Riskbedömning vid förändringar i verksamheten

Relevanta dokument
Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan

Workshop tre arbetsmiljö och profilering. Mittuniversitetet

Att göra lista: Åtgärdad. Se över rutiner för val av skyddsombud kvarstår och flyttas till arbetet med SAM på lärosätet dess rutiner och struktur.

Organisation och arbetsordning vid Universitetsbiblioteket


Vi är Vision! Juni 2016

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Risker med prioritering Möjligheter med profilering Tankar kring profilering

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

1 Mötets Öppnande. Hans-Erik hälsar samtliga välkommen. 2 Val av justeringsperson. Andreas Lind. 3 Dagordning Fastställdes. Central Skyddskommitté

HR-strategi. HR-strategi

Riskbedömning vid UTV

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

Kränkande särbehandling

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket

Risk- och konsekvensanalys personalrelaterade frågor

Risk- och konsekvensanalys för Upplands Väsby kommun

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö


Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Svar på revisionsrapport om Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Ronneby kommuns personalpolitik

Policy för chefsuppdrag

Mittuniversitetets lönekriterier

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Sammanslagning MT/IT Region Skåne Var landar vi? Mikael Frick Medicinsk Service Region Skåne

Medarbetar- och ledarskapspolicy

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöbarometern, syfte

1 Mötets Öppnande. Hans-Erik hälsar samtliga välkommen. 2 Val av justeringsperson. Andreas Lind. 3 Dagordning Fastställdes

Uppföljning Psykosocial enkät

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Arbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94

Arbetsmiljöplan

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Kungsholmens stadsdelsnämnd

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Implementering ny organisation riskanalys

Handlingsplaner för arbetsmiljö, miljö och lika villkor

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Stockholms stads personalpolicy

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Diskursiv arbetsmiljö

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Använd kompetensen rätt breddad kompetensförsörjning. Förändrat arbetssätt inom Örebro kommun 14 mars 2018

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Enkäten visar på tendenser, en temperaturmätning. Medarbetarenkät, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Personalpolitiskt program. Motala kommun

RISKBEDÖMNING INFÖR FÖRÄNDRING I FÖRSKOLEORGANISATIONEN INOM KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Mall för lönesamtal. På bilden nedan visas vad som påverkar lönen. Medarbetaren: Lönesättande chef: 1/10

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Svar på remiss om budget för företagshälsovård

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Hållbar arbetsmiljö för kvinnor och män inom Örebro kommun.

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd (6) Dnr

<.Å..D k."05,5(

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Medarbetarenkät 2014

ATT FÖREBYGGA TRAKASSERIER. aktuell forskning om trakasserier på arbetsplatser

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Redovisning av medarbetarenkäten KS

Personalpolitiskt ramprogram

Datum Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Avdelning/Enhet Planerad förändring Grupper/Funktioner som påverkas av förändringen Nav och omsorg i hem på OBtid

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN

Yttrande om HR-program för Göteborgs Stad, begäran om godkännande

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Likabehandlingsplan

Stockholms stads personalpolicy

Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:

Transkript:

Riskbedömning vid förändringar i verksamheten Beskriv syftet med riskbedömning, vad ska riskbedömas? En ny gemensam förvaltningsorganisation Slå ihop IT-avdelningen (IT) och avdelningen för Campusservice (Camp) Införliva Antagningsavdelningen (Anta) i avdelningen för Studieadministration (Stua) Flytta samman Kommunikationsavdelningen (KOM) och Biblioteket (Bib) med förvaltningen Skapa en ny avdelning för Forsknings- och utbildningsstöd (FUS) Flytta in Samverkansavdelningen (SAM) Flytta in International Relations Office (IRO) Flytta in delar av avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) Bygga stöd för uppdragsutbildning och forskningsfinansiering 1/14

Beskriv förändringen som ska göras Vad består förändringarna av? (Verksamhetsmässig förändring? Organisatorisk förändring? Arbetsmässigt i enskilda befattningar? Vart ska förändringen göras? Vilka berörs av förändringarna? På nivån under rektor/prorektor. Organisatorisk förändring, följande grupper av medarbetare berörs; Samverkansavdelningen (SAM) Kommunikationsavdelningen (KOM) Biblioteket (Bib) Utbildningsnära tjänster (UNT) Förvaltningens avdelningar IT-avdelningen (IT) Avdelningen för Campusservice (Camp) Antagningsavdelningen (Anta) Avdelningen för Studieadministration (Stua) International Relations Office, IRO (SUSS) 2/14

Följande frågor besvaras; Vilka risker innebär förändringarna? Är risken allvarlig eller inte, om allvarlig hur allvarlig? Vilka åtgärder ska genomföras? När ska de vara genomförda? Vem är ansvarig för att de genomförs? När ska åtgärderna följas upp? Bedömningsskalor A Ingen risk för ohälsa eller annan negativ påverkan B Ökad risk för ohälsa eller annan negativ påverkan C Allvarlig för ohälsa eller annan negativ påverka Riskbedömning Faktorer Information/ kommunikation Beskrivning av Risk Alla medarbetare upplever inte att de fått information om förslaget till förändrad organisation. Medarbetare får information på omvägar vilket leder tankarna till dolda agendor. Namnen på de nya avdelningarna blir missvisande i externa sammanhang. A B C Åtgärd Genomfört Ansvarig Uppföljning 3/14

Delaktighet Samarbete Namnet FUS gör att studentfokus tappas bort genom namnet, i kommunikationssammanha ng. Omorganisationen uppfattas som ett hot, att det är ett steg mot en nedmontering av en ort. Alla medarbetare upplever inte att de är delaktiga i förändringsarbetet. Medarbetare är oroliga för att de inte ska få delta i det fortsatta förändringsarbetet. Bristande delaktighet inför beslut, mellan campusorterna. Nedgradering av Universitetsbibliotekets roll Svårare möjligheter att ha ett närmare samarbete med IT eftersom IT hamnar längre ut/ner i organisationen. Kärnverksamheten får inte likvärdigt stöd efter omorganisationen. Större avdelningar ger högre krav på medarbetare och deras medarbetarskap för en god arbetsmiljö. 4/14

Risk att det blir vi och dem eftersom det är så skilda arbetsområden som förs ihop i de nya avdelningarna. Stor oro hos de som direkt berörs av omorganisationen påverkar övriga delar av organisationen och skapar ytterligare oro. Vitt skilda kunskapsområden inom avdelningarna, skapar problem med kompetensutvecklingsmöjligheter, spretiga uppdrag gör att det finns en risk att man konkurrerar internt. Det kan uppstå informella ledare inom vissa områden om ansvarig chef inte har kunskap inom alla områden på avdelningen. Kulturfrågor, mycket tid kommer att gå till kulturfrågor, att föra samman olika kulturer så att verksamheten tar skada. Att medarbetare inte ser förändringen som 5/14

Kompetens någonting positivt och därmed motarbetar den. Svårigheter att leda och prioritera större projekt, arbetsuppgifter och åtgärder för verksamheten i olika sammanhang inom IT och CAMP. Organisationsförändringen gör att arbetsuppgifter hamnar mellan stolarna, att man pga förändringen slutar göra vissa saker. Svårt att representera externt om man inte längre har en chefsroll Kompetensflykt, kompetenstapp, det uppstår brist på kompetens i och med den nya organisationen. Eftersom verksamheten är sårbar och personberoende får enstaka kompetenstapp stor verkan. MIUN tappar sitt inflytande nationellt om kompetens försvinner och inte rätt person/funktion representerar MIUN i nationella sammanhang. 6/14

Att erfarna, duktiga ledare väljer att sluta i och med omorganisationen. Omorganisationen påverkar attraktiviteten som arbetsgivare på ett negativt sätt. Rekryteringssvårigheter idag blir sämre i och med omorganisationen. Risk med slitningar mellan kompetenser i en kultur där det är svårt att mötas mellan olika kompetenser och kompetensnivåer. Tappar spetskompetens pga oro, att enskilda personer slutar. Små avdelningar som kommer in i en större känner sig marginaliserade. IT har många verksamhetskritiska system, om verksamheten påverkas i och med omorganisationen skapar det oro i resten av verksamheten. Mittuniversitetet förlorar sin position gällande e-lärande Den nya organisationen gör att det blir svårare att 7/14

Lokal Arbetsledning uppsatta verksamhetsmål kan stödjas genom digitalisering Större avdelningar gör att mångfalden inom ledarskap minskar, ledarrollen attraherar inte ledare med olika förutsättningar. Oro för om det ska ske omflyttningar, var ska man sitta och när ska man i så fall flytta? Ska man samlas? Större avdelningar ger högre krav på chefer/ledare och deras ledarskap för god arbetsmiljö. IT-chefen tappar sin position regionalt och nationellt (kan inte agera som IT-chef gentemot andra IT-chefer). Risk att det blir för stora avdelningar om det inte finns en chefsnivå under avdelningschef, vilket påverkar chefsrollen och närheten till medarbetarna. Risk för maktkoncentration till Sundsvall, att chefer rekryteras till Sundsvall. 8/14

Risk att avdelningarna befinner sig i ett vakuum i början om den nya chefen ska rekryteras och sedan besluta om hur strukturen ska se ut. Avdelningscheferna kommer inte att kunna ha koll på hela verksamheten pga spretig verksamhet. Vilken kravprofil ska de nya cheferna ha sakkunskap inom ett område eller inget? Går inte att få ihop de nya avdelningarna eftersom de blir spretiga och innehåller verksamheter som i sig spretar åt olika håll. Avdelningarna IT och CAMP är så olika och har så lite gemensamt att ledarskap och medarbetarskap inte kan fungera tillsammans. Det går inte att rekrytera chefer till de nya avdelningarna till den 1 oktober. Risk att ingen skulle ta på sig en tf-roll i väntan på rekrytering. 9/14

Arbetsbelastni ng Verksamheten tappar styrning och fart om nuvarande chefer inte arbetar kvar. Svårt att hantera ledarskap på distans. Omorganisationer tar tid och energi från ordinarie verksamhet vilket ger ökad arbetsbelastning. Om personer slutar eller är oroliga ökar arbetsbelastningen på andra medarbetare. Processen för införandet av Ladok3 påbörjas 1/10 och pågår till v 46. Om förändringar sker i bemanning eller uppdrag äventyras införandet. Ordinarie verksamhet löper inte på pga organisationsförändringen. Arbetsglädje och engagemang minskar i och med omorganisationen. Medarbetare hänger inte med eller vill inte längre vara med, om processen upplevs gå för snabbt. Verksamheten kommer inte att fungera som vanligt 10/14

Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa/stress eftersom vissa chefsnivåer tas bort. Chefen kan inte agera som förändringsledare om chefen själv är berörd. Kompetensglapp när nya chefer kommer in och ska ta över. Fler chefsnivåer i och med den nya organisationen, ger tröghet och sämre ekonomi. Om chefsrollen byts ut mot en koordinatorsroll, förloras status. Förändringen skapar oro, före semestern, risken ökar om man går på ledighet utan att veta vad som gäller Omorganisationen gör att det blir mer otydligt var man ska vända sig med ITfrågor. Att samverkan inte fungerar i den nya organisationen, samtliga nivåer från LSG, APT till medarbetarsamtal. Bristande arbetsglädje och bristande förtroende för ledningen i och beslutet om 11/14

IT och CAMP som inte föranletts av en utredning. Förändringen blir inte bra om medarbetare tror att ledningen har en dold agenda. Oro att omorganisationen är första steget till att göra effektiviseringar i verksamheten. Avdelningarna konkurrerar med varandra om ekonomiska förutsättningar. Förlorad hälsa och arbetsglädje om mycket oro uppstår i och med omorganisationen. Ny budgetprocess och förändringar den 1 oktober kan ge stress och osäkerhet. Omorganisationen påverkar stödet till studenterna till det sämre. IT-rådet kommer inte att fungera som tidigare. Specialistkompetens kommer inte att nyttjas på ett optimalt sätt, vilket förstör kvalitativa värden i befintliga 12/14

Datum: 2018-06-08 Bedömningen gjordes av: kompetensområden, risk att tappa spetskompetens. Försämrad löneutveckling pga större avdelningar med stor skillnad på yrkeskategorier Risk för neddragningar, minskad budget, förvaltning istället för utveckling. Arbetsgivarföreträdare Lotten Glans, Förvaltningschef Lennart Johansson, avdelningschef CAMP, fastighetschef Robert Pettersson, avdelningschef Samverkan Medarbetarföreträdare Fredrik Bodin, CAMP Andrew Butterworth, Biblioteket Peter Öberg, IT Fredrik Wigdén, Samverkan Fackliga företrädare Per Bergman, ordförande ST Lars P Nilsson, ordförande Saco Huvudskyddsombud Jokka Flaming, HSO Östersund Andreas Lind, HSO Sundsvall 13/14

Studentskyddsombud Felix Breitholtz, vice ordförande studentkåren Östersund Carolin Vendle, vice ordförande studentkåren Sundsvall Dokumentation Jenny Gärdlund, HR-specialist Marie Larsson, HR-specialist Victoria Sjöbom, HR-chef 14/14