Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Relevanta dokument
Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Övervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

KAD-bara när det behövs

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

Kateterjournalen - Dokumentation i Melior

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård

Normalt är urinen steril

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

VRI Vårdrelaterade infektioner

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Kad bara när det behövs!

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

Riktlinje för god inkontinensvård

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Blås- och tarmdysfunktion

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Utvecklingskraft 2011

VRI Vårdrelaterade infektioner

Kateterisering av urinblåsan (man)

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Kvarvarande urinkateter. Patientinformation

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Lycksele lasarett

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik Skellefteå

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Kvinnokliniken NUS

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Urinvägsinfektioner hos vuxna

MANUS KAD bara när det behövs

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. Solutions with you in mind

Vad är Svenska HALT. En årlig mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

ESBL. Information till patienter och närstående

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4

Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)

Studiecirkel Säker vård alla gånger

4 Intermittent självkateterisering

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Alternativ till kateterbehandling

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Manual Utskrivningsinformation i Melior

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018.

BCG-medac Behandling med BCG-medac

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

Livet är bättre när du har kontroll. Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre

Urinblåsan Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv. Lagra / Tömma ml 4-5tim 3-4min

Meningen med avvikelser?

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Infektionsverktyget praktisk tillämpning

MRSA. Information till patienter och närstående

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

VRE - hygienrekommendationer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Rätt klädd på jobbet

Handhygienens betydelse

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Handhygienens betydelse

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Trombolys av artärocklusion, SÄS

Transkript:

Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet

Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner och skador som de förvärvat i vården. Men hur ska man skydda patienter från vårdrelaterade urinvägsinfektioner och övertänjda blåsor? En arbetsgrupp har tagit fram diverse verktyg för olika situationer.

Det finns ett styrdokument som heter Blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Styrdokumentet gäller vuxna patienter över 18 år. Gäller på alla enheter förutom förlossning, BB, anestesi, operation, dagkirurgi, IVA-Postop. De tre huvudsyftena med styrdokumentet är att: Text som bild:

Riskbedömning för urinretention delas in i allmän och specifik risk. (Urinretention är oförmåga till eller ofullständig tömning av urinblåsan med kvarstående residualurin >400 ml.) Allmän risk föreligger om patienten har en bakomliggande sjukdom som kan orsaka urinretention, ex. känd prostataförstoring eller prostatacancer. Text som bild:

Åtgärd vid allmän risk för urinretention: En kontroll med blåsscanning ska utföras så snart som möjligt efter ankomst till sjukhus (inom en timme). Om uppmätt residualurin <200 ml behöver inga ytterligare kontroller genomföras. Om uppmätt residualurin >200 ml, har patienten en specifik risk för urinretention

Specifik risk föreligger om patienten har residualurin >200 ml, sjukdomar i urinvägarna eller andra allvarliga tillstånd som Text som bild: Åtgärd vid specifik risk för urinretention: Blåsscanning ska utföras så snart som möjligt efter ankomst (inom en timme) och därefter med tidsintervaller enligt tabell. Vid stora mängder parenteral vätska, diuretika och opioder utförs blåsscanning varannan timme eller överväg KAD.

KAD kan ändå behövas ibland Vid kontroll av timdiures. Vid urinretention med residualurin 400-800 ml, då det inte är lämpligt eller möjligt med blåstappning. Orsak ska då anges i journalen. Residualurin >800 ml. Behandlas med öppen KAD. Undantag kan vara ung patient med residualurin > 800 ml som i stället kan blåstappas. Det är då viktigt att kontrollera med blåsscanning att patienten inte får urinretention efter blåstappningen. Vid intensivvård. Svårt sjuka patienter i livets slutskede. Utför alltid en individuell bedömning av behovet! Det finns alltid undantag.

Behandlingstiden med KAD bör vara så kort som möjligt. Ställningstagande till KAD bör ske dagligen av läkare. Behandling vid upprepad eller långvarig urinretention är i första hand ren intermittent kateterisering (RIK). Remiss skickas då till urologen. Överväg suprapubisk KAD vid kronisk KAD-behandling.

Efter KAD-avveckling: Utför blåsscanning efter första miktionstillfället alternativt max 4 timmar efter KAD avveckling. Kontroller kan avslutas om residualurin är <200 ml två mätningar efter varandra.

För att underlätta för vårdpersonal så har ett åtgärdskort framtagits. Det är en kortfattad version av styrdokumentet som beskriver risker för urinretention, när blåsscanning ska utföras och åtgärdsförslag. Tanken är att man ska slippa slå upp styrdokumentet varje gång man har blåsscannat. Det ska hängas upp i anslutning till blåsscanningapparaten. Det går att göra hål i det om man vill hänga det i ett snöre. Det går att rengöra och desinfektera. Lägg det inte fuktigt mot en yta, då ramlar texten av och fastnar på ytan.

Åtgärdskortet ser ut så här. På framsidan står allmän risk för urinretention beskrivet och på baksidan står specifik risk för urinretention beskrivet. Kontakta Vårdhygien, telefon 32084, om ni har behov av åtgärdskort.

Meliormallar. Två befintliga mallar har justerats och en ny mall har skapats. Mall för riskbedömning av urinretention Mall för blåsscanning KAD mall Tanken är att mallarna ska: - förhindra dubbeldokumentation och ge rätt tidsföljd - identifiera patienter med riskfaktorer för urinretention och sätta in rätt åtgärder i tid

Lathundarna ligger på Fokus under A-Ö. Ger en kortfattad instruktion om hur Meliormallarna fungerar. Du når Lathundarna genom att klicka på M som i: 1. Melior och Medspeach. 2. Manualer och riktlinjer Melior. 3. Melior Allmänt inklusive Grundjournal

Patienter får mycket muntlig information i samband med att de går hem med en kateter. För att underlätta finns en broschyr på svenska att beställa på marknadsplatsen: VGR 5329. På insidan av boköppningen ska personal skriva ner information. Alla patienter som får en urinkateter ska få med sig ett kateter-kit hem. Personal plockar själva ihop materialet. Om patienten inte får ett kit står den helt utan material i fem till sju dagar. Ett kateter-kit innehåller: Text som bild:

Text som bild För att underlätta för nästa vårdgivare har vi lagt en länk till ordination för behandling vid kvarvarande kateter i styrdokumentet.

Nyheter: Inköp av blåsscanningapparat prioriteras på SkaS just nu. Broschyren har blivit översatt till olika språk. Översättningarna ligger på Fokus under A- Ö/Översättningar. Ligger även på Vårdhygiens hemsida, i Verktygslådan för SkaS, under övrigt, patientsäkerhetsuppdrag. Tips om användbara sidor:

Vårdhandboken ger en god och tydlig information. Ex. om katetrar och övrigt material, principer vid kateterisering, blåstappning, komplikationer vid KAD behandling Där finns film att visa och en test att genomföra. Centrum för läkemedelsnära produkter/inkontinens informerar om diverse olika produkter.

Nikola erbjuder information och olika verktyg i form av filmer, checklistor, fördjupning i olika ämnen Text som bild:

Text som bild: Text som bild

Till manusanvändare: Vid behov av kontakt med arbetsgruppen, ring Vårdhygien tfn 0500-43 20 84 så förmedlas kontakt till rätt person. - Tack för att Du sprider informationen vidare!