MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Förlängd koncession 130 kv markkabel Lugnvik-Östersund

Transkript

1 2017 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Förlängd koncession 130 kv markkabel Lugnvik-Östersund 1

2 Förord Jämtkraft Elnät AB har fått ett föreläggande från Energimarknadsinspektionen att inkomma med ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig ledning från Lugnvik till Östersund i Östersund kommun då den tidigare koncessionen löpt ut. Ledningen är en 130 kv markkabel. MKBn är ett underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Jämtkraft Jämtkraft ägs av tre kommuner, Östersunds kommun (98,0 %), Krokoms kommun (1,0 %) och Åre kommun (1,0 %). Parterna har som mål att driva Jämtkrafts verksamhet på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera, distribuera och sälja energi och värme, främja energihushållning, anlägga och driva nät för data- och telekommunikation och idka annan därmed förenlig verksamhet. I koncernen Jämtkraft finns tio bolag varav det ena är Jämtkraft Elnät AB. I elnätbolaget bedrivs all nätverksamhet, både elnät och telecomnät. Jämtkraft Elnät AB har ca elnätkunder. Projektorganisation Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. nr info@jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor, kartor Ronny Asplund Jessica Raftsjö-Lindberg 2

3 Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft Elnät AB har fått ett föreläggande från Energimarknadsinspektionen att inkomma med ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig ledning från Lugnvik till Östersund i Östersund kommun. Detta då den tidigare koncessionen löpt ut. Ledningen är en 130 kv markkabel. Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Skriftligt samråd har hållits med länsstyrelse och kommun samt övriga myndigheter och organisationer som kan komma att beröras. Jämtkraft Elnät AB har även haft skriftligt samråd med berörda fastighetsägare och allmänheten genom annons i lokaltidningen. Synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvenser Ledningen är befintlig och förlagd som markkabel i stadsmiljö. Då den inte ger upphov till något behov av avverkning för ledningsgata bedöms den inte påverka landskapsbilden. Den bedöms heller inte påverka boendemiljön, då inga magnetfält över 0.4 µt uppstår samt att ingen visuell påverkan uppstår. Inga naturvärden berörs av ledningen. Området för markkabeln är av riksintresse för kulturmiljön, men detta intresse bedöms inte påverkas negativt. Markkabeln stridet inte mot gällande översikts- och detaljplaner. Sammantaget bedöms den befintliga markkabeln inte ge upphov till några miljökonsekvenser. 3

4 4

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Avgränsning och syfte med miljökonsekvensbeskrivnignen Metod Planering och prövning Planeringsprocess Samråd Övergripande förutsättningar Miljömål Miljökvalitetsnormer Jämtkrafts miljöpolicy Natura 2000 och riksintresseområden Tekniska förutsättningar Ledningens tekniska utförande Markbehov Säkerhet Elektromagnetiska fält och ljud Magnetfält för aktuell ledning Alternativ Nollalternativet Alternativt tekniskt utförande Alternativa sträckningar Jämförelse och motiv till val av stråk Miljökonsekvenser Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild och markbehov Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation, friluftsliv- och turism Planer och infrastruktur Samlad bedömning Framtida drift och underhåll Bilagor Referenser

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät AB har fått ett föreläggande från Energimarknadsinspektionen att inkomma med ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig ledning från Lugnvik till Östersund i Östersund kommun. Ledningen är en 130 kv markkabel. Den 14 maj 2009 meddelade E1 förlängd nätkoncession för linje (ärende med diarienummer ) avseende en ledning med samma anslutningspunkter som den här aktuella. På beslutet noterades felaktigt anläggningsnummer 4An som det anläggningsnummer som beslutet avsåg. Den korrekta beteckningen skulle varit 4Au. Beslutet har därefter rättats. För nätkoncession med anläggningsnummer 4An har ingen ansökan om förlängd koncession lämnats in och den här aktuella ledningen mellan Lugnvik och Östersund saknar därför nätkoncession sedan den 14 november 2009 när giltighetstiden löpte ut. 1.2 Avgränsning och syfte med miljökonsekvensbeskrivnignen I denna MKB detaljstuderas och beskrivs det av Jämtkraft Elnät valda ledningsalternativet mellan Lugnvik och Östersund, Östersunds kommun. Syftet är att beskriva de konsekvenser och risker som ledningen medför och vilka eventuella åtgärder som Jämtkraft Elnät avser vidta för att minimera dessa. För intressen som inte bedöms bli påverkade, eller där påverkan inte går att förutse, ges ingen konsekvensbeskrivning. 1.3 Metod Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utbredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar där anslutningen ska ske mellan Lugnvik och Östersund. Inom utredningsområdet har flera tänkbara dragningar tagits fram. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda samlats in. Utifrån inkomna synpunkter under samråd och kartläggning av olika intressen i området har en sträckning valts. För sträckningen upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan för vald sträckning och den lämnas tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen in till Energimarknadsinspektionen Avgränsning och justering av stråk Jämtkraft Elnät har genomfört en alternativutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga alternativa sträckningar för markkabeln (Bilaga 2). Vanligtvis görs en bredare stråkutredning, men i detta fall är alternativen och utrymmena mycket begränsade då ledningen går i stadsmiljö, varför de alternativa stråken är begränsade till sträckningar. Alternativen tas fram med utgångspunkt att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Alternativen anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet, i detta fall kan dessa områden dock inte undvikas då det är i stadsmiljö. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. 6

7 Som underlag för kartläggning av berörda intressen utmed de föreslagna alternativen har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Till detta kommer även den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter. Efter genomfört samråd har ledningsalternativen utvärderats och det alternativ som bedömts som mest lämpat valts och det är det alternativ som beskrivs i denna MKB. 7

8 2. Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen integreras med den övriga planeringsprocessen och genom detta kan konflikter mellan olika intressen tidigt upptäckas, vilket medför en ökad möjlighet till miljöanpassade lösningar. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för vilka typer av anpassningar som ska ske inom projektet. MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, i andra hand för allmänheten. Samråd inför upprättandet av MKB:n har skett under vintern Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar, elförordningen och starkströmsförordningen, anger regelverket kring detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Vidare får nätkoncession beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Det finns två olika typer av nätkoncessioner; Nätkoncession för linje avser ledning med i huvudsak bestämd sträckning, samt nätkoncession för område som inte avser en specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Jämtkraft Elnät AB ansöker om nätkoncession för den befintliga 130 kv markkabeln. Ansökningarna lämnas till Energimarknadsinspektionen vilka prövar ansökningar om nätkoncession. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativlokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav enligt 6 kap avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Särskilt berörda lagar och föreskrifter Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession. Elförordningen (1994:1250) Hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) Regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över 8

9 dessa anläggningar. Miljöbalken (SFS 1998:808) I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs dessa kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKBn redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Avaliable Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid byggnation och underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid byggnation, underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna 9

10 användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållningsoch kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Jämtkraft anser att sådana platser valts som medför minsta intrång och olägenhet. Jämtkraft har även provat ett antal olika alternativ. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Jämtkrafts anslutningsledning av vindkraft innebär såväl samhällsekonomiska som miljövinster. MKB:n redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på hälsa och miljö. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är: Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar Ledningsrättslagen (1973:1144) För att få börja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal med fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Jämtkraft Elnät AB har ledningsrätt för aktuell sträcka. 2.4 Samråd Samråd har genomförts enligt 6 kap. 4 Miljöbalken. Samrådet har skett skriftligen och underlag för samråd innehållande en beskrivning av verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan har skickats till berörd länsstyrelse, kommun, övriga berörda statliga myndigheter, organisationer och markägare vilka givits möjlighet till att yttra sig angående den planerade kraftledningen. Projektet har även kungjorts i tidningsannonser. Information gällande projektet finns även publicerat på 10

11 3. Övergripande förutsättningar 3.1 Miljömål Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I projektet kommer åtta av de nationella miljömålen beröras: 1. Begränsad klimatpåverkan 6. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 15. God bebyggd miljö Vid planeringen av ledningar eftersträvas minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Jämtlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med myndigheter, organisationer och andra aktörer i regionen. Länsmålen är en anpassning av de nationella miljömålen för att de ska kunna appliceras på situationen i länet. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med Miljöbalken Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) 11

12 omgivningsbuller (SFS 2004:675). Ekologisk status kvalitetskrav God ekologisk status 2021 Miljökvalitetsnorm för vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten, Storsjön, finns i området. Dock cirka 270 meter från markkabeln och inga miljökvalitetsnormer påverkas negativt. 3.2 Jämtkrafts miljöpolicy Jämtkraft förädlar naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Följande punkter är vägledande för Jämtkrafts miljöarbete: Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi. Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav. Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer och entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden Natura 2000 EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EUs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Det finns inget Natura 2000 område längs sökt markkabel. 12

13 3.3.2 Riksintressen Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken, till exempel kommunikationsleder och tvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser och ett område som utpekas får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som det i det aktuella fallet är viktigast att ta hänsyn till, eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Riksintresse för kulturmiljövården, Storsjöbygden, berörs, men bedöms inte påverkas, se Figur 3. 13

14 4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den befintliga 130 kv markkabeln mellan Lugnvik och Östersund är i behov av ny nätkoncession. I samband med förnyelse av koncession för befintlig markkabel utreds därför olika alternativa sätt att ansluta mellan kvarteret Sprinten, Lugnvik och kvarteret Humlan, Östersund. Markkabeln består av 3 st enledare i triangel, där varje enledare har en ytterdiameter på cirka 75 mm. Förläggningsdjup cirka 110 cm. 4.2 Ledningens tekniska utförande Den befintliga ledningen är utformad som markkabel. En alternativ utformning är luftledning. Då ledningen sträcker sig genom stadsmiljö är bedöms dock markkabel vara det alternativ som är mest gångbart, främst på grund av den visuella påverkan en ny luftledning skulle ha i stadsmiljö. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. I detta fall är dock driftsäkerheten säkrad genom att det finns redundans genom ytterligare en kabel. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl bedöms markkabel vara den föredragna utformningen av ledningen. 4.3 Markbehov Området som en kraftledning står i kallas ledningsgata. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. För befintlig ledning behövs inga avverkningar eller dylikt för att skapa en ledningsgata genomföras och då den är förlagd som markkabel medför den heller ingen visuell påverkan. Aktuell ledningsgata är cirka 6 m bred. 4.4 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). 14

15 Magnetfältsnivå [µt] 5. Elektromagnetiska fält och ljud Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät ställer sig bakom denna försiktighetsprincip. 5.1 Magnetfält för aktuell ledning För den aktuella ledningen understiger magnetfältsnivån 0.4 µ redan vid ett avstånd på noll meter. För mer detaljerad beskrivning se Bilaga 5 Magnetfältsutredning Magnetfältsnivå [µt] Avstånd från ledningens centrum [m] Figur 1 Magnetfält för markkabel L4 Lugnvik-Östersund 15

16 6. Alternativ 6.1 Nollalternativet I en MKB ska konsekvenser av föreslagna åtgärder jämföras med konsekvenserna av att de inte utförs. Nollalternativet för denna ledning innebär att befintlig markkabel inte längre får användas och måste tas bort. Den befintliga kabeln står för centrala Östersund elförsörjning, så uteblir en fortsatt koncession för ledningen så kan inte elförsörjningen garanteras. Att avlägsna kabeln skulle även innebära ett ingrepp genom att den måste grävas upp, vilket skulle medföra påverkan på omgivningen. 6.2 Alternativt tekniskt utförande Luftledning Den befintliga ledningen är utformad som markkabel. En alternativ utformning är luftledning. Då ledningen sträcker sig genom stadsmiljö är bedöms dock markkabel vara det alternativ som är mest gångbart, främst på grund av den visuella påverkan en ny luftledning skulle ha i stadsmiljö. 6.3 Alternativa sträckningar Jämtkraft Elnät har i ett tidigt skede genomfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen. Resultatet från stråkutredningen blev tre alternativa huvudsträckningar, samt två alternativa vägar att koppla ihop med övriga alternativ. Jämtkraft Elnät förordar alternativ A, vilket är den befintliga sträckningen. Nedan beskrivs kortfattat ledningsalternativen. Utförligare beskrivning av det valda alternativet och de miljökonsekvenser som markkabeln medför ges i kommande kapitel. Se översikt över de olika alternativen i Figur 2 samt Bilaga 2. Alternativ B Alternativ B följer befintlig ledning mellan från kvarteret Sprinten i Lugnvik och i höjd med Göviken avviker ledningen från befintlig sträckning och kommer att förläggas under Trondheimsvägen/Rådhusgatan, se Figur 2. Den nya markkabeln kommer att uppgå till cirka 2700 meter och ligger helt inom vattenskyddsområdet Minnesgärdet och delvis inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Storsjöbygden. Alternativ C Alternativ C avviker tidigt från kvarteret Sprinten i västlig riktning mot sjön Storsjön. Markkabeln kommer att förläggas utmed Storsjön och passerar till största delen exploaterade områden med byggnader och infrastruktur, se Fel! Hittar inte referenskälla.2. Vid Östersunds sjukhus ändrar kabeln iktning och kommer att ansluta till kvarteret Humlan. Den nya markkabeln kommer att uppgå till cirka 3600 meter och ligger helt inom vattenskyddsområdet Minnesgärdet och delvis inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Storsjöbygden. Alternativ D Alternativ D utgör en sträckning som ska kombineras med alternativ C. Alternativ D kommer att gå utmed befintlig kabel ned till Göviken där kabeln ansluter till alternativ C, se Fel! Hittar inte 16

17 eferenskälla.2. Alternativet är cirka 1600 meter långt och ligger helt inom vattenskyddsområdet Minnesgärdet och delvis inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Storsjöbygden. Alternativ E Alternativ E förbinder alternativ C och följer befintlig ledning från kvarteret Sprinten ned till Göviken, se Figur 2. Vid Göviken ändrar kabeln riktning från befintlig sträckning och förläggs utmed järnvägsspåret till Östersunds sjukhus där markkabeln avviker österut och ansluter till kvarteret Humlan. Den nya markkabeln är cirka 3300 meter lång och ligger helt inom vattenskyddsområdet Minnesgärdet och delvis inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Storsjöbygden. Figur 2 Alternativa sträckningar 6.4 Jämförelse och motiv till val av stråk I syfte att utvärdera det lämpligaste alternativet för kraftledningsbyggnationen konstruerades en utvärderingstabell. Denna tar hänsyn till viktiga parametrar i bedömningen kring vilket stråk som är bäst lämpat för kraftledningsbyggnationen. De olika parametrarna har bedömts och utifrån den påverkan som en kraftledning skulle ge upphov till i vardera av de alternativa sträckningarna (se Tabell 1). Utifrån utvärderingstabellen har bedömningen gjorts att det alternativ A, det befintliga alternativet, ger upphov till minst negativ påverkan och anses därför vara det mest fördelaktiga alternativet. En mer utförlig beskrivning återfinns Alternativutredningen (Se Bilaga 2) 17

18 Tabell 1 Utvärderingstabell gällande de olika stråkens påverkan Parameter Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ D Boende Inga bostadsområden berörs Inga bostadsområden berörs Påverkar bostadsområden i Lugnvik Inga bostadsområden berörs Inga bostadsområden berörs Markägare Natura 2000 Inget Natura 2000 område berörs Naturvärden (våtmarker, vattendrag, nyckelbiotoper) 61 fastigheter berörs 127 fastigheter berörs Inga känsliga naturområden berörs. Inget Natura 2000 område berörs Inga känsliga naturområden berörs. 113 fastigheter berörs Inget Natura 2000 område berörs Inga känsliga naturområden berörs. 36 fastigheter berörs 38 fastigheter berörs Inget Natura 2000 område berörs Inga känsliga naturområden berörs. Inget Natura 2000 område berörs Inga känsliga naturområden berörs. Kultur Kulturmiljövärden påverkas inte Kulturmiljövärden påverkas inte Kulturmiljövärden påverkas inte Kulturmiljövärden påverkas inte Kulturmiljövärden påverkas inte Landskap Landskapsbilden påverkas inte Efter idrifttagande av koncessionen är landskapsbilden opåverkad Efter idrifttagande av koncessionen är landskapsbilden opåverkad Efter idrifttagande av koncessionen är landskapsbilden opåverkad Efter idrifttagande av koncessionen är landskapsbilden opåverkad Friluftsliv Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Störningar under anläggningsperioden. Bedöms inte hindrar friluftslivet efter idrifttagande av koncessionen Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Markanvändning Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Övriga parametrar Enligt miljöbalkens hushållningsregler och övergripande mål är en fortsatt drift av befintliga kablar lämpligast ur miljösynpunkt Enligt miljöbalkens hushållningsregler och övergripande mål är anläggande av nya kablar ej lämpligt ur miljösynpunkt Enligt miljöbalkens hushållningsregler och övergripande mål är anläggande av nya kablar ej lämpligt ur miljösynpunkt Enligt miljöbalkens hushållningsregler och övergripande mål är anläggande av nya kablar ej lämpligt ur miljösynpunkt Poäng Enligt miljöbalkens hushållningsregler och övergripande mål är anläggande av nya kablar ej lämpligt ur miljösynpunkt Inga konsekvenser=0 Små konsekvenser=1 Måttliga konsekvenser=2 Stora konsekvenser=3 18

19 7. Miljökonsekvenser 7.1 Boendemiljö och bebyggelse Beskrivning Markkabeln går från kvarteret Sprinten i Lugnvik och följer sedan järnvägsspåret och vidare i sydlig riktning längs Trondheimsvägen där den sedan viker av åt väster och passerar idrottsanläggningen Hofvallen innan den tillslut når kvarteret Humlan strax öster om Östersunds sjukhus. Då ledningen viker av från järnvägsspåret och passerar under Trondheimsvägen passeras även ett relativt nybyggt bostadsområde. Boendemiljön bedöms inte påverkas av markkabeln. Magnetfältsberäkningarna visar att 0.4 µt underskrids redan på ett avstånd av noll meter Konsekvenser Skulle något bli fel på kabeln kan en tillfällig påverkan i form av buller under reparationstiden uppstå, dock är dock denna tillfällig och enbart i undantagsfall. Inga konsekvenser bedöms uppstå Åtgärder Hänsyn tas vid eventuellt reparationsarbete. I övrigt vidtas inga åtgärder. 7.2 Landskapsbild och markbehov Beskrivning Alternativ A är en befintlig markkabel som går genom stadsmiljö. För befintlig ledning behövs inga avverkningar eller dylikt för att skapa en ledningsgata och då den är förlagd som markkabel medför den heller ingen visuell påverkan. Ledningsgatan är ca 6 meter bred Konsekvenser Inga konsekvenser bedöms uppstå Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.3 Naturmiljö Beskrivning Markkabeln går igenom stadsmiljö och är förlagd invid befintlig infrastruktur. Inom närområdet för detta alternativ finns inga utpekade naturmiljöer av särskilt intresse, se Figur 3. Markkabeln ligger helt inom vattenskyddsområdet Minnesgärdet. 19

20 Mellan år 2000 och 2017 har inte gjorts några fynd av växter eller fåglar av naturvårdskaraktär inom utredningsområdet Konsekvenser Då ledningen redan är befintlig kommer inget anläggningsarbete ske. Kabel är gjord av plast och innehåller ingen olja och ingen risk för läckage till vattenskyddsområde bedöms föreligga. Ingen negativ påverkan på naturvärden eller naturvärdesarter kommer att ske och konsekvenserna bedöms som obetydliga Åtgärder Inga åtgärder vidtas. Figur 3 Natur-och kulturvärden, samt riksintresse i området för markkabeln 7.4 Kulturmiljö Beskrivning Markkabeln ligger inom riksintresse för kulturmiljövården Storsjöbygden. Det finns även en fornlämning, Östersund 47:1 Vägmärke, cirka 60 meter från befintlig markkabel Konsekvenser Inga konsekvenser bedöms uppstå Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 20

21 7.5 Rekreation, friluftsliv- och turism Beskrivning Markkabeln passerar ett antal friluftsanläggningar. Sporthallen Gövikshallen och idrottsanläggningen Hofvallen passeras av den befintliga markkabeln. Längs kabelns sträckning återfinns även Jamtli, ett inne muséum med utställningar, och ett friluftsmuseum med historiska hus och gårdar Konsekvenser Inga konsekvenser bedöms uppstå Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.8 Planer och infrastruktur Beskrivning Den befintliga markkabeln är en del av områdets infrastruktur och följer annan infrastruktur såsom järnvägen, korsar Trondheimsvägen och följer sedan Kyrkgatan. Då markkabeln går i stadsmiljö finns även bland annat VA-ledningar och fibernät. För området finns översiktsplanen Östersund 2040, antagen 20 mars Även ett flertal detaljplaner berörs, dock bedöms inte någon plan motverkas av den befintliga markkabeln Konsekvenser Tillfälligt hinder för trafiken kan uppstå i samband med reparation av ledning i närheten av väg dock under mycket begränsad tid och i undantagsfall. Övrig nedgrävd infrastruktur påverkas inte genom att hänsyn tas. Inga konsekvenser bedöms uppstå Åtgärder Hänsyn tas vid eventuellt reparationsarbete. I övrigt vidtas inga åtgärder. 7.9 Samlad bedömning Sammantaget bedöms ledningen ge upphov till obetydliga konsekvenser för miljön då markkabeln är befintlig. 21

22 8. Framtida drift och underhåll En markkabel inne i stadsmiljö fordrar inte mycket underhåll. I vanliga fall kan grövre vegetation behöva röjas för att förhindra att trädrötter och dylikt växer in i kabeln. Det är dock inte aktuellt i detta fall. Vid sådana tillfällen kan det bli en tillfällig påverkan på miljön i form av buller och hinder för trafiken. 22

23 9. Bilagor 1 Naturvärdesinventering 2 Alternativutredning 3 Samrådsredogörelse 4 Kartor 3.1 Samrådsyttrande sammanställning 3.2 Samrådsyttrande original 3.3 Inbjudan samråd sändlista 4.1 Översiktskarta 4.2 Skyddsområden 4.3 Berörda fastigheter 5 Magnetfältsutredning 23

24 10. Referenser Litteratur Arbetsmiljöverket et.al Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält- en vägledning för beslutsfattare Kartor Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2015 Digital översiktskarta, Jämtlands län Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2015 Digital fastighetskarta, Jämtlands län 24