1(21) Samrådshandling Diarienummer SBN 2017/211-21 Tillhörande ny detaljplan för Kvarteret Svanen, del av kvarteret Pluto och del av Ludvika 6:1 i Ludvika Upprättad i november 2018 Planområdet består av två delar 1(21)
2(21) Innehållsförteckning 1 Handlingar... 3 2 Planens syfte och huvuddrag... 4 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken... 4 4 Plandata... 4 4.1 Lägesbestämning... 4 4.2 Areal... 5 4.3 Markägoförhållanden... 5 5 Tidigare ställningstaganden... 5 5.1 Översiktliga planer... 5 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 5 5.3 Program för planområdet... 5 5.4 Undersökning av betydande miljöpåverkan... 6 5.5 Kommunala beslut i övrigt... 6 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 6 6.1 Natur... 6 6.1.1 Mark och vegetation... 6 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 6 6.1.3 Förorenad mark... 7 6.1.4 Radon... 7 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd... 7 6.1.6 Fornlämningar... 7 6.2 Bebyggelseområden... 7 6.2.1 Bostäder... 7 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse... 8 6.2.3 Offentlig och kommersiell service... 8 6.2.4 Tillgänglighet... 8 6.2.5 Byggnadskultur... 9 6.2.6 Gestaltning... 11 6.3 Friytor... 13 6.3.1 Lek och rekreation... 13 6.3.2 Naturmiljö... 13 6.4 Strandskydd... 14 6.5 Gator och trafik... 14 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 14 6.5.2 Kollektivtrafik... 14 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter... 14 6.6 Trygghet... 14 6.7 Störningar... 15 2(21)
3(21) 6.7.1 Buller... 15 6.7.2 Luft... 15 6.7.3 Skyddsanordningar... 15 6.7.4 Farligt gods kvalitativ riskanalys... 15 6.7.5 Räddningstjänstens insatstid... 16 6.8 Teknisk försörjning... 16 6.8.1 Vatten och avlopp... 16 6.8.2 Värme... 16 6.8.3 El... 16 6.8.4 Bredband... 17 6.8.5 Avfall... 17 6.9 Barnperspektiv... 17 6.10 Konsekvenser och överväganden... 17 7 Genomförande...19 7.1 Fastighetsrättsliga frågor... 19 7.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande... 19 7.1.2 Fastighetsbildning... 19 7.1.3 Upphävande av fastighetsplaner... 19 7.2 Kvartersmark... 20 7.3 Allmän platsmark... 20 7.4 Strandskydd... 20 7.5 Organisatoriska frågor... 20 7.5.1 Planförfarande... 20 7.5.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning... 20 7.5.3 Genomförandetid... 20 7.6 Ekonomiska frågor... 20 7.7 Tidplan... 21 8 Medverkande tjänstemän...21 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser med illustrationer (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet) Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskningen) Fastighetsförteckning 3(21)
4(21) 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att möjliggöra för fler bostäder och för centrumverksamhet 1 i Ludvika centrum. Andra syften är att ge skydd till byggnadsverk med högt kulturhistoriskt värde och att möjliggöra för parkeringsanläggningar på kvartersmark, utöver de som krävs för bostäderna och centrumverksamheterna inom fastigheterna. Stora delar av kvarteret Svanen används som parkeringsplats. Kontorshuset på Svanen 17 i bakgrunden. 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Inga riksintressen finns inom eller i närheten av planområdet, förutom järnvägen Bergslagspendeln, som ligger på 43 m avstånd från planområdet i kvarteret Pluto. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger i Ludvika centrum och är fördelat på två kvarter. Kvarteret Svanen ligger vid Fredsgatan, Eriksgatan, Skolgatan och Carlavägen. Till största delen ingår gatorna runt kvarteret i planområdet. 1 Centrum är en generell användningsbestämmelse som bör tillämpas för områden för kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå, Planbestämmelsekatalogen, Boverket 2017-03-01 4(21)
5(21) Den andra delen av planområdet är sydöstra delen av kvarteret Pluto, vid Carlavägen, Högbergsgatan och Engelbrektsgatan. Där ingår inte gatorna i planområdet. 4.2 Areal Planområdet omfattar totalt cirka 2,7 ha, varav delen med kvarteret Svanen är på cirka 2,2 ha och delen i kvarteret Pluto är cirka 0,5 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun (Ludvika 6:1, Svanen 2, Svanen 3, Svanen 6 och Svanen 7), LudvikaHem AB (Svanen 15, Pluto 9), bostadsrättsföreningen Svanen (Svanen 1), Lulo AB (Svanen 12), Johnsson & Mosseby AB (Svanen 13), Kopparleden AB (Svanen 17). Svanen 16 är privatägd. Se även 7.1.1. 5 Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger att Ludvika tätort ska förtätas med bland annat fler attraktiva boendemiljöer och att Ludvika centrum ska vara ett levande centrum och ett attraktivt handelscentrum. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För kvarteret Svanen och den gatumark som ingår i förslaget till detaljplan, gäller detaljplan 233 för kvarteret SVANEN, laga kraft 1981 och ändrad genom tillägg som vann laga kraft 2011. Detaljplanen anger tvåvånings villor för Svanen 11, 12, 15 och 16, samt mark som inte får bebyggas för nästan all mark som inte redan är bebyggd inom de fastigheterna. Användningen av Svanen 6 och 7 är parkering och resten av kvarteret är område för allmänt ändamål (A), vilket innebär att stat, kommun eller landsting ska vara huvudman. Det är en föråldrad användning som staten inte vill ska användas längre. På marken med användning A finns ett kontorshus med privata kontor, samt parkeringsplatser. Gatorna runt kvarteret har användningen allmän plats gata. Ändringen genom tillägg möjliggjorde för bostäder och centrumverksamhet på Svanen 1, där användningen tidigare var A. För kvarteret Pluto gäller detaljplan 283 för kvarteret PLUTO, laga kraft 1988. Detaljplanen är för bostäder, men anger parkering för största delen av nu föreslagen del av planområdet. 5.3 Program för planområdet Planförslaget är i linje med översiktsplanen. Något program har därför inte gjorts. 5(21)
6(21) 5.4 Undersökning av betydande miljöpåverkan Undersökningen togs upp på startmötet 2 för detaljplanen. Någon strategisk miljöbedömning 3 bedömdes inte behövas. Följande talar emot att detaljplanen skulle medföra betydande miljöpåverkan 4 : Allmän platsmark ändras inte. Detaljplanen berör bara redan ianspråktagen mark. Detaljplanen tillåter inte industri eller annan miljöstörande verksamhet. Inget talar för att de förändringar som detaljplanen medför, jämfört med tidigare detaljplaner, skulle medföra betydande miljöpåverkan. Det är betydande miljöpåverkan som utlöser kravet på strategisk miljöbedömning. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 augusti 2017 101, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingår att genomföra samråd och granskning. 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Marken inom kvarteret Svanen är plan och utan större nivåskillnader. Till största delen är den hårdgjord grus eller asfalt. Där det är trädgårdar finns gräsmattor och planteringar. Fullvuxna träd av olika slag finns på trädgårdarna och på Svanen 7 nära gränsen till Svanen 15. Se vidare 6.3.2. Naturmiljö. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Den ursprungliga jordarten i bägge områdena består av en tät, siltig morän. 5 Berggrunden består av leptit. 6 Det finns inte några större sprickzoner inom områdena. Jorddjupet verkar ligga på 8 m i den nordvästra delen av kvarteret Svanen. 7 I den del av kvarteret Pluto som är parkeringsplats idag bedöms jorddjupet vara 10-12 m utifrån borresultat i angränsande kvarter. Enligt SGU:s översiktliga kartvisartjänst bedöms det vara fast mark med normal genomsläpplighet i bägge områdena. 2 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 3 Plan- och bygglagen 4 kap 33b och 34 4 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 5 Kartan SGU Ser Aa nr 177 6 Kartan SGU Ser Af nr 158 7 SGU:s brunnsarkiv 6(21)
7(21) 6.1.3 Förorenad mark Flera byggnader som numera är rivna har funnits inom planområdet. Det är därför inte orimligt att det finns olika typer av rivningsavfall i marken. Även oljecisterner kan ha funnits inom området vilket medför att oljeföroreningar kan påträffas i jorden. På fastigheten Svanen 2 låg Thures kemiska tvätt vid Skolgatan. Verksamheten använde lösningsmedel och var i drift in på 1970-talet. Byggnaden revs omkring 1990. Marken återfylldes då och jämnades till. Man bedömde då att man inte avsåg att använda marken som parkeringsplats, vilket man gör idag. Kommunen har inga uppgifter om att man skulle ha gjort någon sanering när byggnaden med kemtvätten revs. Området finns med i länsstyrelsens Mifo-klassning över förorenade områden (klass 3) 6.1.4 Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Detta ska man vara observant på inför nybyggnad av bostadshus. 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd torde vara minimal då området är så pass flackt. Dessutom är det mer än 5 m ner till sjön Väsman. 6.1.6 Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 8 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 9 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder I kvarteret Svanen finns bostäder längs Eriksgatan på Svanen 1 (15 lägenheter), Svanen 12 (3 lägenheter) och Svanen 16 (4 lägenheter). Detaljplanen upprättas i stor utsträckning för att möjliggöra för fler bostäder centralt i Ludvika. Alla fastigheter utom Svanen 17 får byggrätter för en relativt hög exploatering med bostäder. För Svanen 12 och 16 se även 6.2.5 Byggnadskultur. 8 Riksantikvarieämbetets fornsök 9 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 7(21)
8(21) Bostadshuset på Svanen 1 Kvarteret Pluto är i huvudsak ett bostadskvarter (114 lägenheter). Den nya detaljplanen ger möjlighet att komplettera med fler bostäder ovanpå kvarterets parkeringsplats. 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse På Svanen 17 finns ett kontorshus, före detta skattehuset, som idag har flera olika privata kontor och även företagshälsovård. På Svanen 11 finns en villa med bland annat en tandläkarmottagning. Detaljplanens byggrätter på kvarteret Svanen får flexibel användning, genom att centrumverksamhet, C, tillåts på alla fastigheter. Inom kvarteret Pluto tillåts bara sådana verksamheter som är förenliga med användningen bostäder, B. 6.2.3 Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service finns inom kvarteret Svanen och i närliggande kvarter. Inom kvarteret Svanen kan olika former av offentlig och kommersiell service etablera sig genom användningen centrum, C, och skola, S. Användning S, på Svanen 17, är tänkt för sådana utbildningar där det inte finns krav på stora friytor inom fastigheten. 6.2.4 Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska tillämpas. Marken är plan inom kvarteret Svanen och är därför inget hinder för funktionsvarierade. Inom kvarteret Pluto, den del som finns inom planområdet, finns en nivåskillnad ned till Högbergsgatan, som planeras tas upp genom ett trevåningshus och en upphöjd gård. Gården blir direkt tillgänglig från Engelbrektsgatan och Carlavägen. Bostäder tillåts två våningar över gården medan bottenplanet används till parkering och bostadskomplement. Bottenplanet nås med hiss. Ett sexvåningshus tillåts vid Carlavägen. 8(21)
9(21) 6.2.5 Byggnadskultur Svanen 16 har bedömts ha ett så stort kulturhistoriskt värde att dess bevarande kan anses vara av riksintresse. 10 Huset kan eventuellt bli aktuellt för byggnadsminnesförklaring. 11 Fasaden är oförändrad, med ursprungliga fönster, dörrar och färgsättning. Takets volym är viktig för byggnaden, men takmaterialet är bytt till tegelimiterande plåt. Huvudbyggnaden är byggd 1911. Arkitekt: G Bju. Huvudbyggnaden har getts en skyddsbestämmelse q 1 med betydelsen Byggnaden får inte förvanskas. Den enda förändring som är önskvärd är en återgång till ursprungligt takmaterial, tegelpannor 12. Svanen 16 Även Svanen 12 har ett kulturhistoriskt värde. Huvudbyggnaden är byggd 1916. Villan har bedömts ha ett värde av allmänt och lokalt intresse, den har ansetts vara väsentlig att bevara. 13 Byggnaden har med tiden förvanskats en del. En återgång till ursprungligt utseende, material och färgsättning, är önskvärd. Viktigt för byggnadens kulturhistoriska värde bedöms vara byggnadens volym, med brutet, halvvalmat tak och formen på frontespisen och dess falsade bandplåt, de sexdelade, spröjsade fönstren, de små takkuporna med spröjsade fönster och den rundande entrén med dess fönster, dörr och balkongräcke. Den byggrätt som ges gör det fullt möjligt att bevara villan, men det är även möjligt att ersätta den med en större byggnad. Vid infarten till Svanen 17 från Eriksgatan finns en gammal portal till den restaurang som tidigare låg på tomten. Portalen renoverades 2001 och då monterades en smideslyra upp på toppen igen, efter att ha legat på en vind i många år. 10 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 11 Prövning av byggnadsminnesförklaring görs av Länsstyrelsen 12 Med tegelpannor menas lertegel, inte tegelimiterande betongpannor 13 Byggnadsinventering i Ludvika och Grängesberg, Dalarnas museum 1982 9(21)
10(21) Portalen bedöms av kommunen ha ett så stort kulturhistoriskt värde att den har fått skyddsbestämmelsen q 2 med betydelsen Portalen ska bevaras. Portalen på Svanen 17 och bostadshuset på Svanen 12 Före detta skattehuset på Svanen 17 byggdes 1988 i en tidstypisk stil. Arkitekt: JF Richard, White arkitekter i Falun. Flerbostadshuset på Svanen 1 byggdes 2014 i en modern variant av klassicistisk stil. Detta gör det unikt i Ludvika och det bör därför bevaras. Någon bestämmelse för det bedöms dock inte behövas för ett så nytt hus. Arkitekt: Per Rathsman, Karlstad. Se bild under 6.2.1 Bostäder ovan. Pluto Svanen Volymsmodeller av befintliga hus på en terrängmodell med flygfoto. 10(21)
11(21) 6.2.6 Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan. 14 Byggnader ska i huvudsak placeras längs gatorna, så att en stadsbebyggelse formas. Vid gatuhörnet Carlavägen-Fredsgatan ska byggnaderna inte byggas ända ut i kvarterets hörn. Detta av tre skäl: 1. trafiksäkerhet 2. för att minska buller i hörnlägenheter 3. för att hålla ett lämpligt avstånd till det sjuvåningshus som det finns en byggrätt för på andra sidan Carlavägen Bebyggelsen ska vara så sammanhängande att det blir skyddade gårdar med ljuddämpad sida alternativt förses med takterrasser som uppfyller bullerförordningens 15 krav. Vid utformning av byggnader för bostäder bör hörnlägenheter särskilt beaktas, så att även de får rum vända mot den ljuddämpade sidan. Sovrum bör allmänt placeras mot den ljuddämpade sidan i så hög utsträckning som möjligt. För smålägenheter på max 35 m 2 gäller dock att ekvivalent bullernivå får vara upp till 65 dba utvändigt vid fasaden utan att något rum är vänt mot ljuddämpad sida, enligt bullerförordningen. Inglasade balkonger kan vara lämpligt i bullerutsatta lägen. Se även 6.8.1 Buller. Bottenvåningar med bostäder kan med fördel placeras något upphöjda från gatunivån, för att minska problem med insyn och buller. Det är även möjligt med entresolplan på sådana lägenheter, så att insynskänsliga rum kan placeras på andra våningen. 16 Bottenvåningar bör ges en takhöjd så att de kan byggas om till butikslokaler, om det skulle bli stor efterfrågan på sådana lokaler i framtiden. Balkonger och annat som inte ingår i byggnadsarean 17 kan tillåtas sticka ut över plangränser/fastighetsgränser mot gatumark 18 om fastighetsägaren ger tillstånd till det. Av hänsyn till bland annat gaturummet är det dock viktigt att balkonger och andra byggnadsdelar sticker ut måttligt från fasader och utformas så att minimalt med vatten droppar på trottoaren. Tak är en resurs. De kan utformas som takterrasser, som bör förses med planteringar. Där det inte är takterrasser kan tak vara lämpliga för solceller. På andra ställen kan gröna tak vara lämpligt, till exempel sedumtak. Särskilt lågt belägna tak, som syns från de övre våningarna, kan med fördel vara gröna. Det gynnar både biologisk mångfald och fördröjer dagvattenflöden. 14 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 15 Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, ändrad t.o.m. SFS 2017:359. Om förordningen ändras i framtiden bör den nya förordningen tillämpas vid nybyggnation. 16 Lyckade exempel på det finns i Vallastaden i Linköping 17 BYA enligt mätregler i Svensk standard SS 02 10 53 18 I samband med bygglov krävs 3,5 m fri höjd över trottoarer, för väghållningsfordon 11(21)
12(21) Detaljplanen ger stora möjligheter att bygga över/under marken med bjälklag. Om man väljer att inte utnyttja den möjligheten kan istället andra komplementbyggnader byggas, om kravet på friyta samtidigt beaktas. Se även 6.3.1 Lek och rekreation och 6.9 Barnperspektiv. Kvarteret Svanen (med brunmarkerad mark) om detaljplanens byggrätter utnyttjas fullt ut. Kvarteret Pluto syns i bakgrunden. Planområdet i kvarteret Pluto (med gulmarkerad mark) om detaljplanens byggrätter utnyttjas fullt ut. Kvarteret Svanen syns i bakgrunden. 12(21)
13(21) Byggrätterna mot gatorna har bredder på 14 15 m för att möjliggöra en flexibel placering och utformning. Mot Eriksgatan har bredden ökats till 17 m för att möjliggöra hotell. Bostadshus bör inte överstiga 12 m bredd med tanke på dagsljusinsläpp till lägenheters innersta delar. 6.3 Friytor 6.3.1 Lek och rekreation Exploateringsgraden är relativt hög. Detta motiveras av det centrala läget och närheten till stadsparken och andra grönområden, som kan fungera som plats för lek 19 och rekreation. Det är ändå viktigt med närlekplatser och uteplatser inom fastigheterna. De kan anläggas på gårdar och/eller på terrasser. Lägenheter bör även ha balkonger. 6.3.2 Naturmiljö Någon naturmiljö kan knappast sägas finnas inom planområdet. Där finns ändå naturvärden i form av vuxna träd. I en naturvärdesinventering 20 konstateras att de kvarvarande träden är värda att vårdas ömt. Det finns stora, äldre ädellövträd och fruktträd i kvarteret Svanen och längs Carlavägen och Fredsgatan finns biotopskyddade lindalléer. 21 Den stora eken på Svanen 17 och den stora almen på gränsen mellan Svanen 11 och 16 har fått skyddsbestämmelser i detaljplanen. Inom planområdet i kvarteret Pluto är det mest hårdgjorda ytor. Eken och almen som får skyddsbestämmelser 19 En större lekplats finns i stadsparken 20 Naturvärden inom planområdena Svanen och Pluto, Janolof Hermansson 2018-08-27 21 Alléer är generellt skyddade enligt miljöbalkens 7 kap, biotopskyddslagstiftningen. Definitionen på en biotopsskyddad allé är Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. 13(21)
14(21) 6.4 Strandskydd Planområdet berörs inte av strandskydd. 6.5 Gator och trafik 6.5.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Eftersom kvarteren ingår i centrums rutnät så omges de av gator för alla trafikslag. Trottoarer finns överallt och längs Fredsgatan och Eriksgatan/Högbergsgatan finns även separata cykelbanor. Carlavägen är en återvändsgata för bilar vid kvarteret Pluto. Hastigheten är begränsad till 40 km/h förutom vid Kyrkskolan under skoltid, då den är 30 km/h. Trafikmätningar har visat att hastigheten som regel är lägre än 40 km/h i centrum. 6.5.2 Kollektivtrafik Busslinjer trafikerar Eriksgatan/Högbergsgatan och kommer att trafikera Fredsgatan. Resecentrum, med både järnvägsstation och busstation, finns på 350 m avstånd från kvarteret Svanen och på 520 m avstånd från planområdet på kvarteret Pluto. 6.5.3 Parkering, varumottag, utfarter Parkering för fastigheternas behov ska anläggas inom fastigheterna. 22 Dessutom tillåts användningen P (parkering) på en del av fastigheterna, vilket innebär att parkeringar även kan anläggas för andra fastigheters eller allmänhetens behov. 23 Utfarter och varumottag är möjliga mot gatorna, med undantag vid gatuhörnen och mot Fredsgatan vid Svanen 15, där det är utfartsförbud i detaljplanen. Lastzoner kan anordnas inom gatumarken om det behövs. 24 6.6 Trygghet Den upplevda tryggheten är beroende av långa siktlinjer i ett sammanhängande system som ger god orienterbarhet, samt god belysning av såväl gator som gång- och cykelstråk. De omgivande gatorna runt kvarteret är mycket väl integrerade i staden, med långa siktlinjer, särskilt Fredsgatan och Eriksgatan. 25 Detta gör dem trygga genom att de är befolkade för det mesta. Chansen är stor att det finns flera människor på gatorna även om man går där på udda tider. Även belysningen är god. Bebyggelse med entréer och fönster vända mot gator och gångstråk ökar känslan av trygghet. 26 Detta gäller dock inte om entréerna leder till restauranger och 22 Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm, 2017-01-17 23 Parkeringsstrategi Ludvika centrum, 2013-02-18 24 Om alléträd behöver tas ner krävs tillstånd från Länsstyrelsen 25 Ludvika Space syntax-analys avseende gångtrafik, Spacescape april 2005, reviderad i oktober 2006 och Ludvikas nya genomfart, Spacescape i november 2006 26 Stadsrumspotential för upplevd trygghet i Ludvika, Spacescape 2009-10-15 14(21)
15(21) klubbar med alkoholtillstånd. Sådana finns i centrum, vilket gör det otryggare sent på kvällar och tidigt på nätter. 6.7 Störningar 6.7.1 Buller Måttligt trafikbuller stör planområdet. I kvarteret Svanen är det främst från trafiken på Fredsgatan och Eriksgatan. För planområdet i kvarteret Pluto är det Högbergsgatan och järnvägen Bergslagspendeln som kan vara störande. En bullerutredning 27 tas fram i två etapper. Den första etappen finns i samrådsskedet. Den utreder utformningen på fastigheten Svanen 15, under förutsättningen att grannfastigheterna inte blir bebyggda enligt detaljplanen. Bullerutredningen visar att föreslagen utformning klarar kraven i bullerförordningen. Föreslagen takterrass får en bra ljudmiljö. Den andra etappen inväntar kompletterande trafikmätningar och kommer att vara klar till granskningsskedet. Bergslagspendeln är led för farligt gods, vilket gör att vissa avstånd måste hållas. Dessa avstånd bedöms preliminärt vara tillräckliga för att även klara bullerkraven. Se 6.7.4 Farligt gods kvalitativ riskanalys. Se även 6.2.6 Gestaltning angående bebyggelsens utformning för att minska bullerstörningar. 6.7.2 Luft Gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för luft uppfylls. Ludvika tätort hör till de tätorter som har bäst luftkvalitet i länet. 28 Mätstationen var placerad i kvarteret Heimdal, på andra sidan Fredsgatan. Ventilationsintag bör dock inte placeras nära gatorna. 6.7.3 Skyddsanordningar Se 6.2.6 Gestaltning och 6.7.4 Farligt gods kvalitativ riskanalys. 6.7.4 Farligt gods kvalitativ riskanalys Järnvägen Bergslagspendeln är led för farligt gods. Den passerar sydost om kvarteret Pluto. Hastigheten på järnvägen är begränsad till 60 km/h. Järnvägen ligger mer än 2 m lägre än planområdet i kvarteret Pluto. Avståndet från rälskant till planerat hus med två bostadsvåningar är 50 m och till planerat bostadshus med sex våningar är det 90 m. Bostadshuset med sex våningar blir till stor del avskärmat från järnvägen av lägre bebyggelse. Enligt Länsstyrelsens vägledning 29 ska en kvalitativ riskanalys göras om vissa skyddsavstånd inte kan hållas till leder för farligt gods. 27 PM Bullerutredning DP Ludvika Svanen & Pluto, Sweco 2018-07-10 (etapp 1) 28 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006, Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten, Rapport 2007:06 29 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering Länsstyrelsen Dalarnas län 2012-06 15(21)
16(21) De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är 90-110 km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Den dimensionerande risken är att en tankvagn med petroleumprodukter fattar eld. Detta kan tänkas ske till följd av kollision och/eller avkörning. Vissa andra typer av farligt gods kan vara farligare, men petroleumprodukter är mera vanligt och räknas därför som den dimensionerande risken. Riskbedömning Hastighetsbegränsningen, nivåskillnaden, avstånd, avskärmande byggnader och närheten till räddningstjänsten gör att risken för att de människor som vistas i byggnaderna kommer till skada vid en olycka med farligt gods, är mycket liten. Det säkerhetsavstånd som anges i Länsstyrelsens vägledning, 150 m till bostäder med fler än två våningar och 70 m till bostäder med max två våningar, kan därför minskas så att planområdet kan bebyggas enligt detaljplanen. Huset med två bostadsvåningar har tre våningar mot leden för farligt god, men på suterrängplanet tillåts inte bostäder. Bostäderna ska ha sin utrymningsväg mot den upphöjda gården, som i sin tur kan utrymmas mot Engelbrektsgatan och Carlavägen. 6.7.5 Räddningstjänstens insatstid Max tio minuter. 6.8 Teknisk försörjning Eventuella ledningar i marken inom ytor som ska exploateras förutsätts flyttas. Ledningar med ledningsrätt finns markerade på plankartan. Ledningsrätternas bredd är totalt 4 m. 6.8.1 Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns i omgivande gator. Även dagvattenledningar finns i omgivande gator. Hårdgjorda ytor bör minimeras så att gräsytor och andra planteringar kan fördröja regnvatten. Med tanke på att stora ytor ändå är hårdgjorda bör en del takytor utformas som gröna tak, till exempel sedumtak. Se även 6.2.6 Gestaltning ovan och 6.8.3 El nedan. 6.8.2 Värme Planområdets byggnader kan med fördel anslutas till fjärrvärmenätet i kringliggande gator. Höga krav bör ställas på låg energiförbrukning. 6.8.3 El Området är väl försörjt med el. Tak kan vara lämpliga för solceller. 30 30 Information finns i Energimyndighetens solelportal 16(21)
17(21) 6.8.4 Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 6.8.5 Avfall Kommunal sophämtning finns för området. Möjlighet till gemensamma avfallsbehållare, väl åtkomliga för sophämtning, ska finnas inom kvarteret. Utrymme behövs även för framtida fastighetsnära insamling för återvinning. Återvinningsstation finns vid Sporthallens norra gavel, 250 m från kvarteret Svanen och 550 m från planområdet i kvarteret Pluto. Återvinningscentral finns i Björnhyttan. 6.9 Barnperspektiv Vid bygglov ställs krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse i anslutning till bostäder. 31 Barnsäkra staket/räcken krävs vid terrasser och balkonger. 32 En stor lekplats finns i Stadsparken, på 220 m avstånd från kvarteret. Se även 6.3.1 Lek och rekreation. Närhet finns till förskolor (Pluto, i kvarteret Pluto, och Freden, vid Kasttjärnsparken), lågstadium (Vasaskolan, vid Kasttjärnsparken), mellan- och högstadium (Kyrkskolan, vid kvarteret Svanen på andra sidan Eriksgatan) och gymnasieskolor (ABB-gymnasiet, vid Kasttjärnsparken, och Högbergsskolan, vid Högberget). Skolorna nås genom att korsa lokalgator och en huvudgata vid Kyrkskolan, där det finns ett övergångsställe och hastigheten är begränsad till 30 km/h. Ludvikas ungdomskonsulent ingår i samrådskretsen. 6.10 Konsekvenser och överväganden Bebyggelse enligt planen medför en relativt hög exploatering. Detta ses som motiverat med tanke på att det är ett centralt kvarter med närhet till service och resecentrum. Den höga exploateringen gör att befolkningen och antalet arbetsplatser i centrum kan öka. Detta ger en viss trafikökning lokalt, men bedöms även ha positiva effekter för centrum och kollektivtrafiken. Detaljplanen medför en förtätning av Ludvika tätort, vilket är ett led i att bygga ett hållbart samhälle. Placeringen i tätorten ger minskat bilberoende, genom att det är gångavstånd till olika typer av service i centrum och till flera stora arbetsplatser. Goda möjligheter finns även till cykling, genom nära anslutning till viktiga cykelstråk, och till kollektivtrafik, genom busshållplatser på Fredsgatan, Eriksgatan och vid resecentrum. Närheten till resecentrum, med järnvägs- och busstation, gör att även för längre resor kan kollektivtrafik vara ett bra alternativ 31 Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 9-10 32 Detta regleras av Boverkets Byggregler i samband med bygglov. 17(21)
18(21) till bilen. Allt detta bidrar till att minska klimatpåverkan, föroreningar och buller från bilar. Kvarterets placering i centrum gör även att befintlig infrastruktur kan nyttjas, till exempel fjärrvärme. Ett effektivare resursnyttjande, inte minst när det gäller energi, är också ett led i att bygga ett hållbart samhälle. Bebyggelsen kan bli ett viktigt bidrag till Ludvikas behov av bostäder, butiksytor, hotell, kontor, parkeringsplatser med mera. Det finns efterfrågan på bostäder centralt och förutsättningar för centrumverksamheter i centrala och väl integrerade 33 lägen. Några av lägenheterna kommer att få sjöutsikt över Väsman. Bebyggelsen ges en flexibel användning, vilket gör att det som byggs som bostadshus nu, kan komma att användas som till exempel kontor i framtiden. Samma sak gäller eventuella butiksytor och parkeringsytor, som kan komma att få annan användning. Omgivande bebyggelse kommer att skymmas och skuggas i varierande grad. Främst kommer kvarteret Särimner att skuggas. Även gatorna närmast bebyggelsen kommer att få mera skugga. Solstudier 34 har gjorts som låg till grund för vald utformning av bebyggelsen på Svanen 15. Ett exempel från solstudierna som visar skuggning av en byggnad med sex och fyra våningar vid hörnet Carlavägen-Fredsgatan. Tidpunkt: Vid vår-/höstdagjämning mitt på dagen. I bakgrunden syns volymsmodeller för byggrätterna i kvarteret Orren. 33 Space syntax-analys Ludvika tätort 2016, Spacescape 2017-04-03 34 Svanen 15 solstudier, Verksamhetsområde Planering 2018-01-12 18(21)
19(21) Någon strategisk miljöbedömning 35 bedöms inte behövas. Följande talar emot att detaljplanen skulle medföra betydande miljöpåverkan 36 : Allmän platsmark ändras inte. Detaljplanen berör bara redan ianspråktagen mark. Detaljplanen tillåter inte industri eller annan miljöstörande verksamhet. Det är betydande miljöpåverkan som utlöser kravet på strategisk miljöbedömning. 7 Genomförande 7.1 Fastighetsrättsliga frågor 7.1.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Pluto 9 ägs av LudvikaHem. Svanen 1, Svanen 11, Svanen 12, Svanen 15, Svanen 16 och Svanen 17 är privatägda. Svanen 2, Svanen 3, Svanen 6, Svanen 7 och Ludvika 6:1 ägs av Ludvika kommun. Del av planområdet belastas av ledningsrätt till förmån för Västerbergslagens Energi AB. 7.1.2 Fastighetsbildning Inom kvarteret Pluto möjliggörs ytterligare bostäder. Möjligheten finns att stycka av detta till en egen fastighet. Görs detta måste parkeringar för Pluto 9 säkras inom styckningslotten. Del av Svanen 7 överförs till Svanen 15 genom en fastighetsreglering. Detta för att utöka Svanen 15 och möjliggöra byggnation av bostäder. Återstående del av Svanen 7 förslås regleras till Svanen 6. Del av fastigheten Svanen 16 anges som allmän plats i detaljplanen. Genom en fastighetsreglering överförs cirka 65 kvadratmeter till Ludvika 6:1. Svanen 1 har ett servitut på Svanen 2 för parkeringsplatser. I samband med att detaljplanen vinner laga kraft och nedan nämnda fastighetsplaner upphör att gälla är det möjligt att detta område genom en fastighetsreglering överförs till Svanen 1. Ägarna av Svanen 1 och Svanen 2 har sedan tidigare tecknat ett optionsavtal gällande markförvärv av aktuellt område. Återstående del av Svanen 2 föreslås regleras till Svanen 3. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från berörd rättsägare/markägare. 7.1.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet: 1. Tomtindelning Svanen 2085K-A140 35 Plan- och bygglagen 4 kap 33b och 34 36 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 19(21)
20(21) 2. Tomtindelning Svanen 2085K-A112 7.2 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. På Svanen 15 finns ett markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. I denna detaljplan ändras markreservatets sträckning för att överensstämma med fastighetens markanvändning. Markreservatet säkras med ett servitut. Drift och underhåll som uppkommer av servitutet tillfaller Ludvika kommun. 7.3 Allmän platsmark Iordningställande av anläggningar inom allmän plats åligger huvudmannen, i denna detaljplan Ludvika kommun. Detaljplanen omfattar allmän plats Gata och består av del av Fredsgatan, del av Eriksgatan, del av Skolgata och del av Carlavägen. Samtliga gator är utbyggda och inget iordningställande av allmän plats krävs. Ansvar för drift och underhåll åligger huvudmannen. Del av fastigheten Svanen 16 uppfattas som allmän plats. Detaljplanen ändrar markanvändningen för denna yta från kvartersmark Bostad till allmän plats Gata. På detta sätt erhåller kommun samt fastighetsägaren en rättighet samt en skyldighet att detta förvärv genomförs. 7.4 Strandskydd Detaljplaneområdet berörs inte av strandskydd, se även 6.5. 7.5 Organisatoriska frågor 7.5.1 Planförfarande Planarbetet inleds med standardförfarande. Efter samrådet kan det övergå i utökat planförfarande om det bedöms behövas. 7.5.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 7.5.3 Genomförandetid Enligt 4 kap 21 plan- och bygglagen (PBL) ska anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen ska vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av fem (5) år. Den korta genomförandetiden motiveras av att det är ett centralt kvarter där snabb utveckling kan ge nya förutsättningar som motiverar planändringar. 7.6 Ekonomiska frågor Kommunen erhåller intäkter vid eventuell markförsäljning till Svanen 15 och Svanen 1 samt intäkter till VA kollektivet vid anslutning till vatten och avlopp. 20(21)
21(21) Den allmänna plats som finns utpekat i detaljplanen är utbyggd och medför ingen kostnad för kommunen. Kommunen har dock en kostnad för markförvärv av Svanen 16. Kostnaden för upprättande av detaljplanen tillfaller Ludvika kommun. 7.7 Tidplan Beslut om uppdrag augusti 2017 Startmöte november 2017 Samråd november-december 2018 Granskning februari 2019 Antagande maj 2019 8 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av verksamhetsområde planering. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar, enheter och bolag. Patricia Magnell tf planeringschef Torkel Berg planarkitekt handläggare 21(21)