Kostnad Per Brukare. Individ- och familjeomsorg. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017

Transkript

1 Kostnad Per Brukare Individ- och familjeomsorg Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Andreas Johansson

2 Övergripande resultat för individoch familjeomsorgen

3 Observationer under året Barn och ungdom Fortsatt ökade kostnader och volymer inom barn- och ungdom fr.a. som utredningar Stabilare personalsituation Fortsatt brist på familjehem Förändringar i placeringar (ej flykting) Stödboende som ny placeringsform Ekonomiska utmaningar inom ensamkommande Vuxna missbrukare Generellt minskade antal institutionsplaceringar om än olika utfall mellan kommunerna (ökning av LVM) Fortsatt minskad alkoholkonsumtion bland yngre Ökade kostnader för boende. Behov av långsiktiga lösningar i många kommuner Behov av att se över öppenvårdsinsatser Fortfarande få personer med insatser mot spelmissbruk Ekonomiskt bistånd Generellt bättre resultat generella minskningar Olika utfall avseende långvarigt beroende liten ökning Bra resultat inom unga Är personer som lämnar etableringen den stora utmaningen? Digitalisering på gott och ont Boendefrågan kräver mer tid och resurser

4 Procentuell fördelning av kostnader Den totala kostnaden som redovisas för de 37 kommunerna uppgår till 5,6 miljarder kronor avseende utfall Kalkylernas totala kostnader uppgår till över 9 miljarder vilket då inkluderar kostnader för övriga vuxna, arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagning, socialjour och tillståndsverksamhet.

5 Medelkostnad per invånare och åldersintervall Antalet institutionsplaceringar och boende placering i respektive åldersgrupp påverkar kostnadsfördelningen.

6 Totalkostnad per åldersintervall Tar ej hänsyn till icke biståndsbedömda insatser. Antalet institutionsplaceringar och boende placering i respektive åldersgrupp påverkar kostnadsfördelningen. Utvecklingen mellan åren är att åldersintervallen år tar en större del av resurserna.

7 Genusperspektivet för vård och behandling vuxna missbrukare Allt brukarkopplat material är möjligt att dela upp i genus.

8 Genusaspekt för vård och behandling inom barn, ungdom och familj Sett till totala kostnader delat på totalt antal brukare är skillnaden i medelkostnad mellan män och kvinnor inte särskilt stor men variationen kan vara stor i olika kommuner.

9 Resultat för barn, ungdom och familj utfall 2017

10 Andel och antal ytterfall, BUF Insatskostnad > kronor Visar om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Stor variation i antal ytterfall. I kommuner med många ytterfall antalsmässigt kan det vara idé att se över insatsmix, arbetsmetoder et cetera.

11 Medelkostnad per brukare BUF Visar omfattning av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har / hur mycket det satsas i medel per brukare inom barn, ungdom, familj. Inte samma fördelning av kommuner som för kostnaden per invånare. Längden på insatser har betydelse. Andel ytterfall påverkar medelkostnaden. Många utredningar som inte leder till insats eller som är öppna kan leda till en låg kostnad.

12 Insatsmix, BUF Visar relationen mellan insatser och det utbud samt val av insats kommunen har i dagsläget (sorterat på andel extern placering) Stor variation i val av insatser Nivån på institutionsvård är den insats som varierar mest Även stor variation på insatserna familjehem (både internt och konsulentstött) samt öppenvård Öppen verksamhet är icke biståndsbedömda insatser

13 Medelkostnad institutionsplacering Barn, ungdom, familj Andelen SiS- kontra HVB-placeringar påverkar medelkostnaden. Kommuner med specialplaceringar (vård i enskildhet) drar upp medelkostnaden. Ramavtal och upphandlingar påverkar medelkostnaden. Aktiv prisförhandling med de externa aktörerna påverkar medelkostnaden.

14 Insatsmix öppenvård, BUF Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget inom öppenvården. Så pass stor variation i val av insatser att det inte ger några tydliga samband. Insatsen extern öppenvård kan innehålla många av de öppenvårdsinsatser som definieras inom den interna öppenvården. Störst skillnad i användandet av kontaktperson/kontaktfamilj.

15 Kostnad per invånare, kontaktperson/-familj, BUF Barn, ungdom, familj Visar i vilken omfattning insatsen används i kommunerna. Stor variation i konsumtion. Nivån på insatsen är troligtvis ett resultat av insatsval än skillnader i behov. En hög kostnad per invånare för kontaktperson/-kontaktfamilj tenderar att påverka kommunens övriga utbud av öppenvårdsinsatser.

16 Kostnad per utredning, BUF Skillnader beror framförallt på nedlagd tid per utredning Skillnader kan också bero på dubbelbemanning, hög personalomsättning eller användandet av inhyrd personal/konsulter Antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar påverkar kostnaden Mer omfattande förhandsbedömningar tenderar att resultera i en billigare utredning och vice versa Samsyn i utredningsförfarandet tenderar att ge billigare utredningar

17 Brukarkategorisering Barn, ungdom, familj Andelen brukare som endast blivit utredda tenderar att hänga samman dels med förhållandet mellan antalet förhandsbedömningar och antalet utredningar samt även mellan hur omfattande förhandsbedömningar kommunen gör Visar på skillnaderna i respektive kommuns insatsval

18 Andel förhandsbedömningar som går till utredning, BUF Andel av utredning som inte leder till insats, BUF Andel av utredning som leder till intern öppenvård, BUF Andel av utredningar som leder till placering, boende eller extern öppenvård Hällefors 30% 67% 27% 6% Olofström 35% 48% 40% 13% Gotland 35% 45% 36% 19% Haninge 37% 54% 27% 20% Ale 38% 56% 30% 14% Säffle 40% 55% 29% 16% Växjö 42% 57% 31% 12% Kungälv 42% 62% 19% 18% Lidköping 44% 59% 29% 12% Övertorneå 46% 67% 33% 0% Örebro 46% 64% 19% 17% Krokom 48% 60% 29% 11% Vara 51% 52% 30% 17% Landskrona 52% 54% 30% 16% Sundsvall 53% 65% 23% 12% Uppsala 53% 71% 17% 12% Bjuv 54% 62% 27% 10% Mullsjö 54% 60% 17% 22% Kristianstad 55% 67% 23% 9% Kalmar 55% 56% 30% 15% Halmstad 55% 74% 21% 5% Nora 60% 63% 27% 10% Öckerö 60% 55% 24% 21% Varberg 61% 59% 32% 9% Karlshamn 69% 68% 20% 13% Perstorp 86% 57% 20% 23% Lysekil 91% 49% 33% 18%

19 Individer som befinner sig i riskzonen Experimentellt nyckeltal avseende åren 2015, 2016 och 2017 Definitioner Återkommande brukare: de som haft minst en förhandsbedömning eller utredning varje år 2015, 2016 och 2017 men som inte haft någon insats något av åren. Totalt antal brukare: individ som haft antingen förhandsbedömning, utredning eller någon form av insats minst ett av åren Observera följande En brukare som haft en insats 2015 som avslutats och därefter blivit utredd 2016 och 2017 på nytt inte kommer med som återkommande brukare i detta mått. Yttranden är exkluderade. Återkommande brukare utan insats Totalt antal brukare Andel återkommande Luleå ,2% Gislaved ,4% Boden ,7% Älvkarleby ,8% Bjuv ,2% Kalmar ,4% Kungälv ,7% Öckerö ,7% Lysekil ,8% Olofström ,8% Växjö ,8% Säffle ,9% Karlshamn ,2% Nyköping ,4% Kristianstad ,7% Gotland ,8% Örebro ,2% Varberg ,5% Hällefors ,8% Totalsumma ,7% Brukare som blivit utredda inom BOU men hänvisats till VUX och fått insats där istället kan ev. räknas som återkommande brukare i detta mått. Måttet bör tolkas med försiktighet.

20 Korrelation mellan andel öppenvård och kostnad per invånare 0-19 år Kommuner med högre andel öppenvård tenderar till ha lägre kostnader

21 Invånare BUF per invånare 0- Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet 0-19 år 19 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare BUF per invånare Medel Östra Göteborg Mullsjö Perstorp Lysekil Gotland Älvkarleby Landskrona Kristianstad Vara Vimmerby Ljungby Örebro Nora Bjuv Uppsala Haninge Växjö Boden Lidköping Krokom Ale Kalmar Kungälv Härryda Sundsvall Luleå Öckerö Hällefors Olofström Karlshamn Övertorneå Säffle Nyköping Halmstad Vallentuna Varberg Strömstad Gislaved

22

23 Resultat för ekonomiskt bistånd utfall 2017

24 Ekonomiskt bistånd medelkostnad Visar hur mycket som betalas ut i medel och om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Förklaringar till skillnader kan vara medellängden på insatsen, praxis för utbetalning samt ett större antal familjer med många barn.

25 Ekonomiskt bistånd per invånare Visar konsumtionen av ekonomiskt bistånd relaterat till befolkningsstruktur samt relaterat till hur mycket utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Stor variation i utbetalning per invånare. Variation mellan nedlagd personaltid. Visst samband med att höga utbetalningskostnader driver högre andel personaltid per invånare.

26 Ekonomiskt bistånd per invånare år Visar konsumtionen av ekonomiskt bistånd relaterat till befolkningsstruktur för åldersgruppen år. Troligtvis påverkas resultaten av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt tradition och kultur.

27 Ekonomiskt bistånd ytterfall Insatskostnad > kronor/år per hushåll / brukare Ska indikera om enskilda hushåll drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning kommunen har många hushåll med långvariga behov. Diagrammet visar en jämförelse av andel ytterfall per kommun. Antal anges efter kommunnamnet och i procent i staplarna i diagrammet.

28

29 Resultat för vuxna missbrukare utfall

30 Medelkostnad per brukare, vuxna Visar omfattning av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har / hur mycket det satsas i medel per brukare inom vuxna. Stor variation. Längden på insatser har betydelse. Andel öppenvårdsinsatser har betydelse. Kommuner som köper in extern öppenvård tenderar till att ha högre medelkostnad. Andel ytterfall påverkar medelkostnaden.

31 Andel och antal ytterfall, vuxna Insatskostnad > kronor Visar om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Stor variation i antal ytterfall. Antal institutionsplaceringar påverkar antalet ytterfall.

32 Insatsmix, vuxna Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Stor variation i val av insatser. Nivån på institutionsvård och öppenvård är de insatser som varierar mest. Finns det en kommun-oberoende optimal insatsmix?

33 Medelkostnad institutionsplacering Vuxna missbrukare Visar produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas för att följa upp insatserna. Variation mellan nedlagd personaltid. Andelen SiS- kontra HVB-placeringar påverkar medelkostnaden. Förskjutning mot andel SoL-placeringar.

34 Insatsmix öppenvård, vuxna Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget inom öppenvården. Stor variation i val av insatser. Flera kommuner köper en stor andel externt. Extern öppenvård innehåller ofta programverksamhet. Användandet av icke biståndsbedömd öppen verksamhet påverkar mixen.

35 Kostnad per utredning, vuxna Visar produktiviteten för utredningsverksamheten för vuxna Skillnader beror framförallt på nedlagd tid per utredning Skillnader kan också bero på hög personalomsättning och/eller användandet av inhyrd personal/konsulter Antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar kan påverka kostnaden En mer omfattande förhandsbedömning tenderar att resultera i en billigare utredning och vice versa Samsyn i utredningsförfarandet tenderar att ge billigare utredningar (ASI)

36 Brukarkategorisering Vuxna missbrukare Andelen brukare som endast blivit utredda tenderar att hänga samman dels med förhållandet mellan antalet förhandsbedömningar och antalet utredningar samt även mellan hur omfattande förhandsbedömningar kommunen gör. Visar på skillnaderna i respektive kommuns insatsval.

37 Kategori per genus Vuxna missbrukare Diagrammet visar medelkostnaden per kön för de brukare som har kategori vuxna. Kommuner med få antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön?

38 Korrelation mellan öppenvård och kostnad per invånare Högre andel öppenvård tenderar att ge en lägre kostnad per invånare

39 Invånare Kostnad vuxna per Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet < över 20 år invånare över 20 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare vuxna per invånare Medel Östra Göteborg Ale Boden Sundsvall Nyköping Haninge Växjö Kristianstad Älvkarleby Karlshamn Perstorp Örebro Kalmar Halmstad Mullsjö Strömstad Säffle Hällefors Gislaved Gotland Luleå Lysekil Kungälv Nora Vallentuna Uppsala Vara Vimmerby Härryda Varberg Krokom Öckerö Landskrona Olofström Ljungby Lidköping Övertorneå

40 Sammanfattning - Analyser och områden för fördjupning Följa flödet från förhandsbedömning utredning insats per område (ex. socioekonomiskt tunga områden i förhållande till lätta) Analysera individer som återkommer utan insats (ex. vilka personer utreder vi gång på gång, återaktualiseringar) Fokusera på en viss åldersgrupp där kommunen har en hög konsumtion (ex år) Identifiera individer med omfattande insatser och vad som kännetecknar dem (ex. ytterfall) Identifiera individer med behov av insatser från flera olika aktörer (ex. funktionshinder och IFO, personer med långvarigt försörjningsstöd) Identifiera målgrupper där det finns större möjligheter till förändringar (ex. personer med orsak arbetslöshet och som är ensamstående) Design av insatser utifrån en viss målgrupp (ex. vilka individer skulle kunna ha en öppenvårdsinsatser i stället för placering med rätt typ av stöd) Identifiera individer och insatser med hög medellängd (ex. minska längd på placeringar) Prognostisera kommande behov av insatser (ex. koppla analyserna till befolkningsutvecklingen) Könsuppdelad statistik (ex. identifiera skillnader i arbetssätt utifrån kön)