Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys av reaktivt N från livsmedelsproduktion Utsläpp av reaktivt kväve fokusfråga för livsmedelsproduktionen
Varför livscykelanalys? Öka kunskapen om en produkt och dess miljöpåverkan Hitta särskilt miljöpåverkande delar av livscykeln och analysera förbättringsalternativ Utgöra en grund för kommunikation av miljöprestanda Miljöanpassa produktutvecklingen
LCA Modellen Uttag av råvaror Förädling RESURSER (material, energi, mark) Transporter Tillverkning Användning Avfallsbehandling EMISSIONER (utsläpp till luft och vatten plus avfall)
Mjölkens livscykel Gård + insatsvaror Transport t mejeri Mejeri Transport t butik Handel, konsument Förpackning Avfallsbehandling
LCA Modellen Uttag av råvaror Förädling RESURSER (material, energi, mark) Transporter Tillverkning Användning Avfallsbehandling EMISSIONER (utsläpp till luft och vatten plus avfall) Analyserad produkt/tjänst
Funktionell enhet Beräkningsbasen i analysen Beskriver produktens / tjänstens funktion (nytta)
LCA Modellen Uttag av råvaror Förädling RESURSER (material, energi, mark) Transporter Tillverkning Användning Avfallsbehandling EMISSIONER (utsläpp till luft och vatten plus avfall) Analyserad produkt/tjänst
Inventeringsdata sammanställs och beräkningar görs för olika typer av miljöeffekter, viktiga sådana är: Resurser - energi och material -mark Toxicitet terrest, akvatisk, human Övergödning Försurning Klimatpåverkan
Miljöpåverkansbedömning i livscykelanalysen - syftar till att överföra och tolka resultaten från inventeringsanalysen i termer av potentiell miljöeffekt vilken kan uppstå som en följd av tillverkning och användning av en produkt Klimatpåverkan CO2 CH4 N2O Övergödning NO3 NH3 NOx gr CO2-ekvivalenter/produkt gr O2-ekvivalenter/produkt
Mjölkens livscykel Gård + insatsvaror Transport t mejeri Mejeri Transport till handel Handel, konsument Förpackning Avfallsbehandling
Energianvändning i livscykeln för en liter mellanmjölk, kyld för användning i konsumentens hem MJ/l 3,5 3 2,5 2 1,5 Non fossile Electr Fossile Recov energy 1 0,5 0-0,5 Dairy farm Trp to dairy Dairy Packaging Trp packaged milk Consumer phase Källa: Svensk Mjölk, Mjölkens miljöpåverkan
Energianvändning i livscykeln för ett kg skalad och kokt potatis hos konsument 2,5 2,0 1,5 1,0 [MJ/kg matpotatis] Energianvändning matpotatis Förnybar, materialbunden Fjärrvärme El Fossil 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Primärproduktion Intransport Packeri Förpackningar Distribution Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel. Sigill kvalitetssystem AB. Butik, konsument, tillagning
Energianvändning i livscykeln för ett kg äpplen med olika ursprung, i butik i Göteborg 6 5 4 MJ/kg äpplen 3 2 Annat El Fossil 1 0 Sverige Frankrike Nya Zeeland -1 Källa: Stadig, 1997. SIK-rapport 630
Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för en liter mellanmjölk, kyld hos konsumenten CO 2 -ekv/l 1000 900 800 700 600 500 400 N2O CH4 CO2 300 200 100 0 Dairy farm Trp to dairy Dairy Packaging Trp packaged milk Consumer phase Källa: Svensk Mjölk, Mjölkens miljöpåverkan
Utsläpp av växthusgaser i livscykeln för ett kg skalad och kokt potatis 160 140 120 100 80 60 40 20 0 N2O CH4 CO2 Odling Trp packeri Packeri Förpackning g CO2-ekvivalenter per kg skalad potatis Distribution Konsument Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel. Sigill kvalitetssystem AB
Utsläpp av växthusgaser i livscykeln av ett kg äpplen av olika ursprung 500 450 g CO2-ekv per kg äpplen 400 350 300 250 200 150 100 50 CH4 N2O CO2 0 Sverige Frankrike Nya Zeeland Källa: Stadig, 1997. SIK-rapport 630
Utsläpp av övergödande ämnen i mjölkens livscykel g O 2 -ekv/l 250 200 150 100 övrigt COD P Nox NO3 NH3 50 0 gård intrp mejeri förpackning uttrp Källa: Svensk Mjölk, Mjölkens miljöpåverkan
N-läckage från åkermark Brutto N (rotzons läckage) Netto N vid haven (efter retention)
Deposition av N i olika delar av Sverige och kritisk belastning i skogsmark Deposition, 1995, Kg N per ha Kritisk belastning, Kg N per ha * år SV Götaland 9 18 3 5 NÖ Götaland 6 9 3 5 Mellansverige 3 5 2.5 4 Norrland 1 3 1.5-4 Källa: Naturvårdsverket, rapport 4999.
Miljösystemanalys av köttproduktion med livscykelperspektiv RESURSINPUT t ex Djur EMISSIONER Diesel Handelsgödsel Foder (spec. proteinfoder) Foder- Mark gödsel CH 4 N 2 O CO 2 Stallodling Klimatpåverkan N 2 O, NO 3 FUNKTIONELL ENHET NO 3, NH 3, NOx, P Eutrofiering
Reaktiva N-föreningar från jordbruket Avgång av lustgas, N 2 O Klimatpåverkan Inflöde N-fixering: Industriell + biologisk Avgång av ammoniak, NH 3 Övergödning, försurning N 2 O Vegetabilier Animalier Läckage av nitrat, NO 3 - Övergödning, förorening av grundvatten
Emissioner av lustgas, N 2 O, ökar halten av växthusgaser i atmosfären Utsläpp sker i hela livscykeln, måste inventeras utanför gårdsgränsen Klimatpåverkan är en global miljöeffekt var och hur koncentrerade emissionerna är spelar ingen roll Miljöpåverkansbedömningen är därför enkel, det svåra är att inventera utsläppen någorlunda säkert
Emissioner av nitrat kan ge upphov till övergödning och förorening av grundvatten Utsläpp sker framförallt på gården, men också där importerat foder odlas Effekterna av nitratläckage är lokala och regionala, vilket innebär att var och hur koncentrerade emissionerna är har betydelse Miljöpåverkansbedömning är komplex, stor vikt måste läggas vid end-point för emissionerna
Emissioner av ammoniak, NH 3, kan ge upphov till övergödning och försurning Emissionerna sker i stor omfattning inom gårdsgränsen där djuren och stallgödseln finns Effekterna av ammoniakemissioner är lokala och regionala, vilket innebär att var och hur koncentrerade emissionerna är har betydelse Miljöpåverkansbedömning komplicerad, lokala faktorer stor betydelse
Sammanfattning Utsläpp av reaktiva N-föreningar har stor betydelse för livsmedlens inverkan på övergödning, klimatförändring och försurning Olika delsystem bidrar till energianvändningen, men konsumentfasen är ofta av stor betydelse Transporternas betydelse varierar mellan olika livsmedel