Workshopspass 3
Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström
Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt innebär inför gruppdiskussionen
Varför uppföljning och utvärdering? Begränsade resurser+ ökat behov/efterfrågan prioritera Effektiv resursanvändning
Psykosociala och pedagogiska interventioner i Sverige Ca 3,180,000 individer får årligen interventioner inom ramen för socialtjänsten, psykiatrin, förskolan och grundskolan Mycket få av dessa interventioner har utvärderats avseende effekt (Socialstyrelsen, 2012)
Frågeställningar som effektutvärdering kan besvara: Är en intervention bättre eller sämre än ingen intervention? Är en viss intervention bättre eller sämre än en annan? Vilken effekt ger våra satsade resurser?
Hur mäter vi effekt? Utfall Tid
Utvärdering Utvärderingar görs väl ändå efter avslutat projekt, eller..?
Uppföljning & utvärdering - komponenter 1. Behovsanalys Vad är problemet? 2. Förändringsteori/ programlogik Hur ser beviskedjan ut mellan vår satsning och förväntade utfall/effekter? 3. Processutvärdering Följs interventionen som planerat? 3. Effektutvärdering Hade interventionen någon effekt? 5. Kostnadseffektivitet Vad är kostnaden för en viss intervention satt i relation till dess effekt? (Kan då även värderas relativt andra interventioner).
Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt
Forts. 3. Utfall & effekter Ekonomiska effekter Resultat = Kvantitativa utfallsmått Högre andel elever med gymnasiebehörighet Fler i arbete Färre i behov av försörjningsstöd Sociala effekter X stycken hemmasittare tillbaka i skolan X% fler elever har gymnasiebehörighet Del av en social gemenskap Välbefinnande
Struktur för effektutvärdering & programtrohet 1. Vilka långsiktiga effekter förväntas projektet ha? Långsiktiga effekter 2. Vilka resultat vill vi förändra eller uppnå med projektet? Med vilka utfallsmått kan vi mäta resultaten? Resultat/utfallsmått 3. Vilka aktiviteter/insatser genomför vi under projektet för att uppnå förväntade resultat? Hur ofta? Av vem? Aktivitet/Insats 4. Processmått: Kan vi mäta utförandet och delresultat för aktiviteterna? Tid för aktivitetens förberedelse, gemomförande och efterarbete? Deltar avsedd målgrupp i aktiviteten? Processmått 5. Input: Vilka resurser kommer projektet att kräva? Hur fördelas dessa på aktiviteterna? Input Förhindra framtida utanförskap Skolnärvaro Uppsökande verksamhet 1 personal på jour Antal utryckningar =X Mkr projektbudget 1 Bil Minskad arbetslöshet Betyg Uppsökande verksamhet Resultat på terminsprov 2 heltidsanställningar Skolnärvaro Läxläsningsverksamhet 2 ggr/vecka a 2 timmar Andel elever som deltar Betyg Läxläsningsverksamhet 2 ggr/vecka a 2 timmar Resultat på terminsprov
Programlogik
Prognosverktyg Cost saving Cost benefit Effektmätning Målgruppsdata Registerdata komplettera med data Evidensbaserade metoder
Resultat Obehöriga åk 9 Ekonomiskt bistånd Långsiktig besparing Utan insats 28,9 st Utan insats 6,7 st Antal 5- åringar 263 st Avvärjda fall med SET -4,3 st Avvärjda fall med COPE -2,7 st Avvärjda fall med SET -1,0 st Avvärjda fall med COPE -0,6 st SET 6 kr / investerad kr COPE 8,50 kr / investerad kr
Ungdomar som varken studerar eller arbetar Ur ett socioekonomiskt perspektiv kostar det samhället 400.000 SEK att inte göra något kring en ungdom inom det kommunala informationsansvaret. Det finns 3255 unga i Skånes 33 kommuner 12 tjänstemän arbetar med detta vilket blir 271 unga per tjänst För hela Skåne innebär det drygt 1,3 miljarder i uteblivna intäkter
Hur gick det för fotbollslaget? Sysselsättning HT 2009 (40 unga) - 3 st Grundskola - 20 st Gymnasium/IV - 1 st Kom Vux - 1 st Folkhögskola - 3 st Arbete (fastighetsskötare, sjukskötare, bensinstation) - 1 st Psykologstudier - 1 st Läkarstudier - 1 st Utvisningshotad - 5 st Arbetssökande - i åtgärder - 4 st Vet ej Härryda kommun
ELIS (elever i skolan) - samverkan mellan skol- och socialförvaltningen Enköpings kommun Databaserat skolfrånvaro-system för tidig upptäck att skolfrånvaro Handlingsplan för hur skolorna ska agera när skolfrånvaro upptäcks och hur huvudmannen ska följa upp skolfrånvaro Särskilda insatser - ELIS Riskgrupper uppvisar behov av särskilda insatser individuellt och i grupp insatser riktad till riskgrupper Handlingsplan för hur socialtjänsten ska agera när anmälan från skolan inkommer Budget till en samlad verksamhet för förebyggande insatser Alla förebyggande arbete
Enköpings kommun Resultat efter utvärdering! Av 23 elever gick 15 st i skolan helt efter projekttidens slut 5 elever gick i skolan 80-90% 2 elever gick ej i skolan
Töreboda kommun Fredagsgruppen i Töreboda En befintlig verksamhet inom familjecentralens verksamhet. Syftet var att få de unga mammorna att våga och orka vara föräldrar och hjälpa till att bryta det utanförskap man befann sig i. Förskollärare från familjecentralen och familjebehandlare från socialtjänstens familjestöd är resurser inom projektet och ett tätt samarbete har utvecklats.
Den mänskliga vinsten Töreboda kommun En utvärdering med deltagarna och reflektioner för framtiden Det hade varit svårt, näst intill omöjligt att klara sig utan det kontaktnät som byggdes upp med varandra, med personalen, med barnpsykologen etc. Flera hade troligtvis varit arbetslösa och bidragsberoende Två är övertygade om att de skulle varit inlagda på vuxenpsykiatrin. En tror sig ha varit ett vrak som grävt ner sig och inte vågat be om hjälp. En är övertygad om att hennes barn varit omhändertaget.
Nu till diskussion! Bör effektutvärderingar vara ett krav för satsningar som sker inom ramen för arbetet med sociala investeringar? Finns kompetens att stödja effektutvärderingar i regionen? Hur kan kompetensen säkras kring enskilda satsningar?
Kontakt Sofie Sjöborg sofie.sjoborg@skl.se