Nybro Intresseförening för Montessori Tallgårdsvägen 3 382 36 Nybro Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Nybro Montessoriförskola 2017-2018 Allt har en särskild avsikt. Alla har en särskild uppgift. Alla har ett särskilt ansvar. Alla delar hör ihop och bildar en helhet. Hela världen i gemenskap. Fred på jorden (M. Montessori)
Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan 1.1 Lagens innehåll 1.2 Likabehandlingsplanen 2. Definition av begreppen 2.1 Diskriminering 2.2 Direkt diskriminering 2.3 Indirekt diskriminering 2.4 Bristande tillgänglighet 2.5 Trakasserier och sexuella trakasserier 2.6 Kränkande behandling 2.7 Befogade tillsägelser 3. Ansvar, vision och delaktighet 3.1 Vår vision 3.2 Barnens delaktighet 3.3 Vårdnadshavarnas delaktighet 3.4 Pedagogernas delaktighet 3.5 Presentation av planen 4. Främjande arbete 4.1 Gemensamt för Nybro Montessori 4.2 Värdegrundsarbete på förskolan 4.3 Mål för verksamhetsåret 2017-2018 5. Kartläggning 5.1 Metod 5.2 Nuläge 6. Förebyggande arbete 7. Det åtgärdande arbetet 7.1 Arbetssätt och rutiner för att hantera kränkande behandling och trakasserier
1. Varför en likabehandlingsplan? Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap. 1.1. Lagens innehåll Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 1.2. Likabehandlingsplanen Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för alla i verksamheten. 2. Definition av begreppen Under följande punkt ges en beskrivning av de olika begreppen. 2.1. Diskriminering Diskriminering är när någon, barn eller vuxen, missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder Kön Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Inom vissa samhällsområden kan det till exempel vara tillåtet att behandla personer av olika kön olika om det är en del av ett planmässigt arbete för att främja jämställdhet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskidande identitet och uttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan handla om att vara exempelvis svensk, same eller chilenare. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionshinder Bristande tillgänglighet är när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att verksamheten inte vidtar särskilda tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön. Ålder Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med ålder. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Det finns till exempel undantag som innebär att det kan vara tillåtet att särbehandla en person utifrån ålder om en viss ålder är föreskriven i annan lag eller om det rör åldersgränser för krogar som säljer alkohol. Under följande rubriker finns information om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden. Det finns sex olika former av diskriminering enligt lagen. Direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Om en händelse är diskriminering beror på den enskilda situationen.
2.2 Direkt diskriminering Är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än annan i en jämförbar situation. 2.3 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Till exempel när det finns en rutin eller regel som verkar neutral men som särskilt missgynnar personer enligt de sju diskrimineringsgrunderna. 2.4 Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 2.5 Trakasserier och sexuella trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. 2.6. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker barns eller elevers värdighet. Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 2.7. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla en god miljö. Tillrättavisning; När vi säger till ett barn när ett barn gör något mot någon, som kan leda till skada eller gör något som kan skada sig själv. Då kan det vara nödvändigt att höja rösten för att undvika fara. Om barn t.ex. kastar saker, då går det bättre att resonera och prata med barnen och gå fram till dem. Hur bemöter och tillrättavisar vi barnen i stressade situationer? Hur kan vi göra? Vi tänker på att sänka rösten och vara nästan överdrivet lugna. Alla diskussioner tas inte på en gång, ibland är det bättre att gå tillbaka och ta det senare. Nu är det bra!! Det blir en svår betydelse för barnen Bra?! Vi ska använda oss mer kroppsspråket t.ex. stopphanden, bekräfta med en hand och blick att jag har sett dig!
3. Ansvar, vision och delaktighet Förskolechefen är ansvarig för att det finns en aktuell plan. Personal, barn och föräldrar deltar i utformningen av planen liksom i likabehandlingsplanen i stort. 3.1. Vår vision Vår vision är att vår förskola ska vara en plats där både vårdnadshavare och barn ska känna sig trygga och välkomna. Inget barn får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. All personal inom Nybro Montessori tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi på förskolan arbetar för att alla barn ska känna allas lika värde. All personal ska vara väl förankrade i läroplanen och den värdegrund som vi ska arbeta i enlighet med. 3.2. Barnens delaktighet Genom observationer, intervjuer och samtal är barnen delaktiga i värdegrundsarbetet. 3.3. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom årlig enkät, föräldraråd, mejl, föräldramöte inskolnings- och utvecklingssamtal samt i daglig kontakt med förskolans pedagoger görs vårdnadshavarna delaktiga. 3.4. Pedagogernas delaktighet Genom det dagliga arbetet, samt genom intervjuer och observationer med barnen. 3.5. Presentation av planen Likabehandlingsplanen presenteras för barnen i början av höstterminen. Hos vårdnadshavare på höstens föräldramöte, i varje tambur på förskolan och på förskolans hemsida. Hos pedagogerna och övrig personal på personalmöte. 4. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. 4.1. Gemensamt för Nybro Montessori Montessoriförskolans trivselregler (se bilaga) och likabehandlingsplan ska komplettera varandra i syfte att verka för en lugn och trygg verksamhets- och arbetsmiljö för samtliga barn och personal på Nybro Montessori. Barn, pedagoger, samt annan personal i verksamheten kan göra mycket, men det är nödvändigt att även vårdnadshavare hjälper till. Vi kan tillsammans hjälpas åt att skapa en förskola, där alla kan känna sig trygga, trivas och må bra.
Barn, personal och föräldrar deltar i arbetet med att skapa bästa möjliga miljö för lärande och gemenskap. Med miljö anses både fysisk- och psykosocial miljö. Det arbetet kräver ett ständigt aktivt engagemang av alla inblandade. 4.2. Värdegrundsarbete på förskolan Värdegrundsarbetet utgår från förskolans läroplan. Det främjande arbetet är en del av verksamhetetens kontinuerliga värdegrundsarbete. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. Som en återkommande del i förskolans värdegrundsarbete arbetar vi varje höst med temat jag och mina kompisar. Syftet är att stärka självkänslan hos barnen och skapa en positiv gruppkänsla. Personalen har lyssnat på föreläsning av Margareta Öhmans Hissad & dissad. Utifrån dessa diskussioner och reflektioner har vi valt att arbeta och haft diskussioner om hur man kan förebygga kränkningar och hur man på bästa sätt kan hjälpa barnen att beskriva sina upplevelser. Vi har påbörjat arbetet med utvecklingsplan vad gäller barns olika sociala mönster. En del barn fastnar i negativa spiraler och vi behöver se över hur vi kan motverka det. Vi arbetar medvetet med kompisböckerna som vi upplever konkret ger strategier för det sociala samspelet och respekt för varandra. Vikten av att ta hänsyn till varandra, för att utveckla förmågan att fungera enskilt och i grupp. 4.3. Mål för verksamhetsåret 2017-2018 De sju diskrimineringsgrunderna är ledstjärnor för vår verksamhet. Vi kopplar dem mot de olika mål som återfinns i läroplanen. Under 2016-17 var det övergripande temat att främja likabehandling av barn - oavsett kön. Skollagen beskriver att en förskola bör arbeta medvetet med bemötande som stimulerar till nytt tänk gällande manligt/kvinnligt. Vad gäller personalen har de under året haft fortlöpande diskussioner under personalmöten rörande genus. Men också givits möjlighet att reflektera över sitt eget agerande, hur man uttrycker sig och hur man tänker i sin egen planering som pedagog utifrån våra könsroller. Tillsammans med barnen har personalen läst boken Konrads klänning. Genom att samtala om att pojken har klänning har personalen fått fatt i barnens föreställningar om vad som är typiskt pojke/flicka och på det viset hjälpt barnen reflektera över detta. Under 2017-18 kommer vi att fortssätta medvetet anpassa miljön så att det lockar både pojkar och flickor. Vi ska utmana barnen att prova nya aktiviteter och leksaker. Vi uppmärksammar genus i böcker vi läser för barnen och lånar böcker som belyser olikheter/likheter Vad gäller könsöverskrivande identitet och uttryck har vi pratat om hur vi bemöter framförallt vuxna med olika läggningar. Det är viktigt att vi inte dömer någon utifrån en sexuell läggning. Det arbete fortsätter. Etnisk tillhörighet arbetar vi dagligen med på olika sätt. På vår förskola har vi idag barn från olika nationaliteter. Under 2016-17 har vi haft stort fokus på barnkonventionen. Genom arbetsmaterial Hurra - Alla barns rätt av Pernilla Stalfält. har pedagoger och barngrupp talat om barns rätt till att vara den man är. Det finns också Montessorimaterial som bygger på var barn bor, hur de har det och
hur olika det kan vara. Vi har fortlöpande samtal med barnen om våra olikheter och att det är en stor tillgång till gruppen. När det kommer till religion eller annan trosuppfattning arbetar vi med stor respekt för barnens trostillhörigheter. I det dagliga arbetet pratar vi om de svenska traditioner som vi naturligt stöter på i årshjulet. Vi har naturligtvis kost som är anpassad för annan tro än kristna. Funktionshinder vi har anpassad miljö för eventuell rullstolsbundet barn (vuxen). Vi har ljudplattor för att dämpa ljudet. Vi har godkända rutiner för specialkost så att ingen ska bli diskriminerad utifrån födoämnesallergi. Vi har en medveten pågående diskussion om hur vi bemöter barn och vårdnadshavares sexuella läggning. När det gäller barnen så gör vi ingen skillnad i om en pojke eller en flicka har olika attribut. Alla får vara som de vill. Alla är lika värda. Som arbetsgivare har vi ett ansvar att inte diskriminera någon utifrån ålder. Vid anställningstillfällen tar vi hänsyn till utbildning och erfarenhet. Vi arbetar medvetet med att inte låta ålder spela in om någon kommer erbjudas anställning eller inte. När det gäller åldersblandning på avdelningarna bland personalen så tar vi hänsyn till personalens kompetens mer än ålder. Utvärdering Slutlig i juni 2018 5. Kartläggning 5.1 Metod Observation Enkäter Intervjuer med barnen Samtal med barnen Dokumentation 5.2. Nuläge Utvärderingen av observationerna och samtalen med barnen visar om våra åtgärder haft bra effekt. 6. Förebyggande arbetet Verksamheten identifierar risker i aktuell kartläggning. Insatserna syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Utifrån vad vi på förskolan uppmärksammar kan förändringar av dessa insatser komma att påbörjas.
7. Det åtgärdande arbetet Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetet ska påbörjas direkt när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. 7.1 Arbetssätt och rutiner för att hantera kränkande behandling och trakasserier Alla anställda, föräldrar och barn ska veta hur de ska agera när de får kännedom om att någon kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Vuxna vänder sig till förskolechef och alla barn ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Kränkningar kan förekomma både mellan barn-barn, vuxen-barn, vuxen-vuxen och barnvuxen. Barn- barn Åtgärder vid kränkande behandling barn-barn. 1. Vid indikation på att kränkning skett ska alltid ansvarig pedagog kontaktas som påbörjar dokumentationen utifrån blanketten Dokumentation vid incident och kränkande behandling. Ansvarig: All personal på förskolan. 2. Pedagogerna samtalar med berörda barn, lyssnar och låter alla komma till tals. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Samtal ska omgående ske med den kränkte och eventuella vittnen för att få en bild av vad som hänt. Ansvarig: Arbetslaget 3. Samtal ska ske med den eller de som kränkt Ansvarig: Pedagog som har barnet/barnen som ansvarsbarn 4. Berörda vårdnadshavare informeras. Kontakt tas skyndsamt med hemmen för information om vad som hänt samt vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig: Pedagog som har barnen som ansvarsbarn. 5. Pedagogerna observerar barngruppen för att bryta negativa mönster och förvissar sig om att kränkningen upphör genom att följa upp i regelbundna och stöttande samtal med alla inblandade inklusive vårdnadshavare. Ansvarig: arbetslaget 6. Förskolechefen ska alltid informeras om vad som inträffat. Dokumentationen läggs till förskolechefen och kopia sätts i barnpärmen. 7. Anmälningar av ev kränkningar ges av förskolechefen till huvudman vid varje styrelsemöte. 8. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan Ansvarig: förskolechefen. 9. Har insatserna inte någon verkan kontaktas vårt resursteam Ansvarig: förskolechefen
Vuxen- barn Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för den anställde att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Ser och hör vi att någon kollega kränker ett barn ska vi inte acceptera det. Förskolechefen kontaktas. Vuxen- vuxen Ett samtal genomförs med berörda parter och förskolechefen. Vid behov erbjuds stöd och handledning. Barn- vuxen Vid upprepade tillfällen kontaktas vårdnadshavare. I arbetslaget försöker vi skapa förutsättningar som förhindrar fortsatta kränkningar. Vid fall av kränkning eller trakasserier skrivs en tillbudsrapport som överlämnas till förskolechefen. Förskolechefen rapporterar alla kränkningar till huvudmannen. Trivselregler Vi skapar en god stämning genom att: Vi respekterar verksamhetstiderna. Vi respekterar andra barn och vuxna. Vi tänker på arbetsron och andras arbeten. Vi använder ett vårdat språk och är artiga. Vi vårdar miljön och plockar undan efter oss. Vi sköter våra ansvarsområden. Vi låter egna leksaker stanna hemma. Montessoriförskolan ersätter inte värdesaker som försvinner/stjäls.