Datum: Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Hertigen Läsåret 2014/2015 Antagen 2014-10-30
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Lagstiftning och styrdokument... 3 4. Anmälningsskyldighet... 4 5. Definition av begrepp... 4 6. Kartläggning; Förskolan Hertigen 2013/2014... 6 7. Förskolan Hertigens mål och arbete... 7 Förskolans delmål... 8 8. Förskolan åtgärdande arbete... 10 Rutiner för all personal i förskolan....10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks eller diskrimineras av annat barn....10 Rutiner för när personal kränker eller trakasserar barn....10 Rutiner för när vårdnadshavare kränker eller trakasserar barn....11 Rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling....11 Bilaga 1 Utdrag ur Lika rättigheter i förskolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen, DO, 2012, s. 37-41)
1. Inledning Hertigens årliga plan mot kränkande behandling har upprättats som stöd för barn, all personal och vårdnadshavare på Hertigens förskola. Planen beskriver det främjande och förebyggande arbetet med att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn i vår förskola. I skollagen står det att förskolan och annan verksamhet är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det ska finnas en årlig plan för hur arbetet ska gå till. Uppföljning av årets plan ska finnas i nästkommande års plan. Personal är skyldig att anmäla kränkande behandling till förskolechef, som i sin tur är skyldig att rapportera till huvudmannen (barn och utbildningsnämnd). Huvudmannen ska skyndsamt utreda omständigheterna i rapporterat fall. Fortsättningsvis använder vi begreppet förskola för all pedagogisk verksamhet. 2. Syfte Syftet med planen ska vara att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, detta arbete ska redovisas i en likabehandlingsplan. 3. Lagstiftning och styrdokument 1 kap. 1 i Diskrimineringslagen (2008:567): Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande, identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen 1 kap. 5 (2010:800) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individensvälbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Barns behov av att på olika 3
sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. FN:s Barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen paragraf två handlar om att ingen får diskrimineras och att alla barn har samma rättigheter och lika värden. 4. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet vid trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att all personal i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar i stället öka om de inte aktivt motverkas. All personal i förskolan har anmälningsskyldighet att anmäla alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Anmälningsskyldighet till socialtjänsten Anmälningsskyldiga är all personal på förskola/pedagogisk verksamhet, både förskolechef, pedagoger och övrig personal. Anmälningsskyldigheten omfattar sådant pedagoger och annan personal får kännedom om i sin yrkesutövning och som föranleder oro över ett barns situation. Anmälningsskyldigheten regleras i 14 kap 1 socialtjänstlagen och det finns en hänvisning till denna bestämmelse i skollagen 29 kap 13. Syftet med anmälningsskyldigheten är att socialtjänsten på ett så tidigt stadium som möjligt ska få kännedom om barn och ungdomar som behöver hjälp. Skyldigheten omfattar barn under 18 år och avser missförhållanden som antingen är kopplade till barnets hemmiljö eller dess eget beteende. Det kan handla om misstanke om övergrepp, vanvård eller brister i omsorgen i hemmet eller att barnet uppvisar ett riskbeteende. Anmälningsblankett till socialtjänsten finns på kommunens medarbetarportal Navet under Service och stöd i arbetet/ Arbetsrutiner och checklistor/barn och utbildning/ Elevhälsa förskola. 5. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller köns uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. 4
Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna till exempelvis kön eller etnisk tillhörighet. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn, på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av funktionsnedsättning eller religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling och trakasserier Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord) psykosociala (utfrysning, grimaser, går när någon kommer, skratt, kroppsspråk) Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av personal och av andra barn. Kränkande behandling kan utföras av vuxna mot barn genom: Att tala om barnen över deras huvud Att använda sig av ironi, blickar eller kroppsspråk Att blanda sig i barnets privatliv utan att det är till fördel för barnet Att vara hårdhänt Att ignorera eller negligera en kränkning utförd av annat barn eller personal. Konflikt Konflikt innebär en motsättning, osämja eller bråk som efter diskussion reder ut sig mellan alla parter och alla känner sig trygga med lösningen. Främja, förebygga och åtgärda Arbetet med planen för diskriminering och kränkande behandling bör vara konkret för att fungera. Detta kan vara av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. Främjande arbete Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för lika behandling i verksamheten. 5
Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för de demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. Genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Utgår från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på förskolan. Åtgärdande arbete Handlar om att agera, om ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder, som är väl kända i verksamheten. All personal, alla barn och deras vårdnadshavare ska veta vad de ska göra vid t.ex. en kränkning. 6. Kartläggning; Förskolan Hertigen 2013/2014 Vi har inte anmält någon kränkning till nämnd under läsår 2013-2014 Kränkningar som har förekommit: Verbala vårdnadshavare-barn, barn-barn, barn-pedagog Fysiskt, slag, knuffar barn-barn Rollfördelning i leken t.ex. vara hund Åtgärder som gjordes: Tema Pippi- hur vi är mot varandra Diskuterat med barnen hur är man en bra kompis Alla pedagoger tar ansvar för alla barn Återkoppling till förälder en gång/vecka när det varit mycket kränkningar I samverkan togs arbetsmiljön upp som en arbetsmiljöfråga, resultat resurstimmar. Arbetslagen har diskutera vårt förhållningssätt. Arbetslagen har gått Vägledande samspel Massage Befäst rätten att säga nej och stopp En organisation där alla barn inte är på samma ställe samtidigt. Var kränkningarna förekommit: I tamburen. På avdelningar. Ute på gården 6
7. Förskolan Hertigens mål och arbete Med samtliga vuxna menas all personal som arbetar på förskolan samt vårdnadshavare. Förskolans främjande arbete Närvarande pedagoger Alla barn är allas Arbetsrotation Om det händer något kan man gå till vilken pedagog som helst Organisation, schemaläggning utifrån barn antal Inkluderande arbetssätt, alla ges möjlighet att få vara med Vi har tre värdeord, välkomnade, lärande, tillåtande Vi diskuterar vårt förhållningssätt, barnsyn, tillåtande, definierar begreppen Förskolan har en gemensam värdegrund Välkomnade, Lärande och Tillåtande som diskuteras kontinuerligt Samtliga vuxna är uppmärksamma på att vi bemöter barnen och varandra på ett respektfullt sätt. Samtliga vuxna visar aktivt att alla barn är lika värda att lyssna på och får komma till tals Personalen ger akt på det enskilda barnets signaler på hur de mår. Utbildning flerspråkighet Som stöd i detta arbete, se bilaga 1 Förskolans förebyggande arbete För att förebygga att de kränkningar som kartlagds under verksamhetsåret 2013-2014, arbetar vi med följande: Tvärgrupper, syfte. Att barnen ska lära känna varandra.(tema, barnen leker hos varandra) Förskolans värdeord måste diskuteras och förankras hos alla pedagoger. Återkopplingssamtal till vårdnadshavare vid återkommande kränkningar Tema Pippi- hur vi är mot varandra, hur är en bra kompis? Alla Pedagoger tar ansvar för alla barn Teckenspråk, TAKK Bildbank, för att förtydliga språket och aktiviteter, ge barnen möjlighet att påverka sin dag på förskolan. Samarbete med SFI för att översätta vissa dokument. Handledning med specialpedagog Teman som tar upp värdegrundsfrågor Befäst rätten att säga nej och stopp Ljudböcker på olika språk Som stöd i detta arbete, se bilaga 1 7
Förskolans övergripande mål Förskolan ska upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund: Förskolan behöver förbättra arbetssätt och rutiner kring diskriminering och kränkande behandling. Aktiviteter för att nå målen Två pedagoger ur personalgrupperna (krisgruppsansvariga) tillsammans med förskolechef sammanställer en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån de fakta som samlats in av övriga pedagoger. Tidpunkt En ny plan upprättas och är färdig oktober 2014. Förskolans delmål Utifrån kartläggningen 2013/2014 har följande delmål arbetats fram. Delmål: Att all personal, vårdnadshavare och barnen på förskolan har möjlighet att vara delaktiga i planens utformning. Aktiviteter för att nå målen Synpunkter fångas upp i utvecklingssamtal/inskolningssamtal. Resultat från föräldraenkät tas tillvara när planen utformas Dagliga samtal och observationer med barnen. Synpunkter fångas upp i den daglig kontakt med vårdnadshavare. Samarbete med SFI med att översätta olika dokument Starta upp ett föräldraråd där föräldrarna får möjlighet att lämna synpunkter. Tidpunkt Avstämning varje månad, samt en slututvärdering i maj 2015 Delmål: All personal och föräldrar/vårdnadshavare ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Aktiviteter för att nå målen Planen ska finnas tillgänglig på förskolans hemsida samt synligt uppsatt i tamburerna. Alla yrkeskategorier på förskolan ska vara väl förtrogna med planen. Planen presenteras på föräldramöte. Vid inskolning ska föräldrar/vårdnadshavare informeras om planen. 8
Tidpunkt Avstämning varje månad, samt en slututvärdering i maj 2015 Delmål: Förskolan ska kontinuerligt dokumentera ev. diskrimineringar och kränkande behandlingar Aktiviteter för att nå målet Hitta rutiner i det dagliga arbetet för att få till dokumentationen. Skriva händelselogg För att synliggöra underlag för dokumentation; Avsätta tid för att kunna diskutera begreppen kränkning och diskriminering samt för att kunna diskutera de ev. kränkningar som skett. Som stöd i detta arbete, se bilaga 1 Tidpunkt Avstämning varje månad, samt en slututvärdering i maj 2015. Delmål: Hålla värdeorden levande för att få en samsyn på förskolan. Förskolan Hertigens värdeord 2014-2015: Välkomnade, tillåtande, lärande Aktiviteter för att nå målet Kontinuerliga diskussioner i det lilla arbetslaget, tvärgrupper, hela förskolan. Att synliggöra orden i den dagliga verksamheten för vuxna och barn Tidpunkt Avstämning varje månad, samt en slututvärdering i maj 2015. Utvärdering Målen i planen utvärderas systematiskt varje månad i förskolans kvalitetsverktyg. Utvärderingen används sedan som underlag för analys och utvecklingsarbete inför kommande verksamhetsår. 9
8. Förskolan åtgärdande arbete Rutiner för all personal i förskolan. Det är viktigt att all personal i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar i stället öka om de inte aktivt motverkas. All personal i förskolan har anmälningsskyldighet att anmäla alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Ingen ska kunna säga att ansvaret är någon annans. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks eller diskrimineras av annat barn. Den som upptäcker eller får information om misstänkt kränkning och/eller diskriminering ansvarar för att åtgärder vidtas. Förskolechef informeras om det inträffade. Fyller i Anmälan till rektor/förskolechef vid diskriminering och kränkande behandling, Denna blankett hittas på medarbetarportalen Navet; Stöd och service i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/barn och utbildning/diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare informeras, detta gäller både den som har kränkt och den som kränkts. Anmälaren ansvarar för dokumentation, (vidtagna åtgärder och datum för uppföljning). Förskolechef gör en utredning och skickar anmälan till nämnd. När utredningen har avslutats ska förskolechef göra regelbundna återkopplingar, utvärderingar och uppföljningar av händelsen med berörda barn samt vårdnadshavare. Rutiner för när personal kränker eller trakasserar barn. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef, vilket ska ske skyndsamt. Fyller i Anmälan till rektor/förskolechef vid diskriminering och kränkande behandling. Denna blankett hittas på medarbetarportalen Navet; Stöd och service i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/barn och utbildning/diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef agerar samtalsledare under utredningssamtalet. Förskolechef kontaktar berört barns vårdnadshavare. Tidsbestämd uppföljning (förskolechef). Ev. polisanmälan av förskolechef. Alla insatser ska dokumenteras av förskolechef. Förskolechef skickar Anmälan till nämnd. 10
Rutiner för när vårdnadshavare kränker eller trakasserar barn. Om vårdnadshavare upptäcker eller får information om misstänkt kränkning och/eller diskriminering ansvarar denne för att åtgärder vidtas: Förskolechef alternativt pedagog informeras om det inträffade. Anmälan till rektor/förskolechef vid diskriminering och kränkande behandling fylls i. Denna blankett hittas på medarbetarportalen Navet; Stöd och service i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/barn och utbildning/diskriminering och kränkande behandling. Anmälan fylls i utifrån den som blivit kränkts perspektiv. Alt. Om pedagog upptäcker eller får information om misstänkt kränkning och/eller diskriminering ansvarar denne för att åtgärder vidtas: Förskolechef informeras om det inträffade. Pedagogen fyller i Anmälan till rektor/förskolechef vid diskriminering och kränkande behandling. Denna blankett hittas på medarbetarportalen Navet; Stöd och service i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/barn och utbildning/diskriminering och kränkande behandling. Anmälan fylls i utifrån den som blivit kränkts perspektiv. Pedagogen ansvarar för eventuell anmälan till socialen. Vårdnadshavare informeras av förskolechef. Detta gäller vårdnadshavare både till den som har kränkt och den som kränkts. Anmälaren ansvarar för dokumentation, (vidtagna åtgärder och datum för uppföljning) Förskolechef gör en utredning och skickar anmälan till nämnd. När utredningen har avslutats ska förskolechef göra regelbundna återkopplingar, utvärderingar och uppföljningar av händelsen med berörda pedagoger, barn samt vårdnadshavare. Rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Har barnet blivit kränkt av ett annat barn? Meddela förskolan. För inblick i arbetsgång, se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks eller diskrimineras av annat barn, s. 10. Har barnet blivit kränkt av personal? Meddela förskolechef. För inblick i arbetsgång, se Rutiner för när personal kränker eller trakasserar barn, s. 10. Har barnet blivit kränkt av vårdnadshavare? Se Rutiner för när vårdnadshavare kränker eller trakasserar barn, s. 11. Har barnet blivit kränkt av förskolechef? Meddela verksamhetschef, Anna-Karin Yséus, 0501-75 52 11. 11
Bilaga 1 Utdrag ur Lika rättigheter i förskolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen, DO, 2012, s. 37-41) Kartlägga verksamheten Kartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i er verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till grund för förskolans förebyggande åtgärder. Tänk på att inte bara kartlägga förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Det är också viktigt att se över organisationen på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Förskolan kan oavsiktligt bidra till diskriminering genom organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag. Rutiner och regler behöver därför granskas. Det kan också vara en god idé att kartlägga kompetensen kring likabehandlingsfrågor hos personalen. Hur ser behovet av fortbildning ut? Och vilken kunskap och medvetenhet har barnen om likabehandling? Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder samverkar och kan förstärka barns utsatthet. Tänk på att förekomsten av trakasserier, kränkningar och diskriminering kan variera inom verksamheten. Det är till exempel troligt att ettåringarnas vardag skiljer sig från femåringarnas. Därför är det viktigt att ni kartlägger och beskriver de specifika behov som finns. Både anställda och barn ska involveras i kartläggningsarbetet. DO rekommenderar att även föräldrarna är delaktiga Kartläggningsverktyg DO har tagit fram ett konkret kartläggningsverktyg kallat Husmodellen. Med hjälp av en modell av en förskola och dess verksamhet kan personal och barn tillsammans identifiera problem-och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Materialet finns på www.do.se. Kartläggningsmetoder Det kan vara en bra idé att komplettera förskolans arbetsmiljö- och trivselarbete med ett likabehandlingsperspektiv och med olika kartläggningsmetoder. Nedan ges exempel på hur det kan göras. Tänk på att olika metoder kompletterar varandra. Använd de metoder som passar för er förskola. Planerade samtal En del av kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling. Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från en manual. 12
Enkäter Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen. En del förskolor har sedan tidigare föräldraenkäter avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och barns trivsel i förskolan. Komplettera enkäterna med frågor som tar upp sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Enkäterna bör också innehålla frågor om diskriminering, till exempel om det finns arbetssätt eller regler som upplevs som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Enkätundersökningar kan också användas för att fånga in personalens bedömning av situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete. Incidentrapporter Vilken typ av händelser, stämningar och förhållningssätt är det som en incidentrapport ska fånga upp? Det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än ett samtal med de inblandade barnen för att reda upp situationen. Generellt sett gäller det situationer där personalen bestämmer sig för att ringa barnets föräldrar. Det kan också handla om att personalen börjar se ett mönster i barns beteende, exempelvis om ett visst barn återkommande och på olika sätt tar avstånd från andra barn för att de har annan etnisk bakgrund än svensk. Barnet kanske inte vill sitta bredvid vissa andra barn på samlingen eller retar någon för språket. Det är lämpligt att ange i incidentrapporten om den rapporterade händelsen rör en viss diskrimineringsgrund. Rapporterna kan ge vägledning i samband med kartläggningen av de aktuella behoven. Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Sammanställ statistiken och analysera åtgärder och utfall. Trygghetsvandringar På en del förskolor genomförs trygghetsvandringar för att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö. Känns förskolan trygg och säker? Överallt? Tänk även på situationer där kränkningar lätt uppstår. Koppla ett tydligt diskrimineringsperspektiv till arbetet, till exempel genom att identifiera platser där trakasserier har förekommit. Trygghetsvandringarna planeras ofta av skyddsombudet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Involvera gärna barn och föräldrar. Exempel på kartläggning av nuläget på en förskola Vi har genomfört samtal med enskilda barn från samtliga avdelningar i förskolan för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal har också diskuterat frågan på kompetensutvecklingsdagarna. Resultat Vi har observerat att det mest är flickor som leker i dockrummet medan pojkar leker i byggrummet. I intervjuerna uttrycker både flickor och pojkar att de gärna skulle vara mer i båda utrymmena. Enskilda barn berättade att de inte får delta i vissa lekar på grund av att de är flicka respektive pojke. Detta upplevdes som mycket kränkande. Vi uppmärksammar inte hbt-familjer när vi arbetar med temat familj. Det förekommer att barn skrattar åt mammor som bär huvudduk. I barnintervjuerna fick vi reda på att några av de äldre pojkarna beter sig som herrar på täppan när de är ute på gården. De ser till att komma först ut för att få tag i de finaste sparkcyklarna. Flickor och yngre pojkar är inte välkomna att delta i lekarna och de förlöjligas också av de äldre pojkarna. 13
Områden att se över för att identifiera kränkande behandling och trakasserier Här ges exempel på områden att se över när ni kartlägger förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen visar på förskolans behov av åtgärder för att minimera risken för trakasserier och kränkningar. Social gemenskap Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? Förekommer det kränkningar som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder? Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera mönster, till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös? Attityder och värderingar Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Förekommer det att ett barn blir kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet och vuxennärvaro Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inneoch utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Rutiner för akuta åtgärder Vet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att barn blir trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn? Av någon vuxen i förskolan? Har personalen en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och kränkande behandling? Och vad de vuxna ska reagera på? Hur tycker barn, föräldrar och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras? Hur många av barnen vet vem de kan vända sig till om de själva eller kamrater utsätts för kränkningar? Känner barnens föräldrar till förskolans policy om trakasserier och kränkande behandling? 14
Områden att se över för att identifiera diskriminerande arbetssätt, rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar till stor del om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Gå igenom alla rutiner och bestämmelser i förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Finns det arbetssätt och rutiner som barnen kan uppleva som missgynnande, orättvisa eller kränkande? Finns det barn som upplever sig vara utsatta för missgynnande och orättvis behandling av personal i förskolan? Om det är så, finns i så fall samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder? Här ges exempel på områden att se över i en kartläggning av förskolans arbetssätt, rutiner och regler. Kartläggningen visar var det finns behov av åtgärder för att undvika diskriminering i förskolan. Mat Kan alla barn äta maten oavsett till exempel allergi eller religion? Utflykter och aktiviteter Kan alla barn delta i utflykter och aktiviteter oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning? Introduktion och inskolning Förskolans introduktion bör välkomna och inkludera alla barn och föräldrar oavsett till exempel familjebildning, språkkunskaper och funktionsförmåga. Inkludera samtliga vårdnadshavare i inskolningen samt andra personer som står barnet nära om det efterfrågas. Informera föräldrar om barnets möjlighet att få utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Informera också om förskolans likabehandlingsarbete. 15