Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Relevanta dokument
Uppföljning och utvärdering av sociala investeringsprojekt. Eskilstuna 7 maj 2015 Tomas Bokström

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Social hållbarhet Christina Wahlström, Skandia Idéer för livet 5 oktober Västerås

Social investeringsfond i Norrköping

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Riktlinjer för sociala investeringsmedel

Fördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Sociala investeringar

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

en lantlig idyll i händelsernas centrum

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Utanförskap eller prevention?

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Kraftsamling fullföljda studier

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Ett Stockholm där alla kan arbeta, utbilda sig och växa

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Skicka frågor till Helena Orrevad

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Social investeringsfond

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Att investera i framtiden

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Projektplan för Problematisk skolfrånvaro. - ett samarbetsprojekt mellan skolförvaltningen och socialförvaltningen

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Lokal överenskommelse

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Värdet och vikten av tidiga insatser

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola


Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Bokslutsdialog Barn- och utbildningsnämnden. Möjligheternas ö

Rapport om läget i Stockholms skolor

En ljus framtid för alla stockholmare

Föräldrastöd är det värt pengarna?

SOCIALA INVESTERINGAR I UPPSALA KOMMUN. Lina Wahlström, utvecklingsledare sociala investeringar

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Kraftsamling fullföljda studier

Verksamhetsplan

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Folkhälsa i Angered NOSAM

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

PARTNERSKAPSSATSNING I FYRBODAL SOCIALA INVESTERINGSMEDEL SPÅR 2. Projektmöte

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Redovisning av effektutvärdering gällande Stockholmsjobb

Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)

FÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet

Partnerskapssatsning i Fyrbodal

Idéer och exempel över sociala investeringar

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

Aktuella siffror för Lidingö

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Effektutvärdering av politik

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Utbildning sociala investeringar

Tidiga insatser för barn i förskolan

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

Det kommunala informationsansvaret


Jämlikt Göteborg en god start i livet

Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Transkript:

Workshopspass 3

Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt innebär inför gruppdiskussionen

Varför uppföljning och utvärdering? Begränsade resurser+ ökat behov/efterfrågan prioritera Effektiv resursanvändning

Psykosociala och pedagogiska interventioner i Sverige Ca 3,180,000 individer får årligen interventioner inom ramen för socialtjänsten, psykiatrin, förskolan och grundskolan Mycket få av dessa interventioner har utvärderats avseende effekt (Socialstyrelsen, 2012)

Frågeställningar som effektutvärdering kan besvara: Är en intervention bättre eller sämre än ingen intervention? Är en viss intervention bättre eller sämre än en annan? Vilken effekt ger våra satsade resurser?

Hur mäter vi effekt? Utfall Tid

Utvärdering Utvärderingar görs väl ändå efter avslutat projekt, eller..?

Uppföljning & utvärdering - komponenter 1. Behovsanalys Vad är problemet? 2. Förändringsteori/ programlogik Hur ser beviskedjan ut mellan vår satsning och förväntade utfall/effekter? 3. Processutvärdering Följs interventionen som planerat? 3. Effektutvärdering Hade interventionen någon effekt? 5. Kostnadseffektivitet Vad är kostnaden för en viss intervention satt i relation till dess effekt? (Kan då även värderas relativt andra interventioner).

Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt

Forts. 3. Utfall & effekter Ekonomiska effekter Resultat = Kvantitativa utfallsmått Högre andel elever med gymnasiebehörighet Fler i arbete Färre i behov av försörjningsstöd Sociala effekter X stycken hemmasittare tillbaka i skolan X% fler elever har gymnasiebehörighet Del av en social gemenskap Välbefinnande

Struktur för effektutvärdering & programtrohet 1. Vilka långsiktiga effekter förväntas projektet ha? Långsiktiga effekter 2. Vilka resultat vill vi förändra eller uppnå med projektet? Med vilka utfallsmått kan vi mäta resultaten? Resultat/utfallsmått 3. Vilka aktiviteter/insatser genomför vi under projektet för att uppnå förväntade resultat? Hur ofta? Av vem? Aktivitet/Insats 4. Processmått: Kan vi mäta utförandet och delresultat för aktiviteterna? Tid för aktivitetens förberedelse, gemomförande och efterarbete? Deltar avsedd målgrupp i aktiviteten? Processmått 5. Input: Vilka resurser kommer projektet att kräva? Hur fördelas dessa på aktiviteterna? Input Förhindra framtida utanförskap Skolnärvaro Uppsökande verksamhet 1 personal på jour Antal utryckningar =X Mkr projektbudget 1 Bil Minskad arbetslöshet Betyg Uppsökande verksamhet Resultat på terminsprov 2 heltidsanställningar Skolnärvaro Läxläsningsverksamhet 2 ggr/vecka a 2 timmar Andel elever som deltar Betyg Läxläsningsverksamhet 2 ggr/vecka a 2 timmar Resultat på terminsprov

Programlogik

Prognosverktyg Cost saving Cost benefit Effektmätning Målgruppsdata Registerdata komplettera med data Evidensbaserade metoder

Resultat Obehöriga åk 9 Ekonomiskt bistånd Långsiktig besparing Utan insats 28,9 st Utan insats 6,7 st Antal 5- åringar 263 st Avvärjda fall med SET -4,3 st Avvärjda fall med COPE -2,7 st Avvärjda fall med SET -1,0 st Avvärjda fall med COPE -0,6 st SET 6 kr / investerad kr COPE 8,50 kr / investerad kr

Ungdomar som varken studerar eller arbetar Ur ett socioekonomiskt perspektiv kostar det samhället 400.000 SEK att inte göra något kring en ungdom inom det kommunala informationsansvaret. Det finns 3255 unga i Skånes 33 kommuner 12 tjänstemän arbetar med detta vilket blir 271 unga per tjänst För hela Skåne innebär det drygt 1,3 miljarder i uteblivna intäkter

Hur gick det för fotbollslaget? Sysselsättning HT 2009 (40 unga) - 3 st Grundskola - 20 st Gymnasium/IV - 1 st Kom Vux - 1 st Folkhögskola - 3 st Arbete (fastighetsskötare, sjukskötare, bensinstation) - 1 st Psykologstudier - 1 st Läkarstudier - 1 st Utvisningshotad - 5 st Arbetssökande - i åtgärder - 4 st Vet ej Härryda kommun

ELIS (elever i skolan) - samverkan mellan skol- och socialförvaltningen Enköpings kommun Databaserat skolfrånvaro-system för tidig upptäck att skolfrånvaro Handlingsplan för hur skolorna ska agera när skolfrånvaro upptäcks och hur huvudmannen ska följa upp skolfrånvaro Särskilda insatser - ELIS Riskgrupper uppvisar behov av särskilda insatser individuellt och i grupp insatser riktad till riskgrupper Handlingsplan för hur socialtjänsten ska agera när anmälan från skolan inkommer Budget till en samlad verksamhet för förebyggande insatser Alla förebyggande arbete

Enköpings kommun Resultat efter utvärdering! Av 23 elever gick 15 st i skolan helt efter projekttidens slut 5 elever gick i skolan 80-90% 2 elever gick ej i skolan

Töreboda kommun Fredagsgruppen i Töreboda En befintlig verksamhet inom familjecentralens verksamhet. Syftet var att få de unga mammorna att våga och orka vara föräldrar och hjälpa till att bryta det utanförskap man befann sig i. Förskollärare från familjecentralen och familjebehandlare från socialtjänstens familjestöd är resurser inom projektet och ett tätt samarbete har utvecklats.

Den mänskliga vinsten Töreboda kommun En utvärdering med deltagarna och reflektioner för framtiden Det hade varit svårt, näst intill omöjligt att klara sig utan det kontaktnät som byggdes upp med varandra, med personalen, med barnpsykologen etc. Flera hade troligtvis varit arbetslösa och bidragsberoende Två är övertygade om att de skulle varit inlagda på vuxenpsykiatrin. En tror sig ha varit ett vrak som grävt ner sig och inte vågat be om hjälp. En är övertygad om att hennes barn varit omhändertaget.

Nu till diskussion! Bör effektutvärderingar vara ett krav för satsningar som sker inom ramen för arbetet med sociala investeringar? Finns kompetens att stödja effektutvärderingar i regionen? Hur kan kompetensen säkras kring enskilda satsningar?

Kontakt Sofie Sjöborg sofie.sjoborg@skl.se