KONCESSIONER FÖR LEDNINGSÅTGÄRDER FÖR BEFINTLIGA 220- OCH 400 kv-ledningar GRUNDFORS

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DECEMBER 2017 BILAGA 1 KONCESSIONER FÖR LEDNINGSÅTGÄRDER FÖR BEFINTLIGA 220- OCH 400 kv-ledningar GRUNDFORS

SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Org. Nr 202 100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se

FÖRORD Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var omsättningen 8,8 miljarder kronor. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se. Grundfors Svenska kraftnäts 400 kv station i Grundfors börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd och en förnyelse är därför nödvändig. Ombyggnationen leder till att stationen byggs på ny plats vilket medför att ledningar som idag är anslutna till den befintliga stationen behöver ledas om till den nya stationen. Detta kommer att innebära ledningsåtgärder för fem av Svenska kraftnäts ledningar. För att få flytta och använda ledningarna fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Detta dokument utgör Miljökonsekvensbeskrivning för de av Svenska kraftnäts ledningsåtgärder som kräver koncession.

4 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare GIS Sweco Uppdragsansvarig och MKB-ansvarig Handläggare Granskning Eva Altin Anna Larsson Jessica Raftsjö-Lindberg Eva Espling Katarina Jonsson SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

5 INNEHÅLL 1. INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH SYFTE 8 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 8 1.2 Behovet av planerad elförbindelse 8 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 8 1.4 Avgränsningar 9 1.5 Angränsande projekt 9 1.6 Metod 9 1.7 Tidplan 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 10 2.1 Koncession 10 2.1.1 Gällande tillstånd för befintliga ledningar 10 2.2 Särskilda berörda lagar och föreskrifter 10 2.3 Samrådets genomförande 11 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 12 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13 3.1 Nätutvecklingsplan 13 3.2 Nationella miljömål 13 3.3 Miljökvalitetsnormer 13 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy 14 3.5 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 14 3.6 Säkerhet 14 3.6.1 Elsäkerhet 14 3.6.2 Säkerhetsskydd 14 4. ALTERNATIVREDOVISNING 15 4.1 Nollalternativ 15 4.2 Alternativutredning 15 4.3 Förordat alternativ 15 4.3.1 Luftledning 15 4.3.2 Utbyggnadsförslag 15 4.4 Avförda alternativ 15 4.4.1 Markkabel 15 4.4.2 Alternativ 17 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 18 5.1 Tekniska förutsättningar 18 5.1.1 Stamnätet 18 5.1.2 Växelström 18 5.2 Planerade ledningsändringar 18 5.3 Elförbindelsens tekniska utförande 19 5.3.1 Stolptyper 19 5.3.2 Fundament 19 5.3.3 Ledningsgata och markbehov 20 5.4 Elektriska och magnetiska fält 21 5.4.1 Elektriska fält 21 5.4.2 Magnetiska fält 22 5.4.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 22 5.4.4 Magnetfält för aktuell ledning 22 5.5 Ljudeffekter 22 5.6 Framtida underhåll i driftfasen 23 5.6.1 Ledningsunderhåll 23 5.6.2 Skogligt underhåll 23 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

6 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖ- KRAV 25 6.1 Bedömningsgrunder 25 6.2 Miljökrav 25 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVEN- SER 26 7.1 Bebyggelse och boendemiljö 26 7.1.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 26 7.1.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 26 7.1.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 26 7.1.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 26 7.2 Landskapsbild 27 7.2.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 27 7.2.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 27 7.2.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 27 7.2.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 27 7.3 Områden av riksintresse 27 7.3.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 27 7.3.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 27 7.3.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 28 7.3.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 28 7.4 Naturmiljö 28 7.4.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 28 7.4.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 29 7.4.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 29 7.4.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 29 7.5 Kulturmiljö 29 7.5.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 29 7.5.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 29 7.5.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 29 7.5.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 30 7.6 Rekreation och friluftsliv 30 7.6.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 30 7.6.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 30 7.6.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 30 7.6.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 30 7.7 Rennäring 30 7.7.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 30 7.7.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 31 7.7.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 31 7.7.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 31 7.8 Infrastruktur 32 7.8.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 32 7.8.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 32 7.8.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 32 7.8.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 32 7.9 Planförhållanden 32 7.9.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv 32 7.9.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv 33 7.9.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv 33 7.9.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv 33 7.9.5 Tidsbegränsad påverkan under byggskedet 33 8. SAMLAD BEDÖMNING 34 9. REFERENSER 35 10. ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 36 11. BILAGOR 40 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7 SAMMANFATTNING Bakgrund Svenska kraftnäts 400 kv-station i Grundfors börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd och en förnyelse är därför nödvändig. Ombyggnationen leder till att stationen byggs på ny plats vilket medför att ledningar som idag är anslutna till den befintliga stationen behöver ledas om till den nya stationen. Ledningarnas dragning är beroende av stamnätsstationens lokalisering. Därför har utredningen av stamnätsstationens nya läge varit central och lokaliseringen har utretts genom en etableringsstudie. För kulturmiljön bedöms påverkan obetydlig. Ledningsändringarnas konsekvenser för rekreation och friluftsliv bedöms som obetydlig. na för rennäringen bedöms som små. Ledningsändringarna bedöms ge upphov till obetydliga konsekvenser i samband med justering av väg. Ledningsändringarna påverkar ingen övrig infrastruktur utan är en förutsättning för att trygga elförsörjningen. na bedöms som positiva för infrastrukturen. Samråd Samråd för ledningsåtgärderna enligt 6 kap 4 har genomförts med berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommuner, samebyar och övriga myndigheter företag och intresseorganisationer genom utskick av samrådsunderlag. Övriga samrådsparter har kontaktats via annons i lokaltidningen Dorotea-Lycksele-Storuman-Sorsele-Vilhelmina-Åsele 2017-03-22. Samråd enligt 12 kap 6 gällande lokaliseringen av förnyelsen av stamnätsstationen har genomförts med Länsstyrelsen. av ändringarna I samband med ombyggnationen av stamnätsstationen behövs justeringar av befintliga 220- och 400 kv-ledningar utföras för att kopplas in i den nya stamnätsstationen. Samtliga ledningar leds om via nya stolpar och vinklas in i den nya stationen, bortsett från UL5 S1-5 som förlängs och vinklas in. Väsentliga miljöaspekter Utredningsområdet domineras i dag av stamnätsstation Grundfors och tillhörande kraftledningsgator med ledningar. Närmaste ledningsåtgärd är 310 meter från bostadshus. Ledningsändringarna som planeras vid den nya nätstationen bedöms totalt sett innebära en marginell ändring av landskapsbilden för området jämfört med idag. na för bebyggelse och boendemiljö bedöms som obetydliga. Inga utpekade naturvärden bedöms påverkas av ledningsändringarna. na för naturmiljön bedöms sammantaget som obetydliga. Ledningsåtgärderna bedöms påverka fågellivet i obetydlig omfattning. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

8 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. > > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 Behovet av planerad elförbindelse Svenska kraftnäts 400 kv-station i Grundfors börjar närma sig slutet av sin tekniska livslängd och en förnyelse är därför nödvändig. Ombyggnationen leder till att stationen byggs på ny plats vilket medför att ledningar som idag är anslutna till den befintliga stationen behöver ledas om till den nya stationen. Detta kommer att innebära ledningsåtgärder för fem av Svenska kraftnäts ledningar. Även Vattenfall har behov av att modernisera sin anläggning i syfte av att kunna ansluta ny vindkraftsproduktion. Detta sker just sydöst om befintlig station. För att få flytta och använda ledningarna fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Koncessionsansökan beskrivs vidare i kapitel 2.1. För alla ledningsåtgärderna utom en kommer ny koncession att krävas. För ledningen UL1S4-5 från Storfinnsforsen bedöms åtgärden rymmas inom befintlig koncession. Detta dokument utgör Miljökonsekvensbeskrivning för de av Svenska kraftnäts ledningsåtgärder som kräver koncession. 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen, en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Figur 1. Illustration av elens väg och elhandelns aktörer. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

9 1.4 Avgränsningar Ändringarna av befintliga ledningar sker inom ett begränsat geografiskt område kring station Grundfors och ledningarnas dragning styrs i stor grad av var i den nya stationen de kan kopplas in. Tänkbara placeringar för stationen, samt för sträckningar av ledningarna har studerats utifrån ett tekniskt och arbetsmiljömässigt samt miljöperspektiv. Resultatet av utredningen i förstudien, miljöutredningar inklusive arkeologisk utredning och de samråd som genomförts, är de ledningsändringar som Svenska kraftnät nu ansöker om. I denna MKB detaljstuderas och beskrivs de valda ledningsstråken för de aktuella koncessionsförändringarna. MKB behandlar de aspekter som projektet i första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskap och markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv. För intressen som inte bedöms bli påverkade, eller där påverkan inte går att förutse, ges ingen konsekvensbeskrivning. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kapitel 6. 1.7 Tidplan I Tabell 1 redovisas tidplan för planerade åtgärder. Tabell 1. Tidplan Aktivitet Tidpunkt Koncessionsansökan inlämnad Q4 2017 Markentreprenad station Q2-Q3 2018 Koncession önskas erhållas senast Q2 2020 Ledningsentreprenad Q1 2021 Idrifttagning nya stationen 440 kv Grundfors Augusti 2022 1.5 Angränsande projekt Samtidigt som Svenska kraftnät förnyar 400 kv-stationen planerar Vattenfall Eldistribution att modernisera sin 150 kvstation då även denna anläggnings tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut. Vattenfall Eldistribution avser samtidigt att ansluta 900 MW vindkraft till sin station. Vattenfall har lämnat in ett samrådsunderlag för nybyggnation av två nya 400 kv-ledningar som ska byggas mellan Vattenfalls nya 150 kv-station och Svenska kraftnäts 400 kv-station. Ledningssträckan för dessa uppgår endast till några hundra meter. 1.6 Metod Svenska kraftnät har utarbetad metodik för identifiering av lämpligaste ledningssträckning, samråd och koncessionsansökningar avseende elledningar. I det aktuella fallet är utredningsområdet väl definierat utifrån projektförutsättningarna, där samtliga ändringar i koncessioner avses möjliggöra anslutning till den förnyade stamnätsstationen. Inom utredningsområdet har de möjliga anslutningsvägarna identifierats. Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, har de möjliga anslutningsvägarna utvärderats och fastställts. Dessa redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning. Svenska kraftnät sammanställer därefter koncessionsansökningar för ändringarna i de befintliga koncessionerna, vilka lämnas tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen in till Energimarknadsinspektionen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

10 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd s.k. nätkoncession för linje. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna för den planerade ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner, fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs i sådant fall av regeringen. 2.1.1 Gällande tillstånd för befintliga ledningar För samtliga dessa ledningar söks nya koncessioner som omfattar de förändringar i ledningssträckning som uppstår genom flytten av stamnätsstation. För UL1 S4-5 Storfinnforsen blir ändringen så liten att koncessionen inte bedöms påverkas. Tabell 2. Ledningar och gällande tillstånd för befintliga ledningar. Ledning AL7S1 Gardikfors-Grundfors, 220 kv UL28 S1-3 Grundfors-Juktan, 400 kv UL1 S1-3 Grundfors-Porjus, 400 kv UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele, 400 kv Gällande tillstånd Svenska kraftnät har gällande tillsvidarekoncession. Svenska kraftnät har tillsvidare koncession. Koncession löpte ut 2008. Svenska kraftnät har ansökt om förlängning på befintlig koncession. Koncessionen löpte ut 1997. EI har begärt komplettering i förlängningskoncessionsärende. 2.2 Särskilda berörda lagar och föreskrifter Miljöbalken (SFS 1998:808) I miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs dessa kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKB:n redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Sökande anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Avaliable Technique, BAT) innebär att man för yrkes- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

11 mässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Sökande åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid byggnation och underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid byggnation, underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Sökande är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Sökande anser att sådana platser valts som medför minsta intrång och olägenhet. Sökande har även provat ett antal olika alternativ. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Ändringarna av koncessionerna samt flytten av stamnätsstation är nödvändiga för att säkra elförsörjningen i området, samt för att möjliggöra anslutning av planerade vindkraftsområden vilket innebär samhällsekonomiska som miljövinster. MKB:n redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på hälsa och miljö. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Sökande är medveten om skadeansvarsprincipen. Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är: > > Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. > > Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar > > Kap 7. Skydd av områden > > Kap 18 c Strandskyddsdispens > > Kap 11 9 Anmälan om vattenverksamhet, anmälan kommer att ske i särskilt ordning i samband med miljöåtgärdsplanen. Bygglov krävs enligt plan- och bygglagen (2010:900) för de byggnader som kommer att uppföras inom den planerade stationen. 2.3 Samrådets genomförande Ett skriftligt samråd har genomförts genom att en samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer, se Bilaga 1.1 Samrådsredogörelse. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i lokaltidningen Dorotea-Lycksele-Storuman-Sorsele-Vilhelmina-Åsele den 22 mars 2017. Underlaget beskrev syftet med projektet, redovisade föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samrådsunderlaget hölls även tillgänglig på Svenska kraftnäts webbsida. Efter samrådstiden har en samrådsredogörelse upprättats som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som inkommit tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Länsstyrelsen har beslutat att de planerade ledningsändringarna i Grundfors ej innebär betydande miljöpåverkan. Figur 2. Illustration av samrådsprocessen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

12 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt ledningsrättslagen och gäller på obegränsad tid. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäterimyndigheten. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas. I detta projekt ligger ledningsstolparna utanför det markområde som Svenska kraftnät avser att förvärva för byggnation av den nya stationen, varför en ansökan om ledningsrätt kommer att upprättas för samtliga ledningar. I samband med förvärv av mark för stationen har ersättningen för det tillkommande ledningsintrånget på fastigheten Grundfors 1:104 redan avtalats. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

13 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nätutvecklingsplan Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet Perspektivplan 2025. Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Nätutvecklingsplan 2016 2025 ligger till grund för verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. 3.2 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Mål som bedöms beröras: > > 1. Begränsad klimatpåverkan > > 6. Säker strålmiljö > > 8. Levande sjöar och vattendrag > > 12. Levande skogar > > 15. God bebyggd miljö > > 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljömålen har också översatts till regionala och lokala förhållanden av landets länsstyrelser och kommuner. 3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). Inga miljökvalitetsnormer påverkas av projektet. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

14 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till mijlön i det dagliga arbetet. 1 Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsre-serven. 3.5 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 µt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige. 3 Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.4. 2 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 3 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µt. 3.6 Säkerhet 3.6.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen, starkströmsförordningen, Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3 och ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande vilket innebär att de är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd. Det innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. 3.6.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

15 4. ALTERNATIVREDOVISNING Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Alternativredovisningen har föranletts av en etableringsstudie av alternativa placeringar av station Grundfors med tillhörande 400-, 220 kv- och 130 kv-ledningar, se Bilaga 1.2. 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att planerade åtgärder inte får någon koncession. Detta innebär att planerade åtgärder inte kan genomföras och att befintliga ledningar inte kan kopplas in i den planerade nya station Grundfors. En utebliven koncession innebär att elen inte kan distribueras via station Grundfors. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan följas med mycket stora konsekvenser för elförsörjningen i stora delar av Sverige som följd. Nollalternativet innebär dock att inget nytt intrång sker i området. 4.2 Alternativutredning Utredningsområdet för ledningsändringarna kring station Grundfors ligger cirka 25 km sydöst om Storuman vid byn Grundfors i Storumans kommun i Västerbottens län, se Figur 3. Ledningsändringarna sker i ett begränsat område på cirka 1 km x 1 km kring station Grundfors. Landskapet i utredningsområdet domineras av stamnätsstation Grundfors, tillhörande kraftledningsgator med ledningar samt Umeälven. Landskapet består utöver det att av skogsmark. Ledningarnas dragning är beroende av stamnätsstationens lokalisering. Därför har utredningen av stamnätsstationens nya läge varit central och lokaliseringen har utretts genom en etableringsstudie, se Bilaga 1.2. Den nya stationens läge har utretts utifrån de tekniska möjligheterna att flytta och dra om befintliga ledningar i området, ur arbetsmiljösynpunkt, miljösynpunkt och påverkan på övriga intressen. Då området är geografiskt begränsat och då kopplingen till den nya stamnätsstationen enbart kan ske på specifika platser är de alternativa dragningarna av ledningarna mycket begränsade. Ett antal alternativa placeringar har utretts, Alternativ A och B, se Figur 4, och två till som avfärdades tidigt i utredningsprocessen, se Bilaga 1.2. I utredningen kring ändringar av koncessioner så har de tekniska möjligheterna för anslutning i den nya stamstationen utvärderats och dessa alternativ har sedan studerats utifrån övriga intressen i området, såsom natur och kulturvärden, närboende, rennäring etc. 4.3 Förordat alternativ 4.3.1 Luftledning Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar stamnätet. Detta beror på att det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. 4.3.2 Utbyggnadsförslag Det alternativ som i utredningen visat sig mest fördelaktigt, Alternativ A, är det som beskrivs i denna MKB, se Figur 5. Alternativ A är det alternativ som ger upphov till minst förändringar av befintliga koncessioner och ledningar, utgör minst påverkan av övriga intressen och är ett alternativ som är tekniskt möjliga utifrån den nya stamnätsstationens lokalisering. 4.4 Avförda alternativ 4.4.1 Markkabel Vid planering av en stamnätsförstärkning i 400 kv-nätet kan det i undantagsfall bli aktuellt att använda markkabel för växelström och då på korta avstånd. Elektriska effektförluster gör att längre markabelsträckor inte är en hållbar lösning. För att komma runt problem med effektförluster kan särskilda kompensationsanläggningar byggas med cirka 20 kilometers mellanrum på markabelsträckor. En sådan anläggning upptar cirka 80x80 meter markyta, måste vara inhägnad och har särskilda krav på utrymmen, skyddsutrustningar, kylning mm. Sådana anläggningar medför, utöver markbehov, även kostnader och underhållsbehov. De medför också fler potentiella felkällor och därmed ökad risk för avbrott på förbindelsen. Därtill kommer att en markkabel som sådan har fler skarvar än en luftledning vilket även det innebär fler potentiella felkällor. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

16 Figur 3. Översiktskarta över den befintliga stationen Grundfors med ledningar. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

17 Figur 4. Karta över utredda alternativ. Sammantaget innebär markkabel, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större och att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. 4.4.2 Alternativ Se beskrivning av alternativen i Bilaga 1.2 Etableringsstudie. Alternativ B har avförts p.g.a. påverkan på ett flertal allmänna och enskilda intressen, samt att det kräver lång omdragning av kraftledningar och anslutande väg. Figur 5. Förordat alternativ A för ny placering av station Grundfors med tillhörande förändring av luftledningarnas placering. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

18 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Tekniska förutsättningar 5.1.1 Stamnätet Grundstommen i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de olika länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 4, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning som är en förutsättning för en gemensam elmarknad. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Likströmsförbindelser används främst för att koppla samman växelströmsnät som inte är synkrona och/eller åtskilda av hav. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion tillkommer både på land och till havs. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i Figur 6. 4 Synkront innebär att systemen har samma frekvens. 5.1.2 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den el som levereras av elverken i Europa är 50-periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är därmed 50 Hz. 5.2 Planerade ledningsändringar AL7S1 Gardikfors-Grundfors 220 kv Ledningen leds om cirka 20 meter väster om nuvarande stolpe ST0004 och en ny vinkelstolpe ST0004, vinklar in ledningen som efter 140 meter ansluter till UT13, som är beteckningen på den förnyade Grundfors stamnätsstation, via en ny ändstolpe. Byggnationen av den nya ändstolpen måste anpassas till befintliga stagförankringar som är av jordtyp. Tre stolpar rivs. Figur 6. De nordisk-baltiska stamnäten. UL28 S1-3 Grundfors-Juktan 400 kv Ledningen leds om cirka 30 meter norr om befintlig stolpe ST0002. Fundament för ny stolpe placeras så att de ej kommer i konflikt med stagförankringarna till befintlig stolpe ST0002, då denna är en stagad stolpe. Ledningen vinklas här in mot den nya stamnätsstationen U13, vilken den ansluter till efter cirka 200 meter. Två stolpar rivs. UL1 S1-3 Grundfors-Porjus 400 kv Ledningen bryts upp cirka 350 meter från befintlig stamnätsstation och en ny stolpe som vinklar in ledningen och ansluts efter cirka 175 meter i den nya stamnätsstationen byggs. Två stolpar rivs. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

19 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele 400 kv Ledningen kommer under byggtiden att vara ansluten både till befintlig stamnätsstation och den nya stamnätsstationen. En tillfällig anslutning av UL5 S1-5 kommer krävas, vilken sedan ersätts av en permanent anslutning när UL5-facket i befintlig station kan rivas. 5.3 Elförbindelsens tekniska utförande 5.3.1 Stolptyper De planerade luftledningarna, fyra 400 kv-ledningar och en 220 kv-ledning, avses att uppföras med tvåbenade portalstolpar och ostagade fackverk i stål. Ledningarna har tre spänningssatta faslinor och två normalt spänningslösa topplinor ovanför dessa. Faserna utförs som duplexledare vilket innebär att varje fas består av två delledare. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant där faslinorna är infästa, blir cirka 20-28 meter plus cirka 4-8 meter upp till topplinan. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen cirka 150-300 meter. Vinkelstolpar används i punkter där ledningen byter riktning. Dessa utformas individuellt och är i vissa fall försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen, men kan också vara konstruerade som ostagade fackverk, vilket är den vanligaste typen som kommer att användas i och med förnyelsen av Grundfors. De nya ledningarna kommer att behöva jordas. Jordning innebär att en elektriskt ledande förbindning angörs mellan anläggningsdelen och omgivande mark. Ledningar på stamnätsnivå har även en längsgående jordlina som läggs på cirka 60 cm djup längs hela ledningens längd. Jordning av ledningen är extra viktig i närhet av station och krävs för att anläggningen ska vara säker. Ledningarnas ändstolpar kommer här anslutas till den nya stationens marklinenät. Därefter ska ledningarnas jordning utföras enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-13. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena topplinan kan komma att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. 5.3.2 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament, se Figur 9. Val av fundamentstyp beror av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Exakt vilka typer av fundament som kommer att användas fastställs först i ett senare skede när slutgiltigt resultat av geotekniska undersökningar och detaljprojekteringen är slutfört. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bland annat hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundament som Svenska kraftnät anlägger ska hålla hela ledningens livslängd, vilket är omkring 80 år. Andra viktiga parametrar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under byggnation och drift, liksom val av bästa möjliga teknik. Jordfundament har hittills oftast bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som används som träimpregnering för att skydda virket från rötangrepp, och får användas inom järnvägen och eloch telenäten. Kemikalieinspektionen (KemI, 2012) hänvisar till två livscykelanalyser som visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål. Ser man till ett Figur 7. Stolptyp ostagad vinkelstolpe som används för skarpare vinklar, s.k. stubbe. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

20 Standardändstolpe 400 kv Standardändstolpe 220 kv Figur 8. Illustration av solptyperna HV3 standardstolpe, BV2 standardstolpe och BV4 standardstolpe. lokalt perspektiv så bedöms dock miljökonsekvenserna likvärdiga för samtliga fundament. Stål och betong kan i vissa fall vara bättre alternativ på en lokal nivå, som tex inom vattenskyddsområden. För de stolpar som avses att användas i Grundfors kommer uteslutande betongfundament att användas antingen som plattor i lös jord, eller direkt förankrade på berghällen. Svenska kraftnät har dock beslutat att fr.o.m. 2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, det vill säga stagade portalstolpar, i 400 kv-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade betongfundament. För övriga stolptyper ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är att föredra. Inga kreosotfundament kommer att användas för Svenska kraftnäts åtgärder i samband med förnyelsen av station Grundfors. 5.3.3 Ledningsgata och markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs Figur 9. Principskisser fundament. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

21 markbehovet av den yta som stolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden, se Figur 10. Skogsgatan planeras att bli cirka 44 meter och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Utöver den mark som ledningen tar i anspråk under driftskedet kommer ytterligare mark att tillfälligt behöva användas då ledningen ska byggas exempelvis uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolpar gjuts. Detta regleras i separata avtal med berörd fastighetsägare. 5.4 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 mikrotesla. 5.4.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet vid marknivå är starkast där linorna hänger som lägst, vilket vanligen är mittemellan två stolpar. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Det kan emellertid uppstå gnisturladdningar om en människa befinner sig under en kraftledning där E-fältet är som högst och kommer i kontakt med ett metallföremål, som exempelvis en cykel. Det kan upplevas som obehagligt men är helt ofarligt eftersom den elektriska strömmen är liten. Fenomenet uppstår oftast i varm och torr väderlek på sommaren, men kan uppstå annars också. Gnisturladdningen kan upplevas som en stöt och beror på Figur 10. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

22 skillnaden i elektrisk potential som uppstår mellan den vidrörande kroppsdelen och metallföremålet. Även typen av kläder kan påverka förutsättningarna för gnisturladdningar. Fastän att strömmen i sig är ofarlig kan stöten ge upphov till sekundära effekter som att man tappar balansen på en cykel. Genom att hela tiden ha kontakt med metallföremålet vid passage under en kraftledning uppstår inga förutsättningar för potentialskillnader och därmed elimineras risken för stötar. 5.4.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur ledningarna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1 1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvärden av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 procent av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen 5 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. 5 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 5.4.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem. 6 I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information. 5.4.4 Magnetfält för aktuell ledning Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiger 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Mer information om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4. Två bostadshus finns i området kring ledningsändringarna. För det östra huset avtar magnetfältet under 0,4 mikrotesla 50-60 meter från UL1- A1-3, vilken är aktuell ledning, och huset är beläget 950 meter från samma punkt. För det västra huset når magnetfältet gränsvärdet på 0,4 mikrotesla cirka 90-100 meter från centrumfasen på AL7 S1 medan huset är beläget cirka 310 meter från samma punkt. 5.5 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när så kallade koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Koronaurladdningar sker när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns, varpå elektroner joniserar luften kring ledningen. I mörker kan koronaurladdningar ibland uppfattas som en svagt blåaktig aura kring ledarytan. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Koronaljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en ökning av antalet koronaurladdningar. 6 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_ id=1581 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

23 Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till cirka 45 db(a) cirka 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till ledningen, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3 4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40 45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. 5.6 Framtida underhåll i driftfasen 5.6.1 Ledningsunderhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:3 och ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3) besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar, jordtag m.m. kontrolleras. Beroende på vilka fel som upptäcks vid besiktningen, blir de tekniska underhållsåtgärderna olika från fall till fall. Därmed byts delarna i anläggningarna ut kontinuerligt vilket gör att det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. När underhållsarbeten genomförs är de entreprenörer som har anlitats ålagda att följa Svenska kraftnäts riktlinjer och de lagar som gäller. 5.6.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med cirka åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid tas till markägares synpunkter så långt som möjligt. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Figur 11. Illustration av olika ljudnivåer. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

24 Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen och inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark och i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, t.ex. hällmarker, myrimpediment och tallhedar med tillhörande kantzoner, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark. Under senare tid har andra metoder provats. Istället för att avverka träden toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

25 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKRAV 6.1 Bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se Bilaga 1.3. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen av att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. Miljökonsekvenserna bedöms i en skala från obetydliga konsekvenser till mycket stora konsekvenser (obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser). 6.2 Miljökrav Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggnings- samt underhållsentreprenader (TR 13-01) gäller för hela anläggningsfasen. Miljökraven omfattar bland annat inköp av material och utrustning, upplagsplatser och avfalls- och kemikaliehantering. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

26 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 7.1 Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid så som permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. 7.1.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv För AL7 S1 når magnetfältet under gränsvärdet 0,4 mikrotesla vid 90-100 meter från centrumfasen, medan närmsta hus är beläget cirka 310 meter från samma punkt. Under byggskedet kan lokala störningar i form av uppställningsplatser för maskiner och material samt buller från den ökade trafikmängden förekomma. Denna påverkan är dock begränsad i såväl tid som omfattning. Ledningsändringarnas konsekvenser för boendemiljön i området bedöms som obetydliga då magnetpolicyn uppfylls och ledningar funnits i området en längre tid. Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 7.1.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Inget bostadshus finns i närheten av ledningen och påverkas därmed inte av ledningsåtgärden. Under byggskedet kan lokala störningar i form av uppställningsplatser för maskiner och material samt buller från den ökade trafikmängden förekomma. Denna påverkan är dock begränsad i såväl tid som omfattning. 7.1.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv Magnetfältet från UL1 S1-3 avtar under gränsvärdet 0,4 mikrotesla 50-60 meter från centrumfas, medan närmsta hus är beläget 950 meter från samma punkt. Under byggskedet kan lokala störningar i form av uppställningsplatser för maskiner och material samt buller från den ökade trafikmängden förekomma. Denna påverkan är dock begränsad i såväl tid som omfattning. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. 7.1.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Inget bostadshus finns i närheten av ledningen och påverkas därmed inte av ledningsåtgärden. Under byggskedet kan lokala störningar i form av uppställningsplatser för maskiner och material samt buller från den ökade trafikmängden förekomma. Denna påverkan är dock begränsad i såväl tid som omfattning. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

27 7.2 Landskapsbild Delar av det område som kommer tas i anspråk för de nya stolparna ingår i ett redan för befintliga ledningar påverkat område. Området är redan exploaterat i fråga om stolplägen och ledningar. Även ledningsgator finns idag i området och ingen eller endast mycket lite skog behöver avverkas. Landskapsbilden bedöms därför inte påverkas negativt i och med anläggandet av de nya ledningsstolparna. Ledningar och stolpar kan bli synliga från den väg som idag går till det mindre bostadsområdet just nordväst om Joranselberget. Från vägen är redan idag den befintliga stationen och ledningar påtagligt exponerad varför denna ytterligare landsskapsbildspåverkan får anses vara försumbar. Ledningar och stolpar kommer inte att vara synliga från Umeälven eftersom Joranselberget avskiljer området från älven och därmed förändras inte landskapsbilden från vattnet. 7.2.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv Ledningen bryts upp cirka 20 meter väster om nuvarande stolpe och vinklar med hjälp av ny vinkelstolpe in till en ny ändstolpe och vidare till det nya ställverket. Det finns mycket våtmark i området. De nya ledningsdragningarna bedöms totalt sett innebära en marginell ändring av landskapsbilden för området jämfört med idag och konsekvenserna bedöms därmed som små. Inga åtgärder vidtas. 7.2.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Ledningen bryts upp cirka 30 meter norr om befintlig stolpe. Linjebrytningsvinkeln är cirka 40 grader, vilket medför att en stolpe med avspänning fordras. Därefter ansluter ledningen till det nya ställverket via en ny ändstolpe. De nya ledningsdragningarna bedöms totalt sett innebära en marginell ändring av landskapsbilden för området jämfört med idag och konsekvenserna bedöms därmed som små. Inga åtgärder vidtas. 7.2.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv Ledningen bryts upp cirka 25 meter norr om befintlig stolpe. På grund av vinkelns storlek, 35 40 grader, kommer en stolpe av typ stubbe användas, se Figur 7. De nya ledningsdragningarna bedöms totalt sett innebära en marginell ändring av landskapsbilden för området jämfört med idag och konsekvenserna bedöms därmed som små. Inga åtgärder vidtas. 7.2.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Ledningen kommer under byggtiden att vara ansluten till både den gamla och nya stationen. En tillfällig anslutning av ledningen (UL5 S1-5) sker till spannet mellan ny ändstolpe och den nya stationen. Den tillfälliga anslutningen sker med stagade trästolpar med balkregel. Den tillfälliga anslutningen korsar allmän väg 969 och därför kan ytterligare en mellanstolpe i trä behövas för att säkerställa avstånden till mark. När Vattenfall Eldistributions nya station tagits i drift kan UL5 facket i gamla stationen rivas och den permanenta anslutningen mellan nya och befintliga stolpar etableras. De nya ledningsdragningarna bedöms totalt sett innebära en marginell ändring av landskapsbilden för området jämfört med idag och konsekvenserna bedöms därmed som små. Inga åtgärder vidtas. 7.3 Områden av riksintresse 7.3.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv Inga områden av riksintresse berörs. Inga konsekvenser för riksintressen bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. 7.3.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Inga områden av riksintresse berörs. Inga konsekvenser för riksintressen bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

28 7.3.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv Inga områden av riksintresse berörs. Inga konsekvenser för riksintressen bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. 7.3.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Inga områden av riksintresse berörs. Inga konsekvenser för riksintressen bedöms uppstå. Inga åtgärder vidtas. 7.4 Naturmiljö Området har kartlagts via GIS, samt inventerats i fält. Naturvärdesinventeringen utfördes enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014 och Teknisk Rapport SIS_TR 199001:2014) med tillägget för naturvärdesklass 4, se Bilaga 1.4. Parallellt med naturvärdesinventeringen utfördes även en översiktlig fågelinventering, se Bilaga 1.4. 7.4.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv Den planerade ledningsgatan kommer efter ombyggnation att korsa en mindre tjärn som hyser ett visst naturvärde (naturvärdesklass 4) samt delar av våtmarksområde som bedöms hysa visst naturvärde. I övrigt kommer ledningen att passera ett mindre skogsparti mellan tjärnen och vägen. Detta skogsparti har bedömts hålla triviala naturvärden. Se Figur 12 för karta över naturmiljöintressen. Endast en fågel av naturvårdsintresse observerades under inventeringen. En buskskvätta (rödlistad som nära hotad: NT) satt och spelade inne på området för den befintliga transformatorstationen Ledningen bedöms inte påverka tjärnen eller våtmarken, förutsatt att ingen stolpe placeras i vattnet Fågellivet bedöms inte påverkas av ledningsåtgärden. Detta tillsammans med att det i övrigt enbart återfinns triviala naturvärden gör att ledningsåtgärderna bedöms ge upphov till obetydliga konsekvenser. Ingen ledningsstolpe placeras i vattendraget och försiktighet iakttas vid passage av bäcken. Hänsyn tas vid körning, röjning eller annat underhållsarbete enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR13-04-01. Figur 12. Karta över naturmiljöintressen i området. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

29 7.4.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Den planerade förändringen i ledningens dragning kommer innebära att ledningen kommer att korsa en bäck som bedömts hålla påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). I övrigt kommer ledningen att passera ett mindre skogsparti mellan tjärnen och vägen. Detta skogsparti har bedömts hålla triviala naturvärden. Se Figur 12 för karta över naturmiljöintressen. Endast en fågel av naturvårdsintresse observerades under inventeringen. En buskskvätta (rödlistad som nära hotad: NT) satt och spelade inne på området för den befintliga transformatorstationen. Ledningsåtgärderna bedöms inte påverka fågellivet. Ledningen bedöms inte påverka vattendraget, förutsatt att ingen stolpe placeras i vattendraget och försiktighet iakttas vid transporter över bäcken. Ledningen ger inte upphov till några konsekvenser för naturvärden, förutsatt att föreslagna åtgärder vidtas. Ingen ledningsstolpe placeras i vattendraget och försiktighet iakttas vid passage av bäcken. Hänsyn tas vid körning, röjning eller annat underhållsarbete enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR13-04-01. 7.4.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv UL1 S1-3 kommer att dras över samma område som UL28 S1-3 och samma bedömning görs därför för de båda ledningarna (se ovan). Se Figur 12 för karta över naturmiljöintressen. Se ovan. Hänsyn tas vid körning, röjning eller annat underhållsarbete enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR13-04-01. 7.4.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Ledningen kommer till stor del att gå över den befintliga transformatorstationen, ett mindre parti ung tallskog på den norra sidan om väg 969 samt redan befintliga ledningsgator. I tallskogen finns inga tidigare dokumenterade naturvårdsarter, men rev- och lopplummer samt stuplav påträffades vid inventering. Inga av områdena bedöms hålla annat än triviala naturvärden. Se Figur 12 för karta över naturmiljöintressen. Endast en fågel av naturvårdsintresse observerades under inventeringen. En buskskvätta (rödlistad som nära hotad: NT) satt och spelade inne på området för den befintliga transformatorstationen. Fågellivet bedöms inte påverkas av ledningsåtgärderna och då identifierade värdeelement är för få bedöms området ha obetydligt biotopvärde varpå obetydliga konsekvenser för naturvärden bedöms uppstå. Hänsyn tas vid körning, röjning eller annat underhållsarbete enligt Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer TR13-04-01. 7.5 Kulturmiljö 7.5.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv Ing registreringar i FMIS eller Skog och historia-registret finns i närheten av utredningsområdet som berör ledningsåtgärden. Vid en arkeologisk fältinventering genomförd 2017-05-29 återfanns inga fornlämningar i området, se Bilaga 1.5. Inga konsekvenser för fornlämningar bedöms uppstå. Förslag på åtgärder Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggnation eller underhållsarbete ska arbetena avbrytas och anmälan ske till berörd länsstyrelse. I övrigt bedöms inga åtgärder nödvändiga. 7.5.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Inga registreringar i FMIS eller Skog och historia-registret finns i närheten av utredningsområdet som berör ledningsåtgärden. Vid en arkeologisk fältinventering genomförs 2017-05-29 återfanns inga fornlämningar i området. Inga konsekvenser för fornlämningar bedöms uppstå. Förslag på åtgärder Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggnation eller underhållsarbete ska arbetena avbrytas och anmälan ske till berörd länsstyrelse. I övrigt bedöms inga åtgärder nödvändiga. 7.5.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv Inga registreringar i FMIS eller Skog och historia-registret finns i närheten av utredningsområdet som berör ledningsåtgärden. Vid en arkeologisk fältinventering genomförs 2017-05-29 återfanns inga fornlämningar i området. Inga konsekvenser för fornlämningar bedöms uppstå. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

30 Förslag på åtgärder Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggnation eller underhållsarbete ska arbetena avbrytas och anmälan ske till berörd länsstyrelse. I övrigt bedöms inga åtgärder nödvändiga. 7.5.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Inga registreringar i FMIS eller Skog och historia-registret finns i närheten av utredningsområdet som berör ledningsåtgärden. Vid en arkeologisk fältinventering genomförd 2017-05-29 återfanns inga fornlämningar i området. Inga konsekvenser för fornlämningar bedöms uppstå. Förslag på åtgärder Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggnation eller underhållsarbete ska arbetena avbrytas och anmälan ske till berörd länsstyrelse. I övrigt bedöms inga åtgärder nödvändiga. 7.6 Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas i detta sammanhang avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. 7.6.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv Det aktuella området är dock redan i dagsläget starkt påverkat av kraftledningar och ledningsåtgärderna innebär inga tillkommande ledningar, enbart en omdragning av befintliga. Tillfälliga störningar under byggtiden kan uppstå. Ledningsåtgärderna bedöms i övrigt inte påverka rekreation och friluftsliv i området. Förslag på åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.6.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv Det aktuella området är dock redan i dagsläget starkt påverkat av kraftledningar och ledningsåtgärderna innebär inga tillkommande ledningar, enbart en omdragning av befintliga. Tillfälliga störningar under byggtiden kan uppstå. Ledningsåtgärderna bedöms i övrigt inte påverka rekreation och friluftsliv i området. Förslag på åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.6.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv Det aktuella området är dock redan i dagsläget starkt påverkat av kraftledningar och ledningsåtgärderna innebär inga tillkommande ledningar, enbart en omdragning av befintliga. Tillfälliga störningar under byggtiden kan uppstå. Ledningsåtgärderna bedöms i övrigt inte påverka rekreation och friluftsliv i området. Förslag på åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.6.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv Det aktuella området är dock redan i dagsläget starkt påverkat av kraftledningar och ledningsåtgärderna innebär inga tillkommande ledningar, enbart en omdragning av befintliga. Tillfälliga störningar under byggtiden kan uppstå. Ledningsåtgärderna bedöms i övrigt inte påverka rekreation och friluftsliv i området. Förslag på åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.7 Rennäring 7.7.1 AL7S1 Gardikfors-Grundfors - 220 kv I området är samebyarna Ubmeje tjeälddie och Vapsten verksamma, dock berörs enbart Umbeje sameby. Här finns förvinter-, vårvinter- och vintermark. Inget riksintresse för rennäringen berörs av ledningsåtgärderna, se Figur 13. Ledningsåtgärderna bedöms inte medföra nya barriärer då det är ändringar på befintliga ledningar och inga nya tillkommer. Under ombyggnationen kan dock störningar förekomma. Då inga riksintressen för rennäringen berörs och förutsatt att man vidtar föreslagen åtgärd bedöms konsekvenserna för rennäringen som små. Tidpunkt för genomförande av arbetet görs i samråd med samebyarna för att inte störa eventuella renar på bete i området. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

31 7.7.2 UL28 S1-3 Grundfors-Juktan - 400 kv I området är samebyarna Umbeje tjeälddie och Vapsten verksamma, men endast Umbeje sameby berörs. Här finns förvinter-, vårvinter- och vintermark. Inget riksintresse för rennäringen berörs av ledningsåtgärderna, se Figur 13. Ledningsåtgärderna bedöms inte medföra nya barriärer då det är ändringar på befintliga ledningar och inga nya tillkommer. Under ombyggnationen kan dock störningar förekomma. Då inga riksintressen för rennäringen berörs och förutsatt att man vidtar föreslagen åtgärd bedöms konsekvenserna för rennäringen som små. Tidpunkt för genomförande av arbetet görs i samråd med samebyarna för att inte störa eventuella renar på bete i området. 7.7.3 UL1 S1-3 Grundfors-Porjus - 400 kv I området är samebyn Umbeje Tjeälddie och Vapsten verksamma, men endast Umbeje sameby berörs. Här finns förvinter-, vårvinter- och vintermark. Inget riksintresse för rennäringen berörs av ledningsåtgärderna, se Figur 13. Ledningsåtgärderna bedöms inte medföra nya barriärer då det är ändringar på befintliga ledningar och inga nya tillkommer. Under ombyggnationen kan dock störningar förekomma. Då inga riksintressen för rennäringen berörs och förutsatt att man vidtar föreslagen åtgärd bedöms konsekvenserna för rennäringen som små. Tidpunkt för genomförande av arbetet görs i samråd med samebyarna för att inte störa eventuella renar på bete i området. 7.7.4 UL5 S1-5 Grundfors-Ramsele - 400 kv I området är samebyn Umbeje Tjeälddie och Vapsten verksamma, men endast Umbeje berörs. Här finns förvinter-, vårvinter- och vintermark. Inget riksintresse för rennäringen berörs av ledningsåtgärderna, se Figur 13. Ledningsåtgärderna bedöms inte medföra nya barriärer då det är ändringar på befintliga ledningar och inga nya tillkommer. Under ombyggnationen kan dock störningar förekomma. na för rennäringen bedöms som små. Figur 13. Karta över rennäring i området. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT