Onsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil

2017-12-07 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Onsdag 2017-12-13 kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg tjänstemän 9.00 1 Ordförandebeslut redovisning sluten del 2 Överflyttande av vårdnad enligt Föräldrabalken 3 Yttrande till IVO angående granskning av uppföljning av placering i HVB LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg Redov. på smtr. Julia Lundwall 2 A-B Julia Lundwall 3 Julia Lundwall 9.30 4 Rapport beslut om särskilt boende 4 Marianne Sandsten 9.40 5 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, överföring av ej förbrukat statsbidrag för 2017 till 2018 5 Sten Nilsson 9.50 Fikapaus 10.15 6 Kostnad per brukare (KPB) resultat för socialnämndens verksamheter 2016 6 Maria Johansson Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 anne-marie.mattsson@lysekil.se www.lysekil.se

Sid 2/2 Ekonomi 10.45 7 Ekonomiskt utfall per november 2017 Eva Andersson/ Eva Bergqvist / samtliga avdelningschefer 8 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Eva Andersson/ Eva Bergqvist/ samtliga avdelningschefer Övrigt 9 Information från förvaltningschefen Redovisas på smtr 10 Anmälningsärenden 10 11 Redovisning delegationsbeslut Redovisas på smtr 12 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Lysekil 2017-12-07 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Ärende 1 Ordförandebeslut Redovisas på sammanträdet

Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 1 på avd. 1 demens Skärgårdshemmet 0 Stångenäshemmet 0 Skaftöhemmet 2 varav en används som växelv. Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser 2017-12-05 Område Lysekil/centrum Lysekil/centrum väst Antal beslut om plats, säbo Lysekil/Slätten 1 Demens, tackat nej då starkt önskemål Stångenäshemmet. Lysekil/Mariedal 1 Somatik, önskemål Stångenäshemmet. Tackat nej till Lklhemmet avd. 4 16/10 (första erbjudandet) Lysekil/Syd Skaftö Brastad 1 Somatik, får erbjudande om Lklhemmet avd. 4 20/11. Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Ja Ja

Lyse Tackat nej 21/11. Önskemål Stångenäshemmet. Datum: 2017-12-05 Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr 2017-11-28 SON 2016-000227 Socialförvaltningen Sten Nilsson, 0523 61 34 86 sten.nilsson@lysekil.se Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, överföring av ej förbrukat statsbidrag för 2017 till 2018 Sammanfattning Lysekils kommun har för 2017 rekvirerat ett statsbidrag på 364 881 kr för att utveckla insatser inom området psykisk hälsa. En samordnare är anställd med uppdrag att, i samverkan med andra huvudmän, utveckla kommunens insatser inom området psykisk hälsa. Statsbidraget för 2017 kommer att visa på ett överskott vid årets slut varför socialförvaltningen begär att få överföra överskottet till 2018. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att beräknat överskott av stadsbidraget inom området psykisk hälsa för 2017 ska föras över till 2018 års budget. Ärendet Överföring av ej förbrukat statsbidrag för år 2017 inom området psykisk hälsa. Överskott föreslås föras över till 2018 års budget. Förvaltningens synpunkter Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2012, genom överenskommelser inom området psykisk hälsa, riktat stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner. Syftet med denna satsning har för kommunernas del varit att dels skaffa sig en bredare kunskap om de behov som personer med psykisk funktionsnedsättning har och dels att skapa gemensamma arenor med de huvudmän som svara för insatser inom området psykisk hälsa. Ekonomiska förutsättningar Socialnämnden fattade vid sitt sammanträde i februari 2017 beslut om att ge socialförvaltningen i uppdrag att rekvirera 2017 års statsbidrag. Beloppet för 2017 uppgår till 364 881 kr. Årets statsbidrag har i huvudsak använts till att finansiera en samordnartjänst samt till informations-och utbildningsinsatser. De pengar som kommunen fått för 2017 ska i första hand användas för insatser under bidragsåret men enligt de direktiv som regering och SKL gått ut med så är Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning 2017-11-28 SON 2016-000227 nr 730 det upp till varje kommun att besluta om att föra över ej förbrukade medel mellan två budgetår. Under 2017 har representanter från Västkom och Västra Götalandsregionen tagit fram en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Planen gäller under åren 2018-2020 och ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. För Lysekils del innebär det att det kommer att finnas behov av en samordnare också under 2018 samt att samverkan mellan kommunen och övriga huvudmän behöver utvecklas. För att kunna göra de satsningar som behövs inom kommunen och som bygger på långsiktighet finns det behov av ekonomiska resurser. Det är därför av stor vikt att de statsbidrag som kommun får nyttjas fullt ut. Eftersom socialförvaltningens arbete med den länsgemensamma handlingsplanen kommer att kräva extra resurser också de närmsta åren. Socialförvaltningen föreslår därför att socialnämnden fattar beslut om att beräknat överskott för 2017 förs till 2018 års budget. Överskottet beräknas till ca 100,0 Tkr Socialförvaltningen kommer till socialnämndens sammanträde i januari 2018 att återkomma med en redovisning av förbrukade medel 2017 samt en plan för det fortsatta arbetet inom ramen för satsningar inom psykisk hälsa. Eva Andersson Förvaltningschef Sten Nilsson Samordnare Beslutet skickas till Avdelningschef LSS och psykiatri Samordnare psykisk hälsa

Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr 2017-11-28 SON 2017-000266 Socialförvaltningen Maria Johansson, 0523-61 34 40 maria.johansson3@lysekil.se Kostnad per brukare (KPB) resultat för socialnämndens verksamheter 2016 Sammanfattning Socialförvaltningen redovisar resultaten från Kostnad per brukare (KPB) för verksamhetsår 2016. KPB är en metod för att kostnadsberäkna olika insatser inom socialtjänsten och är ett viktigt underlag för att planera, utveckla och följa upp socialtjänstens verksamheter. Lysekil har genomfört KPB 2015 och 2016, och dessförinnan 2011. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen av resultaten från Kostnad per brukare. Ärendet Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att kostnadsberäkna olika insatser inom socialtjänsten och knyta dessa till den enskilde brukaren. KPB är en efterkalkyl som bygger på data på individnivå. KPB visar bl.a. vad insatser inom socialtjänsten kostar i genomsnitt per brukare och invånare och vad insatserna kostar att verkställa per enhet (dygn, timmar, utredning etc.). Eftersom KPB bygger på individdata kan kostnaderna redovisas och analyseras på såväl individ- som gruppnivå, uppdelat på t.ex. olika åldersintervall eller kön. Genom att identifiera brukare, grupper av brukare eller insatser som sticker ut kostnadsmässigt förser KPB verksamheterna med underlag för att prioritera utvecklingsområden och utforma verksamhetsförbättrande åtgärder. Lysekil har genomfört KPB 2015 och 2016, dessförinnan 2011, vilket har gett oss en möjlighet att följa utvecklingen i våra verksamheter över tid. Resultaten kan också jämföras med andra enheter inom kommunen, t.ex. olika hemtjänstområden, eller med resultaten för andra kommuner. I dagsläget använder ca 100 kommuner metoden inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning och drygt 40 kommuner inom individ- och familjeomsorgen De faktum att KPB utgår från individdata och att resultaten är möjliga att jämföra över tid och rum gör sammantaget KPB till ett mycket användbart underlag för att planera, styra, utveckla och följa upp socialtjänstens verksamheter. SCB:s räkenskapssammandrag Socialförvaltningens kostnader redovisas också årligen i SCB:s räkenskapssammandrag, vilka publiceras i kommun- och landstingsdatabasen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Vår beteckning 2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3 Kolada under rubriken Vad kostar verksamheten i din kommun? I räkenskapssammandragen redovisas kostnad per invånare, där de totala kostnaderna divideras med antalet invånare i kommunen eller i en viss åldersgrupp. KPB redovisar också kostnad per invånare men endast för vissa insatser. Vad som ingår i en insats, det vill säga hur insatsen definieras, skiljer sig dock mellan de olika undersökningarna vilket försvårar en jämförelse. Jämförelser bör därför göras med försiktighet. Underlaget för KPB tas fram i samarbete med både ekonomer, systemansvariga och verksamhetsansvariga. Underlag för räkenskapssammandragen görs i dagsläget bara av ekonomer. Detta bäddar för att sifforna som ligger till grund för EKB kvalitetssäkras i större omfattning än räkenskapssammandragen. Förvaltningens arbete med KPB Ensolution genomför KPB som regel under tidig vår och de första resultaten presenteras i april/maj. De senaste två åren har enheternas analys av resultaten och arbete med åtgärdsplaner startat med en gemensam analysdag, ledd av Ensolution. Samtliga verksamheter har i uppdrag att analysera sina KPB-resultat och att bedöma deras tillförlitlighet. Områden som sticker ut behöver inte innebära att verksamheten inte är kostnadseffektiv, det kan handla om kostnader som ligger på fel ansvarsområde, insatser som inte registrerats, problem med verksamhetssystemet och att beviljade timmar inte stämmer med verkställda timmar. Utifrån resultaten ska prioriterade förbättringsområden identifieras och en åtgärdsplan tas fram. Åtgärdsplanen kan sedan användas som underlag för ev. ekonomisk åtgärdsplan. KPB viktigt underlag i förvaltningens ledningssystem Arbetet med KPB ska integreras i verksamheternas ordinarie modell för styrning och uppföljning av verksamheten. De förbättringsområden, utvecklingsmål och åtgärder som identifieras utifrån KPB-resultaten ska därför läggas in i Stratsys. Enskilda nyckeltal från KPB kan användas som kritiska kvalitetsindikatorer inom ekonomiperspektivet i kommunens styrmodell. Resultatet kan vidare utgöra underlag för nämndens interna kontroll och eventuella ekonomiska åtgärdsplaner. Resultatet för 2016 års verksamhet Socialnämndens resultatrapport redovisas i bilaga 1. En sammanfattning finns på s. 58. I tabellerna nedan presenteras de insatser där kommunen i en negativ bemärkelse avviker från en majoritet av jämförelsekommunerna, eller där vi uppvisar en stor negativ förändring från föregående år.

TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Vår beteckning 2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3 Äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri Lysekil 2015 Lysekil 2016 Riksgenomsnitt KPBkommuner 2016 Gränsvärde för de 25% av kommuner med högst kostnad 1. Särskilt boende egen regi. Medelkostnad/dygn 2. Personlig assistans (kommunal SFB) Medelkostnad/per timme 2 026 kr/dygn 2 009 kr/dygn 1 880 kr/ dygn 1 991 kr/dygn 80 kr/timme 120 kr/timme 91 kr/timme 108 kr/timme 3. Boendestöd Kostnad/brukare 123 732 kr/brukare 108 132 kr/brukare 74 039 kr/brukare 86 269 kr/brukare 4. Insatser enligt LSS Kostnad/brukare 531 231 kr/brukare 558 004 kr/brukare 513 213 kr/brukare 567 000 kr/brukare IFO Lysekil 2015 Lysekil 2016 Riksgenomsnitt KPB-kommuner 2016 Gränsvärde för de 25% av kommunerna med högst kostnad 5. Missbruk köpta platser kostnad/per dygn 6. Barn och Unga, externa placeringar HVB/SiS Kostnad/dygn 1657 kr/dygn 2651 kr/dygn 2349 kr/dygn 2657 kr/dygn 4468 kr/dygn 5252 kr/dygn 4493 kr/dygn 4977 kr/dygn IFO Barn och Unga Lysekil 2015 Lysekil 2016 KPB-kommuner Medelkostnad 2016 Gränsvärde för de 25% av kommunerna med högst kostnad 7. Medelkostnad per brukare Saknas jämförelse- 8. Antal ytterfall Procentsats i förhållande till alla brukare (500 tkr eller mer under året) tal Saknas jämförelse- tal 9. Medelkostnad per utredning 21020 kr/ utredning 221 595 kr /brukare 14, 9 % av totala antalet brukare 34816 kr/ utredning 96081 kr/brukare 143280 kr/brukare 4,9 % av totala antalet brukare 6,7 % av totala antalet brukare 19233 kr/utredning 23457 kr utredning

TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Vår beteckning 2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3 Kommentarer till ovan punkter: 1. Kostnaden för särskilt boende i egen regi är sjunkande och har gått från 2026 kr år 2015 till 2009 kr år 2016. 2. En kraftig ökning har skett med kostnaden per timme inom personlig assistans från 80 kr i timmen till 120 kr i timmen. 3. Kostnaden för boendestöd har minskat från 123 732 kr år 2015 till 108 132 kr 2016. Dock har det funnits svårigheter att kvalitetssäkra boendestödet. Se sammanfattning i rapport avseendes Socialpsykiatri. 4. Avseende insatser enligt LSS ligger Lysekil i dag nära gränsvärdet för de 25 % av KPB-kommunerna som har högst kostnad. Kostnaden har gått upp från 531 231 kr per brukare 2015 till 558 004 kr 2016. 5. Dygnskostnaden för köpta platser vid missbruksvård har ökat med 60 % jämfört med 2015 då kostnaden var väldigt låg, och ligger år 302 kr över genomsnittet för KPB-kommunerna 2016. 6. Dygnskostnaden för köpta platser vid vård av barn och unga har ökat med 17,5 % jämfört med 2015, och ligger 759 kr över genomsnittet för KPBkommunerna. Gällande punkt 7, 8 och 9 är en genomlysning gjord av hela Barn- och Ungdomsenhetens arbete och har utmynnat i en omfattande handlingsplan och förslag på flera förändringar i verksamheten för att kvalitetssäkra den. Arbetet med att genomföra förbättringsförslagen i enlighet med handlingsplanen är pågående. Värt att notera vid genomgång och jämförelse mellan KPB 2015 och 2016 är att Lysekils kommun har en sjuknade kostnad för hemtjänst i egen regi i kronor per beviljad timme från 503 kr till 468 kr. Detta innebär att Lysekils kommun inte längre är bland de 25% av kommunerna med högst kostnad. Eva Andersson Förvaltningschef Maria Johansson Handläggare Bilaga: Resultatrapport för Kostnad per brukare 2016 Beslutet skickas till Förvaltningschef SOF Avdelningschefer SOF Utredare SOF

ÄLDREOMSORG, FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG LYSEKILS KOMMUN UTFALL 2016 Linda Lagerblad, Ensolution AB Version 2.0 Datum: 2017-10-10 E-post: linda.lagerblad@ensolution.se Mobil: 0709-27 79 89 1

Inledning... 4 Metod Kostnad per brukare... 5 Förutsättningar för modellen utfall 2016... 7 Resultat Analysmodell... 8 ÄLDREOMSORG & FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 9 SoL och LSS (inkl. SFB)... 9 Insatsmix totalt SoL och LSS (inkl. SFB)... 9 Insatser enligt SoL... 10 Befolkning 65 år och äldre... 10 Konsumtion SoL... 11 Extern jämförelse konsumtion SoL... 12 Konsumtion i hemtjänst och särskilt boende, invånare 80 år och äldre... 13 Konsumtion hemtjänst... 13 Brukarmixanalys SoL... 14 Produktivitetsanalys... 17 Insatser SoL psykisk funktionsnedsättning... 22 Produktivitet... 22 Enhetskostnader psykisk funktionsnedsättning... 22 Insatser enligt LSS/SFB... 25 Insatsmix LSS/SFB... 25 Konsumtion LSS/SFB... 26 Brukarmixanalys LSS/SFB... 28 Antal brukare med insatser enligt LSS/SFB... 28 Ytterfall LSS/SFB... 29 Produktivitet... 30 Insatskostnader bostad med särskild service... 30 Insatskostnader LSS/SFB... 32 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG... 35 Ekonomiskt bistånd... 35 Konsumtion... 35 Brukarmix, utbetalt ekonomiskt bistånd... 36 Månader med ekonomiskt bistånd... 36 Medelkostnad per brukare, ekonomiskt bistånd... 37 2

Åldersfördelning, ekonomiskt bistånd... 37 Produktivitet... 38 Insatser ekonomiskt bistånd... 38 Vuxna missbrukare... 42 Insatsmix vuxna missbrukare... 42 Konsumtion... 43 Brukarmix vuxna missbrukare... 44 Produktivitet... 45 Insatser vuxna missbrukare utredning... 46 Insatser vuxna missbrukare boende... 47 Öppenvård vuxna... 49 Barn, ungdom och familj... 50 Insatsmix barn, ungdom och familj... 50 Konsumtion... 50 Brukarmix barn, ungdom och familj... 51 Produktivitet... 52 Insatser barn, ungdom och familj utredning... 53 Insatser barn, ungdom och familj placering/boende... 55 Öppenvård barn, ungdom, familj... 57 Slutsatser och rekommendationer... 58 Äldreomsorg... 58 Konsumtion... 58 Produktivitet... 58 Socialpsykiatri... 58 Insatser enligt LSS/SFB... 59 Konsumtion... 59 Produktivitet... 59 Individ- och familjeomsorg... 59 Ekonomiskt bistånd... 59 Vuxna missbrukare... 60 Barn och unga... 60 3

Inledning Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv. Lysekils kommun har under våren 2017 arbetat med att ta fram en KPB-kalkyl för äldreomsorg, funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg avseende helår 2016. KPB-kalkyler har tidigare tagits fram för Lysekil avseende åren 2008-2011 samt 2015. 4

Metod Kostnad per brukare KPB är en efterkalkyl som byggs från individnivå. Kalkylen kombinerar kommunens kostnader med verkställda beslut, vilket skapar ett resultat som visar både vad den enskilda brukarens insatser kostar kommunen att verkställa per år samt vad insatserna kostar att verkställa per enhet (antal dygn, timmar etc.). Den ekonomiska informationen som ligger till grund för kalkylen tas från kommunens ekonomisystem genom att göra ett totalutdrag för föregående helår. Den inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten, det vill säga inte bara de direkta lönekostnaderna för personalen utan även kostnader för vaktmästare, ekonomer, biståndshandläggare osv. Kostnaderna kombineras sedan med beviljade och verkställda insatser hos enskilda brukare. På så sätt kan en brukaranalys erhållas. Kalkylerna skapar sedan ett bra material för jämförelser, dels externt mot andra kommuner och dels internt mellan kommunens egna enheter och mellan år. Figur 1 Metod för att ta fram en Kostnad per brukare-kalkyl 5

Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Detta görs genom att standardinsatslistan gås igenom och vilka insatser som kommunen erbjuder. Dessa måste kontinuerligt stämmas av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). I steg två hämtas ekonomisk information från ekonomiutdraget, där indelningar såsom t.ex. ansvar i kombination med verksamhet, objekt och aktivitet hjälper till att visa var kostnaderna hör hemma. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter. Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats. Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid inom individ- och familjeomsorgen till en specifik insats genomförs intervjuer. Normalt behövs det genomföras c:a 8-9 olika intervjuer för att täcka olika avdelningars arbetssätt (t.ex. familjerätt, försörjningsstöd, myndighetsutövning m.m.) I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, t.ex. antal utredningar eller dagar med insatsen. Resultatet blir en kostnad per insats. All beräkning sker i IT-stödet CostPerform. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt. 6

Förutsättningar för modellen utfall 2016 Årets KBP-modell baseras på det ekonomiska utfallet 2016. Verksamhetsstatistiken är främst inhämtad från verkställda volymer i MagnaCura. Dessutom är viss statistik manuellt inhämtad. Inom individ- och familjeomsorgen har insatser för flyktingar lagts mot särskilda flyktinginsatser i kalkylen och belastar därmed inte ordinarie insatser för t.ex. familjehem eller institutionsplacering. 7

Resultat Analysmodell Figur 2 Analysmodell för KPB-kalkylen Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i dagsläget i existerande analyser. 8

ÄLDREOMSORG & FUNKTIONSNEDSÄTTNING SoL och LSS (inkl. SFB) Insatsmix totalt SoL och LSS (inkl. SFB) Figur 3 Fördelning av kostnader inom SoL och LSS Ovanstående cirkeldiagram visar fördelningen av kostnader mellan ordinärt boende, särskilt boende, öppen verksamhet och LSS-verksamhet i Lysekils kommun. Det är ett jämförelsemått mellan åren samt en jämförelse med genomsnittet av KPB-kommunerna. Mellan 2015 och 2016 har Lysekils kostnadsandel för LSS ökat, medan kostnadsandelarna för ordinärt boende och särskilt boende har minskat. Jämfört med den nationella jämförelsen har Lysekil lägre andel kostnader för LSS och en högre andel kostnader för särskilt boende samt även något högre andel kostnader för insatser i ordinärt boende. Kostnaderna för LSS mätt i kronor har ökat med drygt 9 procent mellan 2015 och 2016. 9

Insatser enligt SoL I detta avsnitt presenteras och analyseras verksamheter inom ordinärt boende (ORB) och särskilt boende (SÄB). Primär åldersgrupp med dessa insatser är personer 65 år och äldre, dock ingår brukare i alla åldrar med insatser enligt SoL. Befolkning 65 år och äldre Samtliga åldersgrupper ingår i kalkylen, men övervägande är brukarna personer i åldern 65 år och äldre. Därför tittar vi i tabellen nedan lite extra på vad som hänt i dessa åldersgrupper. Åldersgrupp 2015 2016 Förändring, antal Figur 4 Åldersstruktur Tabellen visar hur stor andel av befolkningen som finns i de olika åldersintervallen. Den äldre befolkningen (över 65 år) ökar något i Lysekil mellan 2015 och 2016. Åldersgruppen 75-79 år står för den största ökningen i Lysekil, både procentuellt och i antal personer. Åldersgruppen 85-89 år ökar också i Lysekil. Enligt konsumtionstabellen nedan har nästan två av tre av dessa invånare i riket SoL-insatser. Jämfört med riket har Lysekil en större andel äldre. Lysekils andel ökar något, medan rikets andel är oförändrad. Förändring, procent Andel 2015 Andel 2016 Andel riket 2015 Andel riket 2016 65-69 år 1 214 1 198-16 -1,3% 8,4% 8,3% 6,0% 5,7% 70-74 år 1071 1108 37 3,5% 7,4% 7,7% 5,2% 5,4% 75-79 år 693 745 52 7,5% 4,8% 5,2% 3,5% 3,6% 80-84 år 543 508-35 -6,4% 3,8% 3,5% 2,5% 2,5% 85-89 år 358 371 13 3,6% 2,5% 2,6% 1,6% 1,6% 90- år 189 186-3 -1,6% 1,3% 1,3% 1,0% 1,0% Över 65 år 4 068 4 116 48 1,2% 28,1% 28,2% 19,8% 19,8% 10

Konsumtion SoL Nationellt 2016 Åldersgrupp Kostnad/inv. Kostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 1 358 0-19 år 105 142 079 0,1% 20-49 år 1 071 123 175 0,9% 50-64 år 2 922 157 852 1,8% 65-69 år 6 887 188 634 3,7% 70-74 år 13 418 199 565 6,7% 75-79 år 31 745 211 184 15,0% 80-84 år 73 198 216 132 33,8% 85-89 år 154 620 238 774 64,9% 90- år 313 713 300 188 104,7% 13 601 226 011 5,4% Figur 5 Konsumtion SoL Tabellen visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun samt snittet för KPBkommunerna. Lysekils kostnad per invånare och kostnad per brukare ligger något över KPB-snittet. Andelen brukare av invånarantalet är högre för Lysekil än för KPB-snittet. För åldersgruppen 90 år och äldre är brukarandelen betydligt högre än KPB-snittet. 11

Extern jämförelse konsumtion SoL Figur 6 Extern jämförelse konsumtion SoL 12

Konsumtion i hemtjänst och särskilt boende, invånare 80 år och äldre Diagrammet i figuren nedan visar antalet beviljade timmar i hemtjänsten och beviljade dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre i Lysekils kommun samt för övriga KPBkommuner. Det totala antalet timmar respektive dygn för brukare 80 år och äldre är dividerat med invånarantalet 80 år och äldre. Diagrammet är sorterat på boendedygn. Figur 7 Konsumtion hemtjänst och särskilt boende per invånare över 80 år Lysekil har en konsumtion av beviljade dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre som är lägre än KPB-snittet. Konsumtionen av beviljade timmar i hemtjänsten per invånare 80 år och äldre är högre än KPB-snittet. Lysekils konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre har ökat mellan 2015 och 2016. Konsumtion hemtjänst Figuren nedan visar hur stor andel av brukarna som finns i olika intervall av hemtjänsttimmar. Exempelvis hade 39 procent av brukarna mindre än 100 timmar hemtjänst under 2016, att jämföra med 43 procent av brukarna under 2015. Nederst visas antalet brukare som har haft hemtjänst under året. Figur 8 Konsumtion hemtjänst, histogram 13

Det totala antalet brukare med hemtjänst har minskat från 2015. Andelen brukare med mer än 500 timmar hemtjänst har ökat från 19 procent till 24 procent. Antalet hemtjänsttimmar i snitt per brukare har ökat från 299 till 313 timmar. Brukarmixanalys SoL Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt mest kostnadseffektiv strategi för insatsmixen i förhållande till brukarnas konsumtion. Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall än andra kommuner? Antal brukare i ordinärt och särskilt boende Figur 9 Antal brukare i ordinärt och särskilt boende Ovanstående bild visar förändringen i antal brukare för ordinärt och särskilt boende mellan 2015 och 2016. Orange stapel och lila linje visar 2015 års resultat. Grön stapel och blå linje visar 2016 års resultat. Linjerna representerar insatser i ordinärt boende, såsom hemtjänst, korttidsvård, matdistribution, trygghetslarm mm. Staplarna representerar boende på något av kommunens särskilda boenden. Antalet brukare har ökat i ordinärt boende och i särskilt boende. Förändringen på särskilt boende i intervallet 1000 tkr och över beror på ökad dygnskostnad på Skaftöhemmet. 14

Ytterfall ordinärt boende Figuren nedan visar andelen brukare med samlade kostnader för SoL-insatser i ordinärt boende överstigande ytterfallsgränsen på 663 840 kr. Lysekil har en något högre andel ytterfall i ordinärt boende än snittet för KPB-kommunerna. Figur 10 Andel ytterfall ordinärt boende 15

Brytpunkt hemtjänst och särskilt boende medelvärde i kommunen Vid hur stort antal timmar hemtjänst är det mer kostnadseffektivt att låta bevilja brukare insatser på särskilt boende istället för hemtjänst? Figuren nedan visar på ett snitt för brytpunkten mellan hemtjänst och särskilt boende, i timmar. Figur 11 Brytpunkt mellan hemtjänst och särskilt boende medelvärde för kommunen Under 2016 ligger brytpunkten på cirka 733 tkr. Under 2016 har åtta brukare haft kostnader för hemtjänst som överstiger brytpunkten 4,3 timmar per dag (tio brukare över brytpunkten 4,1 timmar per dag). Utöver detta kan de ha andra insatser i ordinärt boende som t.ex. korttidsvård. 16

Produktivitetsanalys Syftet med produktivitetsanalysen är att jämföra produktiviteten både externt mot andra kommuner såväl som internt inom kommunen. Insatser inom ordinärt boende Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet Enhetskostnad Total kostnad Volym 2016 2015 ORB_Hemtjänst, egen regi 503 66 604 024 132 475 ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, hemtjänstbeslut i särskilt boende 475 153 470 323 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Skaftö 469 8 218 833 17 522 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Brastad 477 22 004 663 46 177 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Lysekil 462 32 530 679 70 398 # beviljade timmar Summa hemtjänst, egen regi 468 62 907 644 134 420 503 66 604 024 132 475 ORB_Hemtjänst, Trygg hemgång 1 745 3 942 565 2 259 # dagar med insatsen 1 667 3 527 345 2 116 ORB_Hälso- och sjukvård delegerad tid, utförd av hemtjänst 11 851 477 Total kostnad 8 667 922 ORB_Korttidsvård, egen regi 2 135 10 417 776 4 879 # dygn 1 521 9 336 281 6 139 ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård SSK 206 1 003 507 4 879 # dygn 177 1 087 504 6 139 ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård REHAB 112 547 675 4 879 # dygn 95 584 204 6 139 Summa korttidsvård, egen regi 2 453 11 968 958 4 879 1 793 11 007 988 6 139 ORB_Korttidsvård, externt 0 # dygn 5 342 101 503 19 ORB_Dagverksamhet 319 1 371 980 4 297 # dagar med insatsen 294 1 111 676 3 786 ORB_Trygghetslarm 1 100 956 151 207 # dagar med insatsen -3-444 186 153 771 ORB_Matdistribution 59 1 947 621 32 792 # dagar med insatsen 42 1 829 090 43 614 ORB_Utskrivningsklara 83 762 Total kostnad 0 Figur 12 Ordinärt boende, enhetskostnader och volymer Hemtjänsten har ökat med nästan 2 000 beviljade timmar. Minskningen av totalkostnaden beror främst på att fördelningen av tid för delegerad hälso- och sjukvård av hemtjänstpersonalens tid har ökats i kalkylen för 2016. Den ökade timvolymen och den nya fördelningen av delegerad HSL medför att enhetskostnaden sänks. Lysekils enhetskostnad för hemtjänst ligger för 2016 något under KPB-snittet. För 2015 användes KPB-schablonen för att fördela delegerad HSL. För 2016 fanns statistik som möjliggjorde att egna procentsatser kunde räknas fram för Lysekil. Om man bortser från den skillnad som förändringen av procentsatsen för delegerad HSL utgör, har enhetskostnaden för Lysekils hemtjänst minskat med cirka 8 kr per timme mellan 2015 och 2016. Överbeläggningen på korttidsvårdens platser har minskat och dygnskostnaden har ökat. Antalet dagar med insatsen Trygg hemgång har ökat något. 17

Extern jämförelse Hemtjänst egen regi Medelkostnad per beviljad timme. Timantalet för dubbelbemanning är exkluderat. Figur 13 Extern jämförelse hemtjänst egen regi Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: Organisation och planering Högre lönenivåer Rätt till heltidstjänster Hög sjukfrånvaro och mycket vikariekostnader Vårdtunga brukare (dubbelbemanning) Dokumentation i samband med kommunikation Ledarskap Beställning och styrning Skillnad mellan beviljade timmar och utförda timmar Om kommunen tagit över hemsjukvården Politiska ambitioner t.ex. kontinuitet Brukarmix och utbud Restider mellan brukarna 18

Extern jämförelse Korttidsvård egen regi Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader. Figur 14 Extern jämförelse korttidsvård egen regi 19

Insatser inom särskilt boende Insatser Enhetskostnad kostnad Total 2016 Volym Enhet Antal Beläggninkostnad kostnad Enhets- Total platser 2015 Volym Antal Beläggning platser SÄB_Äldreboende, egen regi, Stångenäshemmet 1 637 25 246 303 15 420 # dygn 40 106% 1 844 27 867 727 15 115 40 104% SÄB_Äldreboende, egen regi, Lysehemmet 0 0 0 # dygn 0 0% 0 597 449 0 0 0% SÄB_Äldreboende, egen regi, Skaftöhemmet 2 807 10 646 388 3 793 # dygn 12 89% 2 449 10 290 365 4 202 12 96% SÄB_Äldreboende, egen regi, Skärgårdshemmet 1 847 29 971 719 16 223 # dygn 47 95% 1 812 29 811 155 16 452 47 96% SÄB_Äldreboende, egen regi, Lysekilshemmet 1 766 44 007 283 24 921 # dygn 72 95% 1 759 43 380 330 24 661 71 95% Summa äldreboende, egen regi 1 820 109 871 692 60 357 # dygn 171 97% 1 853 111 947 026 60 430 170 97% SÄB_Hälso- och sjukvård - SSK, Särskilt boende 151 9 120 859 60 357 # dygn 142 9 012 910 63 279 SÄB_Hälso- och sjukvård - REHAB, Särskilt boende 37 2 255 361 60 357 # dygn 31 1 956 603 63 279 Summa äldreboende, egen regi, inkl HSL 2 009 2 026 Figur 15 Särskilt boende, enhetskostnader och volymer Platsantalet har ökat med en plats och den totala beläggningsgraden är oförändrad. Skaftöhemmets beläggning har minskat och Stångenäshemmets överbeläggning på grund av parboende har ökat ytterligare. Extern jämförelse Särskilt boende egen regi Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader. Figur 16 Extern jämförelse särskilt boende 20

Möjliga orsaker till kostnadsskillnader: Personaltäthet Personalstruktur Ledarskap Planering Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek Beläggning/tomma dagar Riktlinjer för in- och utflyttning Vårdtyngd Boendeform (specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende) Fastigheten (nya/gamla lokaler, husstruktur) Kostnad för gemensamhetsutrymmen Politisk ambitionsnivå Nyttjande av nattpersonal Tradition och kultur - förväntan 21

Insatser SoL psykisk funktionsnedsättning Produktivitet Syftet med produktivitetsanalysen är att jämföra produktiviteten både externt mot andra kommuner såväl som internt inom kommunen. Enhetskostnader psykisk funktionsnedsättning Nedan ses en jämförelse av enhetskostnaderna mellan 2015 och 2016 för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Figur 17 Psykisk funktionsnedsättning, enhetskostnader och volymer En del brukare med boendestöd saknade timbeslut i verksamhetssystemet. Dessa brukare har lagts på en egen rad och kostnaderna har fördelats på dessa brukare med lika antal timmar per dygn. Extern jämförelse Boendestöd (timme) Medelkostnad per timme. Figur 18 Extern jämförelse boendestöd (timme) 22

Extern jämförelse Boendestöd (brukare) Medelkostnad per brukare. Figur 19 Extern jämförelse boendestöd (brukare) 23

Extern jämförelse Särskilt boende för psykiskt funktionshindrade Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden är exklusive HSL-kostnader. Kommun Boende psykiskt funktionshindrade Medel 1 781 Tyresö 928 Ljusdal 987 Boden 1 086 Varberg 1 132 Ljungby 1 149 Olofström 1 269 Kungälv 1 393 Luleå 1 423 Säffle 1 427 Lysekil 2016 1 434 Lysekil 2015 1 540 Mellerud 1 582 Sundsvall 1 586 Växjö 1 630 Vimmerby 1 635 Gällivare 1 646 Öckerö 1 753 Härryda 1 807 Nyköping 1 821 Östersund 1 890 Karlskoga 1 932 Kalmar 2 038 Ludvika 2 045 Karlshamn 2 094 Kungsör 2 168 Karlskrona 2 225 Örebro 2 474 Kramfors 2 536 Katrineholm 2 601 Pajala 2 792 Tierp 2 960 Figur 20 Extern jämförelse särskilt boende för psykiskt funktionshindrade 24

Insatser enligt LSS/SFB I detta avsnitt presenteras och analyseras insatser som omfattas av LSS och SFB. Insatsmix LSS/SFB Figur 21 Fördelning av kostnader inom LSS och SFB Ovanstående cirkeldiagram visar kostnadsfördelningen mellan insatser enligt LSS och SFB. I Övriga insatser ingår boende för barn, korttidstillsyn, korttidsvistelse, HSL, avlösarservice, kontaktperson, ledsagarservice samt råd och stöd. Lysekils insatsmix är relativt lik genomsnittet för KPB-kommunerna vad gäller boende- och assistansinsatserna. 25

Konsumtion LSS/SFB 2016 Kostnad LSS Antal invånare Kostnad/inv. Antal brukare Kostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 0 14 570 0 0-12 år 2 425 641 1 836 1 321 8 303 205 0,4% 13-19 år 8 578 130 1 012 8 476 12 714 844 1,2% 20-29 år 21 290 814 1 451 14 673 44 483 882 3,0% 30-39 år 8 115 191 1 331 6 097 22 368 872 1,7% 40-49 år 19 075 178 1 673 11 402 28 681 256 1,7% 50-59 år 13 767 728 2 063 6 674 18 764 874 0,9% 60-64 år 4 351 857 1 088 4 000 6 725 309 0,6% 65- år 7 770 079 4 116 1 888 15 518 005 0,4% Totalt 85 374 617 14 570 5 860 153 558 004 1,1% 2015 78 090 973 14 464 5 399 147 531 231 1,0% Nationellt 2016 Åldersgrupp Kostnad/inv. Kostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 62 0-12 år 1 266 279 697 0,5% 13-19 år 5 101 341 852 1,6% 20-29 år 9 361 483 755 2,0% 30-39 år 6 616 574 503 1,2% 40-49 år 5 704 597 106 0,9% 50-59 år 6 444 684 905 1,0% 60-64 år 5 698 639 195 0,9% 65- år 2 710 574 669 0,5% 4 965 513 213 1,0% Figur 22 Konsumtion LSS och SFB Tabellen ovan visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun. Lysekils kostnad per invånare och kostnad per brukare ligger över snittet för KPB-kommunerna. Den totala andelen brukare av invånarantalet är något högre i Lysekil än för KPB-snittet 2016. Däremot har Lysekil en högre andel brukare i åldrarna 20-49 år än snittet för KPBkommunerna. Den totala kostnadsökningen avser främst internatboende för barn, gruppbostad och personlig assistans. 26

Extern jämförelse Kostnad per brukare LSS och SFB Figur 23 Kostnad per brukare LSS/SFB 27

Brukarmixanalys LSS/SFB Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt mest kostnadseffektiv strategi för insatsmixen i förhållande till brukarnas konsumtion. Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall än andra kommuner? Antal brukare med insatser enligt LSS/SFB Figur 24 Antal brukare utifrån kostnadsintervall Ovan visas antalet brukare i respektive kostnadsintervall. Det totala antalet brukare var 147 personer 2015 och 153 personer 2016. I intervallet längst till höger visas de 26 brukare som har en total kostnad överstigande 1 mkr för 2016 ( ytterfall ), vilket är en ökning med sju personer jämfört med 2015. Ökningen av antalet ytterfallsbrukare förklaras främst av att helårsbrukare på Tornvägens gruppbostad har kommit över ytterfallsgränsen 2016. Lysekils andel ytterfall för 2016 är 17 procent, vilket är något lägre än snittet för KPBkommunerna. 28

Ytterfall LSS/SFB Figuren nedan visar andelen brukare med samlade kostnader för insatser enligt LSS/SFB på minst 1 mkr. Figur 25 Andel ytterfall LSS/SFB 29

Produktivitet Insatskostnader bostad med särskild service Figur 26 Boende LSS I ovanstående tabell ses samtliga grupp- och servicebostäder uppdelat på enhetskostnader, totala kostnader samt volymer exklusive och inklusive kostnader för hälso- och sjukvård. 30

Extern jämförelse gruppbostad LSS egen regi Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader. Figur 27 Gruppbostad LSS extern jämförelse 31

Extern jämförelse servicebostad LSS egen regi Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader. Figur 28 Servicebostad LSS extern jämförelse Insatskostnader LSS/SFB Figur 29 Övriga insatser LSS/SFB 32

Extern jämförelse Daglig verksamhet Medelkostnad per dag. Daglig verksamhet i Lysekil tillhör inte Socialförvaltningen. Figur 30 Daglig verksamhet extern jämförelse Möjliga orsaker till kostnadsskillnader: Gruppstorlek Gruppsammansättning Olika insatser inom daglig verksamhet (ex. utegrupp med specifika handledare) Andel i egen regi Specialinriktning, t.ex. för personer med autism Andel praktikplatser Många unga med nya behov/krav Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete) Samarbete med gruppbostad Lokalkostnader Habiliteringsersättning 33

Extern jämförelse Personlig assistans SFB egen regi Medelkostnad per beviljad timme i kommunal regi. Figur 31 Personlig assistans SFB egen regi extern jämförelse Möjliga orsaker till kostnadsskillnader: Storlek på administration Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl Rätt till heltid / övertalighet Planeringsförmåga Åldersstruktur Andel i egen regi Vårdtyngden bland brukare HSL-insatser i kommunal regi Jourinsatser Ersättningsnivåer Andel PAN-anställda 34

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Ekonomiskt bistånd Konsumtion 2016 Utbetalt stöd Antal invånare Kostnad/inv Antal hushåll Kostnad/hushåll Hushåll / inv % 18-19 år 45 030 294 153 7 6 433 2,4% 20-24 år 926 058 752 1 231 44 21 047 5,9% 25-29 år 1 082 820 699 1 549 37 29 265 5,3% 30-39 år 2 616 195 1 331 1 966 52 50 311 3,9% 40-49 år 2 464 318 1 673 1 473 63 39 116 3,8% 50-59 år 2 178 629 2 063 1 056 47 46 354 2,3% 60-64 år 337 750 1 088 310 11 30 705 1,0% 65- år 161 477 4 116 39 22 7 340 0,5% Totalt 9 812 278 14 570 673 283 34 672 1,9% Nationellt 2016 Åldersgrupp Kostnad/inv Kostnad/hushåll Hushåll / inv % 18-19 år 626 21 766 2,8% 20-24 år 1 309 26 007 5,0% 25-29 år 1 394 32 613 4,3% 30-39 år 1 540 42 933 3,6% 40-49 år 1 312 52 512 2,5% 50-59 år 1 190 53 971 2,1% 60-64 år 731 48 052 1,4% 65- år 73 18 033 0,4% Totalt 726 40 312 1,8% Figur 32 Konsumtion ekonomiskt bistånd Lysekils kostnad per invånare och kostnad per hushåll är lägre än genomsnittet för KPBkommunerna. Andelen brukare med ekonomiskt bistånd är högre i Lysekil än genomsnittet, främst i åldersgrupperna 20-29 år och 40-49 år. Detta tyder på att det är fler som har insatsen, men att de inte har så lång insats. För åldersgruppen 18-19 år har Lysekil en lägre andel hushåll än KPB-snittet och också en betydligt lägre kostnad per hushåll. 35

Brukarmix, utbetalt ekonomiskt bistånd Figur 33 Andel hushåll per kostnadsintervall inom ekonomiskt bistånd Diagrammet ovan visar Lysekils kommuns resultat för 2015 och 2016 vad gäller andelen hushåll i respektive kostnadsintervall. Intervallen visar total utbetalning per hushåll under året. Under 2016 har inga hushåll fått 200 tkr eller mer utbetalt (2 hushåll 2015). Månader med ekonomiskt bistånd Figur 34 Månader med ekonomiskt bistånd Diagrammet ovan visar hur länge hushållen har haft ekonomiskt bistånd under 2015 respektive 2016. Hushållen kan ha haft längre perioder med ekonomiskt bistånd än vad som syns ovan, om man slår ihop enskilda år. 36

Medelkostnad per brukare, ekonomiskt bistånd Figur 35 Medelkostnad utbetalt ekonomiskt bistånd I diagrammet ovan ses medelkostnaderna för ekonomiskt bistånd per åldersgrupp. Lysekil har en lägre medelkostnad än genomsnittet för KPB-kommunerna för alla åldersgrupperna förutom 30-39 år. Åldersfördelning, ekonomiskt bistånd Figur 36 Antal brukare per åldersintervall Diagrammet visar hur antalet brukare fördelas i de olika åldersintervallen. Flest brukare finns i åldrarna 30-59 år, men även 20-24 år utgör en stor grupp. 37

Produktivitet Insatser ekonomiskt bistånd Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet Rådgivning - ekonomiskt bistånd 159 632 Total kostnad Aktualisering ekonomiskt bistånd 307 95 779 312 # förhandsbedömningar Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd 1 535 2 059 864 1 342 # antal månader med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd 3 070 610 898 199 # utredningar Överklagan ekonomiskt bistånd 2 456 58 941 24 # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd 9 812 278 Total utbetalning Förmedling 856 484 596 566 # antal månader med insatsen Figur 37 Ekonomiskt bistånd, enhetskostnader och volymer Extern jämförelse Utbetalt ekonomiskt bistånd per invånare Figur 38 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 38

Figur 39 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 20-24 år 39

Extern jämförelse Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll Figur 40 Ekonomiskt bistånd; utbetalning och personalkostnad per hushåll som har den aktuella insatsen 40

Figur 41 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll 20-24 år 41

Vuxna missbrukare Insatsmix vuxna missbrukare Figur 42 Insatsmix vuxna missbrukare Diagrammet ovan visar hur Lysekils kostnader fördelas på olika insatser. Jämfört med genomsnittet för KPB-kommunerna lägger Lysekil en större andel av kostnaderna på externa placeringar. Lysekil har relativt få brukare med höga kostnader och relativt lite kostnader för insatser till vuxna missbrukare. Därför blir kostnadsandelen för förhandsbedömning/utredning större än för KPB-snittet. 42

Konsumtion Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bland annat följande frågor ställas: Ger vår kommun fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? 2016 Kostnad VUX Antal invånare Kostnad/inv VAntal brukarekostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 98 510 14 570 7 18-19 år 63 937 294 217 5 12 787 1,7% 20-24 år 301 395 752 401 21 14 352 2,8% 25-29 år 1 183 435 699 1 693 11 107 585 1,6% 30-39 år 617 372 1 331 464 25 24 695 1,9% 40-49 år 1 398 175 1 673 836 30 46 606 1,8% 50-59 år 595 538 2 063 289 31 19 211 1,5% 60-64 år 452 797 1 088 416 9 50 311 0,8% 65- år 779 066 4 116 189 5 155 813 0,1% Totalt 5 496 189 14 570 377 138 39 114 0,9% 2015 4 911 463 14 464 340 156 31 083 1,1% Nationellt 2016 Åldersgrupp Kostnad/inv VUKostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 85 18-19 år 683 63 660 2,2% 20-24 år 988 43 317 2,5% 25-29 år 1 160 70 213 2,0% 30-39 år 906 66 083 1,6% 40-49 år 607 54 741 1,2% 50-59 år 596 54 943 1,2% 60-64 år 466 56 248 0,9% 65- år 129 54 742 0,3% Totalt 540 55 596 0,9% Figur 43 Konsumtion vuxna missbrukare Tabellen ovan visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun per invånare och per brukare. Lysekils kostnad per invånare och kostnad per brukare ligger betydligt lägre än KPB-snittet. Kostnaden per brukare har dock ökat mellan 2015 och 2016. Brukarantalet har minskat och för 2016 har Lysekil samma brukarandel som KPB-snittet. Kostnad per brukare varierar mycket mellan de olika åldersgrupperna i Lysekil, där 25-29 år är den av de yngre åldersgrupperna som har högst medelkostnad. I åldersgruppen över 65 år har Lysekil en lägre andel brukare av invånarantalet, men medelkostnaden för dessa brukare är nästan tre gånger så hög som KPB-genomsnittet. 43

Brukarmix vuxna missbrukare Nedan ses antalet brukare inom vuxen missbruksvård indelade i kostnadsintervall. Figur 44 Antal brukare per kostnadsintervall inom vuxna missbrukare Förklaring till kostnadsintervallen: Intervallet 0-50 tkr: Brukare som blivit utredda, har insats under kort period av året, intern öppenvård. Intervallet 50-400 tkr: Kombinationer av insatser, placeringar del av år. Intervallet 500-800 tkr: Mer långvariga placeringar. Intervallet 900-1000 tkr: Brukare med blandning av långa externa placeringar. Inom vuxen missbruksvård definieras ytterfall som brukare med insatskostnader som uppgår till 300 tkr eller mer under ett år. Under 2015 och 2016 har Lysekil haft tre ytterfall inom vuxen missbruksvård. För 2016 var dock kostnaderna för ytterfallsärendena högre än 2015. 44

Produktivitet Extern jämförelse medelkostnad per brukare Figur 45 Medelkostnad per brukare inom vuxna missbrukare Lysekils medelkostnad per brukare har ökat 2016, men Lysekil har ändå en låg medelkostnad per brukare jämfört med KPB-snittet. 45

Extern jämförelse andel ytterfall Figur 46 Medelkostnad per brukare inom vuxna missbrukare Andelen ytterfall (brukare med en samlad kostnad på 300 tkr eller mer under året) är låg i Lysekil jämfört med KPB-snittet. Insatser vuxna missbrukare utredning Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet EK 2015 TK 2015 Volym 2015 2016 2016 2016 Förhandsbedömning VUX 1 137 219 374 193 # förhandsbedömningar 1 132 230 877 204 Utredning, vuxna missbrukare 5 792 845 671 146 # utredningar 6 396 748 360 117 Yttranden, lämplighet VUX 1 894 28 416 15 # utredningar 1 896 41 702 22 Rådgivning - vuxna 98 510 Total kostnad 98 568 Figur 47 Vuxna missbrukare, enhetskostnader och volymer 46

Extern jämförelse medelkostnad per utredning Figur 48 Medelkostnad per utredning vuxna missbrukare Insatser vuxna missbrukare boende Insatser Enhetskostnad kostnad Total 2016 2016 Volym 2016 Enhet EK 2015 TK 2015 Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, placeringskostnad 2 263 739 Utbetald placeringskostnad 2 347 294 Extern placering, HVB-/SiS-hem VUX, personaltid 71 61 000 854 # dygn 72 102 556 1 417 Totalt 2 722 2 324 739 854 1 729 2 449 851 1 417 Konsulentstött familjehem VUX, placeringskostnad 555 884 Utbetald placeringskostnad Konsulentstött familjehem VUX, personaltid 71 18 565 263 # dygn Totalt 2 184 574 449 263 Internt boende VUX, andrahands-/sociala kontrakt/hyresgaranti, placeringskostna 26 53 963 2 078 # dygn 52 115 407 2 206 Övrig intern öppenvård VUX 91 1 207 480 13 303 # dagar med insatsen 74 1 183 436 16 053 Kontaktperson/Kontaktfamilj VUX, insatskostnad 115 34 485 300 # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj VUX, personaltid 15 4 433 300 # dagar med insatsen Totalt 130 38 918 300 Volym 2015 Figur 49 Vuxna missbrukare, enhetskostnader och volymer 47

Extern jämförelse HVB/SiS Diagrammet visar medelkostnaden per dygn för extern placering i HVB/SiS. Den högra delen av staplarna visar förvaltningens personalkostnad. Figur 50 Medelkostnad per dygn i HVB/SiS vuxna missbrukare 48

Öppenvård vuxna Diagrammet nedan visar fördelningen av personalens tid utifrån tidsstudien/intervjun. Figur 51 Öppenvård vuxna 49

Barn, ungdom och familj Insatsmix barn, ungdom och familj Figur 52 Insatsmix barn, ungdom och familj Diagrammet ovan visar hur Lysekils kostnader fördelas på olika insatser. Jämfört med genomsnittet för KPB-kommunerna lägger Lysekil en större andel av kostnaderna på externa placeringar. Lysekil har en högre kostnadsandel kostnadsintensiva insatser som externa placeringar i HVB/SiS och konsulentstödda familjehem. Konsumtion 2016 Kostnad BUF Antal invånare Kostnad/inv BAntal brukarekostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 483 155 14 570 33 0-6 år 7 262 099 955 7 604 36 201 725 3,8% 7-12 år 11 426 723 881 12 970 59 193 673 6,7% 13-17 år 14 664 948 718 20 425 61 240 409 8,5% 18-19 år 3 885 016 294 13 214 12 323 751 4,1% 20-24 år 1 287 580 752 1 712 5 257 516 0,7% Totalt 39 040 599 14 570 2 680 174 221 595 1,2% 2015 32 905 779 14 464 2 275 130 245 270 0,9% Nationellt 2016 Åldersgrupp Kostnad/inv BKostnad/brukare Andel brukare % Utan bistånd 182 0-6 år 3 166 56 615 6,0% 7-12 år 4 875 64 646 7,8% 13-17 år 12 136 105 566 12,0% 18-19 år 9 570 162 491 6,0% 20-24 år 960 159 388 0,7% Totalt 1 696 85 669 1,9% Figur 53 Konsumtion barn, ungdom och familj Tabellen ovan visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun per invånare och per brukare. Lysekils kostnader för barn, ungdom och familj är höga jämfört med genomsnittet 50

för KPB-kommunerna, men andelen brukare av invånarantalet är lägre i Lysekil. Störst kostnadsskillnad mellan Lysekil och KPB-genomsnittet är det i de yngsta åldrarna. Troligen saknades viss statistik på öppenvårdsinsatser 2015, vilket gjorde att kostnaden per brukare blev så hög. Antalet brukare med öppenvårdsinsatser har ökat i statistiken för 2016. Brukarmix barn, ungdom och familj Nedan ses antalet brukare inom barn, ungdom och familj indelade i kostnadsintervall. Figur 54 Antal brukare per kostnadsintervall inom barn, ungdom och familj Troligen saknades viss statistik på öppenvårdsinsatser 2015. Antalet brukare med öppenvårdsinsatser har ökat i statistiken för 2016. Förklaring till kostnadsintervallen: Intervallet 0-50 tkr: Brukare som blivit utredda, har insats under kort period av året. Intervallet 100-200 tkr: Intern öppenvård och kontaktfamilj. Intervallet 400-500 tkr: Internt familjehem helår. Intervallet 500-600 tkr: Konsulentstött familjehem helår. Intervallet 1000 tkr eller mer: Brukare med över 1 mkr i kostnader har långa externa placeringar ofta i kombination med andra insatser. 51

Produktivitet Extern jämförelse medelkostnad per brukare Figur 55 Medelkostnad per brukare inom barn, ungdom och familj Lysekils medelkostnad per brukare är hög jämfört med övriga KPB-kommuner. 52

Extern jämförelse andel ytterfall Figur 56 Medelkostnad per brukare inom barn, ungdom och familj Andelen ytterfall (brukare med en samlad kostnad på 500 tkr eller mer under året) är hög i Lysekil jämfört med övriga KPB-kommuner. Insatser barn, ungdom och familj utredning Insatser Enhetskostnad Total kostnad Volym Enhet EK 2015 TK 2015 Volym 2016 2016 2016 2015 Förhandsbedömning BUF 1 824 428 594 235 # förhandsbedömningar 4 348 713 000 164 Utredning - barn, ungdom och familj 34 816 4 038 606 116 # utredningar 21 020 2 123 065 101 Utredning, omkostnader BUF 120 176 Utbetald omkostnad 67 935 Utredning av kontaktperson/kontaktfamilj 5 212 78 182 15 # utredningar 12 614 201 829 16 Utredning av familjehem 21 306 383 502 18 # utredningar 49 910 499 100 10 Yttranden barn, ungdom och familj 2 271 18 168 8 # utredningar 1 579 4 737 3 Rådgivning - Barn, ungdom och familj 21 471 Total kostnad 11 197 Figur 57 Barn, ungdom och familj utredning, enhetskostnader och volymer Enhetskostnaderna bygger på tidsuppskattningar. En mer detaljerad fördelning av tjänsterna är gjord 2016, vilket är en del av skillnaden i enhetskostnaderna mellan åren. 53

Extern jämförelse medelkostnad per utredning Figur 58 Medelkostnad per utredning barn, ungdom och familj 54

Insatser barn, ungdom och familj placering/boende Insatser Enhetskostnad kostnad Total 2016 2016 Volym 2016 Enhet EK 2015 TK 2015 Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, placeringskostnad 14 200 352 Utbetald placeringskostnad 11 612 552 Extern placering, HVB-/SiS-hem BUF, omkostnader 222 440 Utbetald omkostnad 45 639 Extern placering, HVB/SiS-hem BUF, personaltid 196 538 426 2 746 # dygn 273 713 000 2 609 Totalt 5 448 14 961 218 2 746 4 742 12 371 190 2 609 Konsulentstött familjehem BUF, placeringskostnad 5 632 531 Utbetald placeringskostnad 3 061 410 Konsulentstött familjehem BUF, omkostnader 38 884 Utbetald omkostnad 222 791 Konsulentstött familjehem BUF, personaltid 83 307 860 3 719 # dygn 287 589 126 2 053 Totalt 1 608 5 979 275 3 719 1 887 3 873 327 2 053 Internt familjehem BUF, dygnskostnad 1 073 4 623 979 4 311 # dygn 1 052 4 402 692 4 187 Internt familjehem BUF, personaltid 84 361 842 4 311 # dygn 166 693 061 4 187 Totalt 1 157 4 985 821 4 311 1 217 5 095 753 4 187 Externt boende BUF, placeringskostnad 1 32 733 31 302 Utbetald placeringskostnad 0 Externt boende BUF, personaltid 36 8 671 244 # dygn 0 Totalt 170 41 404 244 0 Internt boende BUF, personaltid 56 41 059 731 # dygn 31 55 087 1 777 Internt boende BUF, placeringskostnad (träningsboende) 277 151 597 548 # dygn 308 550 Internt boende BUF, placeringskostnad korttidshem LSS m SoL-beslut 2 057 376 441 183 # dygn Volym 2015 Extern öppenvård BUF, insatskostnad 3 904 006 Utbetald insatskostnad 2 108 366 Extern öppenvård BUF, personaltid 119 133 781 1 122 # dagar med insatsen 0 1 007 Totalt 3 599 4 037 786 1 122 2 094 2 108 366 1 007 Intern öppenvård BUF 257 2 206 220 8 590 # dagar med insatsen 0 2 148 158 6 412 Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, insatskostnad 165 1 025 166 6 227 # dagar med insatsen 132 807 127 6 137 Kontaktperson/Kontaktfamilj BUF, personaltid 23 145 913 6 227 # dagar med insatsen 0 0 6 137 Totalt 188 1 171 079 6 227 132 807 127 6 137 Figur 59 Barn, ungdom och familj placering/boende, enhetskostnader och volymer 55

Extern jämförelse HVB/SiS Diagrammet visar medelkostnaden per dygn för extern placering i HVB/SiS. Den högra delen av staplarna visar förvaltningens personalkostnad. Figur 60 Medelkostnad per dygn i HVB/SiS barn, ungdom och familj 56

Öppenvård barn, ungdom, familj Diagrammet nedan visar fördelningen av personalens tid utifrån tidsstudien/intervjun. Figur 61 Öppenvård barn, ungdom, familj 57

Slutsatser och rekommendationer Lysekil har gjort Kostnad per brukare för 2015 och 2016 (innan dess senast 2011). Vissa av de förbättringsområden som påtalades i arbetet med 2015 års kalkyl har åtgärdats, men fortfarande kvarstår vissa områden där man behöver arbeta med att förbättra processerna, främst vad gäller registrering av data i systemet. Det behöver exempelvis säkerställas att alla beslut har uppgift om timmar/dagar och eventuell frekvens samt att beslut som upphör avslutas i verksamhetssystemet. Äldreomsorg Konsumtion Lysekil har en större andel äldre och har en högre kostnad för SoL-insatser än genomsnittskommunen. Mätt per invånare 80 år och äldre i Lysekil har konsumtionen ökat både av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende Lysekils konsumtion av särskilt boende är lägre än genomsnittet för KPB-kommunerna, medan konsumtionen av hemtjänst är högre än genomsnittet. Antalet brukare med hemtjänst har minskat, men däremot har antalet hemtjänsttimmar i snitt per brukare ökat jämfört med 2015. Produktivitet Lysekils kostnad per beviljad hemtjänsttimme ligger strax över genomsnittet för KPBkommunerna. Det finns dock vissa brister i hemtjänststatistiken troligen saknas timmar i verksamhetssystemet på vissa beslut. Ett sätt att säkerställa statistiken kan vara att göra en kartläggning av processerna för hantering av verksamhetssystemet och statistiken. Lysekils snittkostnad per dygn i särskilt boende ligger bland de 25 procent av kommunerna som har den högsta dygnskostnaden. Dygnskostnaden för samtliga av Lysekils boenden ligger över genomsnittet för KPB-kommunerna. Beror den höga dygnskostnaden på hög vårdtyngd på boendena eller på andra orsaker? För att göra en djupare analys av detta föreslås en vårdtyngdsmätning på Lysekils särskilda boenden. Socialpsykiatri Det har varit svårigheter med att kvalitetssäkra statistiken vad gäller boendestöd. Vissa uppskattningar har fått göras för att få fram en total volym av timmar. Sett istället till kostnaden per brukare med boendestöd ligger Lysekil bland de 25 procent av kommunerna som har den högsta kostnaden. Arbete med att säkerställa boendestödsstatistiken har påbörjats. Vad gäller särskilt boende i egen regi för personer med psykisk funktionsnedsättning ligger Lysekil bland de 25 procent av kommunerna som har den lägsta kostnaden. 58

Insatser enligt LSS/SFB Konsumtion När det gäller LSS-insatser så ligger Lysekil både för 2015 och 2016 högt när det gäller kostnad per invånare men även kostnad per brukare. Kostnaden per invånare och brukare har dessutom ökat ytterligare jämfört med 2015. Andelen brukare av invånarantalet är något högre i Lysekil än genomsnittet för KPB-kommunerna. I de yngre åldersgrupperna har Lysekil en lägre brukarandel än KPB-genomsnittet, men i åldersgrupperna mellan 20 och 49 år har Lysekil en betydligt högre andel brukare. Lysekils andel ytterfall har ökat mellan 2015 och 2016 (brukare med en total kostnad på minst 1 mkr under året). Vissa åldersintervall har en hög kostnad per brukare jämfört med KPB-genomsnittet. För att få en bättre bild av orsakerna till de höga snittkostnaderna, kan man analysera insatskombinationerna för brukarna i dessa åldersgrupper. När man tittar på insatsmixen så är det främst övriga LSS-insatser som andelsmässigt ligger högt. Där bör man också göra en djupare analys av vilka insatser det handlar om och vad brukare som har dessa insatser har för insatser i övrigt. Produktivitet För 2016 ligger Lysekil bland de 25 procent av KPB-kommunerna som har högst nettokostnad för personlig assistans enligt SFB i kommunal regi. De flesta insatser inom Lysekils LSSverksamheter har annars låga enhetskostnader. Lysekil har en genomsnittlig dygnskostnad i gruppbostad som ligger bland de 25 procent av KPB-kommunerna som har lägst kostnad, men samtidigt har Lysekils dygnskostnad ökat med drygt tio procent mellan 2015 och 2016. Med den låga kostnaden per dygn på gruppbostäderna är det viktigt att ha koll på vilken vårdtyngd som är aktuell på de olika boendena. Finns det till exempel brukare på gruppbostäderna som hade klarat av att bo i en servicebostad? Vi föreslår att en stödbehovsmätning görs, som kan ligga till grund till resursfördelning utifrån brukarnas behov. Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Jämfört med genomsnittet för KPB-kommunerna har Lysekil en något högre andel biståndsmottagare i de flesta av åldersgrupperna. I de flesta åldersgrupper har Lysekil dock en lägre snittkostnad per hushåll. För åldersgruppen 30-39 år är Lysekils konsumtion av ekonomiskt bistånd hög både brukarandelen och snittkostnaden är högre än genomsnittet för KPBkommunerna. Här kan det naturligtvis finnas skillnader i social struktur som har stor betydelse, men det påverkar också vilka typer av arbetsmarknadsinsatser man har och till vilka målgrupper dessa är riktade. 59

Vuxna missbrukare De totala kostnaderna för vuxna missbrukare är låga i förhållande till andra kommuner, både när det gäller kostnad per invånare och kostnad per brukare. Åldersgruppen 25-29 år har dock betydligt högre snittkostnad per brukare än KPB-genomsnittet. Även åldersgruppen över 65 år har betydligt högre kostnader i Lysekil. Av Lysekils kostnader för vuxna missbrukare läggs en större andel på externa placeringar i HVB/SiS än KPB-genomsnittet. Lysekils medelkostnad per dygn för externa HVB/SiS-placeringar är också hög jämfört med övriga KPB-kommuner. Barn och unga Lysekils kostnader för barn och unga är fortsatt höga. Andelen brukare av invånarantalet är lägre än genomsnittet för KPB-kommunerna. Däremot är genomsnittskostnaden per brukare betydligt högre än KPB-genomsnittet i alla åldersgrupperna, framförallt i de yngre åldrarna. Andelen ytterfallsbrukare är också hög jämfört med övriga KPB-kommuner. Lysekils kostnadsandel på externa placeringar HVB/SiS är högre än genomsnittet för KPB-kommunerna, vilket till viss del kan förklaras av att Lysekil har en hög medelkostnad per dygn för dessa placeringar. Verksamhetsområde barn och unga har under 2017 genomfört ett genomlysningsprojekt med målet att minska antalet och/eller längden på externa placeringar. 60

Ärende 7 Ekonomiskt utfall per november 2017 Redovisas på sammanträdet

Ärende 8 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Redovisas på sammanträdet

Ärende 9 Information från förvaltningschefen Redovisas på sammanträdet

Diarienummer Anmälningsärende 1 7.1 2017-127030 Avvecklingen av tillfälliga boendeplatser fortsätter 2018 Migrationsverket vill informera om att vi kommer att fortsätta minska antalet boendeplatser i tillfälliga asylboenden under perioden januari 2018 till juni 2018. Antalet personer som behöver Migrationsverkets hjälp att få boende ordnat har det senaste året minskat kraftigt och fortsätter minska i snabb takt. Migrationsverket fortsätter därför under 2018 att avveckla boendeplatser. Under första hälften av 2018 ska alla Migrationsverkets tillfälliga boenden avvecklas. Migrationsverket har en inriktning som myndighet att avveckla de dyraste boendena först. Migrationsverket beräknar att antalet inskrivna i boendesystemet kommer att minska från cirka 35 000 vid årsskiftet 2017/2018 till cirka 20 000 vid årsskiftet 2018/2019. Inom kort kommer myndigheten därför gå in i den slutliga avvecklingen av tillfälliga boenden. Idag har myndigheten 58 ABT-boenden fördelade på fem av Migrationsverkets sex regioner. Enligt myndighetens avvecklingsplan ska alla dessa boenden avvecklas innan juni 2018. Antal boenden november 2017: Nord Mitt Sthlm Öst Väst Syd Totalt 2 740 (23) - 123 (1) 2 292 (22) 1 097 (10) 602 (2) 6 854 (58) Så kommer avvecklingen gå till Avvecklingen av de tillfälliga boendena kommer att göras i etapper. Genom en etappvis avveckling har vi möjlighet att ta hänsyn till oförutsedda händelser, nya förutsättningar och variationer.

De boenden som kommer att avvecklas i etapp 1 är: Boende Platser Län Sista utflytt Ångebyn 194 Västernorrlands län 2018-01-31 Porjus Hotell 50 Norrbottens län 2018-01-31 Klintehamns ABT 123 Gotlands län 2018-01-31 Därefter kommer etapperna att fortsätta fram till slutet på maj 2018. Det finns preliminära datum för när det kommer att fattas beslut om vilka boenden som kommer ingå i etapperna. Observera att dessa datum kan komma att förskjutas eller tidigareläggas. Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Etapp 5 Beslutsdatum 2017-11-13 2017-12-13 2018-01-15 2018-02-12 2018-03-15 Utflytt senast 2018-01-31 2018-02-28 2018-03-31 2018-04-30 2018-05-31 Migrationsverket kommer att återkomma med information i takt med att det fattas beslut om vilka boenden som kommer att avvecklas i de olika etapperna. Migrationsverkets övriga boenden Då prognosen visar på minskat antal inskrivna i mottagningssystemet kommer Migrationsverket även att avveckla lägenhetsboenden och vissa kollektiva boenden under året. Mer information om detta finns på Migrationsverkets hemsida. Med vänlig hälsning, Kenneth Karlsson, sektionschef på boendesektionen, Migrationsverket. Kontaktpersoner i Migrationsverkets regioner avseende avveckling av boendeplatser är: Nationell samordnare: Kenneth Karlsson, kenneth.karlsson@migrationsverket.se, 010-485 43 13 Region mitt: Lasse Brånn, lasse.brann@migrationsverket.se, 010-485 77 75 Region Nord: Mats Engman, mats.engman@migrationsverket.se, 010-485 63 66 Region Syd: Chi-Pei Lei, chi-pei.lei@migrationsverket.se., 010-485 13 53 Fatima Lindblom, fatima.lindblom@migrationsverket.se, 010-485 45 73 Region Väst: Jonas Hjertqvist, jonas.hjertqvist@migrationsverket.se, 010-485 43 92 Martin Larsson, martin.larsson@migrationsverket.se, 010-485 00 93 Region Öst: John Alvarsson, john.alvarsson@migrationsverket.se, 010-485 93 57 Erik Rengman, erik.rengman@migrationsverket, 010-485 32 07 Migrationsverkets växel: 0771-235 235

Anmälningsärende 2 2017-12-01 1 (22) CIRKULÄR 17:57 Avdelningen för juridik Helena Linde En ny kommunallag Inledning Riksdagen har den 20 juni 2017 beslutat att anta regeringens proposition med förslag till ny kommunallag. Ett stort antal följdändringar i andra författningar har beslutats samtidigt. De nya reglerna träder med något undantag i kraft den 1 januari 2018. Den nya kommunallagen (KL) har SFS-nummer 2017:725. De huvudsakliga förarbetena till lagen finns i regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag och i konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU 30 Ny kommunallag. Regeringens proposition bygger på slutbetänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) från utredningen om en kommunallag för framtiden, och i vissa delar på demokratiutredningens betänkande (SOU 2016:5) Låt fler forma framtiden. Det bör uppmärksammas att det av riksdagen antagna lagförslaget i flera avseenden skiljer sig från de förslag som utredningarna lade fram. I detta cirkulär redovisar vi några av de centrala nyheterna i 2017 års kommunallag. Huvudsakliga nyheter i den nya kommunallagen En delvis ny struktur, ett mera enhetligt språk och en mer enhetlig begreppsbildning präglar 2017 års kommunallag. Styrelsen kan ges en starkare ställning. Fullmäktige får i 2017 års lag en möjlighet att ge styrelsen rätt att besluta i vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Möjligheten får inte användas i ärenden som rör myndighetsutövning, tillämpning av lag eller i ärenden som rör enskilda. Det blir möjligt att hantera ledande politikers eventuella behov av föräldraledighet och sjukdom genom antagande av lokala regler för sådan frånvaro. Det blir också möjligt att utse en personlig ersättare under sådana frånvaro. Rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda tydliggörs. De anställda regleras i ett särskilt kapitel där bestämmelser om förvaltningen har samlats. Den ledande tjänstemannen bland de anställda en direktör ska vara chef för den förvaltning som samlats under styrelsen. Direktör ska utses och få sin instruktion av styrelsen som helhet. Styrelsen kan besluta om annan titel för den ledande tjänstemannen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 2 (22) Reglerna för anmälan av delegationsbeslut görs mera flexibla. Rutinartade delegationsbeslut som kan överklagas med laglighetsprövning behöver inte längre anmälas. Istället kan respektive nämnd själv besluta om vilka rutiner för anmälan som ska gälla för denna typ av beslut. Protokoll över sådana beslut ska tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Den kommunala anslagstavlan ska placeras på kommunens webbplats. En följd av det är att lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla har upphävts. Det som ska kungöras på kommunens anslagstavla ska därför kungöras på det väl avgränsade stället på webbplatsen som kallas anslagstavla. Fullmäktiges sammanträden behöver inte längre annonseras i ortstidning. Istället tillkännages sammanträden och anslag av protokoll på den webbaserade anslagstavlan. Även kommunalförbundens beslut ska anslås på en webbplats antingen en egen sådan eller hos någon av förbundsmedlemmarna. Revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Avsikten med denna tvingade reglering är att säkra förutsättningar för en oberoende beredning och markera behovet av resurser till revisionen. Ställningen för de förtroendevalda revisorernas sakkunniga biträden har stärkts. De sakkunniga har fått en på lag grundad självständig rätt att uttala sig i fullmäktige när revisionsberättelsen behandlas om de begär det. Utrymmet att verkställa överklagade beslut som inte kan rättas har begränsats. Avsikten är att undvika att beslut som upphävts av domstol inte rättas, t.ex. med hänvisning till civilrättslig bundenhet. Verkställighetsbegränsningen är inte absolut men utrymmet är mindre än tidigare. Styrelsens ställning kan stärkas Genom en ny bestämmelse i 6 kap. 8 KL har fullmäktige fått möjlighet att stärka styrelsens ställning. Bestämmelsen har följande lydelse: Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. Med ett sådant fullmäktigebeslut i ryggen kan styrelsen inom tydliga ramar besluta i frågor som påverkar andra nämnders verksamhet. Det kan ge ökade möjligheter att styra verksamheten. Styrelsens samordnande roll kan stärkas och förutsättningarna för att anlägga ett helhetsperspektiv på hela den kommunala verksamheten ökar. Regleringen inte innebär någon skyldighet utan bara en möjlighet för fullmäktige att öka styrelsens befogenheter och beskrivs i propositionen som en utvidgning av organisationsfriheten. Lagstiftarens avsikt är också att skapa förutsättningar för större transparens i styrelsens styrning.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 3 (22) Styrelsen kan få fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet Den beslutanderätt för styrelsen som kan komma ifråga får bara gälla vissa, av fullmäktige, särskilt angivna förhållanden. I propositionen anför regeringen att fullmäktige exempelvis ska kunna ge att styrelsen mandat att fatta övergripande ekonomiska beslut. Som exempel nämns beslut om ett generellt anställningsstopp. Enligt regeringen kan det även bli aktuellt att tilldela styrelsen en överordnad roll, med en möjlighet att fatta för nämnderna bindande beslut på personal-, säkerhets- och miljöområdena. En starkare roll för styrelsen på sådana områden kan ha ett stort värde för den strategiska styrningen av arbetsgivarrollen eller för internt miljöarbete. Ett annat exempel som nämns i propositionen är när två nämnder är oense i något hänseende. I sådana fall kan styrelsen ges rätt att fatta det avgörande beslutet i frågan. Det kan bli aktuellt i en s.k. beställar-utförarorganisation men däremot inte i ärenden som på något sätt rör enskilda se vidare nedan. Andra exempel som nämns i propositionen är frågor som rör kommunens agerande på sociala medier eller etiska riktlinjer. Styrelsen får inte ges inflytande över nämndernas myndighetsutövning eller tillämpning av lag eller nämndernas beslut i ärenden som rör enskilda Den utökade befogenhet som fullmäktige kan ge styrelsen när det gäller andra nämnders verksamhet är försedd med begränsningar. I 6 kap. 8 andra meningen KL sägs att styrelsen inte får ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. I förarbetena förs bl.a. följande resonemang om dessa begränsningar: I regeringsformen har förvaltningsmyndigheterna, såväl de statliga som de kommunala, tillförsäkrats en självständighet när ett beslut utgör myndighetsutövning eller innebär tillämpning av lag. Ingen myndighet, inte heller kommuneller landstingsfullmäktige, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning eller tillämpning av lag (12 kap. 2 regeringsformen). I en kommun eller ett landsting utgör varje nämnd och även styrelsen en egen myndighet. Det är därför inte möjligt att ge styrelsen befogenhet att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller tillämpningen av lag. Detsamma gäller uppgifter som i lag lagts på en särskild nämnd, t.ex. valnämnden eller socialnämnden. Styrelsen kan alltså inte ges möjlighet att fatta beslut som enligt lag ska beslutas av socialnämnden om kommunen har en sådan nämnd. Bestämmelsen hindrar dock inte att styrelsen av fullmäktige utses att fullgöra socialnämndens uppgifter i kommunen. I en sådan organisationsmodell är det ju styrelsen som är att

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 4 (22) betrakta som socialnämnd i socialtjänstlagens mening och i den egenskapen har självständigt ansvar för sin handläggning. Regeringen betonar i propositionen att det är centralt att nämndernas grundlagsskyddade självständighet inte får inskränkas. I propositionen pekas på en rad kontrollmekanismer till skydd för detta. En sådan kontrollmekanism finns vid fullmäktiges behandling. Av den allmänna regleringen för handläggning i fullmäktige följer att fullmäktiges ordförande inte ska ta upp förslag till beslut som innebär att en nämnds självständighet direkt påverkas. En annan kontrollmekanism ligger i möjligheten till laglighetsprövning, som kan användas både i förhållande till grundbeslutet och till efterföljande beslut av styrelsen. Frågan om indirekt påverkan på nämndernas myndighetsutövning mot enskild och tilllämpningen av lag är mer svårbedömd. Klart är enligt regeringen att direktiv som indirekt anvisar hur ett enskilt ärende ska avgöras inte får ges. Förbudet hindrar däremot inte fullmäktige att vid beviljande av anslag uppställa villkor som anknyter till konkreta fall. Fullmäktige har redan i dag en indirekt påverkan på nämndernas myndighetsutövning genom budgetprocessen som anses förenlig med regeringsformen. I propositionen uttalas att det även är tänkbart att styrelsen, inom ramen för sitt uppföljningsansvar, i någon mån indirekt kan påverka nämndernas ärendehantering utan att detta innebär att styrelsen bestämt utgången av ett enskilt ärende i strid med 12 kap. 2 regeringsformen. Från styrelsens beslutsbefogenhet undantas även alla ärenden där nämnderna fattar beslut som rör enskilda, även om de inte utgör myndighetsutövning eller tillämpning av lag, Syftet med bestämmelsen är att ge ökade möjligheter att styra verksamheten strategiskt och att stärka styrelsens samordnande roll. Mot denna bakgrund är det enligt regeringen inte motiverat att beslut som riktar sig till en enskild, men som inte utgör myndighetsutövning, ska kunna omfattas av styrelsens utökade beslutsmöjligheter. Utformningen av fullmäktiges beslut och frågor om ansvar Regeringen betonar i propositionen att regleringen ställer stora krav på att fullmäktige utformar sina beslut så att det tydligt klargörs vilka förhållanden som styrelsen får befogenhet att besluta om. Väl övervägda och väl avgränsade beslut av fullmäktige minimerar risken för oklarheter i ansvarsfördelningen. När det gäller ansvarsfrågor påpekas i propositionen att om en styrelse getts särskilda befogenheter så omfattar revisionen av styrelsens arbete dessa ansvarsområden likväl som styrelsens övriga ansvar. Eftersom det är fullmäktige som behandlar revisionsberättelsen så kommer det åligga fullmäktige att följa upp och eventuellt korrigera beslutet om styrelsens befogenheter, t.ex. utifrån revisorernas synpunkter. Denna ordning ger enligt regeringen förutsättningar för att eventuella oklarheter i frågor om ansvar kan uppmärksammas och hanteras inom ramen för fullmäktiges arbete.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 5 (22) Däremot ändras inte det förhållandet att varje nämnd är ansvarig för sin verksamhet. Att styrelsen av fullmäktige ges en viss beslutsbefogenhet som rör de övriga nämndernas verksamhet innebär inte att nämnderna blir underordnade styrelsen. Styrelsens beslutsbefogenheter sträcker sig bara så långt som fullmäktige har bestämt. Om styrelsen fattar ett beslut som rör en viss nämnd, blir styrelsen ansvarig för det beslutet. Beslut som fattas av styrelsen enligt de befogenheter den fått av fullmäktige skiljer sig inte från andra styrelsebeslut och kan således laglighetsprövas. Nämnden behåller dock sitt verksamhetsansvar för de uppgifter som fullmäktige lagt på nämnden. Innebörden av regleringen är att fullmäktige får en möjlighet att begränsa en nämnds ansvarsområde genom att besluta att styrelsen i stället ska vara ansvarig för vissa särskilt angivna förhållanden. De förtroendevalda Reglerna om de förtroendevalda kompletteras och ändras i vissa avseenden i 2017 års kommunallag. Kommunalråd, landstingsråd m.fl. Definitionen av begreppet förtroendevald utvidgas i 2017 års kommunallag. Även förtroendevalda som fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid (4 kap. 1-2 KL) dvs. kommunalråd m.fl. omfattas. 1 Denna grupp förtroendevalda kallas sammanfattningsvis i detta cirkulär bara råd, men kan ha många olika benämningar. Det är fullmäktige som bestämmer vad ett råd ska kallas. Propositionen exemplifierar med kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, regionråd eller oppositionsråd. För valbarhet för dessa råd gäller samma villkor som för andra förtroendevalda som utses av fullmäktige (4 kap. 3 KL). Råden får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter att val av fullmäktige har hållits i hela landet (4 kap. 4 KL). Är det lämpligt kan råden utses vid det första fullmäktigesammanträdet efter valet det året det hålls val i hela landet. Råden kan därmed börja arbeta så fort som möjligt, utan att övriga ledamöter och ersättare i nämnderna behöver ha utsetts samtidigt. De kommuner och landsting som finner det lämpligare kan välja råd senare, i anslutning till övriga val till nämnderna. För att skapa enhetlighet har den modell som tidigare tillämpats för Stockholms stads borgarråd utvidgats till att gälla i hela landet. Det innebär att den som utses till råd inte behöver ha en plats i fullmäktige även om det sannolikt kommer att vara den vanligaste ordningen också fortsättningsvis. Ett råd som inte har plats i fullmäktige har enligt lag rätt att delta i debatten och att framställa förslag i fullmäktige. Däremot får ett sådant råd (som saknar plats i fullmäktige) inte delta i fullmäktiges beslut (5 kap. 39 KL). Av propositionen (s. 345) framgår att de råd som ingår i denna grupp inte har rätt 1 Uppdraget som t.ex. kommunal- eller landstingsråd utgör inte i sig ett förtroendeuppdrag i 1991 års kommunallag.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 6 (22) att delta i sådana undantagsfall där ärendet i fullmäktige omfattas av sekretess, dvs. där överläggningarna hålls inom stängda dörrar. Reglerna om återkallande av uppdrag på grund av förändrade majoritetsförhållanden eller en förändrad nämndorganisation gäller även för råden (4 kap. 10-11 KL). I förarbetena anges att det kan finnas skäl att närmare reglera arbetsformerna i allmänhet för råden i ett särskilt reglemente. Möjlighet till föräldraledighet och sjukledighet för råd Av 4 kap. 14 KL följer att fullmäktige får besluta om särskilda arvodesregler för råden. Sådant arvode kan avse kostnadsersättning, pension och andra ekonomiska förmåner En nyhet i 2017 års kommunallag är att fullmäktige kan att anta lokala regler för att hantera den situation som uppstår när en ledande förtroendevald önskar vara föräldraledig eller drabbas av sjukdom. Det sker i så fall genom ett generellt fullmäktigebeslut som anger på vilka villkor och för hur lång tid ett råd kan få vara borta från sitt uppdrag. Fullmäktigebeslutet ska också ange vilket organ som ska utse ersättare. Bestämmelsen finns i 4 kap. 18 KL, som har följande lydelse: Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som anges i 2 första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller landstinget. Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket. Av lagtexten följer att kompensationen som högst kan motsvara de löne- och anställningsvillkor som skulle gälla för kommunens eller landstingets anställda i motsvarande situation (4 kap. 18 KL). Inget hindrar att fullmäktige beslutar att det generella utrymmet för frånvaro ska vara kortare respektive att nivån för ersättning ska vara lägre än vad som skulle gällt för anställda. I förarbetena (prop. 2016/17:171 s. 182-183) har regeringen i denna fråga anfört följande: Regeringen anser inledningsvis att en ordning för att möjliggöra för ett kommunal- och landstingsråd att vara föräldraledig eller sjukskriven är viktig för att underlätta en bred representation och goda villkor för de förtroendevalda. Att vara förtroendevald varken kan eller bör dock jämställas med att inneha en anställning, enligt regeringens mening. Detta innebär att kommunal- och landstingsråd inte i lag ska ges sådana rättigheter till ledighet som gäller för anställda. Det finns inte heller skäl att inordna regleringen för ledighet för förtroendevalda i socialförsäkringssystemet, enligt regeringens mening. Rege-

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 7 (22) ringen anser vidare att en reglering, i likhet med vad som tidigare gällt för regleringen av kommunal- och landstingsråd, ska ge ett stort utrymme för lokal anpassning. Fullmäktige i Stockholms kommun får ge borgarråden ekonomiska och andra förmåner i deras uppdrag, som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för kommunens anställda (4 kap. 27 KL). Med stöd av denna bestämmelse har borgarråden möjlighet att genom fullmäktiges beslut få förmåner som motsvarar anställdas villkor om föräldraledighet, sjuklön vid sjukdom och tjänstledighet. Mot bakgrund av att regleringen av kommunal- och landstingsråd fortsatt ska ge stort utrymme för lokal anpassning anser regeringen, att denna bestämmelse, med ett tillägg, bör göras allmänt tillämplig. Kommuner och landsting kommer då ha möjlighet att ge kommunal- och landstingsråd ledigheter som motsvarar vad som gäller för kommunens anställda. Detta innebär inte att uppdragen som kommunal- och landstingsråd i sig ska jämställas med en anställning. Att förmånerna svarar mot vad som gäller för de anställda innebär inte heller något krav på att kommunal- och landstingsråds villkor ska överensstämma med någon utpekad anställd eller grupp av anställda. Regeringens förslag innebär att varje kommun och landsting får möjlighet att utforma ett system som är lokalt anpassat, utan att någon omfattande reglering i kommunallagen krävs. Eftersom frågan om ledighet ska behandlas av kommunerna och landstingen själva så finns det inte skäl att i lag uppställa några krav på vilka krav som ska ställas för att ledighet ska kunna beviljas. Detta får regleras i t.ex. ett reglemente för kommunal- och landstingsråd eller annat styrdokument. Det ankommer vidare på fullmäktige att avgöra vilket organ eller vilka organ som ska behandla och besluta om ledighet. Även frågan om vilka förmåner som ska utgå under ledigheten får regleras i reglemente eller något annat styrdokument. Den ledighet som kommuner och landsting kan bevilja är från uppdrag som kommunal- och landstingsråd. Det är dock viktigt att påpeka att ledigheten inte kan avse en förtroendevalds plats i fullmäktige Regeringen anser att det framstår som orimligt att ledighet beviljas för längre tid än vad som återstår av den innevarande mandattiden. Regeringen kan också instämma i vad demokratiutredningen anför om att dessa förtroendeuppdrag är speciella till sin karaktär och kräver förankring i den kommunala organisationen, i partiet samt bland kommun- eller landstingsmedlemmarna. Denna förankring riskerar att gå förlorad vid en för lång ledighet vilket talar för att kommuner och landsting inför någon form av tidsgräns av eventuella möjligheter till ledighet. Underlag som rör dessa frågor kommer att inarbetas i de riktlinjer för OPF-KL 2 som SKL avser att se över inför nästa mandatperiod. 2 Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) se http://brs.skl.se/cirkular/cirkdoc.jsp?searchpage=brsbibl_cirk.htm&op1=&type=&db=cirk&from=1&toc_length=20&currdoc=1&search1_cnr=13:75

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 8 (22) Ersättare för den som beviljats ledighet Vid en ledande politikers längre frånvaro fungerar inte de generella reglerna om ersättares tjänstgöring. Förarbetena lyfter också fram behovet av att aktivt kunna utse en ersättare när ett råd är frånvarande en längre tid. Det har därför gjorts möjligt att besluta om en personlig ersättare för den ledande politiker som beviljas ledighet för viss tid. Ersättaren är förtroendevald i kommunallagens mening och omfattas av samma regler som övriga förtroendevalda, t.ex. vad gäller valbarhet. Den som utses till sådan personlig ersättare tjänstgör under hela frånvaron och övertar alla funktioner som den som beviljats ledighet innehar. Däremot kan en sådan ersättare inte överta en plats i fullmäktige eftersom det är ett direktvalt uppdrag. Det är fullmäktige som ska bestämma hur en ersättare i sådana här situationer ska utses. Det kan ske genom att ersättare väljs av fullmäktige eller att fullmäktige överlåter till styrelsen eller annan nämnd att utse en sådan ersättare. Det är även tänkbart att t.ex. styrelsen utser ersättare vid kortare ledigheter medan en ersättare som ska tjänstgöra under en längre tid i stället utses av fullmäktige. Däremot är det inte lämpligt att fullmäktige direkt lägger ansvaret att utse en ersättare på ett utskott det blir i så fall en fråga för styrelsen eller den nämnd som fått ansvaret för uppgiften att delegera uppgiften till utskott. Lagen (1992:339) om proportionellt valsätt kan inte tillämpas vid beslut om att utse en ersättare för ett råd som beviljats ledighet. Ett beslut om att utse en sådan ersättare är inte ett fyllnadsval det är enbart ett beslut om att just utse en ersättare för ett visst råd under en viss tid. Skulle ett råd avgå under den beviljade ledigheten eller skulle uppdraget upphöra av annan anledning, upphör också ersättarens uppdrag. Vem som ska utses i ett sådant fall behandlas som ett vanligt valärende. Några andra nyheter som rör de förtroendevalda Reglerna om när ett förtroendeuppdrag upphör har delvis ändrats genom 2017 års kommunallag. För fullmäktigeuppdragen gäller liksom tidigare att sådana uppdrag upphör samtidigt som valbarheten upphör. För de förtroendevalda som valts av fullmäktige dvs. ledamöter och ersättare i styrelse och nämnder gäller istället att sådana uppdrag upphör först vid nästkommande fullmäktigesammanträde efter det att valbarheten har upphört eller ett entledigande har begärts. Frågan om ett uppdrags upphörande ska behandlas om ett anmälningsärende. Det finns en möjlighet för fullmäktige att besluta att den förtroendevalde, efter ansökan, ska få ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden om det skulle vara lämpli-

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 9 (22) gare (jfr. 4 kap. 7 KL). Ett ärende om att en förtroendevald ska få behålla sitt uppdrag med stöd av denna bestämmelse utgör dock ett sådant ärende som omfattas av beredningskravet. Hur omfattande beredningskravet ska anses vara är inte entydigt det framstår inte som orimligt att anse att sedvanlig behandling i valberedningen är tillräckligt. I annat fall framstår den tidsförskjutning som har införts som tämligen meningslös. Vid omval eller extra val får fullmäktige enligt en ny bestämmelse i 4 kap. 8 KL besluta att förtroendevalda kan tillträda tidigare än två månader efter det aktuella valet. I konsekvens med det kommer de som i sådana situationer ska ersättas att lämna sina respektive uppdrag vid samma tidpunkt. Motsvarande gäller vid förnyad sammanräkning. Syftet bakom denna reglering är möjliggöra ett så snabbt valgenomslag som möjligt. Med de nya reglerna ges fullmäktige möjlighet att besluta att en ny kommunstyrelse eller nämnd ska kunna påbörja sitt uppdrag tidigare än två månader efter omvalets, sammanräkningens eller extra valets avslutande och att de frånträdande förtroendevaldas uppdrag i sådant fall ska upphöra vid samma tidpunkt. En minimiregel har införts även ifråga om antalet ersättare i styrelsen. Enligt 6 kap. 16 KL ska de vara minst fem. Regeringen har bedömt att det från demokratisynpunkt är viktigt att det finns tillräckligt många ersättare i styrelsen och har därför ansett att det bör lagstiftas om ett minsta antal ersättare i styrelsen. De anställda Frågan om de anställdas roll och reglering i kommunallagen har varit en central fråga under lagstiftningsarbetet. Detta har resulterat i tillkomsten av ett särskilt kapitel för de anställda. Lagstiftarens avsikt är att synliggöra betydelsen av rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda, samtidigt som ett par nya bestämmelser lyfter fram den ledande tjänstemannen - direktören. Behovet av transparens i förhållande till medborgarna, till olika grupper av förtroendevalda och till de anställda anges i propositionen som grundläggande motiv för den nya regleringen. Avsikten är också att stärka förutsättningarna för effektiva och tydliga organisationer. Även den demokratiska betydelsen av en stärkt insyn för politiska minoriteter lyfts fram. Direktörens roll och uppgifter Av 7 kap. 1 KL framgår att varje kommun och landsting ska utpeka en person som den som har den ledande ställningen bland de anställda en direktör. Direktören kan få den titel styrelsen finner lämplig. Direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. I propositionen pekar regeringen på att det ur ett medborgarperspektiv är viktigt att det tydligt framgår vad som ingår i det politiska ledarskapet respektive vad som är den ledande tjänstemannens uppdrag. De förtroendevalda, de anställda, medlemmarna och

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 10 (22) allmänheten ska kunna förstå vem som svarar för vad. Den införda regleringen innebär däremot inte att något politiskt ansvar läggs på den ledande tjänstemannen. Det ansvaret bärs fullt ut och ograverat av den politiska nivån. Det betonas i propositionen att det är styrelsen som ska utse direktören. Det innebär att uppgiften att definiera direktörens roll också vilar på de förtroendevalda i styrelsen som helhet. Även om förhållandet mellan styrelsens ordförande och direktören är centralt för ledningen av en kommun eller ett landsting är det ändå styrelsen som helhet som bestämmer vilka uppgifter direktören har och vilka ramar som gäller för direktörens uppgifter. I 7 kap. 2 KL klargörs att instruktionen ska fastställa direktörens grundläggande uppgifter och hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Därutöver är det upp till varje kommun eller landsting att bestämma om vad som ska regleras. Organisationen under styrelsen Av lagtexten framgår uttryckligen att styrelsen ska utse en direktör som har den ledande ställningen bland de anställda. Denne ska också vara chef för förvaltningen under styrelsen. Bestämmelsen kan tolkas som en viss inskränkning i den kommunala organisationsfriheten eftersom den uttrycker en ram för förvaltningsorganisationen under styrelsen. Med förvaltning under styrelsen avses enligt propositionen den tjänstemannaorganisation som enligt fullmäktiges reglemente, instruktioner eller styrelsens beslut lyder under styrelsen. Det formella chefskapet över förvaltningen under styrelsen ska samlas i en person. I propositionen lyfter regeringen här särskilt fram vikten av transparens i den kommunala förvaltningen och gör ställningstagandet att den inskränkning av kommunernas och landstingens organisationsfrihet som ligger i detta är nödvändig och proportionerlig. Regeringen betonar i propositionen att bestämmelserna inte hindrar att direktören ges uppdrag av strategisk natur. För att förhindra att direktören får en alltför stor arbetsbörda kan t.ex. en biträdande chef utses, beslutanderätten i vissa ärenden kan delegeras till andra anställda och styrelsen kan också överlåta åt direktören att i sin tur besluta om vidaredelegation till en annan anställd. Det uppställs heller ingen begränsning när det kommer till att utse fler chefer under direktören inom förvaltningen under styrelsen. Oavsett vilken organisation kommunen eller landstinget väljer ska direktören dock vara chef över styrelsens förvaltning som helhet. I detta inbegrips enligt propositionen att ansvara för att förvaltningen bedrivs i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Direktören har som chef för förvaltningen även ansvaret för personalen och budget m.m. inom förvaltningen. Direktören behöver däremot inte men kan vara chef för de övriga förvaltningscheferna.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 11 (22) Instruktion för direktören Direktörens roll ska fastställas av styrelsen i en instruktion. I 7 kap. 2 KL uttrycks det så att styrelsen i en instruktion ska fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen och fastställa direktörens övriga uppgifter. Ambitionen är att arbetet med upprättandet av instruktionen ska leda till en dialog och en diskussion om uppgiftsfördelningen mellan de förtroendevalda och direktören. Instruktionen fyller två viktiga funktioner; den ska skapa klarhet inåt i organisationen och den ska bidra till att öka medborgarnas förståelse för rollfördelningen mellan de förtroendevalda och förvaltningen. Regeringen framhåller betydelsen av transparens i detta sammanhang. Regeringens syfte med krav på att styrelsen fastställer en instruktion för direktören är att detta ska bidra till att skapa ett bra samspel mellan de förtroendevalda och direktören. En tydlig fördelning av uppgifter innebär normalt en bättre samverkan. Finns det en instruktion för en sådan fördelning och ett sådant samspel, finns det enligt regeringen också förutsättningar för ett fungerande samarbete. I propositionen betonas att det vid en eventuell konflikt kan vara en fördel att kunna luta sig mot vad som har reglerats i en instruktion, men framförallt kan processen som sådan verka konfliktförebyggande. Instruktionen kan på så sätt underlätta samarbetet mellan förtroendevalda och direktören. Den process som ligger till grund för utvecklandet av en instruktion för direktören är viktig. Ett bra samspel mellan den politiska nivån och förvaltningsorganisationen är en grundförutsättning för att skapa förutsättningar för genomslag av den förda politiken. Instruktionen utgör därmed ett levande dokument. I instruktionen ska fastställas hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Enligt propositionen kan det t.ex. vara lämpligt att det i instruktionen framgår inom vilka ramar direktören anställer personal vid sin förvaltning samt har medarbetar- och lönesamtal med den. En fråga som också kan beröras i en instruktion är om direktören ska vara chef för de andra förvaltningscheferna. Oavsett hur organisationen ser ut kan det vara lämpligt att i instruktionen förtydliga direktörens uppdrag och arbetsuppgifter i relation till de andra förvaltningscheferna. Likaså kan direktörens roll i ärendeberedningen inom förvaltningen belysas. Ytterligare resonemang om instruktionens innehåll finns att läsa på sid 197-201 i propositionen. Sammanfattningsvis är det viktigt att understryka att det är processen som sådan som ger mervärde i sammanhanget. Vad som behöver finnas i en instruktion kommer därmed att färgas av lokala förutsättningar och traditioner. Det lokala handlingsutrymmet är stort.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 12 (22) Instruktionens roll i förhållande till beslutad delegationsordning I propositionen berörs situationen att befogenheter i delegationsordningen och uppgifter i instruktionen tangerar varandra. Frågan är då om instruktionen också bör innehålla sådan delegation. Enligt förbundets mening är det viktigt att skilja delegation från instruktion. Den underliggande delegationen är avgörande för vad som är överklagbart. Mot den bakgrunden kan det finnas goda skäl att i instruktionen istället hänvisa till att beslutanderätt som delegeras till direktören redovisas i den samlade delegationsordningen. Delegation av nämndernas beslutanderätt Flexiblare regler för anmälan av delegationsbeslut En nyhet i 2017 års kommunallag är att varje nämnd ska ta ställning till i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas. Det gäller även i vilken utsträckning beslut som har fattats efter vidaredelegation ska anmälas. Syftet med denna lagändring är att bädda för ökad effektivitet genom att delegationsbeslut kan vinna laga kraft snabbare. Det blir alltså möjligt för en nämnd att förordna om att beslut i vissa ärenden eller grupper av ärenden inte ska anmälas till nämnden. Är det fråga om beslut som överklagas med laglighetsprövning ska sådana beslut protokollföras särskilt. Protokollen ska därefter tillkännages på den webbaserade anslagstavlan. Reglerna gäller inte bara beslut som fattas av anställda med stöd av delegation (7 kap. 8 KL), utan även delegationsbeslut av utskott och enskilda förtroendevalda (6 kap. 40 första stycket KL). Beslut som fattats med stöd av delegation på grund av att det rör en brådskande fråga (6 kap 39 KL) ska däremot alltid anmälas. När det gäller nämndens möjlighet till insyn framför regeringen i propositionen att det fortfarande är de förtroendevalda som beslutar om vilka typer av beslut som ska anmälas till nämnden, t.ex. om nämnden anser sig ha ett särskilt intresse av vissa typer av beslut. De förtroendevalda kommer också att kunna följa delegationsbeslut som inte anmäls via den kommunala anslagstavlan. Som ett led i uppföljning av hur den delegerade beslutanderätten använts kan nämnderna även besluta om mer samlad återrapportering på aggregerad nivå. Inget hindrar att nämnden beslutar att alla delegationsbeslut liksom tidigare ska anmälas i den ordning som tidigare tillämpats. I avvaktan på att nämnden tagit ställning till nya rutiner kan en sådan ordning vara lämplig. Protokollets utformning Hur protokollen ska utformas och vad de ska innehålla är det upp till varje kommun, landsting och landsting att bestämma. Protokollen kan innehålla allt från fullständiga beslut med motivering och andra uppgifter till enbart en förteckning över att beslut har

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 13 (22) fattats i vissa ärenden. De nya reglerna innebär inte några formkrav på hur protokoll över delegationsbeslut som inte anmäls ska utformas. Kravet på att beslut ska protokollföras och tillkännages innebär bara ett krav på att det dokumenteras att ett beslut fattats och att detta sedan tillkännages på anslagstavlan. Regeringen uttalar i propositionen att en rimlig ordning kan vara att beslutsprotokollet justeras genom att i det någon form signeras av beslutsfattaren. Eftersom protokollen ska tillkännages på den kommunala anslagstavlan måste hänsyn tas till bl.a. bestämmelser om personuppgifter i personuppgiftslagstiftningen och offentlighets- och sekretesslagen. Protokollens utformning kan därför komma att se olika ut beroende på typen av beslut. Regeringen påpekar dock att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att besluten kan identifieras. Grundläggande uppgifter som möjliggör det måste därför finnas med i tillkännagivandet. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation Möjligheten till vidaredelegation behålls oförändrad i 2017 års kommunallag. Det innebär att samma regler om återrapportering till nämnd gäller, oavsett om det är fråga om delegation eller om vidaredelegation. Bestämmelsen om att nämnderna ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till dem omfattar således även beslut fattade med stöd av vidaredelegation. Även sådana beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning (7 kap. 6 och 8 KL). Någon lagstadgad återrapporteringsskyldighet till förvaltningschefen för beslut som fattats med stöd av vidaredelegation föreskrivs inte i 2017 års kommunallag. Det står dock nämnden fritt att bestämma att återrapportering, i stället för att ske till nämnden, ska ske till förvaltningschef. Nämnden kan också bestämma att återrapportering ska ske till både nämnden och förvaltningschefen. Alternativt kan nämnden besluta att överlämna till förvaltningschefen att besluta om vilken återrapportering som ska ske till denne. De nya reglerna gäller även för beslut som fattats efter vidaredelegation inom en gemensam nämnd. Om det är en uppgift för förvaltningschefen eller för delegaten att anmäla sådana beslut till nämnden får respektive nämnd bestämma. Nämnden ska, i likhet med vad som föreslås ovan, ha möjlighet att besluta om omfattningen av återrapporteringen. Delegering till nämndernas presidier En nyhet i 2017 års kommunallag är att det införs en möjlighet att delegera beslutanderätt till nämndernas presidier. Regeringen uttalar i propositionen att det på nämndnivå kan finnas frågor som lämpar sig väl för ett beslutsfattande där man strävar efter politisk konsensus och att det därför bör införas en möjlighet att delegera beslutanderätt till nämndernas presidier. Bestämmelserna om återrapportering till nämnderna gäller även vid delegation till presidierna.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 14 (22) Delegation till nämndens presidium kommer inte att skilja sig från andra former av delegation, vare sig när det gäller vilka typer av beslut som kan delegeras eller när det gäller ansvarsfördelningen. Det är upp till den enskilda nämnden att avgöra om några, och i så fall vilka, beslut som ska delegeras. Med tanke på presidiets sammansättning ges i propositionen några exempel. Det kan t.ex. handla om sådana beslut där nämnden redan är överens i stora drag om det sakliga innehållet och där beslutet endast är en formalitet. Det kan också gälla både brådskande och icke-brådskande ärenden där nämnden redan har fattat ett inriktningsbeslut. Ett annat exempel är känsliga socialtjänstärenden där man vill hålla kretsen av de inblandade liten. 3 Enkla myndighetsbeslut och beslut om tillstånd är andra exempel på sådant som skulle kunna delegeras till ett presidium. I lagstiftningsärendet uppmärksammas att beslutanderätt redan i dag delegeras till nämndpresidier i form av utskott. Regeringen framför i propositionen att de nya reglerna ändå fyller en funktion genom att underlätta för kommuner och landsting. Nämnderna kommer inte längre behöva göra presidierna till utskott för att på så sätt kunna delegera beslutanderätt till dem. Det blir följaktligen möjligt för en nämnd att anförtro uppgifter både till presidiet och till ett utskott. Organen uppvisar likheter med den skillnaden att det redan av lagen framgår vilka som utgör en nämnds presidium. I övrigt kommer skillnaden mellan eventuella utskott och presidiet till största del avgöras av organisationen av arbetet i den enskilda nämnden. Från SKL:s sida vill vi dock påpeka att val av presidiet sker på annat sätt än val av utskott, vilket kan påverka de olika partiernas representation. En aspekt som belyses i förarbetena är att beslutsfattandet i presidierna kan bli problematiskt. I kommunallagen finns inga regler om hur ett presidium eller ett utskott ska fatta beslut. Vid lika röstetal i fullmäktige har ordförande utslagsröst (5 kap. 44 KL). Denna bestämmelse är även tillämplig när en nämnd fattar beslut (6 kap. 28 KL). I ett JO-uttalande (JO 1985/86 s. 278) som rörde en situation med lika röstetal i ett utskott, gav JO uttryck för att ordförandens röst skulle vara utslagsgivande och rekommenderade kommunfullmäktige att i reglemente för utskott fastställa beslutsförhetsregler. I linje med detta uttalande uttalar regeringen i propositionen att det finns skäl för fullmäktige att besluta om beslutsförhetsregler även för presidier. JO:s beslut torde ge uttryck för en generell princip om att vid lika röstetal har ordförande utslagsrösten, även vid delegation till presidier. Av lagen framgår att nämndens ordförande är ordförande för presidiet. Frågor kring presidiets sammanträde kan i övrigt regleras internt. Webbaserad anslagstavla Kommunens anslagstavla har en formell funktion. Där tillkännages bl.a. fullmäktiges möten och där anslås justering av protokoll. Anslaget av ett protokolls justering ger utgångspunkten för att beräkna tiden för möjligheten att överklaga de beslut som kan 3 Här vill vi dock påtala att delegation enligt socialtjänstlagen i vissa fall bara är möjlig till utskott.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 15 (22) överklagas med laglighetsprövning. Anslagstavlan är också platsen för vissa andra formbundna tillkännagivanden i annan lagstiftning exempelvis i plan- och bygglagen och i ordningslagen. En viktig nyhet i 2017 års kommunallag är att anslagstavlan ska vara webbaserad. Det uttrycks så i 8 kap. 9 KL att varje kommun och landsting på sin webbplats ska ha en anslagstavla. Den fysiska kommunala anslagstavlan försvinner samtidigt i och med att anslagstavlan blir digital och placeras på kommunens webbplats. Den webbaserade anslagstavlan ska placeras väl synlig och vara lätt att hitta. I propositionen rekommenderas att anslagstavlan läggs på webbplatsens startsida. Är det av någon anledning inte lämpligt bör startsidan under alla förhållanden innehålla en tydlig anvisning om hur anslagstavlan nås. Informationen på anslagstavlan ska vara väl avskild. Det innebär att det inte får finnas någon risk för sammanblandning med annan information på kommunens eller landstingets webbplats. Överskådlighet och tydlighet är viktiga ledord vid utformningen av anslagstavlan. Det är noga reglerat i KL vilken information som ska eller får finnas på anslagstavlan (8 kap. 10-11 KL). Obligatoriskt innehåll är: Tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden, dvs. uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträden och om vilka ärenden som ska behandlas. Tillkännagivande av justerade protokoll. Tillkännagivande av delegationsbeslut som inte ska anmälas. Justerade protokoll, i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning. Upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. KL. En grundläggande och viktig funktion hos anslagstavlan är alltså att fungera som verktyg för kungörelsen över vilka ärenden som ska behandlas på fullmäktige. Anslagstavlan ska också redovisa att beslut fattats, när protokollet justerats och hur överklagandetiden för sådana beslut ska beräknas. Anslagstavlan ska innehålla en permanent och allmän upplysning om hur beslut kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning enligt 13 kap. KL. Upplysningen behöver redovisa inom vilken tid laglighetsprövning kan begäras och vad som i övrigt gäller för en sådan prövning. I propositionen sägs särskilt att upplysningen bör innehålla information om att alla omständigheter en klagande vill göra gällande måste anföras inom klagotiden. Med digitaliseringen av anslagstavlan följer ett visst mått av utökad serviceskyldighet. Innehållet på anslagstavlan ska kunna göras tillgängligt även för de kommunmedlemmar som av någon anledning är obekväma med att söka information digitalt. Den digitala klyftan kan exempelvis överbryggas genom att informationen på anslagstavlan kan göras tillgänglig i kommunhusets entré eller på biblioteken.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 16 (22) Revision Revisionsbudgeten fullmäktigepresidiets sak För att åstadkomma en oberoende beredning och markera behovet av resurser till revisionen införs ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium i 11 kap. 8 KL. Det innebär att styrelsen i arbetet med att upprätta förslaget till den samlade budgeten inte ska ta ställning till budgetutrymmet revisorernas verksamhet. Fullmäktigepresidiet upprättar alltså sitt förslag självständigt i förhållande till styrelsen. Bestämmelsen hindrar dock inte presidiet från att samråda med styrelsen, en annan nämnd eller revisorerna vid beredning av förslaget. Självständig yttrande- och upplysningsrätt för de sakkunniga lagfästs Frågan om revisionens oberoende har ständig aktualitet. Regeringen är av uppfattningen att det inte enbart kan ankomma på revisorerna att förklara de sakkunnigas iakttagelser. I 2017 års kommunallag får därför revisorernas sakkunniga en självständig rätt att yttra sig. Bestämmelsen har utformats efter samma mönster som yttranderätten för de förtroendevalda revisorerna det är alltså fråga om en rätt inte en skyldighet. De sakkunnigas rätt att yttra sig är knuten till de rapporter de lämnat och följer direkt av lag. Det krävs alltså ingen ändring av fullmäktiges arbetsordning för att rätten ska kunna göras gällande. Däremot finns det naturligtvis inget som hindrar att arbetsordning kompletteras i detta avseende. Revisionsprocessen i fullmäktige ny ordning Vissa tekniska förändringar gäller revisionsprocessen i fullmäktige. Det slås numera fast i lagtext att årsredovisningen ska godkännas innan fullmäktige tar ställning till frågan om ansvarsfrihet. Enligt regeringens mening är det lämpligt att fullmäktige först tar ställning till eventuell revisonskritik mot årsredovisningen genom att ta ställning till årsredovisningen. Därefter ska fullmäktige pröva om kritiken bör föranleda anmärkning eller vägrad ansvarsfrihet. För det fall det förekommer kritik kan det inverka på hur debatten kring årsredovisning och ansvarsprövning organiseras. Valbarhet och fyllnadsval för revisorer En fullmäktigeledamot är inte valbar till uppdrag som revisor. I 2017 års kommunallag har ytterligare ett valbarhetshinder för de förtroendevalda revisorerna har tillkommit. Syftet med denna bestämmelse som återfinns i 4 kap. 5 KL är att ytterligare stärka revisionens oberoende i förhållande den kommunala verksamheten. Av bestämmelsen framgår att en revisor inte kan väljas till ledamot eller ersättare i fullmäktige. Det finns dock en övergångsbestämmelse när det gäller det nya valbarhetshindret. Av

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 17 (22) denna framgår att valbarhetshindret tillämpas första gången efter det att det första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits i landet. Ordningen väcker frågor om vad som händer vid valet 2018. Revisionsuppdraget sträcker sig över de fyra år som följer efter valet till revisor. Det innebär att den som valts till revisor fortsätter att vara revisor för granskning som sträcker sig in i den nya mandatperioden. Övergångsbestämmelsen torde innebära att valbarhetshindret får effekt från och med ordinarie val till fullmäktige 2018. Det är rimligt att utgå från att en förtroendevald revisor ska kunna finnas med på sitt partis valsedel inför en ny mandatperiod. Däremot kommer länsstyrelsen vid sammanräkningen tvingas konstatera att vederbörande inte är valbar till uppdraget som ledamot eller ersättare i fullmäktige eftersom det föreligger ett valbarhetshinder. Skulle en förtroendevald revisor vilja återgå till ett fullmäktigeuppdrag måste därför fullmäktige besluta om entledigande på sitt sista sammanträde under mandatperioden, med hänsyn till regleringen av när ett uppdrag upphör. Verkställighet Ett kommunalt beslut anses i princip verkställbart så snart protokollet över beslutet har justerats. Ett beslut som kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning har enligt 1991 års kommunallag fått verkställas innan det har vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talat emot det. Riksdagen har uttalat att reglerna om verkställighet behöver ses över i syfte att åstadkomma en ordning som så långt som möjligt förhindrar att ett beslut verkställs innan det fått laga kraft, i de fall det finns en risk för återgång av ett beslut som för med sig en civilrättslig bundenhet (bet. 2010/11:KU 24 s. 31). Riksdagens tillkännagivande grundar sig bl.a. på Justitieombudsmannens (JO) kritik i två ärenden mot kommuner som verkställt beslut utan att närmare överväga om det förelåg skäl att invänta att de fått laga kraft eller att verka för att frågan om rättelse togs upp efter att besluten upphävts (JO 2010/11 s. 568 I och II). Regeringen konstaterar i propositionen att problemet med att rättelse inte kunnat ske är ovanligt, men gör ändå bedömningen att reglerna bör skärpas. Skälet för detta är enligt regeringen att möjligheten till laglighetsprövning i praktiken blir illusorisk om verkställigheten av ett upphävt beslut inte går att rätta och att uppkomsten av sådana situationer riskerar att urholka respekten för rättssystemet. Regeringen uttalar att en skärpning bör ta sikte på att förhindra att denna typ av situationer över huvud taget uppstår, samtidigt som det är viktigt att en ny reglering inte får till effekt att den kommunala beslutsprocessen försvåras eller försenas på ett sätt som inte står i proportion till detta ovanligt förekommande, om än allvarliga, problem. Enligt regeringen är en utgångspunkt att ett beslut som inte kan rättas om det upphävs av domstol inte ska verkställas. Samtidigt konstaterar regeringen att ett kategoriskt förbud mot verkställighet av sådana beslut inte kan motiveras. En sådan ordning

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 18 (22) skulle försvåra den kommunala beslutsprocessen på ett alltför ingripande sätt. Mot den bakgrunden har regeringen i stället valt att göra frågan om rättelse kan ske eller inte till en central omständighet vid verkställighetsbedömningen. Lagtexten i 13 kap. 14 KL har därför utformats enligt följande. Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas. Det faktum att det kan bli kostsamt eller krångligt för kommunen eller landstinget att rätta det upphävda beslutet betyder inte att det inte går att rätta. För det fall att kostnaderna för att rätta ett beslut framstår som orimliga bör detta dock tala för att beslutet inte ska verkställas förrän det fått laga kraft. Enligt regeringen ger förändringen tydliga incitament för kommuner och landsting att t.ex. se över hur de utformar sina avtal. Civilrättsliga avtal kan utformas så att det faktiskt går att rätta om beslutet som det vilar på upphävs. Regeln skapar incitament för att i förväg ta hänsyn till problematiken med verkställighet och för det fall en snabb verkställighet önskas möjliggöra återgång av den. Regeringen konstaterar att det även fortsättningsvis kommer att finnas fall när verkställighet måste ske skyndsamt av beslut som inte kan rättas. En aspekt som talar för verkställighet trots att beslutet inte fått laga kraft är enligt regeringen att beslutet annars skulle sakna verkan. Det kan t.ex. handla om tillfälliga anställningar som inte kan vänta eller att en fastighet som kommunen eller landstinget vill förvärva säljs på exekutiv auktion. Om det finns skäl för att ändå verkställa ett beslut som inte kan rättas trots att det inte fått laga kraft och de är sådana att de väger tyngre än skälen som talar för att vänta med verkställigheten, ska beslutet därför kunna verkställas tidigare. Något uttryckligt dokumentationskrav föreskrivs inte. Förarbetena utgår från att överväganden i verkställighetsfrågan framgår av beslutsunderlaget. Det får också anses ligga i kommunen eller landstingets intresse att tillse att sådan dokumentation finns. Vissa frågor om kommunalförbund De regeländringar som genomförs i 2017 års kommunallag, gäller i tillämpliga delar även kommunalförbund. Det innebär att förbunden måste ägna uppmärksamhet åt vad som exempelvis ska tillkännages på den webbaserade anslagstavlan. Vissa av de lagändringar som sker innebär att det finns behov av att se över och ändra förbundsordningarna för kommunalförbunden. Kommunalförbundens revisorer Ett kommunalförbunds förbundsordning ska enligt 1991 år kommunallag, i fråga om förbund med förbundsdirektion, ange på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse revisorer. I praktiken utses revisorerna regelmässigt inte av en förbundsmedlem, utan av flera eller alla förbundsmedlemmar tillsammans. Regeringen

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 19 (22) framför i propositionen att det av tydlighetsskäl inte är lämpligt att ha en bestämmelse som kan tolkas som att endast en förbundsmedlem ska utse revisorerna, även om en sådan ordning är möjlig även i fortsättningen. Genom 2017 års kommunallag har detta därför ändrats. Av lagtexten framgår att det i förbundsordningen ska anges på vilket sätt revisorer utses i kommunalförbund med förbundsdirektion (9 kap. 6 5 KL). Det kan anges att revisorerna ska utses av endast någon eller några av förbundsmedlemmarna eller av alla gemensamt. För kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorerna liksom tidigare av förbundets fullmäktige (9 kap. 12 KL). Kommunalförbundens anslagstavla De allmänna reglerna om anslagstavla i 2017 års kommunallag är generellt tillämpliga för kommunalförbunden. Frågor om vad som ska kungöras behöver därför inte längre framgå av förbundsordningen. Däremot ska förbundsordningen ange på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas (9 kap. 6 10 KL). Ett kommunalförbund ska ha en egen anslagstavla på internet. För de kommunalförbund som redan har egna självständiga webbplatser gäller motsvarande krav för dem som gäller för kommunernas och landstingens anslagstavlor. Det finns emellertid inget som hindrar att kommunalförbund i stället för en självständig webbplats använder sig av en av förbundsmedlemmarnas webbplatser. I sådant fall ska kommunalförbundets anslagstavla kunna särskiljas från såväl förbundsmedlemmens webbplats som förbundsmedlemmens egen anslagstavla. Av rättssäkerhetsskäl ska förbundet endast ha en anslagstavla eftersom informationen inte får återges självständigt på flera webbplatser. Ett sådant system skulle innebära en risk för att uppgifterna inte kommer att överensstämma med varandra. Det är dock inget som hindrar att det skapas länkar från varje förbundsmedlems webbplats till den webbplats där kommunalförbundet har sin anslagstavla, oavsett var denna har placerats. Särskilt om årsredovisningen och allmänhetens rätt att ställa frågor Regeringen gör i propositionen bedömningen att det är befogat att det i förbundsordningen ska anges under vilka förutsättningar frågor kring årsredovisningen i ett kommunalförbund kan ställas. Av bestämmelsen i 9 kap. 6 14 p KL framgår det därför att det i förbundsordningen ska anges om allmänheten har rätt att ställa frågor om årsredovisningen.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 20 (22) Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 2017 års kommunallag träder i kraft den 1 januari 2018. Bestämmelsen hindrar inte att kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund innan dess vidtar de administrativa åtgärder som kan behövas för att lagen ska kunna tillämpas i sin helhet från och med ikraftträdandet. 1991 års kommunallag (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla upphör samtidigt den 1 januari 2018. För vissa frågor finns särskilda övergångsbestämmelser. Bestämmelserna om att en revisor inte är valbar som ledamot eller ersättare i fullmäktige och om att antalet ersättare i styrelsen ska vara minst fem ska tillämpas första gången efter det att det första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits i landet. Skälet till att dessa bestämmelser ska tillämpas först efter det att ordinarie val har hållits, är att regeringen bedömt att det saknas anledning att ändra villkoren för fullmäktiges och styrelsens arbete under pågående mandatperiod. Bestämmelserna i 1991 års kommunallag om sådana underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet och bestämmelserna om att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige fortsätter att gälla fram till dess det första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits i landet. Motivet är att undvika behov av organisatoriska förändringar under pågående mandatperiod. 1991 års kommunallag ska fortfarande gälla för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet av den nya kommunallagen den 1 januari 2018. Det innebär att både de processuella och de materiella regler som gällde före ikraftträdandet ska tillämpas vid överklagande av beslut som tillkännagetts före ikraftträdandet. En särskild fråga är vad som gäller för tillkännagivanden som är anslagna på den fysiska anslagstavlan och som behöver vara anslagna även efter årsskiftet. I propositionen klargör regeringen att befintliga anslag på den fysiska anslagstavlan vid ikraftträdandet den 1 januari 2018 ska flyttas över till den webbaserade anslagstavlan, där de ska finnas tills överklagandetiden har gått ut. Detta eftersom den webbaserade anslagstavlan ersätter den fysiska anslagstavlan och för att undvika problematiken med att under en övergångsperiod ha dubbla anslagstavlor. Åtgärder som behöver vidtas eller övervägas med anledning av ikraftträdandet av 2017 års kommunallag Som framgått behöver kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund vidta vissa åtgärder inför eller i anslutning till ikraftträdandet av 2017 års kommunallag den 1 januari 2018. Det finns också ett antal frågor som kan behöva övervägas, men där beslut även kan fattas i senare skede. I det följande listas några av de frågor som förtjänar särskild uppmärksamhet av kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 21 (22) Webbaserad anslagstavla Kommuner, landsting och regioner samt kommunalförbund måste ordna med en webbaserad anslagstavla. En sådan ska vara i funktion när 2017 års kommunallag träder i kraft, dvs. den 1 januari 2018. Rutiner måste också införas om för att ta hand om den utökade serviceskyldigheten. Instruktion för direktören En instruktion för den ledande tjänstemannen direktören behöver tas fram och antas av styrelsen. Bestämmelserna om direktören träder också i kraft den 1 januari 2018 och det är därför viktigt att detta arbete kommer i gång. Regler om arvode och andra ersättningar till förtroendevalda En viktig fråga att ta ställning till för kommuner, landsting och regioner är om och i så fall vilka förmåner motsvarande de som gäller för anställda som ska införas för heleller deltidsarbetande förtroendevalda, t.ex. vad gäller förutsättningarna för föräldraledighet och sjukskrivning för kommunal-, borgar-, landstings-, region- och oppositionsråd. Underlag som rör dessa frågor kommer att inarbetas i de riktlinjer för OPF-KL som SKL avser att se över inför nästa mandatperiod. Reglementet för styrelsen och nämnderna Reglementen för styrelsen och nämnderna behöver ses över och uppdateras. Kommuner, landsting och regioner har bl.a. anledning att ta ställning i frågan om styrelsen ska ges en beslutanderätt angående vissa förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Det finns i förekommande fall även anledning att se över frågor om beställar- och utförarnämnder och om underställda nämnder (som inte längre tillåts). Kommuner, landsting och regioner har vidare anledning att se över och ta ställning till regler om arbetsformer och beslutsförhet i utskott och presidier. Det finns även skäl att se över och anpassa reglerna om arbetsformer m.m. för kommunal-, landstings-, region- och oppositionsråd, vare sig de finns i reglementet för styrelsen eller i ett särskilt reglemente. SKL avser att i början av år 2018 ge ut nytt underlag om reglemente för styrelse och nämnder. Hantering av delegationsbeslut Kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund har anledning att överväga om det finns skäl att ändra hanteringen av delegationsbeslut. Det gäller bl.a. om det finns skäl att utnyttja möjligheten att undanta vissa ärenden/beslut från anmälan till nämnden. Om så sker måste också regleras hur protokoll ska föras och protokoll ska justeras.

CIRKULÄR 17:57 2017-12-01 22 (22) Det finns också anledning att se över delegationsordningarna med hänsyn till presidiernas möjlighet att fatta beslut samt när det gäller gränsdragningen mot direktörens instruktion. Arbetsordning för fullmäktige Arbetsordningen för fullmäktige behöver ses över och uppdateras. Det gäller bl.a. presidiets roll att bereda revisorernas budget samt de sakkunniga revisorernas närvarorätt. Hänvisningar till bestämmelser i kommunallagen behöver uppdateras SKL avser att i början av år 2018 ge ut nytt underlag för arbetsordning för fullmäktige. Kommunalförbund Förbundsordningar för kommunalförbunden behöver ses över och uppdateras. Frågor och synpunkter Frågor och synpunkter med anledning av detta cirkulär kan i första hand ställas till Helena Linde, tfn 08-452 79 76, helena.linde@skl.se Lena Dalman, 08-452 79 73, lena.dalman@skl.se Staffan Wikell, 08-452 75 71, staffan.wikell@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Germund Persson Chefsjurist Helena Linde förbundsjurist