BALANSBOK 2012 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen...4 1.2.1 Läget inom nationalekonomin...4 1.2.2 Det allmänna läget inom kommunalekonomin...4 1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun...5 1.3.1 Allmän utveckling...5 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin...5 1.3.2.1 Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna...5 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi...6 1.3.2.3 Investeringar...6 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget...6 1.3.4 Sibbo kommuns personal...7 1.3.5 Intern kontroll och riskhantering...8 1.3.6 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen...9 2 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal... 11 2.2 Analysering av resultaträkningen... 12 2.2.1 Resultaträkningens innehåll... 12 2.2.2 Intäkter... 12 2.2.3 Kostnader... 13 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag... 13 2.2.5 Resultat och överskott... 13 3 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal... 14 3.2 Analysering av finansieringsanalysen... 15 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll... 15 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del... 15 3.2.3 Finansiell verksamhet... 15 3.2.4 Förändring av likvida medel... 15 4 KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal... 16 4.2 Analysering av balansräkningen... 17 4.2.1 Balansräkningens innehåll... 17 4.2.2 Den totala balansräkningen... 17 4.2.3 Balansräkningens aktiva poster... 17 4.2.4 Balansräkningens passiva poster... 17
5 INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT... 19 6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur... 20 6.2 Väsentliga händelser inom koncernen... 20 6.3 Koncernens ekonomi... 21 6.4 Koncernresultaträkning och nyckeltal... 21 6.5 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal... 22 6.6 Koncernbalansräkning och nyckeltal... 23 7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPS- PERIODENS RESULTAT... 24 8 BUDGETUTFALLET... 24 8.1 Driftsekonomidelen... 25 Centralvalnämnden... 26 Revisionsnämnden... 26 Kommunstyrelsen... 27 Social- och hälsovårdsutskottet... 33 Bildningsutskottet... 46 Utskottet för teknik och miljö... 59 Kommunen totalt... 68 8.2 Resultaträkningsdelen... 70 8.3 Investeringsdelen... 73 8.4 Finansieringsdelen... 78 8.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt... 80 II BOKSLUTSKALKYLER 1 RESULTATRÄKNING... 81 2 FINANSIERINGSANALYS... 82 3 BALANSRÄKNING... 83 4 KONCERNRESULTATRÄKNING... 85 5 KONCERNFINANSIERINGSANALYS... 86 6 KONCERNBALANS... 87 NOTER... 99 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 109 FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR... 111 BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation... 113
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Sibbo kommun har igen ett verksamhetsår bakom sig som var fullt av utveckling och förändringar. Kommunen fortsätter att målmedvetet genomföra tillväxtstrategin samtidigt som externa förändringar såsom den europeiska skuldkrisen och statens kommunstrukturreform sätter det finländska kommunfältet i gungning. Finansministeriets kommunavdelning publicerade i början av år 2012 en tjänstemannautredning om den framtida kommunstrukturen i Finland. I utredningen ingick ett förslag om att införliva Sibbo med Helsingfors. På våren gav kommunen ett kritiskt utlåtande om utredningen. På sommaren inleddes en förhandsutredning om metropolområdet som omfattar Helsingforsregionens 14 kommuner, dit också Sibbo hör. Utredningen utfördes av sex utredare som kartlade kommunstrukturen och gav förslag till alternativa modeller för metropolförvaltningen. Utredningen blev färdig i slutet av februari 2013 och därefter ska kommunerna officiellt ta ställning till utredningens innehåll. Kommunen deltog aktivt i utredningsarbetet under hösten. Samtidigt bereder staten en reform av social- och hälsovården och en revidering av statsandelssystemet. Utredningen om social- och hälsovården blir sannolikt färdig i början av år 2013, men de slutliga förslagen om statsandelsreformen ges antagligen först under senhösten 2013. Sibbo har varit medlem i Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) i ett års tid. Medlemskapet har förlöpt bra och Sibboborna har flitigt skaffat HRT:s regionbiljetter. Den synligaste förändringen som HRT:s medlemskap har fört med sig är betydligt billigare biljettpriser. Kommunens betalningsandel i HRT var 1,3 miljoner euro, varav cirka 0,5 miljoner euro inbesparades och antecknades som överskott för Sibbo i HRT:s bokslut. I början av året upptäcktes ett allvarligt mögelproblem i Sibbo skolcentrum. Man blev tvungen att stänga en del av skolcentret och flera lokaler måste renoveras. För att ersätta de stängda lokalerna uppfördes en tillfällig modulbyggnad invid skolcentret under sommaren och undervisningen flyttades dit. Efter att saneringen av Leppätien koulu blev färdig kunde även de tillfälliga lokaler som använts av skolans elever utnyttjas för Sibbo skolcentrum. Under hösten tog S-gruppen i bruk sin logistikcentral för bruksvaror på Bastukärrs arbetsplatsområde. Därigenom blev S-gruppen den största privata arbetsgivaren i Sibbo. Arbetet med att bereda byggandet av en betydligt större logistikcentral för bruksvaror fortsatte under året. Under sommaren gjordes den största enskilda markaffären i Sibbo kommuns närhistoria då kommunen sålde sina marker i Östersundom till Helsingfors stad för 33 miljoner euro. Detta dämpar kommunens låneupptagning under de närmaste åren och stärker avsevärt kommunens balansräkning. Kommunens investeringsbehov är dock så stora att årsbidraget i fortsättningen bör kunna skapa ett betydligt större eget finansieringskapital för investeringar än tidigare. Den ovan nämnda markaffären intäktsförs som tillfällig inkomst och påverkar sålunda inte kommunens årsbidrag. Årsbidraget är 6,6 miljoner euro och täcker avskrivningarna till cirka 102 %. Till följd av den ovan nämnda markaffären kan resultatet användas för att göra betydande investeringsreserveringar och även därefter visar resultatet ett klart överskott. Verksamhetskostnaderna ökade endast med 2,9 %, vilket är ungefär lika mycket som årets inflationsutveckling (2,8 %) och enligt förhandsuppgifter klart under landets medeltal. Skatteinkomsterna ökade med 4,3 %, vilket för sin del är betydligt mera än landets medeltal (1,4 %). Även kommunens lånebestånd per invånare sjönk under räkenskapsperioden. Under räkenskapsperioden skedde ändringar i kommunens ledningsgrupp. Tekniska direktören Veikko Raiskila gick i pension på våren och den nya tekniska direktören Ilari Myllyvirta tillträdde sin tjänst på hösten. Utvecklingsdirektör Mikko Aho övergick till en ny arbetsgivare och hans efterträdare valdes i början av år 2013. Mikael Grannas kommundirektör 1
1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades 1.1.2009 enligt bifogade schema. KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN Planläggningssektionen Ungdomsfullmäktige SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTET BILDNINGS- UTSKOTTET UTSKOTTET FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Individsektionen Finska utbildningssektionen Fritidssektionen Miljövårdssektionen Svenska utbildningssektionen Dagvårdssektionen Vägsektionen Lovsektionen De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 16 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 7 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 2 platser Centern 1 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 4 Samlingspartiet 3 Vårt gemensamma Sibbo 2 Socialdemokraterna 1 Gröna förbundet 1 Ari Oksanen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2
Inom tjänsteinnehavarorganisationen skedde förändringar för social- och hälsovårdens del. Avdelningen övergick i början av år 2012 till verksamhetsenheter enligt livscykelmodellen. Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema: Ledningsgruppen KOMMUNDIREKTÖREN UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltnings- och strategienhet Planläggningsenhet Mätnings- och fastighetsenhet EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN BILDNINGS- AVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Förvaltning och ekonomi Tjänster för barn, unga och familjer Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder Tjänster för äldre Kostservice Tjänster för småbarnsfostran Utbildningstjänster Idrotts-och ungdomstjänster Kulturtjänster Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Administrationstjänster Lokalitetsförvaltning 3
1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 1.2.1 Läget inom nationalekonomin Ökningen av bruttonationalprodukten stannade av år 2012. Enligt Finansministeriets konjunkturöversikt i december 2012 beräknas bruttonationalprodukten öka med högst 0,5 % år 2013. De övriga prognosinstitutens uppskattningar om den ekonomiska tillväxten år 2013 varierar mellan 0 % och 1 %. Tillväxten förblir svag även år 2014. Enligt ministeriets prognos kommer totalproduktionen inte att uppnå 2008 års nivå ens i slutet av år 2014. I synnerhet industrin genomgår en strukturell förändring som återspeglar sig i tillväxtsiffrorna. Även euroområdets ekonomiska utveckling förblir svag. Den svaga internationella efterfrågan och de strukturella förändringarna dämpade Finlands export år 2012. År 2013 förväntas exporten öka med ungefär en procent. Ökningen av den privata konsumtionen kommer att vara blygsam, cirka 0,6 %. Enligt Finansministeriets prognos kommer även hushållens skuldtagning att överskrida ökningen av de disponibla inkomsterna. Sysselsättningen minskade i slutet av år 2012 och trenden håller i sig även år 2013. Löntagarnas realinkomster stiger endast litet år 2013. Ovissheten om hur kollektivavtalsförhandlingarna mellan löntagarna och näringslivet framskrider och hur de påverkar löneutvecklingen ökar osäkerheten. Recessionen försvagar utsikterna för den offentliga ekonomin. Statsfinanserna kommer fortfarande att ha ett klart underskott trots anpassningsåtgärderna, och inlåningen fortsätter. Källa: Finansministeriet, december 2012 1.2.2 Det allmänna läget inom kommunalekonomin Förhandsuppgifterna om kommunernas och samkommunernas bokslut visar att den kommunala ekonomin har blivit allt sämre. Årsbidraget för räkenskapsperioden 2012 ser ut att bli negativt i 63 kommuner. Antalet kriskommuner har fördubblats jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag täcker endast 74 % av avskrivningarna och enligt förhandsuppgifterna blir årsbidraget lägre än avskrivningarna i 220 kommuner. Även kommunernas skatteinkomstökning avtog jämfört med året innan, och ökningen av kommunernas sammanlagda verksamhetsinkomster, skatteinkomster och statsandelar räckte inte till för att täcka verksamhetsutgifternas tillväxt på 5 %. Kommunernas samfundsskatteintäkter ökade inte alls, tvärtom minskade samfundsskattens andel av kommunernas skatteinkomster med 27, 4 % jämfört med året innan. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen år 2012 var 19,25 %. Kommunernas skatteinkomster ökade i hela landet med 3,8 %. Den tydligaste positiva förändringen med tanke på hela landet skedde i fastighetsskattens andel som ökade med 5,9 % inom hela kommunsektorn jämfört med året innan. Under räkenskapsperioden ökade kommunernas lånebestånd med 13 % och enligt förhandsuppgifterna är det genomsnittliga lånebeståndet per invånare 2 282 euro. Jämsides med lånebeståndet ökade även investeringarna, vars ökning var 8,5 % år 2012. Det största investeringstrycket finns inom saneringar. Å andra sidan har den betydligt lägre räntenivån underlättat skötseln av investeringar och lånebeståndet. Vad gäller långa räntor är botten dock så gott som nådd och man börjar se tecken på att de ska stiga. De ovan nämnda uppgifterna betyder att skillnaderna mellan kommunerna ökade enligt alla centrala jämförelsefaktorer, dvs. inkomstbas-, verksamhetsbidrags-, investerings- och lånebeståndsjämförelser per invånare. Statsandelarna ökade nominellt med 5,3 % år 2012 trots nedskärningarna. Den tillfälliga nominella ökningen i statsandelarna förklaras av kompensationen till kommunerna för förlorade skatteinkomster samt justeringen av kostnadsfördelningen och indexjusteringen år 2012. 4
Samtidigt med kommunstrukturreformen och förnyandet av social- och hälsovårdstrukturerna pågår även en revidering av statsandelssystemet. Hur denna revidering påverkar den kommunala ekonomin kan de enskilda kommunera uppskatta först hösten 2013. Det är dock redan nu klart att statsandelarnas helhetsnivå inte i något fall som helst kommer att stiga utan ändringen sker i statsandelarnas fördelningsgrunder och inom kommunfältet. Då bokslutet utarbetades hade man inte heller ännu tillgång till resultaten från regeringens ramförhandlingar och de oundvikliga anpassningsåtgärderna för statsekonomin som hör till ramförhandlingarna samt deras eventuella inverkan på den kommunala ekonomin. Källa: Finlands Kommunförbund, februari 2013 1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun 1.3.1 Allmän utveckling Den jämna befolkningstillväxten under de senaste åren fortsatte även år 2012. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 214 personer och uppgick i slutet av år 2012 till 18 740 personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 201 personer och nettomigrationen med 11 personer. Födelseöverskottet uppgick till 24 personer. Sysselsättningsläget i kommunen var bra, fastän arbetslöshetsgraden ökade med 0,5 % i jämförelse med föregående räkenskapsperiod. I slutet av år 2012 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 4,7 %. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 9,4 %. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften av landets medeltal och är 2,8 procentenheter lägre än i Nyland. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 432 personer och ökade under året med 52 personer. I december fanns det 39 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 13 personer mera än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 90, vilket är 21 personer mindre än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av år 2012 fanns det 30 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 15 mindre än för ett år sedan. Arbetskraften ökade med 84 personer och uppgick i slutet av år 2012 till sammanlagt 9 176 personer. Antalet beviljade bygglov ökade med 18,2 % och antalet åtgärdstillstånd med 19 % i jämförelse med år 2011. Budgeten för år 2012 strävade efter att hålla utvecklingen av verksamhetskostnaderna under kontroll och räknade med en 6,7 procents ökning i avdelningarnas nettoutgifter jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2012 är verksamhetsområdenas nettoutgifter, dvs. verksamhetsbidragen (driftsekonomiutgifterna minskade med verksamhetsintäkterna) 4,4 % större än i bokslutet för år 2011. Enbart driftsutgiftsökningen är 2,9 % jämfört med året innan. Utöver den sansade driftsutgiftsökningen påverkade den extraordinära posten på cirka 33 miljoner euro till följd av markaffären med Helsingfors stad bokslutets resultat positivt. Efter detta uppvisar resultatet ett överskott på 33,1 miljoner euro. Situationen förbättrar även möjligheterna att förverkliga budgeten år 2013. 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin 1.3.2.1 Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna Statsandelarna ökade med 2,5 miljoner euro jämfört med bokslutet år 2011. Den exceptionellt stora ökningen berodde på statsandelslagens bestämmelse om att statsandelarna höjs i kommuner där invånarantalet under tre år förändrats med minst sex procent. Kommunens andel av skatteutjämningen förblev på samma nivå som år 2011 och är nu 5,6 miljoner euro. En motsvarande ökning av statsandelarna väntas inte år 2013. 5
Skatteinkomsterna ökade med 3,2 miljoner euro (+4,3 %) jämfört med året innan. En stor del av ökningen hänförde sig till kommunalskatterna, som ökade med 4,7 miljoner euro (+7,2 %). Samfundsskatteintäkterna rentav rasade jämfört med året innan. Utfallet av samfundsskatterna var 3,5 miljoner euro (-40,1 %). Att utfallet av samfundsskatten blev märkbart mindre än budgeterat berodde till stor del på den allmänna recessionen i landet. Som en följd av det ökade antalet fastigheter ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 0,7 miljoner euro (+17,7 %). 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2012 gjordes upp som en budget med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades till 6,5 miljoner euro. Årsbidraget blev 0,1 miljoner euro bättre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades till 0,5 miljoner euro, men tack vare de stora extraordinära intäkterna blev det slutliga resultatet rentav 33,0 miljoner euro bättre än beräknat. Verksamhetens kostnader var 128,9 miljoner euro, som var en ökning med 3,7 miljoner euro, eller 2,9 procent, jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 78,7 miljoner euro, då de i den ursprungliga budgeten hade uppskattats vara 0,6 miljoner större. Såsom ovan konstaterats berodde skillnaden jämfört med budgeten på att samfundsskatteintäkterna minskade mera än beräknat. Skatteinkomsterna ökade dock med 3,2 miljoner euro, dvs. 4,3 %, jämfört med föregående år. 1.3.2.3 Investeringar Den största investeringsgruppen år 2012 var nybyggen. De mest betydande projekten var utbyggnaden av Nickby social- och hälsostation, nybygget vid Leppätien koulu och utvidgningen av köket vid Lukkarin koulu. Kommunen köpte sammanlagt 37,4 hektar markområden för cirka 1,5 miljoner euro. Den största delen av markområdena, cirka 21,8 hektar, finns i Söderkulla. Tomter såldes till ett värde av cirka 4 miljoner euro. Saneringarnas tyngdpunkt låg på husbyggnad. Tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på husbyggnad, trafikleder och vattentjänstprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på områdena Hansas II, Tasträsk och Bastukärr. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl.a. på planområdena Tasträsk II och Hasselllunden. Vattentjänstarbeten i glesbygdsområden utfördes i Siverlandet, Västerskog och Borgby. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av servicebostäder för åldringar i Nickby samt saneringen av Nickby hälsostation. 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 0,6 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning förverkligades enligt budgeten. Samfundsskatteberäkningen underskreds med 1,3 miljoner euro, medan fastighetsskatteberäkningen överskreds med 0,7 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 1,9 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. 6
Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar Allmän förvaltning och kommunens ledning (2,19 milj. euro) Utvecklings- och planläggningscentralen (0,11 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,47 milj. euro) Kostservice (0,15 milj. euro) Utbildningstjänster (0,19 milj. euro) Gator och grönområden (0,29 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,27 milj. euro). Underskridningar Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,26 milj. euro). Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar Allmän förvaltning och kommunens ledning (0,14 milj. euro) Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,14 milj. euro) Utvecklings- och planläggningscentralen (0,20 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,11 milj. euro) Gator och grönområden (0,16 milj. euro). Överskridningar Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,33 milj. euro) Tjänster för äldre (0,13 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,16 milj. euro) Miljövård (0,11 milj. euro). Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat Allmän förvaltning och kommunens ledning (2,33 milj. euro) Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,16 milj. euro) Utvecklings- och planläggningscentralen (0,31 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,31 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,11 milj. euro) Utbildningstjänster (0,20 milj. euro) Gator och grönområden (0,44 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,35 milj. euro). Sämre än budgeterat Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,60 milj. euro) Tjänster för äldre (0,10 milj. euro) Kulturtjänster (0,11 milj. euro). Orsakerna till de ovan nämnda avvikelserna presenteras på de ställen i driftsbudgetdelen där respektive uppgiftsområde behandlas. 1.3.4 Sibbo kommuns personal I slutet av år 2012 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till 1 209 personer, vilket är 5 personer mindre än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 939 personer och den visstidsanställda personalens andel 264 personer. Antalet visstidsanställda minskade 7
med 13 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var sammanlagt 6, dvs. 2 mindre än år 2011. Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 64,5 personer, vilket är 1,1 mindre än år 2011. Sjukfrånvarodagarna utvecklades i en positiv riktning, dvs. åtgärderna för att minska sjukfrånvaron hade effekt. År 2012 lyckades vi bryta den stigande sjukfrånvarotrenden. År 2012 var 489 personer, dvs. 33,6 %, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, och 338 personer, dvs. 33,8 %, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 13,6 dagar/person, vilket är 1,1 dag mindre än år 2011. Inom kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 18,3 dagar/person, vilket betyder att Sibbo ligger klart under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn. Även år 2013 kommer man speciellt att satsa på uppföljningen av sjukfrånvaron och tidigt ingripande. För att sjukfrånvaron inte på nytt ska börja öka bör man satsa på personalens välmående även i fortsättningen. År 2012 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka 166 000 euro, vilket utgör 146 euro per ordinarie anställd och 0,43 % av lönesumman. Antalet utbildningsdagar uppgick till 2 444. Sammanlagt 19 chefer avslutade år 2012 sina studier som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET) och sammanlagt 10 personer inledde sina JET-studier. Utöver dessa fanns det i slutet av år 2012 sju andra läroavtalsstuderande inom kommunen. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare och barnskötare. År 2012 gick sammanlagt 30 personer i pension, varav 26 personer avgick med ålderspension och 4 med invalidpension. Antalet personer som gick i pension år 2012 var åtta mindre än år 2011. Medelåldern bland dem som avgick med pension var 62,8 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn år 2010 i genomsnitt var 59,7 år. År 2012 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 6 578 941 euro, vilket är 289 642 euro, dvs. 4,6 %, mera än år 2011. Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var i motsvarande grad 2 090 083 euro. De totala personalkostnaderna ökade med 1,55 % jämfört med år 2011. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 48,5 miljoner euro, vilket i procent är 44,8. Lönekostnadernas andel av personalkostnaderna utgjorde år 2012 cirka 36,9 miljoner euro. Inom hela kommunen ökade nettolöneutgifterna år 2012 med sammanlagt 4,9 %. Nettolöneutgifterna i förhållande till invånarantalet 31.12.2012 var 2 528 euro, då motsvarande siffra år 2011 var 2 440 euro, en sammanlagd ökning på 3,7 %. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2012 med i genomsnitt 2,4 %. Totallönen för en heltidsanställd person i Sibbo kommun är 2 672 euro i månaden. Enligt det kommunala arbetsmarknadsverket var medellönen inom kommunsektorn 2 942 euro år 2011. 1.3.5 Intern kontroll och riskhantering Kommunstyrelsen ska i samband med bokslutet redogöra för hur den interna kontrollen och riskhanteringen har ordnats i kommunen, om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen. Läget inom den interna kontrollen och riskhanteringen har bedömts av externa revisorer och på basis av avdelningarnas bedömningsuppgifter. Avdelningarnas uppgifter har sammanställts utgående från en enhetlig frågeblankett (Utredning om ordnande av intern kontroll och riskhantering år 2012). Avdelningarnas ledningsgrupper har ansvarat för ifyllandet av frågeblanketten och svaren har behandlats i utskotten. En elektronisk enkät om läget inom den interna kontrollen och riskhanteringen skickades dessutom till cheferna hösten 2012. Svaren på enkäten har behandlats i kommunens ledningsgrupp och vid en chefsträff. 8
Operativa risker Verksamheten utvidgas fortgående särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet till följd av befolkningstillväxten, befolkningens åldrande och de ökade lagstadgade förpliktelserna. Detta har i praktiken betytt och kommer även i framtiden att betyda ständiga satsningar på rekrytering av personal. Tillsvidare har Sibbo kommun inte haft nämnvärda problem med tillgången på personal. Det finns dock preliminära tecken på att frågor i anslutning till personaltillgången kan leda till ett tryck att höja lönenivån. Risken att kostnaderna för utlagda tjänster stiger är också betydande. Riskhanteringen kräver en avsevärd satsning på upphandlings- och avtalsverksamhet. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2012 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. På grund av den låga räntenivån har låneportföljens sammansättning i någon mån ändrats från lån med rörlig ränta till lån med fast ränta. Man har även förberett organiserandet av kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning samt skyddets metoder och omfattning. I samband med detta har kommunstyrelsen godkänt en anvisning om användning av derivatavtal i hanteringen av Sibbo kommuns ränte- och låneportfölj. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Rättegångar och förvaltningsdomstolsprocesser Sibbo kommun har inga skadestånds- eller övriga rättegångar anhängiga vid allmänna domstolar. Kommunen har anhängiga besvärsprocesser vid förvaltningsdomstolar, varav de viktigaste är besvärsprocessen angående kommunalvalet 2012 och en process angående ett fastighetsköp på området Bastukärr. Intern kontroll Sibbo kommun har ingen intern revisor och intern kontroll har inte heller skaffats som köpservice under räkenskapsperioden. De köpta tjänsterna för intern revision konkurrensutsattes i november 2012, men inga anbud gavs på basis av konkurrensutsättningen. Konkurrensutsättningen förnyas våren 2013. De väsentligaste iakttagelserna Inga egentliga brister i ordnandet av intern kontroll och riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden. Bildningsavdelningen, Social- och hälsovårdsavdelningen och Avdelningen för teknik och miljö beviljades tilläggsanslag under räkenskapsåret. Överskridningshoten kostaterades redan i ett mycket tidigt skede och man rapporterade om dem i samband med kommunstyrelsens månadsrapporter och fullmäktiges delårsöversikter. Framtida utveckling inom riskhanteringen och den interna kontrollen Kommundirektören har utsett en arbetsgrupp för riskhantering för att utveckla och koordinera kommunens riskhantering. Arbetsgruppen har utarbetat en anvisning om intern kontroll och riskhantering som har godkänts av kommunstyrelsen. Arbetet med att förankra anvisningen i 9
avdelningarnas sedvanliga verksamhet fortsätter. I synnerhet bedömningen av de operativa riskerna bör i fortsättningen utvecklas avsevärt, och bedömningen bör inkluderas i det vanliga beredningsarbetet. Även dokumentationen i samband med riskhantering och intern kontroll bör vidareutvecklas. Under räkenskapsåret godkände kommunstyrelsen anvisningen om små upphandlingar och anvisningarna för upphandlingar som överstiger tröskelvärdena. Kommunstyrelsens och utskottens befogenheter uppdaterades genom fullmäktiges beslut och den nya förvaltningsstadgan trädde i kraft från början av år 2013. Arbetet med att förtydliga tjänsteinnehavarnas befogenheter fortsätter. Verksamhetsstadgan för Ekonomi- och förvaltningscentralen godkändes i slutet av år 2012 genom kommunstyrelsens beslut och de andra avdelningarnas verksamhetsstadgor, dvs. i praktiken tjänsteinnehavarnas beslutanderätt, uppdateras under år 2013. Avdelningarna har fått uppdaterade anvisningar för uppgörande av budget och de kommer att ses över på nytt under räkenskapsåret. Processen för utarbetande av investeringsplan förnyas under år 2013. Genom att förtydliga anvisningarna och uppdatera stadgorna minskar man sannolikheten för att befogenheterna överskrids samt en verksamhet som strider mot bestämmelserna. En beredskapsplanering för undantagssituationer under normala förhållanden har inletts på alla avdelningar och den fortsätter under år 2013. Ett datasäkerhetsprojekt har startat och det fortsätter år 2013. Projektet anknyter för sin del även till beredskapsplaneringen. Inom arbetarskyddet och riskbedömningen på arbetsplatsen tas ett program som planerats för ändamålet i bruk i stället för det manuella system som använts tidigare. 1.3.6 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen År 2012 förbättrades kommunens ekonomi på grund av ökade skatteinkomster, statsandelar och extraordinära inkomster samt tack vare verksamhetsområdenas sansade utgiftsökning på 2,9 %. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott och i balansräkningen finns ett ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del ökade det långfristiga lånebeståndet med 3,7 miljoner euro och de likvida medlen minskade med 1,0 miljoner euro. I budgeten 2013 beräknas inflyta 83,2 miljoner euro i skatteinkomster, vilket är en cirka 4,9 procents ökning jämfört med budgeten 2012. Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 72,9 miljoner euro, vilket innebär en 5,3 procents ökning jämfört med budgeten 2012. I fjol inflöt det cirka 3,5 miljoner euro i samfundsskatt och i budgeten 2013 beräknas kommunen få 3,9 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten 2013 beräknas statsandelarnas belopp vara 16,5 miljoner euro, vilket är lika mycket som i budgeten 2012. I budgeten 2013 är kommunens nettoutgifter 5,2 % större än i budgeten för år 2012. I budgeten 2013 har resultaträkningen ett överskott på 0,1 miljoner euro och de egna internt tillförda medlen täcker endast 31,1 % av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Man strävar efter att hålla ökningen i nettoupplåningen år 2013 på en nivå som godkänts i budgeten. Skattefinansieringen förutspås bli enligt budgeten. För att ekonomin ska kunna hållas i balans bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. År 2013 bör man hela tiden fästa speciell uppmärksamhet vid utgiftsutvecklingen för att garantera budgetens hållbarhet. Målet bör vara att budgeten är bindande. Kommunens finansiella ställning ser ut att bli lite bättre år 2013, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år är fortsättningsvis en behärskad ökning av driftsutgifterna. 10
2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal 2012 2011 1 000 1 000 Verksamhetens intäkter 18 536 19 826 Verksamhetens kostnader -108 225-105 733 Verksamhetsbidrag -89 690-85 907 Skatteinkomster 78 726 75 496 Statsandelar 18 393 15 860 Finansiella intäkter och kostnader -838-1 139 Ränteintäkter 41 12 Övriga finansiella intäkter 379 129 Räntekostnader -1 250-1 279 Övriga finansiella kostnader -8-1 Årsbidrag 6 592 4 310 Avskrivningar och nedskrivningar -6 450-6 104 Extraordinära intäkter 33 000 7 943 Extraordinära kostnader -98-9 574 Räkenskapsperiodens resultat 33 044-3 425 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 389 389 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver -32 600 0 Över-/(under)skott 833-3 036 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2012 2011 Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 17,1 18,8 Årsbidrag/avskrivningar, % 102,2 70,6 Årsbidrag, /invånare 352 233 Invånarantal 18 740 18 526 Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar 11
2.2 Analysering av resultaträkningen 2.2.1 Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen. 2.2.2 Intäkter År 2012 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 149,1 miljoner euro. Intäkternas belopp ökade med 29,8 miljoner euro (25,0 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter minskade med 1,2 miljoner euro (-6,5 %) medan statsandelarna ökade med 2,5 miljoner euro (+16,0 %). Den viktigaste orsaken till förändringen i de totala intäkterna var de extraordinära intäkter som uppstod till följd av markaffären med Helsingfors stad. Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, ökade från 75,5 miljoner euro till 78,7 miljoner euro (+4,3 %). De ökade skatteinkomsterna berodde speciellt på den ökade kommunalskatten. Intäkter år 2012 Statsandelar 16 % Finansiella intäkter 0 % Försäljningsintäkter 4 % Avgiftsintäkter 5 % Övriga intäkter 6 % Understöd och bidrag 1 % Skatteinkomster 68 % Skatteinkomstberäkningens utfall 1 000 Budget Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2011 Ändr-% 11/12 Kommunalskatt 69 185 69 185 69 204 100,0 19 64 536 7,2 Samfundsskatt 4 800 4 800 3 496 72,8-1 304 5 839-40,1 Fastighetsskatt 5 300 5 300 6 027 113,7 727 5 121 17,7 Skatter totalt 79 285 79 285 78 727 99,3-559 75 496 4,3 Statsandelarnas utfall 1 000 Budget Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2011 Ändr-% 11/12 STATSANDELAR 22 100 22 100 23 959 108,4 1 859 21 451 11,7 - skatteutjämning -5 600-5 600-5 565 99,4 35-5 591-0,5 STATSANDELAR SAMMANLAGT 16 500 16 500 18 393 111,5 1 893 15 860 16,0 12
2.2.3 Kostnader År 2012 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 116,0 miljoner euro och kostnadsbeloppet minskade med 6,7 miljoner euro (5,5 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 2,4 miljoner euro (2,3 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2012 uppgick till sammanlagt 48,5 miljoner euro (41,9 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2012 Material, förnödenheter och varor 6 % Övriga kostnader 2 % Understöd 4 % Avskrivningar 6 % Finansiella kostnader 1 % Köp av tjänster 39 % Personalkostnader 42 % 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2012 med 3,7 miljoner euro (+4,4 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2012 täckte verksamhetens intäkter 17,1 % av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2012 var årsbidraget 6,6 miljoner euro, 356 euro räknat per invånare. Årsbidraget förbättrades med 2,3 miljoner euro (+52,9 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det förbättrade verksamhetsbidraget, de ökade skatteinkomsterna och de lägre finansieringskostnaderna ledde till att årsbidraget utföll bättre än budgeterat. 2.2.5 Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2012 är räkenskapsperiodens resultat 33 miljoner euro positivt, då motsvarande mellanresultat år 2011 var 3,4 miljoner euro negativt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2012 blev överskottet efter posterna för behandling efter resultatet 0,8 miljoner euro, då underskottet för år 2011 blev 3,0 miljoner euro. 13
3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 2012 2011 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 6 592 4 310 Extraordinära poster 32 902 7 943 Korrektivposter till internt tillförda medel -36 146-2 939 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -17 555-20 286 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 215 677 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 37 031 3 217 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 23 038-7 077 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 16 1 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 14 000 0 Minskning av långfristiga lån -10 341-9 761 Förändring av kortfristiga lån -8 096 7 767 Övriga förändringar av likviditeten -19 618 1 204 Kassaflödet för finansieringens del -24 040-788 Förändring av likvida medel -1 002-7 866 Likvida me de l 31.12 2 102 3 104 Likvida me de l 1.1 3 104 10 970 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2012 2011 Intern finansiering av investeringar, % 38,0 22,0 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 23,8 14,7 Låneskötselbidrag 0,7 0,5 Likviditet, kassadagar 6 8 Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Intern finansiering av kapitalutgifter = 100 x Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Med låneamorteringar avses amorteringar av långfristiga lån i finansieringsanalysen. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 14
3.2 Analysering av finansieringsanalysen 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster. 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2012 uppgick kassaflödet i verksamheten till +3,3 miljoner euro, en minskning med 6,6 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2012 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 17,6 miljoner euro, vilket är 2,7 miljoner euro mindre än året innan. På grund av en stor ökning i försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva minskade även medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 37,0 miljoner euro till 19,7 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 23,0 miljoner euro positivt under räkenskapsperioden. År 2011 var motsvarande belopp 7,1 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en ökning i kassaflödet i verksamheten. 3.2.3 Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2012 var sammanlagt -24,0 miljoner euro, år 2011 var motsvarande kassaflöde 0,8 miljoner euro. År 2012 lyftes långfristiga lån till ett sammanlagt belopp av 14 miljoner euro, vilket är 14 miljoner euro mera än föregående år. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 10,3 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 23,3 miljoner mindre än föregående år. 3.2.4 Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev -1,0 miljoner euro. År 2011 var motsvarande förändring av de likvida medlen -7,9 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Årsbidrag, 1000 Investeringar netto, 1000 15
4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 31.12.2012 31.12.2011 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 161 669 151 549 Immateriella tillgångar 533 851 Materiella tillgångar 146 725 136 469 Placeringar 14 411 14 229 FÖRVALTADE MEDEL 362 480 RÖRLIGA AKTIVA 31 661 12 315 Omsättningstillgångar 92 90 Fordringar 29 466 9 121 Finansiella värdepapper 121 121 Kassa och bank 1 981 2 983 TOTALT 193 692 164 344 PASSIVA EGET KAPITAL 64 515 63 539 Grundkapital 51 986 51 986 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 11 695 14 589 Räkenskapsperiodens över-/underskott 833-3 036 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 45 395 13 184 AVSÄTTNINGAR 112 124 FÖRVALTAT KAPITAL 362 480 FRÄMMANDE KAPITAL 83 308 87 016 Långfristigt 49 781 45 507 Kortfristigt 33 527 41 509 TOTALT 193 692 164 344 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 31.12.2012 31.12.2011 Accumulerat över-/underskott,teur 12 529 11 553 Accumulerat över-/underskott, /invånare 669 624 Soliditetsgrad, % 60,4 50,1 Finansieringsförmögenhet, /invånare -2 138-3 429 Relativ skuldsättningsgrad, % 61,9 68,1 Lånebestånd 31.12, milj 51,1 55,5 Lån, /invånare 2 724 2 997 Lånefordringar 31.12, teur 7,8 24,2 Invånarantal 18 740 18 526 Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd 31.12 = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 16
Passiva Reserver Avsättnigar Förvaltat kapital Aktiva Immateriella tillgångar Placeringar Förvaltade medel Rörliga aktiva 4.2 Analysering av balansräkningen 4.2.1 Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär. 4.2.2 Den totala balansräkningen Balansomslutningen 31.12.2012 var 193,7 miljoner euro. Jämfört med år 2011 ökade balansomslutningen med 29,3 miljoner euro. Materiella tillgångar Eget kapital Främmande kapital 4.2.3 Balansräkningens aktiva poster På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 146,7 miljoner euro (75,8 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 10,3 miljoner euro (7,5 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades byggnaderna mest. Under räkenskapsperioden steg deras värde i balansräkningen från 74,7 miljoner euro till 80,1 miljoner euro (+7,3 %). Mark- och vattenområdenas värde steg från 26,4 miljoner euro till 27,1 miljoner euro, vilket berodde på markköp som gjordes under räkenskapsperioden. De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde minskade med 0,7 miljoner euro (-3,7 %) och maskinernas och inventariernas värde med 0,2 miljoner euro (-11,8 %). Bland de långfristiga fordringarna steg övriga fordringar till 22 miljoner euro på grund av att köpesumman från markaffären med Helsingfors stad fördelades på tre år. Totalbeloppet av kommunens likvida medel minskade med 1,0 miljon euro jämfört med föregående år. 4.2.4 Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 33,3 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 60,4 %. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade reserverna mest, 32,6 miljoner euro; anslutningsavgifter och övriga skulder ökade med 0,8 miljoner euro och grundkapitalet med 1,0 miljoner euro. 17
mn euroa Det långfristiga lånebeloppets utveckling 60,0 3 500 55,0 50,0 3 000 45,0 40,0 35,0 2 500 2 000 30,0 25,0 1 500 20,0 15,0 1 000 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Lånebestånd 31.12, mn euro Lånebestånd, euro/inv. 500 0 18
5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2012 var kommunens totala utgifter 137,5 miljoner euro och totala inkomster 156,0 miljoner euro. De totala inkomsterna överskred de totala utgifterna med 18,5 miljoner euro. Eftersom de övriga externa förändringarna av likviditeten i finansieringsanalysen var -19,5 miljoner euro, minskade de likvida medlen med 1,0 miljon euro. 2012 2011 INKOMSTER 1000 1000 Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter 18 536 19 826 Skatteinkomster 78 726 75 496 Statsandelar 18 393 15 860 Ränteintäkter 41 12 Övriga finansiella intäkter 379 129 Extraordinära intäkter 33 000 7 943 Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar -36 146-2 939 Kassaflödet för investeringarnas del Finansieringsandelar för investeringsutgifter 215 677 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 37 031 3 217 Kassaflödet för finansieringens del Minskning av utlåningen 16 1 Ökning av långfristiga lån 14 000 0 Ökning av kortfristiga lån -8 096 7 767 Totala inkomster, sammanlagt 156 094 127 990 UTGIFTER 1000 1000 Ordinarie verksamhet Verksamhetens kostnader -108 225-105 733 Räntekostnader -1 250-1 279 Övriga finansiella kostnader -8-1 Extraordinära kostnader -98-9 574 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -17 555-20 286 Kassaflödet för finansieringens del Minskning av långfristiga lån -10 341-9 761 Totala utgifter, sammanlagt -137 478-146 634 Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (18,6 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde +19,5 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde -1,0 miljoner euro Summa 18,5 miljoner euro. 19
6. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur Till koncernen Sibbo kommun hörde i slutet av år 2012 två dottersamfund, som sammanställdes med koncernbokslutet. Enligt gällande bestämmelser gjorde kommunen upp ett komplett koncernbokslut för räkenskapsperioden. Med koncernbokslutet sammanställdes dessutom åtta samkommuner, där kommunen är medlem. I kommunens ägo finns även åtta intressesamfund. Sibbo kommuns koncernstruktur 2012 Sibbo kommun Dottersamfund Asunto Oy Sipoon Tiltaltti - Bostads Ab Sibbo Gransångaren, 100 % Oy Sipoon Jäähalli Sibbo Ishall Ab 51,6 % Intressesamfund Asunto Oy Sipoon Mäntykangas Bostads Ab Sibbo Tallmo, 50 % Bostads Ab Sibbo Vintergröna Sipoon Talvikki Asunto Oy, 29,6 % Bostads Ab Sato-Talma Asunto Oy, 23,8 % Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3, 50,0 % Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab, 33,51 % Borgå folkakademi Ab, 25 % Östra Nylands Avfallsservice Ab, 25,6 % Fastighets Ab Elsie Kiinteistö Oy Elsie 12,5, % Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, 1,32 % Eteva kuntayhtymä, 0,80 % Kårkulla samkommun, 4,37 % Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 7,16 % Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 4,45 % Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland, 16,33 % Nylands förbund, 1,19 % Samkommunen Helsingforsregionens trafik, 1,6 % Tuusulan seudun vesilaitos, 15,19 % 6.2 Väsentliga händelser inom koncernen Enligt kommunallagen och koncernanvisningarna som fastsällts av fullmäktige leds koncernen av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunstyrelsen övervakar att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med kommunens mål och syften. Under räkenskapsperioden har det inte skett några väsentliga förändringar i dottersamfundens verksamhet. Kommunen har inte under räkenskapsperioden satt några mål för dotterbolagens verksamhet. Kommunen har bevakat sina intressen främst via bolagsstämmorna och bolagsstyrelserna. 6.3 Koncernens ekonomi Koncernbalansomslutningen 31.12.2012 var 214,6 miljoner euro, en ökning med 32,0 miljoner euro eller 17,5 % jämfört med föregående år. Koncernens lån per invånare var 3 134 euro. 20