga 4 Nyckeltal 22 1
4 Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde under 2015 vara inte tillräcklig. Bedömningen ska dock delvis ses mot bakgrund av att nämnderna haft relativt kort tid att formulera och anpassa sina nämndsmål och tillhörande indikatorer till kommunfullmäktigemålen samt att denna arbetsstruktur är i ett uppbyggnadsskede. Bedömningen grundas på följande. I revisionsberättelsen för 2014 gav revisorskollegiet tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde en anmärkning grundad på flera förhållanden, bl.a. att direktupphandlingar inte hade dokumenterats enligt LOU. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstateras fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen bedöms vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats på nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Domarna avser dels upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, dels tjänstekoncession avseende hyrcykelsystem; se vidare sidan 12. Under 2015 har totalt 15 domar och beslut meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde, avseende tjänstekoncession för hyrcykelsystem. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. Det har inte varit en anvisning från stadskontoret att nämnderna ska upprätta målvärden till de indikatorer som är mätbara. Det vore dock lämpligt för nämnden att upprätta målvärden där det är möjligt, vilket nämnden uppger att den kommer att göra under För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. TN/Gatukontoret redovisar måluppfyllelse genom att ange grad av måluppfyllelse vid årets slut och genom en prognos för måluppfyllelse vid 2
5 mandatperiodens slut. Flera indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Tekniska nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. Kopplingen mellan riskanalysen och kontrollerna i interna kontrollplanen är delvis otydlig då det är svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen. Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys). Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på att av 9 nämndsmål bedöms 8 vara delvis uppnådda 2015, varav 7 bedöms vara delvis uppnådda vid mandatperiodens slut. Ett antal utvecklingsområden har konstaterats i årets granskningar. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,73 %. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att utfallet 2015 är ett mindre underskott på 900 tkr. Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna avseende gatukontoret bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Gatukontoret bör klargöra förutsättningarna för avsättningen för bidraget till Trafikverket för Malmöringen, bl.a. avseende vilka eventuella avtal m.m. som finns och vad som där framgår om bidragsbelopp och eventuell indexreglering. Avsättning ska enligt RKR rek 10.2 omprövas vid varje balansdag, och om det inte är troligt att bidraget eller del av det kommer att behövas ska avsättningen återföras (helt eller delvis). Gatukontoret uppger att utredning pågår kring vad som ska byggas och i samband med det kommer också översyn och diskussion att ske kring finansieringsfrågan (d.v.s. hur stor andel Malmö stad ska betala). Troligen kommer enligt gatukontoret nytt beslut att fattas och nytt avtal att skrivas, vilket i sin tur kommer att innebära förändringar i bokföringen. Gatukontoret bör delrapportera status och eventuellt ändrade förutsättningar i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Gatukontoret bör även klargöra vad som gäller beträffande belopp och eventuell indexuppräkning av det av Malmö förskotterade bidraget från Trafikverket för trafikplats Spillepengen. I avtalen står om uppräkning enligt vägin- 3
6 dex. Någon uppräkning har inte gjorts hittills. Bidraget uppgår i bokföringen till 96 mkr. Aktivering av huvuddelen av investeringen gjordes
7 Den årliga revisionen omfattar granskningar och bedömningar inom följande områden: Intern kontroll Verksamhet Ekonomi Räkenskaper Revisionen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen. Revisionsarbetet bedrivs enligt god revisionssed för yrkesrevisorer som den uttrycks i SKYREV:s vägledningar och rekommendationer. Granskningen utgår från en riskanalys och genomförs med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning av nämnden. Revisionskontorets bedömningskriterier redovisas i bilaga 1. I årsrapporten redovisas översiktligt resultatet av årets granskningar av nämnden. De fördjupade granskningar som genomförts under året redovisas närmare i bilaga 2. En uppföljning av i vilken mån nämnden har beaktat rekommendationer från tidigare års granskning redovisas översiktligt i rapporten och mer detaljerat i bilaga 3. För nämnden relevanta nyckeltal finns redovisade i bilaga 4. Nämndernas arbete med jämställdhetsintegrering beaktas i granskningen. De förtroendevalda revisorerna i styrgrupp TSM träffar tekniska nämndens presidium och förvaltningsledningar i samband med delårsrapport 2 och årsbokslut Sakkunnig revisor har varit Richard Magnusson vid revisionskontoret. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R2 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. Årsrapporten har faktakontrollerats av förvaltningen. Årsrapporten är ett utkast och inte en offentlig handling fram till dess att revisorskollegiet beslutar om revisionsberättelsen
8 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens interna kontroll är en integrerad del i verksamhetens styrning och uppföljning. Vidare bedöms om den interna kontrollen säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med beslutade mål, att lagar, förordningar och andra regler följs samt att en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering om verksamheten lämnas. Sammanfattningsvis bedöms tekniska nämndens interna kontroll inom gatukontorets verksamhetsområde under 2015 vara inte tillräcklig. Bedömningen ska dock delvis ses mot bakgrund av att nämnderna haft relativt kort tid att formulera och anpassa sina nämndsmål och tillhörande indikatorer till kommunfullmäktigemålen samt att denna arbetsstruktur är i ett uppbyggnadsskede. Bedömningen grundas på följande. I revisionsberättelsen för 2014 gav revisorskollegiet tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde en anmärkning grundad på flera förhållanden, bl.a. att direktupphandlingar inte hade dokumenterats enligt LOU. Även kommunfullmäktige beslutade att rikta anmärkning mot tekniska nämnden på samma grunder. Vid uppföljande granskning 2015 konstateras fortfarande brister i direktupphandlingarna. Den interna kontrollen bedöms vidare ha varit otillräcklig då information rörande en polisanmälan om trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra av två medarbetare för misstänkta oegentligheter dels lämnats efter en lång tidsutdräkt till tekniska nämndens presidium, dels behandlats på nämnden drygt 2 månader efter polisanmälan. Det finns en uppenbar risk att den pågående brottsutredningen kommer att visa ytterligare brister i den interna kontrollen. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Domarna avser dels upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, dels tjänstekoncession 1 avseende hyrcykelsystem; se vidare sidan 12. Under 2015 har totalt 15 domar och beslut meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde, avseende tjänstekoncession för hyrcykelsystem. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde inte upprättat och beslutat om några målvärden som skall uppnås vilket försvårar bedömning av nämndsmålens uppfyllnad. Det har inte varit en anvisning från stadskontoret att nämnderna ska upprätta målvärden till de indikatorer som är mätbara. Det 1 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. 6
9 vore dock lämpligt för nämnden att upprätta målvärden där det är möjligt, vilket nämnden uppger att den kommer att göra under För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. På ett av dessa målområden finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget. För det andra målområdet har nämnden sett över möjligheten att anta ett eget mål inför nämndsbudget 2016, men andra målområden har prioriterats till följd av befolkningstillväxt och asylsökande. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. TN/Gatukontoret redovisar måluppfyllelse genom att ange grad av måluppfyllelse vid årets slut och genom en prognos för måluppfyllelse vid mandatperiodens slut. Flera indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Tekniska nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. Kopplingen mellan riskanalysen och kontrollerna i interna kontrollplanen är delvis otydlig då det är svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen. Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys 2 ). Tekniska nämnden avseende gatukontorets verksamhetsområde fick i 2014 års revisionsberättelse en anmärkning, som baserades på tre förhållanden: LOU bedömdes inte följas, särskilt i direktupphandlingar. Tekniska nämnden visade brister i målstyrningen avseende gatukontoret genom att inte ha beslutat om nämndsmål. Tekniska nämnden begärde tilläggsanslag istället för att upprätta åtgärdsplan med besparingar alternativt intäktsökningar. Vid uppföljande granskning under 2015 av gatukontorets direktupphandlingar konstaterades att gatukontoret har påbörjat ett arbete med att använda en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten till LOU ska kontrolleras. Med grund i resultatet av stickprovsgranskningen är bedömningen att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga. Framför allt finns fortfarande en bristande dokumentation/ordning över dokumentationen avseende direktupphandlingar. Beträffande upphandling inför Malmö City Horse Show 2015 konstaterades att det finns brister i den ekonomiska uppföljningen av projektet. I underlagen finns inte tillräckliga motiv till varför kostnaderna ökar med över 100 procent på två år. Vidare konstaterades att gatukontoret inte upprättat något skriftligt avtal med leverantören som är undertecknat av båda parter. Gatukontoret har även tidigare använt samma leverantör. Den 9 december 2015 blev revisionskontoret vid möte med gatukontoret informerat om en polisanmälan om misstänkt trolöshet mot huvudman som gatukontoret låtit göra den 26 november, med komplettering en vecka senare, beträffande två medarbetare som de misstänkte ha gjort sig skyldiga till oegentligheter. Gatukontoret hade under hösten 2015 anlitat en konsult för att utreda de misstänkta oegentligheterna. Konsultrapporten var klar den 3 2 Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem. 7
10 december 2015, vilken ligger till grund för polisanmälan. Gatudirektören blev löpande informerad muntligt av konsulten om utredningen och innehållet i utredningsrapporten. Stadsrevisionen efterfrågade den slutliga rapporten av gatukontoret, vilket beviljades först den 4 februari Vid möte 5 februari 2016 mellan revisorskollegiets styrgrupp TSM och tekniska nämndens presidium 3, gatudirektören m.fl. uppgav både tekniska nämndens ordförande och 2:e vice ordförande att de inte känt till att utredningsrapporten färdigställts den 3 december Tekniska nämndens ordförande hade sedan november 2015 blivit muntligt informerad av tjänstemännen och informerade i sin tur 2:e vice ordförande. Inget ärende eller informationsärende rörande de misstänkta oegentligheterna har förekommit på tekniska nämndens sammanträden under hösten Nämnden informerades den 24 februari 2016 då nämnden även hade ett beslutsärende för att diskutera och godkänna åtgärder för utökad intern kontroll. Gatukontorets ledningsgrupp fattade beslut om utvecklad intern kontroll, med drygt tio åtgärder som rör upphandling och uppföljning av dessa. Bl.a. föreslås information och utbildning kring attestreglementet och att en tjänst som upphandlingscontroller inrättas på ekonomienheten. Controllern ska analysera och följa avtalstrohet, upphandlingar och entreprenader. En del i nämndens interna kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig styrning och kontroll av ekonomi och verksamhet. Nämnden har inom gatukontorets verksamhetsområde beslutat om en budget i balans. Utifrån nämndens budget för år 2015 är bedömningen att nämndens egna mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för den verksamhet som nämnden bedriver inom gatukontorets verksamhetsområde. För två av kommunfullmäktiges målområden saknas nämndsmål. För målområde 4 En öppen stad 4 - har tekniska nämnden arbetat med målområdet under nämndens mål- och budgetkonferens i januari 2016, men på grund av befolkningstillväxten och ökat antal asylsökande uppger den att andra målområden kan behöva prioriteras. Det bör finnas nämndsmål för detta målområde. För målområde 5 En stad för alla 5 - finns nämndsmål istället i fastighetskontorets budget (avser lägenhetsenhetens verksamhet). Målområde 5 avser enligt Malmö stads budget socialtjänstens insatser inom vård & omsorg. Presidierna för tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och servicenämnden liksom förvaltningarnas direktörer samlades i september 2015 för att diskutera gemensamma nämndsmål inför 2016, vilket resulterade i flera gemensamma mål i nämndsbudgetarna för :e vice ordförande var inte närvarande. 4 Kommunfullmäktigemålet: Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. 5 Kommunfullmäktigemål: Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. 8
11 Det saknas för de mätbara indikatorerna faktiska målvärden som ska uppnås. Det har inte varit ett krav från stadskontoret att nämnderna upprättar målvärden, men de bör upprättas inför Nämndens kontrollmiljö avseende styrdokument för verksamheten och ekonomin har granskats och bedömts. Granskningen visar att det inom gatukontorets verksamhetsområde finns styrdokument för att hantera förtroenderisker. Fördelningen av ansvar och befogenheter är tydligt angivet i nämndens delegationsordning. En del i nämndens interna kontroll är att identifiera och löpande analysera organisationens risker. Riskanalysen syftar till ändamålsenlig verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Nämndens riskhantering inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en delvis tillräcklig process för att hantera risker. Kopplingen mellan riskanalys och interna kontrollplanen är delvis otydlig (svårt att se vilka risker från riskanalysen som inkluderats; riskvärde anges inte i interna kontrollplanen). Kopplingen kommer att vara tydligare i Malmö stads nya system för intern kontroll (i Stratsys). Riskanalysen har involverat samtliga chefer och anställda samt har behandlats av tekniska nämnden. Granskningen av nämndens systematiska kontroller visar att dessa delvis utgör en tillräcklig intern kontroll. Kopplingen mellan riskanalys och intern kontrollplan är inte tillräckligt tydlig (se kommentarer ovan). Bedömningen är att nämndens kommunikation- och informationssystem inom gatukontorets verksamhetsområde delvis utgör en tillräcklig intern kontroll. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 finns ett kontrollmoment som avser mutor, jäv och andra intressekonflikter. I uppföljningen konstateras bland åtgärdsförslagen att det behövs rutiner för hur avvikelser ska rapporteras och korrigeras. Gatukontoret har under februari-mars 2016 kallat samtlig personal till obligatorisk information om bl.a. styrande dokument, lagstiftning och förhållningssätt med utgångspunkt i SKLs kursmaterial Korruption. Nämndens uppföljningsstruktur inom gatukontorets verksamhetsområde har granskats och bedömts. Nämnden bedöms ha en inte helt tillräcklig uppföljningsstruktur. Verksamheten följs delvis upp systematiskt upp löpande under året. Gatukontoret har inte registrerat några målvärden i Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem Stratsys, utan gjort en samlad bedömning för respektive nämndsmål etc. beträffande uppfyllelse (det saknas dock röd, gul, grön statusmarkering). Vissa indikatorer avser värden för 2014, vilket tydliggjorts i årsanalysen. Enligt gatukontoret är det delvis en kostnadsfråga att genomföra enkäter etc., varför de ansåg sig tvungna att använda den data som fanns tillgänglig. Nämnden bör se till att aktuella värden finns att tillgå, i den mån nämnden kan påverka detta. 9
12 Nämnden har under året systematiskt följt upp ekonomin inom gatukontorets verksamhetsområde i samband med utfallsprognoser, delårsrapporter samt årsanalys. Av nedanstående sammanställning framgår nämndens prognostiserade utfall och det faktiska utfallet för helåret. Tabell 1 Prognosjämförelse, mnkr Prognos UP1 Prognos DR1 Prognos DR2 Prognos UP2 Utfall 2015 Totala intäkter 333,0 389,9 371,46 359,76 372,72 Totala personalkostnader -144,5-155,3-148,27-148,34-149,71 Totala övriga kostnader -852,2-872,9-893,52-913,61-917,10 Kommunbidrag 824,2 824,1 852,10 874,57 874,57 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,22 0,24 0,31 Finansiella kostnader -160,6-185,8-181,99-181,67-181,68 Resultat 0,0 0,0 0,0-9,04-0,90 Källa: Raindance (Hämtas huvudsakligen fr Qlikview - ek analys prognos - resultaträkning). Det prognostiserade underskottet i UP2 (november) avser framförallt ankomstcentralen för asylsökande på Posthusplatsen som gatukontoret ansvarade för fr.o.m. 20 oktober
13 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt lagar och riktlinjer som gäller för nämnden. Sammantaget bedöms nämnden ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett inte helt ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundas på att av 9 nämndsmål bedöms 8 vara delvis uppnådda 2015, varav 7 bedöms vara delvis uppnådda vid mandatperiodens slut. Ett antal utvecklingsområden har konstaterats i årets granskningar 6. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat på en relativt oförändrad nivå den senaste femårsperioden. Sjukfrånvaron per var 3,73 %. Verksamheten inom gatukontorets verksamhetsområde bedöms ha bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden. Nämnden har följt upp samtliga av nämnden beslutade mål inom gatukontorets verksamhetsområde. Av totalt 9 nämndsmål bedöms 1 vara helt uppnått 2015, och 8 bedöms vara delvis uppnådda Vid mandatperiodens slut bedöms 2 vara helt uppnådda, och 7 bedöms vara delvis uppnådda. Av totalt 12 åtaganden har 1 grön status (fullföljt), 11 har gul status (delvis fullföljt), 0 har röd status (fullföljs inte). Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige beslutade mål. Enligt avisningar från stadskontoret 7 ska respektive nämnd/bolag göra en analys av hur nämndens/bolagets mål har bidragit till att uppnå kommunfullmäktigemålet; bedömning med färgmarkering ska ej göras på kommunfullmäktigemålet. Om analysen visar på svag måluppfyllelse ska nämnden/bolaget kortfattat beskriva vad som behöver göras för att förbättra måluppfyllelsen. Tekniska nämndens kommentarer under Kf-målen avser för gatukontorets verksamhet delvis en analys av hur nämndsmål och Kf-mål skulle kunna utvecklas (t.ex. fördelning på fler nämndsmål eller att mål behöver konkretiseras med målvärde). Nämndens mål inom gatukontorets verksamhetsområde bedöms delvis ha bidragit till möjligheten att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Nämnden har följt upp samtliga av kommunfullmäktige till nämnden riktade uppdrag. Uppdragen att tillsammans med bl.a. stadsbyggnadsnämnden göra en genomgripande översyn av kommunens samlade parkeringspolitik samt att utreda trafiken kring Rådmansvången har båda senarelagts då tydligare direktiv inväntas från den politiska nivån. Uppdrag och direktiv godkändes i tekniska nämnden i december 2015 och gatukontoret fick i uppdrag att i samråd med stadsbyggnadskontoret genomföra uppdragen och att återkomma till tekniska nämnden med förslag senast i augusti Se vidare sid I Malmö stads planerings-, uppföljnings- och rapporteringssystem Stratsys. 11
14 Under 2015 har totalt 15 domar och beslut 8 meddelats av förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Av dessa har en dom gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde. Domen avser avgörande i kammarrätten om att Malmö kommun ska lämna ut det vinnande anbudet i tjänstekoncessionen avseende hyrcykelsystem i sin helhet; se vidare nedan. Under 2016 har två domar som gått emot tekniska nämnden inom gatukontorets verksamhetsområde meddelats av förvaltningsrätten avseende upphandling respektive tjänstekoncession genomförda av gatukontoret Den ena domen, mål nr , avser upphandlingen Kommunal parkeringsövervakning, service och underhåll av biljettautomater samt flyttning av fordon i Malmö, i den del den avser kommunal parkeringsövervakning. Förvaltningsrätten finner det visat att Malmö stad i det aktuella upphandlingsförfarandet har brutit mot 1 kap. 9 LOU (om likvärdig och ickediskriminerande behandling samt öppenhet). Förvaltningsrätten skriver att upphandlingen bör rättas genom att en förnyad anbudsutvärdering genomförs, i vilken anbudet från 4U Security Services AB inte ska beaktas. Den andra domen, mål nr , avser tjänstekoncession 9 avseende hyrcykelsystem. Förvaltningsrätten finner att kombinationen av avtalstiden, omfattningen av hyrcykelsystemet och att avtalet utgör en tjänstekoncession medför att tilldelningsbeslutet borde ha fattats av tekniska nämndens delegation 1 inte av gatudirektören, som skrivit under tilldelningsbeslutet. Förvaltningsrätten upphäver därför gatudirektörens tilldelningsbeslut. Gatukontoret uppger att tekniska nämndens delegation 1 istället den 11 mars 2016 kommer att fatta beslut om tilldelning, eftersom det rör sig om en fråga av principiell karaktär. Fördjupad granskning av Malmö stads arbete med Cykelprogram för Malmö stad har genomförts. Granskningen visade att Malmö stads cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades; se sid 18. Fördjupad granskning av Malmö stads arbete med klimatsäkring har genomförts. Granskningen visade att arbetet genomförs på ett delvis ändamålsenligt sätt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades; se sid 18. Fördjupad granskning av direktupphandlingar har genomförts. Bedömningen är att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga; se sid 18. Andelen anställda med utländsk bakgrund har legat relativt oförändrad den senaste femårsperioden. Gatukontoret uppger att detta område kommer att prioriteras i form av aktiva åtgärder under hösten 2015 och under Under hösten 2015 utbildades chefer under en heldag på temat mångfald, bl.a. 8 Exklusive överprövningar av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och lokala trafikföreskrifter. 9 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. 12
15 ska konkreta exempel tas fram på hur de utifrån sina ansvarsområden kan bidra till en högre måluppfyllelse på detta område. Under 2016 avser gatukontoret att normkritiskt granska rekryteringar vad gäller avidentifierade ansökningar och utformning av annonstexterna. Gatukontorets chefer ska gå utbildning i diskrimineringslagen. 13
16 Under denna rubrik görs bedömning av nämndens ekonomiska resultat utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämnden bedöms ha bedrivit verksamheten avseende gatukontoret på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på att utfallet 2015 är ett mindre underskott på 900 tkr. Följande avvikelser i förhållande till budget redovisas för nämnden 2015: Tabell 2 Resultaträkning, mnkr Budget helår 2015 Utfall 2015 Avvikelse Intäkter 333,04 372,72 39,68 Totala intäkter 333,04 372,72 39,68 Personalkostnader -144,54-149,71-5,06 Övriga kostnader -663,67-689,26-18,46 Avskrivningar -205,81-227,85-14,52 Totala kostnader , ,81-38,05 Nettokostnad -680,98-694,10 1,63 Kommunbidrag 852,00 874,57 0,00 Övriga finansiella intäkter 0,05 0,31 0,26 Övriga finansiella kostnader -171,07-181,68-2,79 Resultat efter KB & fin poster 0,00 693,20-2,53 Resultat 0,00-0,90-0,90 Källa: Raindance Ovanstående tabell hämtas från QlikView, Flik RR/BR, Arbetsyta Resultaträkning och Mkr. Följande avvikelse i förhållande till budget redovisas för nämnden 2015 avseende investeringar: Tabell 3 Investeringar 2015 TN/GK, mnkr Normal investering -54,9-46,9-8,1 Utbyggnadsinvestering -460,2-349,9-110,3 Kaj/bro/gatuinvestering -46,4-56,7 10,3 Total -561,5-453,4-108,0 Inbetalningar ,5 40,5 Källa: Årsanalys 2015, tekniska nämnden gatukontoret Kommentar till investeringarna (utdrag ur gatukontorets årsanalys 2015): Avvikelsen beror dels på att kommande intäkter på Spillepengens trafikplats 14
17 har bokats upp och möter nu kostnaderna. Andra stora projekt som flyttats i tiden är Varvsparken etapp 4, industrigatan etapp 1, Folkets park, brottets bana samt cykelbanan på Tessins väg. Kostnader för Malmöringen fanns med i beviljad ram för gatukontoret. Enligt avtal, undertecknat 2011, ska Gatukontoret finansiera två stationer åt Trafikverket totalt 65 mkr. Avtalet säger även att gatukontoret ska ta kostnaden för detta samma år som avtal skrivits. Justering för detta har gjorts under året och kommer inte att påverka gatukontorets ram åren framöver undantaget eventuella indexuppräkningar samt gatukontorets egen del av investeringen. Gatukontoret belastas dock med driftskonsekvenser om 2,6 mkr per år. Nedskrivningar för 2015 uppgår till ca 19 mkr, huvudsakligen rörande investeringar som inte kommer att genomföras under överskådlig framtid. Alternativt förskjuts de så långt fram att nedlagda kostnader inte har ett värde vid ett eventuellt genomförande. 15
18 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens räkenskaper är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Balans- och resultaträkning ska ge en rättvisande bild av nämndens resultat och förmögenhetsställning. Nämndens balans- och resultaträkning har granskats och bedömts. Räkenskaperna avseende gatukontoret bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Malmö kommunfullmäktige beslutade att godkänna medfinansiering till ombyggnad av station Östervärn och nybyggnad av station Rosengård på den s.k. Malmöringen genom bidrag till Trafikverket med 16 mkr resp. 49 mkr, vilket 2015 bokförts som en avsättning i gatukontorets balansräkning. Enligt RKR 6.2 ska sådant bidrag upplösas under högst 25 år det år bidraget beslutas. Då kommunfullmäktige beslutade om det 2011 skulle det ha upplösts med (16 mkr + 49 mkr)/25 * 4 år = 10,4 mkr som kostnad i resultaträkningen fördelat på de fyra åren. Eftersom det inte gjordes har motsvarande belopp i 2015 års bokföring upplösts direkt mot eget kapital, d.v.s. upplösningen har inte påverkat resultatet. För 2015 har upplösningen på 2,6 mkr bokförts korrekt mot konto Upplösning aktiverat statligt bidrag infrastruktur, d.v.s. upplösningen för 2015 har påverkat resultatet som en kostnad. Gatukontoret bör klargöra förutsättningarna för avsättningen för bidraget till Trafikverket för Malmöringen, bl.a. avseende vilka eventuella avtal m.m. som finns och vad som där framgår om bidragsbelopp och eventuell indexreglering. Avsättning ska enligt RKR rek 10.2 omprövas vid varje balansdag, och om det inte är troligt att bidraget eller del av det kommer att behövas ska avsättningen återföras (helt eller delvis). Gatukontoret uppger att utredning pågår kring vad som ska byggas och i samband med det kommer också översyn och diskussion att ske kring finansieringsfrågan (d.v.s. hur stor andel Malmö stad ska betala). Troligen kommer enligt gatukontoret nytt beslut att fattas och nytt avtal att skrivas, vilket i sin tur kommer att innebära förändringar i bokföringen. Gatukontoret bör delrapportera status och eventuellt ändrade förutsättningar i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Gatukontoret bör även klargöra vad som gäller beträffande belopp och eventuell indexuppräkning av det av Malmö förskotterade bidraget från Trafikverket för trafikplats Spillepengen. I avtalen står om uppräkning enligt vägindex. Någon uppräkning har inte gjorts hittills. Bidraget uppgår i bokföringen till 96 mkr. Aktivering av huvuddelen av investeringen gjordes
19 I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. För revisorernas granskning av verksamhet, ekonomi, intern kontroll samt räkenskaper används följande bedömningar och bedömningskriterier: Ändamålsenlig verksamhet Tillfredsställande ekonomi Rättvisande räkenskaper Tillräcklig intern kontroll Nämndens verksamhet har bedrivits i enlighet med nämndens reglemente, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål, samt aktuella lagar och riktlinjer. Nämndens verksamhet har bedrivits inom de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämndens bokslut är rättvisande och upprättade i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Nämndens mål, uppdrag och ekonomiska ramar överensstämmer med fullmäktiges beslut. Nämnden har fastställt mätbara och uppföljningsbara mål i enlighet med fullmäktiges beslut. I enlighet med reglementet för intern kontroll samt tillhörande tilllämpningsanvisningar har nämnden: säkerställt att verksamheten styrs i enlighet med beslutade mål, lagar, förordningar och andra regler samt har en tillförlitlig finansiell rapportering kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt säkerställer att fattade beslut verkställs och följs upp. som grund för den årliga planeringen, prioriteringen och uppföljningen av det interna kontrollarbetet genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. löpande följt upp det interna kontrollsystemet och antagit en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. löpande erhållit rapportering av resultatet från uppföljningen samt vid upptäckta brister föreslagit åtgärder. Om granskningen utifrån bedömningskriterierna påvisar väsentliga avvikelser bedöms ovanstående områden som inte helt, alternativt inte, ändamålsenlig/ tillfredsställande/ rättvisande/tillräcklig. 17
20 Cykelstaden Malmö Revisionskontoret har på uppdrag av revisorskollegiet under perioden maj-juni 2015 granskat Malmö stads arbete med Cykelprogram för Malmö stad. Granskningen avser bl.a. åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas, kostnader, avstämningar av cykelprogrammet, Malmö stads anseende som cykelstad internationellt, nationellt och bland malmöborna samt åtgärder för att göra cykeltrafiken säker. Granskningen har avgränsats till tekniska nämnden. Slutsatsen är att Malmö stads cykelprogram genomförs på ett övervägande ändamålsenligt sätt. Målet om andelen cykelresor visar hittills inte önskad utveckling, med en uppmätt andel uppgående till 22 % under 2013 jämfört med målvärdet 25 % för samma år. Enligt cykelprogrammet är målet 30 % 2018, medan den kommande trafik- och mobilitetsplanen (TROMP) anger samma målandel, fast för Tekniska nämnden bör tydliggöra vilket slutår som ska gälla. Mot bakgrund av den minskade investeringsramen och tekniska nämndens beslut under 2015 om väsentliga omprioriteringar de kommande åren av medel för investeringar, bl.a. i cykelbanor, är det av vikt att tekniska nämnden vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av detta för cykelprogrammets mål. Det årliga cykelbokslutet bör redovisas för tekniska nämnden och utvecklas, t.ex. så att det redogör för i vilken grad cykelprogrammets leveransmål (åtgärderna) uppnåtts, för nedlagda utgifter i förhållande till beräknade utgifter för att slutföra cykelprogrammet, för anlagda cykelbanor i utbyggnadsområden och för kostnader för drift/underhåll. Av tekniska nämndens yttrande framgår bl.a. att behovet av en fortsatt utbyggnad av trygghetsfrämjande separerad cykelinfrastruktur längs kommunens huvudgatunät kvarstår, varför gatukontoret föreslår att enklare och tillfällig infrastruktur anläggs i väntan på en permanent lösning. Från och med bokslutet för 2015 kommer cykelboksluten att behandlas av tekniska nämnden och i större utsträckning redogöra för aktuell status på genomförandet av programmets utpekade åtgärder och måluppfyllelse. Klimatsäkrat Malmö - kraftigt skyfall med risk för översvämning Malmö drabbades under 2014 av kraftigt skyfall med stora skador som följd. Staden ska ha ett tillräckligt bra system för att ta hand om vatten. Granskningen inriktas på stadens förebyggande arbete, dess beredskap och strategier vid stora nederbördsmängder, skyddet för stadens och medborgarnas egendom, efterföljsamhet av lagar, rekommendationer, handlingsplaner samt miljöprogram. Granskningen berör tekniska nämnden, kommunstyrelsen och miljönämnden. Bedömningen är att arbetet delvis är ändamålsenligt. Ett antal utvecklingsområden konstaterades, bl.a. att det vid akuta insatser finns ett behov av en tydligare ansvars- och rollfördelning och att arbetet med planer, framförallt en skyfallsplan, påskyndas. Av tekniska nämndens yttrande, som är gemensamt med miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden, framgår bl.a. att arbetet med en kommunövergripande skyfallsplan är omfattande och kommer som följd att kräva tid. En beskrivning av finansieringsmöjligheter av klimatsäkringsarbete kommer att ingå i skyfallsplanens strategidel. I det proaktiva arbetet för att sprida medvetenhet, kunskap och vilja att genomföra förebyggande insatser och åtgärder hos stadens alla berörda eftersträvas mer engagemang. 18
21 Upphandlingar Malmö stad genomför upphandlingar till betydande ekonomiskt värde. Det är av vikt att kompetensen är god avseende upphandlingarna, att LOU och stadens anvisningar följs, att avtal upprättas som är ändamålsenliga för staden och att gjorda upphandlingar följs upp. Denna granskning inriktas bland annat på stadens kompetens avseende upphandlingar och avtal, om upphandlingar genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning och stadens anvisningar, om ramavtal följs, om kvalitetssäkring utförs och övergripande om den interna kontrollen avseende upphandlingar är tillräcklig, bland annat om kalkyler för större projekt följs upp och stäms av. Granskningen berör samtliga nämnder och kommunstyrelsen. Slutsatsen är att gatukontoret har påbörjat ett arbete med att använda en direktupphandlingsmodul i Visma Tendsign. I gatukontorets interna kontrollplan 2015 identifieras direktupphandlingar som ett väsentligt riskområde där följsamheten till LOU ska kontrolleras. Utifrån resultatet av stickprovsgranskningen är bedömningen att gatukontorets direktupphandlingar inte fullt ut är ändamålsenliga. Framför allt finns en bristande dokumentation/ordning över dokumentationen avseende direktupphandlingar. Av tekniska nämndens yttrande framgår bl.a. att den nya IT-baserade direktupphandlingsmodulen, för vilken utbildning vid gatukontoret påbörjades i september 2015, gör det möjligt att säkerställa att avtal i anledning av direktupphandlingar kan dokumenteras i den ordning lag, policy och specifika riktlinjer anger. Beträffande bristande dokumentation i genomförda stickprov påpekar tekniska nämnden att dessa upphandlingar utförts före införandet av direktupphandlingsmodulen. Tekniska nämnden delar väsentligen bedömningarna i granskningsrapporten beträffande bristande dokumentation och bristande avtalstrohet vid inköp av kontorsmateriel. Tekniska nämnden delar inte slutsatsen att upphandling av tält för julfirande inom ramen för Liveside var en otillåten direktupphandling. Vidare redogör tekniska nämnden för genomförda respektive föreslagna åtgärder för att stärka den interna kontrollen gällande uppföljning, kvalitetssäkring och ekonomiska kalkyler för upphandlingar och projektstyrning. I denna bilaga beskrivs tekniska nämndens hantering av synpunkter i tidigare granskningar. Malmöfestivalen (2014) Syftet var att granska om direktupphandlingar skett enligt gällande regelverk, om redovisningen är korrekt och den ekonomiska uppföljningen är tillfredsställande. Malmöfestivalen hade 2014 en budget på tkr. Under våren 2014 justerades totalkostnaden för festivalen med ytterligare tkr (från tkr till tkr) efter att gatudirektören tilldelat och godkänt en utökning av verksamheten med anledning av att festivalen i år firade 30-års jubileum. Malmöfestivalen 2014 blev ca -4,8 mkr dyrare än budgeterat (-1,8 mkr om man tar hän-syn till den av gatudirektören tilldelade och godkända utökningen av verksamheten). Avvikelsen beror framförallt på att kostnaderna för logistik blev betydligt dyrare än budgeterat och att budgeterade intäkter från kommunstyrelsen inte erhölls. 19
22 De negativa avvikelserna mot budget som såväl Malmöfestivalen som arrangemangsenheten som helhet uppvisat under senare år har inte kommenterats i årsredovisningen eller på annat sätt tagits upp i tekniska nämnden. Det negativa resultatet har dock kommenterats i årets årsredovisning. På grund av vad som framkom i granskningen bedömdes gatukontorets hantering av direktupphandlingar i samband med Malmöfestivalen inte följa LOU i två fall. Vidare bedömdes att gatukontorets hantering i flertalet av de granskade direktupphandlingarna i samband med Malmöfestivalen inte genomfördes i enlighet med Malmö stads upphandlingspolicy och fastställda riktlinjer. Gatukontoret hade avseende 16 upphandlingar inte kunnat visa att prisförfrågningar och därmed konkurrensutsättning alternativt marknadsundersökningar som styrker att endast en leverantör finns på marknaden hade skett i enlighet med Malmö stads riktlinjer. Gatukontoret hade avseende 17 upphandlingar inte dokumenterat skälen till val av leverantör. I yttrandet från tekniska nämnden framförs att gatukontoret framöver kommer utöka sifferkommentarerna i årsanalysen samt att en inköpt direktupphandlingsmodul kommer att innebära ett stöd och en förenkling av det administrativa arbetet vid direktupphandling framöver. Då det inte finns något specifikt formkrav på dokumentationen var det tekniska nämndens uppfattning att den dokumentation som redovisats torde vara tillräcklig. Detta gäller även för det fall dokumentationen framställts efter fråga från stadsrevisionen. Tekniska nämnden delade heller inte stadsrevisionens uppfattning att inköp av fyrverkeritjänster inte uppfyllde lagens krav. Granskningen har följts upp Se granskningen Upphandlingar i Bilaga 2 - Fördjupade granskningar på sidan 18. Jämställdhetsintegrering i Malmö stads offentliga miljöer (2014) Revisionskontoret granskade hur tekniska nämnden/gatukontoret och stadsbyggnadsnämnden arbetar för att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i den externa verksamheten, d.v.s. den som riktas till malmöborna. Utgångspunkten är den utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som Malmö kommunfullmäktige antog i september Slutsatsen är att både gatukontoret och stadsbyggnadskontoret i princip uppfyller de s.k. effektmål som framgår av utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, men att ett antal utvecklingsområden finns, bl.a. när det gäller tillgång till tillförlitlig könsuppdelad statistik, nödvändiga kunskaper och metoder för att genomföra jämställdhetsanalyser samt åtgärder som följd av genomförda jämställdhetsanalyser. Av tekniska nämndens yttrande framgår att de instämmer i granskningens slutsatser. Tekniska nämnden uppger bl.a. att den avser att följa revisorskollegiets rekommendationer. Dessa åtgärder hade vid revisionskontorets uppföljning vidtagits: gatukontorets medarbetare har inbjudits till av stadskontoret anordnade utbildningstillfällen. En checklista har införts i objektsgodkännandemallen som stäms av med kontaktpersonen för jämställdhetsintegrering. Gatukontorets ledning beslutat om vilka målsättningar jämställdhetsanalysen bedöms utifrån. En plan för framtagande av ny jämställdhetsanalys har antagits av 20
23 förvaltningsledningen med stark koppling till de berörda verksamheternas utvecklingsplaner och förvaltningen räknar med konkreta effekter under Upplåtelse av offentlig plats (2014) Syftet med granskningen har varit att ta ställning till om gatukontoret i sitt arbete följer policyn för upplåtelser av offentlig plats. Granskningen har visat att gatukontoret kan utveckla sin dokumentation och sina rutiner vad gäller upplåtelser av offentlig plats. Vissa mindre avvikelser mellan formuleringar i policyn, den lokala ordningsstadgan och remissyttranden kunde konstateras i granskningen. Det förekommer att offentlig plats används helt utan tillstånd. Då har kommunen rätt att agera om belamringen kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller om belamringen återfinns i vägbana och stör trafiken. I andra fall är det Polismyndigheten som ska upprätthålla Ordningslagen. Upplåtelseenheten uppger att Polismyndigheten saknar resurser för att hantera den här typen av brott mot Ordningslagen. Om ingen åtgärd från Polismyndigheten sker förekommer det istället, efter muntlig överenskommelse med enhetschefen, att serviceförvaltningen i form av kommunteknik kontaktas för att om-händerta belamringen. Detta förekommer även om belamringen inte kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller som ett hinder för trafiken. Förfarandet är inte lämpligt och bör omedelbart ses över. Avsaknaden av dokumentation av dessa konfiskeringar är också en brist. Tekniska nämnden har i sitt yttrande uppgett att de har för avsikt att se över de avvikelser som förekommer mellan policyn för upplåtelser och Malmö stads allmänna villkor för begagnande av offentlig plats. Nya och utförligare rutiner ska tas fram. Enligt tekniska nämndens yttrande har några ytterligare anordningar inte olovligen tagits bort efter stadsrevisionens påpekande. Förvaltningen har också lyft frågan med polismyndigheten. Vid uppföljning i februari uppgav gatukontoret att arbete har påbörjats inom upplåtelseenheten för översyn framförallt av dokumentation i ärendesystemet Marcus och för att utveckla rutiner. Upplåtelseenheten konfiskerar inte längre en olovlig belamring om det inte kan anses som skräp, övergivet gods, hittegods eller hinder för trafiken. 21
24 Tabell 4 Personalstatistik Nyckeltal Antal anställda omräknade till heltid inkl. timavlönade Källa: stadskontoret Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall Kvinnor, andel i % 49, ,6 48,7 49,8 Personal med utländsk bakgr, andel i % 14,6 15,2 13,6 13,4 14,4 Total sjukfrånvaro i % 1,8 2,4 2,3 2,4 3,73 22
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders
Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Årsrapport 2014 Kulturnämnden avseende stadsarkivet
Årsrapport 2014 Kulturnämnden avseende stadsarkivet Rapport från Stadsrevisionen Nr 23, 2015 Dnr 3.1.2-65/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders
Årsrapport 2013 Kyrkogårdsnämnden
Årsrapport 2013 Kyrkogårdsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 24, 2014 Dnr 3.1.2-60/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Granskningspromemoria. S:t Erik Markutveckling AB
Granskningspromemoria 2017 S:t Erik Markutveckling AB Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 17, 2018 Dnr: 3.1-2-18/2018 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Yttrande över revisorernas årsrapport 2018 avseende KuN/kulturförvaltningen
Kulturförvaltningen Administrativa staben Sida 1 (8) 2019-04-03 Handläggare Magnus Hjort Telefon: 08-508 31 986 Till Kulturnämnden 2019-06-18 Yttrande över revisorernas årsrapport 2018 avseende KuN/kulturförvaltningen
ÅRSREDOGÖRELSE Revisorskollegiet Malmö stad Stadsrevisionen
Malmö stad Stadsrevisionen ÅRSREDOGÖRELSE 2015 Revisorskollegiet 2016-04-07 Årsredogörelse 2015 KOLL 160407(601615)_TMP Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp):
Årsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV
Årsrapport NU-sjukvården 2017 Diarienummer REV 2017 00067 Behandlad av revisorskollegiet den 14 mars 2018 Årsrapport NU-sjukvården, 2018-02-23 2 (6) Innehåll Årets granskning... 3 Styrelsens ansvar...
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor
Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av årsredovisning
Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
REGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Årsrapport 2016 Kyrkogårdsnämnden
Kyrkogårdsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 24, 2017 Dnr 3.1.2-48/2017 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser.
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders
Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag
Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag Revisionens uppdrag Det kommunala ansvarssystemet En väl fungerande revision och ett tydligt ansvarsutkrävande är viktiga delar i den kommunala
Delårsrapport
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2
Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
I policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske.
KOMMUNKONTORET 2004-01-20 1 Sundbybergs stads policy för intern kontroll Inledning Denna policy avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje nämnd ska utforma och utföra den egna kontrollen
Granskning av delårsrapport 2016
www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskningspromemoria. Stockholms Stadsteater AB
Granskningspromemoria 2018 Stockholms Stadsteater AB Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 11, 2019 Dnr: 3.1.4-11/2019 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen
Granskning av delårsrapport 2015-08-31 Rapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.2-205/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Svar på revisionskontorets årsrapport 2017
Norrmalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (5) 2018-05-17 Handläggare Maria Härenstam Telefon: 08-508 09 020 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-06-14 Svar på revisionskontorets årsrapport
Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad
Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad Antagen 2019-04-24 Revisionsplan 2019 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per
Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per 2018-08-31 Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en
REGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Reglemente för intern kontroll Fastställd Fullmäktige 2012-02-13 13 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2011/301 003 Dokument Winess, KS Reglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.
Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor
Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Reglemente för intern kontroll
2019-01-18 1 (5) Reglemente för intern kontroll 2019-2022 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern
Handling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016
Handling 2017 nr 92 Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016 Till Göteborgs kommunfullmäktige Stadsrevisionen har till Göteborgs kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut
Riktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Projekt med extern finansiering styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Stockholm Globe Arena Fastigheter AB
Granskningspromemoria 2013 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 12, 2014 Dnr 3.1.2-13/2014 2014-02-06 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Tertial Revisorskollegiet
Tertial 2 Revisorskollegiet Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag... 3 3 Intern kontroll... 3 3.1 Kontrollmoment som följs upp under första halvåret...
Årsrapport 2014 Idrottsnämnden
Årsrapport 2014 Idrottsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 21, 2015 Dnr 3.1.2-63/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av Intern kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun
Sollefteå kommun Anneth Nyqvist Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt 2015 1 3.2.1
Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Revisionens roll. Revisionens uppgift
1 Reglemente för Malmö Stadsrevision ant av kf 17 18/12 1991, 304, bih 208. Ändr 25/5 2000, 99, bih 50, 1/11 2002, 200, bih 99, 15/5 2003, 105, bih 54, 1/11 2006, 230, bih 145, 29/11 2006, 247, bih 148,
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer
Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen
Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Rapport från Stadsrevisionen Nr 22, 2014 Dnr 3.1.2-58/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet
Årsrapport 2017 Kulturnämnden avseende stadsarkivet
Årsrapport 2017 Kulturnämnden avseende stadsarkivet Rapport från Stadsrevisionen Nr 23, 2018 Dnr: 3.1.2-41/2018 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet
Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun
Revisionsrapport Intern kontroll i kommunen och dess företag Anita Agefjäll December/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 19/2016 April 2017 Richard Norberg, revisionskontoret Diarienummer: REV 29:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms
Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016
Granskning av kostnämnden i Lycksele år 2016 Rapport Gr 5/2016 Mars 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2-2016 Diarienummer: 245167 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. MÅLUPPFYLLELSE...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun
Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3
Malmö stad Revisionskontoret
Malmö stad Revisionskontoret Telefon (exp): 040-34 19 55 Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Reglemente för intern kontroll
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2015:6-042 Reglemente för intern kontroll Antagen av kommunfullmäktige 2015-08-27 102 1 Reglemente för intern kontroll Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2015
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2015 Rapport nr 05/2015 Oktober 2015 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...
Svenljunga kommun Januari 2019
www.pwc.se Fredrik Carlsson Certifierad Kommunal revisor Emma Ekstén Isabelle Panasco Grundläggande granskning 2018 Svenljunga kommun Januari Uppdrag Bakgrund Av kommunallagen och god revisionssed följer
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014
43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som
Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013
Granskning av nämnden för funktionshinder och habilitering år 2013 Rapport nr 30/2013 Mars 2014 Eva Moe & Monika Norlin, Revisorer, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattning... 3 1.1 Måluppfyllelse...
Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Granskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Reglemente. Reglemente för kommunrevisionen KS-221/2010. Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2011.
Reglemente 2010-12-20 Reglemente för kommunrevisionen KS-221/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2011. Reglementet ersätter det reglemente som beslutades av kommunfullmäktige den 16
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Reglemente för internkontroll
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll
LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll
LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden
Årsrapport 2014 Kyrkogårdsnämnden Rapport från Stadsrevisionen Nr 24, 2015 Dnr 3.1.2-66/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning