UTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG

Relevanta dokument
vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Utvärdering av alfapilot inom projektet Sällsynt övergång

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne

Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Patientlag

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

SällSynta.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Förändrade förväntningar

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

God och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

Antagen av Samverkansnämnden

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL

Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren Organisation: Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Nära vård och samverkan vid utskrivning från sjukhus

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Presentation om Skaraborgs Sjukhus

Uppföljning av HS-avtalet

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Framtidens primärvård

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Handlingsplan

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

FAQ Samverkan vid utskrivning

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Uppföljning av Team trygg hemgång

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Behandling vid samsjuklighet

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Närsjukvårdscentra en samordningsfunktion till stöd för patient och verksamhet

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Fem fokusområden fem år framåt

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Transkript:

UTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG 2018-01-31 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB. www.sironagroup.se

UPPDRAGSBESKRIVNING Sironas uppdrag bestod i att utvärdera hur tjänsten användes under projektet dess effekter för ungdomar och anhöriga tjänstens eventuella ekonomiska konsekvenser I uppdraget ingick även att göra en nulägesanalys samt en begränsad litteraturstudie avseende liknande tjänster 1

AKTIV HÄLSOSTYRNING MED PREVENTIVA OCH PROAKTIVA INSATSER BÖR PRIORITERAS ÖVER HELA POPULATIONEN Invånare Total vårdkostnad Genomsnittlig vårdkostnad per patient Exempel strategival och verktyg 2 miljoner 22 miljarder kronor Andel av befolkningen 1% 9% 90% 46% 21% 1% Aktiv hälsostyrning (care coordination) syftar till att identifiera 33% och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter 9% 11 144 55 137 90% 2 609 359 871 Case management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Individuella vårdplaner Stöd av vårdkoordinatorer Disease management Patienter med kroniska sjukdomar Vårdprogram och rutin för screening Coachning och aktivt stöd; livsstilsval; egenvård Wellness management - folkhälsoprogram Folkhälsa och primärprevention Social marknadsföring; exv. reducera riskbeteenden (rökning/alk) Fokuserad utbildning för riskgrupper Not: Exklusive vissa kostnader för primärvård, psykiatri, rehab, hemsjukvård, palliativ vård, öppenvårdsläkemedel, tandvård och ambulansverksamhet som inte finns med i databasen Källa: VAL; Sirona analys; SLL HSN-F 2008 2

VETENSKAPLIG EVIDENS FINNS FÖR TELEFONBASERAT STÖD OCH VÅRDKOORDINERING VID VISSA KRONISKA SJUKDOMSTILLSTÅND För svår depression och hjärtsvikt har case- & disease management återkommande visat att det är möjligt att uppnå Förbättrade kliniska patientutfall Större patientnöjdhet & livskvalitet Minskad vårdkonsumtion & vårdkostnader 3

SÄLLSYNTA DIAGNOSER HAMNAR I KATEGORIN KOMPLEXA SJUKDOMS- TILLSTÅND I EN MATRISMODELL FÖR MÅLGRUPPSANPASSAD VÅRD Patienter med kroniska sjukdomar Komplexa sjukdomstillstånd Gynnas av Kontinuitet Löpande monitorering Stöd till egenvård Behandling utan avslut Behandling inom ett stuprör Behandling över flera stuprör Gynnas av: Individanpassade lösningar Personlig kontakt Teamarbete Nätverksorienterad sjukvård Enkla patienter Gynnas av lättillgänglig vård högeffektiv specialiserad vård valfrihet Behandling med ett avslut Komplicerade patienter Gynnas av Flödesarbete God samverkan mellan enheter och professioner Källa: Leading Health Care, 2016

RIKSFÖRBUNDETS MEDLEMMAR EFTERFRÅGAR EN SAMORDNARFUNKTION VID SJUKHUSEN Hur önskar du att vården utifrån den sällsynta diagnosen skulle fungera? Att det fanns någonstans att vända sig på sjukhuset som kan ge information om diagnosen och att de olika vårdinstanserna var kopplade till varandra. Att det fanns en samordnare. Källa: Novus medlemlemsundersökning bland Riksförbundet Sällsynta diagnosers medlemmar, 2017 5

UPPDRAGSBESKRIVNING Sironas uppdrag bestod i att utvärdera hur tjänsten användes under projektet dess effekter för ungdomar och anhöriga tjänstens eventuella ekonomiska konsekvenser 6

VAD MÄTTE VI UNDER ALFAPILOTEN? Datainsamling Ungdomsenkät Anhörigenkät Data från övergångslotsarna 10 st ungdomar besvarade vid start, 6 st vid avslutningen Frågor om upplevd tillit, trygghet och självständighet för vården 7 anhöriga besvarade vid start, 6 st anhöriga efter Frågor om anhörigas känslor av oro och trygghet inför ungdomens övergång Vad gör anhörig vs. ungdom 41 registrerade vårdkontakter med 52 olika kontaktorsaker Tid för direkt patientkontakt samt för efterföljande arbete Skattning om samtalet ledde till undvikbar vårdkontakt Analyser Jämförelse av upplevelser före och efter alfapiloten Hur användes tjänsten? Ekonomiska konsekvenser Personuppgifter och känsliga uppgifter om deltagande ungdomar och deras anhöriga har genomgående under projektet ej delats med Sirona av respekt för de enskildas integritet 7

RESULTAT FRÅN UNGDOMS- OCH ANHÖRIGENKÄTEN Ungdomarna anger att deras uppfattning av tillit och trygghet för vården samt upplevda grad av självständighet försämrats något under projektet En tredjedel av anhöriga anger istället att de uppfattar att deras ungdomar blivit mer självständiga En tredjedel av de anhöriga anger att de under projektets genomförande behövt ta ledigt/anmäla vård av barn i mindre utsträckning än tidigare Anhöriga rapporterar att deras oro för att deras diagnosbärande anhörige ska få den vård som hen behöver i framtiden har minskat med 57 procent De anhörigas upplevda trygghet inför den anhöriges övergång från barn- till vuxensjukvård har ökat med hela 84 procent Samtliga anhöriga tyckte att övergångslotsarna borde bli en permanent del av vården 8

RESULTAT FRÅN ÖVERGÅNGSLOTSARNAS REGISTRERINGAR Generella observationer Vid nästan alla (93 procent) av kontakterna lyftes frågor kopplade till landstingsfinansierad vård Den vanligaste kontaktorsaken (förekom i 34 procent av unika kontakter) var för att få svar på frågor rörande sina vårdkontakter eller sitt vårdteam 63 % av besöken skedde fysiskt 9

BUSINESS CASE FÖR ÖVERGÅNGSLOTSARNA Business case för övergångslotsarna Övergångslotsarna angav att 37 % av kontakterna ledde till en undvikbar vårdkontakt Den totala tiden för patientkontakt och efterföljande arbete uppgick till 4285 minuter, ca 71,4 timmar 71,4 timmar över 3,19 månader motsvarar 11,2 timmar arbete i månaden per övergångslots för att hantera 4,5 ungdomar Givet förutsättningarna ovan skulle en heltidsanställd övergångslots kunna hantera upp till 67 ungdomar, motsvarande 96 kontakter per månad Om 37 % av kontakterna leder till en undvikbar vårdkontakt skulle 35,7 besök sparas per övergångslots Den genomsnittliga kostnaden per primärvårdsbesök i Sverige 2016 var 1637 kronor Besparingen skulle därmed motsvara 58 443 kronor Detta överstiger den genomsnittliga lönekostnaden inkl. sociala avgifter om 43 047 kr per sjuksköterska Begräsningar för generaliseringar av dessa resultat Begränsat underlag att utgå från, 41 kontakter och 9 ungdomar fördelade på två övergångslotsar Stor heterogenitet i ungdomars behov av en övergångslots Svårt att approximera kostnaden per undvikbart vårdtillfälle Källa: Vården i siffror, 2016; Vårdförbundets lönestatistik, 2016 10

NÄSTA STEG? En större studie med fler deltagande ungdomar och lotsar behövs för att bekräfta de initiala fynden från alfapiloten Vidareutveckling av digitala gränssnitt för exv. vårdkontakter kommer leda till ytterligare effektiviseringar i övergångslotsarnas arbete 11

2013 LANSERADES EN STRATEGI FÖR VÅRD, BEHANDLING OCH FORSKNING AV SÄLLSYNTA SJUKDOMAR I STORBRITANNIEN Strategins övergripande mål All 4 UK countries will offer a patient centred, coordinated approach to treatment services for patients with rare diseases Vad menar man med coordinated care? Some patients need expertise from a number of specialists, making a multidisciplinary and coordinated team approach important. Well coordinated care is essential when several specialists and hospital departments are involved in a patient s care. Responsibility for coordination will depend on the case and the circumstances. For those receiving complex treatment where only one discipline is involved, a highly specialised professional might have responsibility for coordinating their care. Where there are many disciplines, the clinical geneticist may have responsibility. In any case, the aim should be to ensure that care is always coordinated Källa: UK Strategy for Rare Diseases, 2013. Sida 9. 12

2016 FÖLJDES UTFALLET AV STRATEGIN UPP AV GENETIC ALLIANCE, EN OBEROENDE SAMMANSLUTNING AV 180 PATIENTFÖRENINGAR Slutsatser från uppföljningen: 13