Grap Riksdalersgatan - Tunnlandsgatan Järnbrott, Göteborgs kommun Bergteknisk utredning inför detaljplan för nya bostäder vid Riksdalersgatan Järnbrott Roger Sköld Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg 2008-11-27 Reviderad 2009-01-15
GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Roger Sköld Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 19 Antal Bilagor: 1 Beställare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Beställares referens: Johan Altenius Beställares referensnr: Diarie: 0483/07 ÄMÅL S714B Titel och eventuell undertitel: Bergteknisk utredning inför detaljplan för nya bostäder vid Riksdalersgatan inom stadsdelen Järnbrott Reviderad 2009-01-15 (tillkommande kapitel 5, strålningsmätningsmätning) Författad av: Roger Sköld / Christian Carlsson Granskad av: Rikard Marek / Karin Odén Mats Ekenberg (Rev 2009-01-15, ver ) Godkänd av: Mats Ekenberg Datum: 2009-01-15 Datum: 2008-11-28 2009-01-15 Datum: 2009-01-15 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel:018-650800 Verkstad Uppsala Seminarieg. 33 752 28 Uppsala Tel:018-521503 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 031 339 48 00 Stockholm Vegagatan 4 113 29 Stockholm Tel: 08 544 989 60 Sidan 2 (19)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdraget...4 2 Utförda undersökningar...4 3 Undersökningsresultat...4 4 Bergtekniska åtgärder för säkring av slänt...5 5 Strålningsmätning...5 5.1 Mätutrustning och metod...5 5.2 Resultat...6 5.3 Slutsatser och rekommendationer...8 5.4 Referenser...8 Planritning: /01 (Rev A, 2009-01-15) Sidan 3 (19)
1 Uppdraget Geosigma har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad utfört besiktning av ett bergområde med brant naturlig slänt i korsningen Riksdalersgatan-Tunnlandsgatan inom stadsdelen Järnbrott, berörda fastigheter är Järnbrott 758:109 och Järnbrott 92:3. Stadsbyggnadskontoret avser att ta fram en ny detaljplan för bostäder i anslutning till bergsområdet och behöver därigenom en utredning avseende risk för ras och blocknedfall i den befintliga bergslänten. Planen är att om möjligt byggas bostäder ovanpå befintligt parkeringsdäck som gränsar till bergsområdet. Föreslagna åtgärder förutsätter att eventuell nybyggnation sker på eller på plats för befintligt parkeringsdäck och att bergschakt inte sker i befintlig slänt. I uppdraget ingår också en strålningsmätning av berggrunden i syfte att bedöma radonrisken inom området. 2 Utförda undersökningar Fältkartering utfördes av Roger Sköld 2008-11-24. Bergsområdet fotodokumenterades och en sprickkartering utfördes. Bergslänten okulärbesiktigades med avseende på sprickighet och blockighet för att kunna ge rekommendationer kring eventuella åtgärder för säkring av bergsslänten. Strålningsmätning utfördes av Christian Carlsson 2008-12-17. 3 Undersökningsresultat Inventerat område består av blottade berghällar och jordfyllda svackor. Vegetationen består av blandskog. I områdets branta del finns ett antal träd som slagit rot och utgör sprängverkan i öppna sprickplan. Bergsslänten är där som mest ca 9 meter hög. Bergarten utgörs av en medel- till grovkorning svagt gnejsig granit med mindre ögon av fältspat och inslag av pegmatit i gångar. Huvudsprickriktningen stryker ca 160-170 och stupar ca 60-80 nedåt mot väster och bildar öppna djupvittrade sprickor som bandar upp berget i nordsydlig riktning, se foto 1-5. Huvudsprickriktningen skärs vinkelrätt av med brantstående sprickor i sydvästlig riktning och flacka undulerande slag som varierar i lutning, ibland ut från slänten och ibland in mot slänten. Berget har spjälkat upp sig i ett antal platta block som ligger i slänten, se foto 2och7. Befintlig sprängd bergskärning är bitvis kraftigt uppsprucken. Från horisontala slag ca 1-1,5 meter ovan släntfot trängde vid besiktningstillfället små mängder vatten fram. Sprickorientering i bergskärningen: 170/70 (Foliation) 240/90 80/75 330/70 350/30 230/25 Sidan 4 (19)
I områdets norra delar bedöms risken för ras som liten förutom ett block som kan knuffas ner med spett, se foto 14. Norra sidan sluttar flackt nedåt mot norr, se foto 15-17. 4 Bergtekniska åtgärder för säkring av slänt Nedan föreslagna åtgärder förutsätter att eventuell nybyggnation sker på eller på platsen för befintligt parkeringsdäck och att bergschakt inte sker i befintlig slänt. Sprickorienteringen i området utgör ingen omedelbar risk för ras eller blocknedfall. Vegetationen kommer dock att på sikt tränga djupare ner och knuffa ut block ur sitt nuvarande läge, även vibrationer från byggnation eller liknande kan utgöra en risk för rubbningar. Om nybyggnad sker tätt inpå slänten innebär det att framtida förstärkningsåtgärder av berget försvåras eller omöjliggörs. Rekommendationen är därför att först generellt vegetationsrensa och jordavrymma hela slänten upp till föreslagen gräns, se ritning /01. Därefter skrota slänten från lösa block, se foton. Bergets djupvittring tyder dock på att berget består av mer eller mindre lösa block en bit in och ner i berget. Därför tas bara de block som ligger ytligt och högt upp i slänten ner, se exempel foto 8 och 10. Vid behov säkras kvarvarande block med bergbult. Skrotning bör ske av släntens nedre del mot nuvarande markyta, eventuellt kan även där komplettering med bergbult behövas. Skrotning övervakas av bergsakkunnig personal som också tar beslut om ev säkring med bergbult. Vid avtäckning av berg är det viktigt att bergsakkunnig bereds plats för en geologisk kartering av bergytan, avtäckning och vegetationsrensning blottar nya sprickplan och åtgärdsbehovet kan se annorlunda ut. I områdets norra del finns ett block som bör avlägsnas med spett, se foto 14. 5 Strålningsmätning Mätningar av gammastrålning från berggrunden har utförts med syfte att bedöma radonrisken inom området. 5.1 Mätutrustning och metod Översiktliga mätningar utfördes med en Scintrex BGS-3, scintillometer. Scintillometern mäter total gammastrålning och användes för att genom kontinuerlig mätning täcka området och därigenom upptäcka eventuellt förhöjda strålningsnivåer och representativa mätpunkter för detaljerade mätningar. Detaljerade strålningsmätningar genomfördes i sex mätpunkter med en gammaspektrometer (Exploranium GR-130). Instrumentet är kalibrerat för svenska förhållanden (2002-09-16, Borlänge, referens Anders Lindén, Svensk Geofysik AB). Instrumentet är konfigurerat för geofysiska mätningar där gammastrålningen kan särskiljas för att uppmäta och beräkna koncentrationerna av kalium, uran och torium i marken. Sidan 5 (19)
Baserat på uppmätta halter av kalium, uran och torium har ett aktivitetsindex för total gammastrålning (I) beräknats i enlighet med Natural occuring radioactivity in the nordic countries recommendations (2000). Aktivitetsindex används för att klassificera berget om det skall användas som byggnadsmaterial. För att kunna göra en radonriskbedömning har radiumhalten (Bq/kg) och total gammastrålning beräknats (µsv/h). Radium bildas när uran sönderfaller. 5.2 Resultat Mätning med scintillometer över berghällar inom området gav strålningsnivåer i storleksordningen 0.10-0.12 µsv/h. Tre pegmatitgångar upptäcktes som gav strålningsnivåer i storleksordningen 0.17-0.20 µsv/h. Mätning med gammaspektrometer genomfördes i sex mätpunkter. Punkterna 1-3 är utplacerade på berghällarna och punkterna 4-6 placerades på pegmatitgångar (se mätpunkternas lägen på planritning /01). Resultatet presenteras i tabell 1. Tabell 1. Uppmätta koncentrationer (K, U, Th) samt beräknad radiumhalt, total gammastrålning och aktivitetsindex. Mätpunkt Bergart Koncentration Radiumhalt Gammastrålning K (%) U (ppm) Th (ppm) (Bq/kg) Total (µsv/h) Aktivitetsindex 1 Granit 2.9 3.2 7.8 40 0.09 0.6 2 Granit 3.0 5.0 6.8 62 0.10 0.7 3 Granit 2.9 5.6 8.1 69 0.10 0.7 4 Pegmatit 3.7 14 15 173 0.19 1.3 5 Pegmatit 4.6 10 13 123 0.17 1.2 6 Pegmatit 2.8 14 22 178 0.20 1.3 Radonriskklassificering Med avseende på strålningsnivåer och radiumhalter kan området klassificeras som ett normalriskområde. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Graniten gav normala strålningsnivåer medan strålningen från pegmatitgångarna var höga. Pegmatitgångarna som undersöktes var av begränsad bredd (<0.5 m) och utbredning. Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv kan klassas som normalradonmark om radiumhalten är mellan ca 60-200 Bq/kg. Radiumhalten i graniten var låg till normal och normal i pegmatitgångarna. Pegmatitgångarnas begränsade bredd gör att mätvärden från gammaspektrometern inte är representativa endast för pegmatiten utan att uppmätt strålning även kommer från den omgivande graniten. Pegmatiten klassificeras som högradonmark men är vid markytan av sådan begränsad utbredning att området som helhet klassificeras som ett normalriskområde. Det kan dock inte uteslutas att det efter sprängningsarbeten framträder pegmatit med större utbredning. Sidan 6 (19)
Klassificeringsgrunder är hämtade från Radonboken (2004). Se även tabell 1. Tabell 1. Ungefärligt samband mellan radonrisk, berggrund och gammastrålning. Observera att inte hög gammastrålning automatiskt innebär klassificering som högradonmark. En stor del av strålningen kan komma från torium vilket inte kan urskiljas med enbart mätning av total gammastrålning. Källa: Radonboken (2004). Radonrisk Högriskområde (Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter Normalriskområde (Huvudsakligen normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt Lågriskområde (Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt Gammastrålning > ca 0.15 µsv/h ca 0.10-0.15 µsv/h < ca 0.10 µsv/h Gränsvärde för radon i inomhusluft Radonhaltens årsmedelvärde i inomhusluft i nya byggnader får inte överstiga 200 Bq/m 3 (BFS 2006:12). Med förutsättningen att grundkonstruktioner utförs radonskyddande bedöms risken vara liten att gällande gränsvärde överskrids med avseende på risk för radonavgång från marken. Gränsvärde för gammastrålning Gammastrålningsnivån i nya byggnader får inte överstiga 0.3 Sv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2006:12). Risken att gränsvärdet överskrids bedöms vara liten med avseende på avgiven gammastrålning från marken. Byggnadsmaterial För att bedöma byggmaterials lämplighet för användning rekommenderar de nordiska strålskyddsmyndigheterna en formel för beräkningen av ett aktivitetsindex (Natural occuring radioactivity in the nordic countries recommendations, 2000). Vidare rekommenderar de gränsvärden i två nivåer för indextalet. För undantagsnivån (I<1) kan byggnadsmaterialet användas utan begränsning. Ligger index kring den högre nivån (I<2) rekommenderas en vidare utredning av hur materialet skall användas och hur stor stråldos det då kommer att avge. Aktivitetsindex är under nivå 1 i mätpunkterna på graniten och mellan nivåerna 1 och 2 i mätpunkterna på pegmatitgångarna. Med förutsättningen att det inte framträder mäktigare pegmatitgångar vid sprängningsarbeten kan krossmaterial från berget användas lokalt för utfyllnad och grundläggning. Sidan 7 (19)
5.3 Slutsatser och rekommendationer Baserat på utförd undersökning kan området klassificeras som ett normalriskområde. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande för att inte riskera att gällande gränsvärde för radonhalt i inomhusluft skall överskridas. Risken för att gällande gränsvärde för gammastrålning i nya byggnader skall överskridas bedöms vara liten. Om det vid sprängningsarbeten framträder pegmatitgångar med större utbredning än vad som framträder vid markytan bör en förnyad radonriskbedömning utföras. Vid byggnation kommer ett stort strålningsbidrag från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. 5.4 Referenser BFS 2006:12. Boverkets författningssamling, BBR 12. www.boverket.se. Natural occuring radioactivity in the nordic countries recommendations (2000). Strålsäkerhetsmyndigheterna i de nordiska länderna. ISBN91-89230-00-0. Radonboken (2004). Clavensjö och Åkerblom. Formas, Stockholm. SGU Specialkarta Ba 59. Berggrundskarta över Göteborgs kommun. Sidan 8 (19)
Foto 1. Översikt mot nordväst. Mindre sten skrotas, större block bultas fast. Foto 2. Översikt mot sydväst. Lösa block rekommenderas att tas ner. Sidan 9 (19)
Foto 3. Översikt mot väst. Block som rekommenderas att tas ner. Foto 4. Översikt mot nordväst. Vegetationsrensning, i övrigt ingen åtgärd. Sidan 10 (19)
Bild 5. Översikt mot norr. Vegetationsrensning, släntens nedre del skrotas. Foto 6. Block som rekommenderas att tas ner. Sidan 11 (19)
Bild 7. Träd växer i sprickor, risk för långsam förflyttning av block. Sidan 12 (19)
Foto 8. Block som rekommenderas att tas ner. Sidan 13 (19)
Foto 9. Block som rekommenderas att tas ner (undre delen på foto 8). Sidan 14 (19)
Foto 10. Block som rekommenderas att tas ner. Sidan 15 (19)
Foto 11. Vegetationsrensning, i övrigt ingen åtgärd. Foto 12. Svaghetszon. Ingen åtgärd Sidan 16 (19)
Foto 13. Pegmatitgång i huvudsprickriktning. Sidan 17 (19)
Foto 14. Litet block handskrotas ner med spett. Foto 15. Översikt norra sidan mot väster. Sidan 18 (19)
Foto 16. Översikt norra sidan mot sydväst. Foto 17. Översikt norra sidan mot syd. Sidan 19 (19)