ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

Transkript

1 ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015 Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

2 Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text och analys: Andreas Johansson, Anna Ågren och Josefin Wallo Tabeller och diagram: Erik Alexandersson Layout omslag: lightbold.se Tryckeri: Printografen, Halmstad Bilder: crelle.se & shutterstock.com Datum:

3 Innehåll ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015 Förklaringar Inledning och syfte Bakgrund Kommunernas ekonomi 6 Migration 7 Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8 Barn- och ungdomsvård 9 Missbruks- och beroendevård 10 Vad är kostnad per brukare? Modell och metod 13 Varför kostnad per brukare? Översikt IFO-rapportens totala omfattning 18 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 19 Jämförelse Konsumtion 21 Brukar- och insatsmix 21 Produktivitet 22 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år 24 Kostnad per invånare, 20 år och äldre 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 26 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år 28 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 29 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år 31 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år 32 Brukar- och insatsmix BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent 33 BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 35 VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent 36 VUX insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 37 Andel och antal ytterfall, BUF 39 Andel och antal ytterfall, VUX 40 Totala kostnader fördelat på åldersgrupper, alla verksamheter 41 Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper 42 Medelkostnad per brukare, 0-19 år 44 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre 46 Medelkostnad per brukare, BUF 48 Medelkostnad per brukare, VUX 49 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll 51 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år 53 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 54 Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 56 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 58 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 60 Medelkostnad per utredning, BUF 61 Medelkostnad per utredning, VUX 63 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge 64 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF 65 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX 66 Brukare med placering och öppenvård inom BUF 67 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 68 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 69 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 70 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år 71 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år 72 APPENDIX 1 jämförelse utfall Kommentarer till enskilda kommuner 73 APPENDIX 2 jämförelse kommuner utfall APPENDIX 3 jämförelse stadsdelar utfall

4 Förklaringar BUF VUX FAM Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt Brukarmix Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåtgång eller ålder. Insatsmix Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på. Ytterfall Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Andelen ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats. Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhetsområden: BUF VUX kronor per brukare kronor per brukare Ekonomiskt bistånd kronor per hushåll Övrig intern öppenvård I rapporten inkluderar övrig intern öppenvård skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksamhet eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksamhetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som öppenvård i verksamhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård. Kategori fyra Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering Ensolution AB

5 Inledning och syfte Ensolution har sedan tidigt 2000-tal utvecklat metoden för Kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO sker fortlöpande och användningen av metoden har under åren spridits till ett stort antal kommuner runtom i landet. Liksom tidigare år används en standardiserad mall för redovisning och som möjliggör kontinuerliga jämförelser mellan kommunerna och över tid. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som arbetar med att eller vill utveckla verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer. För 2015 års uppdatering innebär det att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner. Uppdateringar och förändringar i modellen från föregående år är följande: - Tydliggjort vad som är ensamkommande flyktingbarn - Möjlighet att lägga in icke-biståndsbedömd öppenvård i nyckeltalen - Möjlighet att följa upp utredningstid - Diverse mindre förändringar Ensolution AB

6 Bakgrund I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Liksom många andra verksamheter i kommunerna påverkas IFO-verksamheten av behovet av insatser som till stor del beror på det faktiska konjunkturläget. Det är därför viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktursvängningarna samtidigt som samhällets resurser blir allt mer begränsade. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturella skillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsförändringar, såväl samhälleliga liksom förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Nedan beskrivs de omvärldsfaktorer som ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg. Kommunernas ekonomi Enligt Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget (september 2016) mattades tillväxten i Sverige av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling Mycket tyder enligt Konjunkturinstitutet på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP beräknas öka med över 3 procent i år. Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten. Många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden kommer därmed att bidra till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år. En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen. Kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017, då sysselsättningen i kommuner och landsting väntas öka med 2,4 procent ( personer). Den rödgröna regeringens budgetproposition för 2017, som redovisades och lades fram den 20 september i år, innehåller följande poster som rör vård och omsorg och individ- och familjeomsorg Ensolution AB

7 Migration 32,58 mkr Hälsovård, sjukvård och social omsorg 68,50 mkr Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107,05 mkr Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,77 mkr Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89,49 mkr ( Regeringens proposition 2016/17:1) Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömning är att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna Av SKL:s ekonomirapport 2016 framgår att den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket tidigare har förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Fram till år 2020 väntas antalet invånare i Sverige öka med Tecknen på att vi befinner oss i en högkonjunktur blir enligt SKL allt tydligare. Ett växande problem i den svenska ekonomin är en tilltagande arbetskraftsbrist. Detta påverkar den kommunala ekonomin negativt, framförallt genom att personalkostnaderna ökar och att det råder brist på personal inom vissa yrken. Kommunerna redovisade ett resultat på 15 miljarder kronor Resultatet motsvarar 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Migration År 2015, och särskilt senare delen av året, präglades av ett högt tryck på kommunerna med anledning av att ett mycket högt antal personer sökte asyl i Sverige under året. Enligt Migrationsverket hade Sverige aldrig tidigare i modern historia tagit emot så många asylsökande under så kort tid. På bara fyra månader mellan juni och oktober 2015 sexdubblades mottagandet. Under 2015 tog Migrationsverket emot nästan asylsökande, varav under sista halvåret av de asylsökande var ensamkommande barn. Under 2016 har mottagandet minskat kraftigt jämfört med 2015, främst till följs av ökade gränskontroller i Europa och i Sverige. Den 12 november 2015 infördes tillfälliga Ensolution AB

8 gränskontroller i Sverige och ytterligare åtgärder har också införts exempelvis infördes den 4 januari 2016 att särskilda krav på ID-kontroller skulle gälla på bussar, färjor och tåg mellan Sverige och Danmark. Enligt Migrationsverkets senaste prognos (juli 2016) är planantagandet att personer kommer att söka asyl i Sverige under 2016, varav ensamkommande barn. Prognosen för 2017 är att mellan och personer söker asyl i Sverige under året, planantagandet är personer, varav ensamkom-mande barn. Prognosen för 2017 är något högre än den för 2016, främst eftersom osäkerheten ökar över tid. Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet Under 2015 betalade landets kommuner totalt 10,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Sett till samtliga hushåll i Sverige fick 5,6 procent av dessa hushåll ekonomiskt bistånd under Precis som tidigare år dominerades biståndshushållen av ensamhushåll som utgörs av gruppen ensamstående män utan barn. I jämförelse med samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd däremot vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. Av dessa fick 21 procent ekonomiskt bistånd, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Sett till befolkningen utgör biståndsmottagarna 4,2 procent. Av de vuxna biståndsmottagarna var drygt 37 procent mellan 18 och 29 år. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2015, SoS På riksnivå har utvecklingen gått i en positiv riktning avseende kvaliteten i kommunernas verksamhet för ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser är ekonomiskt bistånd det område som i störst utsträckning arbetar med systematisk uppföljning, sammanställer resultaten på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är dock fortfarande en låg andel (21 procent). Dock finns det behov av verksamhetsutveckling på flera områden liksom att bemanningen varierar stort mellan kommuner där variationen på länsnivå ligger mellan 26 och 44 biståndshushåll per handläggare. Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslöshet. Under 2015 hade 48 procent av alla vuxna som fick ekonomiskt bistånd detta försörjningshinder. Trots det visar SoS Öppna jämförelser att enbart 43 procent av landets kommuner och stadsdelar hade rutiner tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) för hur samarbetet kring arbetslösa som har ekonomiskt bistånd ska ske. Rutiner för samarbete internt inom organisationen med arbetsmarknadsverksamhet är som förväntat mer utbredd. Ensolution AB

9 Här uppgår resultatet till 66 procent. Fortfarande är andelen för rutiner låg och varierar kraftigt mellan länen. Mot denna bakgrund borde förbättrad samverkan med AF vara ett av de områden där det är högst prioriterat att sätta in åtgärder. Även om vi kan se en positiv utveckling för samverkan bör det prioriteras högre. Barn- och ungdomsvård Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 för individ- och familjeomsorg är läget i socialtjänsten ansträngt när det gäller arbetet med barn och unga. Antalet ensamkommande barn ökade kraftigt under 2015, vilket har lett till fler placeringar. De mer ansträngda kommunerna har svårt att utreda och följa upp beslut och det finns enligt Socialstyrelsen risk för att de inte tillgodoser barnens behov. Även andra delar av socialtjänsten berörs, bland annat handläggningen av anmälningar om oro för att barn far illa eller riskerar att fara illa. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 ökar antalet barn och unga som är placerade enligt LVU. Nästan hela ökningen består av barn och unga som inte är ensamkommande barn. Statistiken för barn- och ungdomsvård avseende 2014 publicerades hos SoS under slutet av året 2015 och publicerades dessutom i annan form än tidigare år. Metodförändringar i insamlingen av statistiken som innebär att endast individer med korrekta personnummer finns med i presentationen av statistiken, vilket det inte har gjorts under tidigare år, bidrar även till att statistiken inte är helt jämförbar. Det är framför allt ensamkommande barn som fortfarande är asylsökande som inte har korrekt personnummer. Det finns i oktober 2016 inte uppgift om när statistik avseende 2015 kommer att publiceras. Kostnaderna för barn- och ungdomsvård utgör cirka 3,2 procent av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2014) barn och unga som hade under 2014 insats, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om vård av unga (LVU). Det var framförallt barn över 15 år som fick en insats. Under 2014 var drygt barn och unga någon gång placerade enligt SoL. Motsvarande antal för de som var placerade med vård enligt LVU var knappt Antalet barn som omedelbart omhändertogs enligt LVU var under Oavsett om insatsen var beslutad enligt SoL eller LVU var familjehem den vanligast förekommande placeringsformen under 2014, oberoende av kön. Inom samtliga åldersgrupper är det fler pojkar än flickor som fått vård. I åldersgruppen år är skillnaden som störst. Av sammanlagt ungdomar i åldersgruppen som fick vård under 2014 var pojkar. Ensolution AB

10 Den 1 november 2014 hade drygt barn och unga minst en behovsprövad öppenvårdsinsats. Omfattningen av de tre inrapporterade insatsformerna (strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL, personligt stöd enligt SoL och kontaktperson/familj enligt SoL) har varierat över tid. Under hela perioden mellan åren 2006 och 2014 har insatsen strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL ökat, från knappt till Även de som fått personligt stöd ökade från till Däremot har antalet barn och unga med kontaktperson/familj minskat från till Även om hänsyn tas till förändringar i befolkningen kvarstår dessa skillnader. Missbruks- och beroendevård Omfattningen av institutionsvård ökade under Den första november 2015 var antalet tvångsvårdade enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 378 personer, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Knappt en tredjedel av dessa personer var kvinnor. Samtidigt ökade den frivilliga institutionsvården enligt socialtjänstlagen (SoL) med 6 procent från personer till I den frivilliga vården var andelen kvinnor något lägre än i tvångsvården, 27 procent. Statistiken från SoS beskriver att det vanligaste missbruket bland intagna för tvångsvård under 2015 var narkotika av olika slag. Detta är en missbruksform som ökar i gruppen, samtidigt som alkohol som enskilt missbruksmedel blir allt ovanligare bland de intagna. Blandmissbruk(narkotika och alkohol) blir också allt vanligare sett över en längre tid. Sedan 2014 har det tillkommit en ny missbruksform i statistiken som kallas övrigt missbruk. Missbruksformen innefattar bland annat lösningsmedel, spice, nätdroger av olika slag, det vill säga medel som inte är tydligt klassade som narkotika. Antalet som vårdas på grund av denna typ av missbruk har ökat från 14 personer 2014 till 27 personer De vanligaste formerna av insatser är dock olika typer av öppna insatser. Den 1 november 2015 fick drygt personer någon form av individuellt behovsprövad öppen insats enligt SoL, vilket är en minskning med cirka 2 procent jämfört med Av de som fått behovsprövade öppna insatser under 2015 var 69 procent män och 31 procent kvinnor. En stor andel av landets kommer, 61 procent, uppger att de under 2015 gett öppna insatser som service utan biståndsbedömning, vilket innebär att dessa inte finns registrerade i den officiella statistiken. Andelen kommuner som uppger att de har gett öppna insatser som service har minskat med 3 procent sedan Enligt SoS Lägesrapport 2016 har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar minskat under senare år, främst bland män, och färre har ett riskbruk. Riskkonsumtionen ökar dock ibland äldre kvinnor. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat i Sverige de senaste tio åren, och dödligheten ökade ytterligare under Dödligheten är enligt Socialstyrelsen bland de högsta i Europa. Ensolution AB

11 I rapporten Dödsorsaker 2014 (SoS) studeras det längre perspektivet för perioden , där kvinnors dödstal för den alkoholrelaterade dödligheten är relativt stabilt medan männen visar på en avtagande trend. Den narkotikarelaterade dödligheten är däremot på uppåtgående, dock i högre grad för män än för kvinnor. Utifrån rapporten går det att konstatera att det är stora skillnader i alkoholrelaterad dödlighet beroende av utbildningsnivå. Det är betydligt mer förekommande att personer med låg utbildning dör av alkoholrelaterade orsaker än personer med hög utbildning. Utöver utbildningsnivå finns det även geografiska skillnader. Till exempel finns det olika förutsättningar i kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal för omhändertagande av vuxna med missbruksproblem (SoS, Dödsorsaker 2014). Ensolution AB

12 Vad är kostnad per brukare? Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata som kommer från kommunernas verksamhetssystem vilket innebär att vård och service för olika typer av insatser kan sammanställas på individnivå och således utgöra grunden för uppföljning ur ett mycket detaljerat perspektiv ner på brukarnivå. Den brukarrelaterade uppföljningen inom IFO består av Beräkningar av kostnader för verksamheter och insatser Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende) Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj o Familjerätt o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser Arbetsmarknadsåtgärder Flykting Tillståndsverksamhet För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de även har ansvar för personer med psykiatriska- och/eller funktionshinder räknas givetvis även dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dock ingår dessa insatser i KPB-jämförelsen och analysen av äldreomsorg och personer med funktionshinder 1. 1 Läs mer på SKL:s hemsida om rapportering av KPB äldreomsorg och funktionshinder Ensolution AB

13 Modell och metod En KPB-kalkyl visar hur verksamhetens resurser fördelas och de enskilda insatsernas resursförbrukning. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare. BILD 1. METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL. Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPBmodellen: Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Här identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs utifrån den standardinsatslista som innehåller kommunens samlade erbjudanden av insatser för verksamheten. Det finns omkring sextio olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Ensolution AB

14 Ekonomisk information hämtas från ekonomisystemet för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats och aktivitet. Samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorgen kontrolleras och stäms av med ekonomen. Sammanställa kostnader per insats och för gemensamma verksamheter Kostnaderna kodas mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas sedan ut som ett påslag på de olika insatserna. För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik insats genomförs tidsintervjuer. Varje avdelnings arbetssätt behöver intervjuas vilket betyder att beroende på hur kommunernas verksamheter ser ut behöver olika antal grupper intervjuas (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning). Kostnad beräknad insats Här görs beräkningar av insatserna. En enhetskostnad och en totalkostnad per insats räknas fram. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och fördelade gemensam/ma kostnad/er. Den totala kostnaden delas med den totala volymen för den specifika insatsen i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen på familjehem. Resultatet blir en kostnad per insats (enhet). Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet Cost- Perform. Kostnad per brukare När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. Validering Modellen valideras av konsulten tillsammans med verksamheten i kommunen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats på rätt sätt. Ensolution AB

15 Varför kostnad per brukare? Kostnad per brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna möjligheter att få svar på följande frågor Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser? Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det billigare att köpa insatser jämfört med att bedriva i egen regi? Hur kan detta följas upp och säkerställa att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten? Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser kombinationen av öppenvårdsinsatser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre placeringar? Vad ska kommunen ha i egen regi? Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken typ av vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till exempel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bistånd ut för personer under 20 år? Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskrivningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig att exempelvis satsa på programverksamhet för unga i grupp? Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS) och därmed det som publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att kommunen ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan. Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser kommunens kvalitet i grunddatat ut? Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och familjeomsorg till exempel inom öppenvården. Bättre struktur av grunddatat i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs för att kunna beskriva vissa typer av insatser. Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har kommunen en hög eller låg kostnad i jämförelse med andra kommuner? Ensolution AB

16 Översikt I den här rapporten redovisas resultatet från 35 kommuner samt tio stadsdelar i Göteborg med utfall för Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är pågående projekt vid framtagningen av denna rapport, projekt genomföras i slutet av året eller kommuner som har hoppat över ett år. Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk placering runtom i landet storstäder liksom landsbygdskommuner. Kommuner i rapporten Bjuv Boden Gislaved Gotland Göteborg Halmstad Hällefors Härryda Kalmar Karlshamn Karlskoga Kramfors Kristianstad Kumla Kungälv Laholm Lerum Lysekil Nyköping Olofström Orust Ronneby Simrishamn Säffle Ulricehamn Varberg Vimmerby Vårgårda Växjö Älvkarleby Älvsbyn Öckerö Örebro Östhammar Luleå Ensolution AB

17 Deltagande stadsdelar (Göteborg) Angered Askim-Frölunda-Högsbo (AFH) Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Ensolution AB

18 IFO-rapportens totala omfattning Missbrukarvård vuxna 19% Familjerätt 1% Barn och ungdomsvård 44% Ekonomiskt bistånd 36% BILD 2. KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN. Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala kostnaden som redovisas för de 35 kommunerna uppgår till 7,2 miljarder kronor avseende utfall Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar uppgår till drygt 1,8 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 18,3 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2015 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån). Ensolution AB

19 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur antalet brukare och de totala kostnaderna är fördelade på män respektive kvinnor, samt medelkostnaden för respektive kön. Barn, ungdom, familj (BUF) BILD 3. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL PROCENT. Inom BUF-verksamheten är 44 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 47,1 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 13,9 procent högre än medelkostnaden per man. Vuxna missbrukare (VUX) BILD 4. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL PROCENT. Inom VUX är 66 procent av brukarna män och står för 71,6 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 13,4 procent högre än medelkostnaden per kvinna. Ensolution AB

20 Jämförelse I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis: Brukar- och insatsmixanalys (Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna) Analys av produktivitet (Insatsjämförelse) Kostnad Per Brukare Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB) BILD Bilden 5. ANALYSMODELL visar en översiktlig KPB. analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser. Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna eller inte. Här kan bland annat följande delar belysas och analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? Analys av produktivitet. Här går det att jämföra produktiviteten dels inom kommunen liksom mellan kommuner en så kallad nyckeltalsjämförelse. Följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet vad beror detta på? Ensolution AB

21 Konsumtionsanalys. Denna analys ger en bild av kostnaden per invånare i relation till kostnaden per brukare. Åldersperspektivet är också en viktig del att ta hänsyn till. Följande frågor kan ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet med denna analys är att kombinera kostnadernas resultat och kvalitet. Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram under året där ett urval av dessa bildar jämförelsemodellen i bild 5 ovan. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en god nivå eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser. Konsumtion I rapporten presenteras följande konsumtionsmått: Kostnad per invånare, 0-19 år Kostnad per invånare, 20 år och äldre Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, år Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Ytterfall inom barn, ungdom, familj per invånare 0-19 år Ytterfall inom vuxna per invånare över 20 år Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år Brukar- och insatsmix I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar: Insatsfördelning i procent inom BUF Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård BUF Insatsfördelning i procent inom vuxna missbrukare (VUX) Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård VUX Andel och antal ytterfall, BUF Ensolution AB

22 Andel och antal ytterfall, VUX Åldersgrupper totalt Åldersgrupper per invånare Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Medelkostnad per brukare, BUF Medelkostnad per brukare, VUX Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom BUF Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom VUX Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, BUF Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, VUX Produktivitet I rapporten presenteras följande produktivitetsmått: Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, BUF Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, VUX Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, BUF Kostnad per utredning, BUF Kostnad per utredning, VUX Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge Kostnad per utredning, familjehem De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator analyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad för personer 0-19 år? I så fall inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar eller finns det andra orsaker? Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner. Brukarmix, nyckeltalet som beskriver medelkostnad 0-19 år respektive personer 20 år och äldre ska ge en indikation om omfattningen av insatser per brukare, dels genom hur tunga brukare kommunen har och/eller hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive äldre inom samtliga insatser. Ensolution AB

23 Kostnad per invånare, nyckeltalet för personer 0-19 år respektive 20 år och äldre ge en indikation om konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstrukturen och förutsättningar för yngre respektive äldre för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj ska ange omfattningen av satsningen på insatsen. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respektive VUX, ska indikera på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare för barn och unga respektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt? Andel institutionsvård inom BUF respektive VUX förklarar sedan nivån på insatser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser. Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytterfall inom BUF respektive VUX ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invånare, med och utan personal, ska visa på konsumtionen av ekonomiskt bistånd i relation till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Ekonomiskt bistånd, medelkostnad, ska ge en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med och utan personal, BUF respektive VUX ska ge en indikation om produktiviteten för kommunens placeringar liksom hur mycket personaltid (intern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, adoption respektive familjehem i sin tur ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Ensolution AB

24 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Gotland GBG, Angered Kramfors Lysekil Örebro GBG, Västra Hisingen Vårgårda Kristianstad Ronneby Orust GBG, Norra Hisingen Växjö Bjuv GBG, AFH GBG, Lundby Boden Vimmerby Kalmar Olofström GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Centrum Simrishamn GBG, Västra Göteborg Säffle GBG, Majorna-Linné Laholm Luleå Nyköping Halmstad Härryda Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Ulricehamn Kungälv Karlshamn Gislaved Öckerö Östhammar Hällefors Kumla Lerum Kronor BILD 6. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kommun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen institutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga. Ensolution AB

25 Kostnad per invånare, 20 år och äldre Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i respektive kommuner. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Karlshamn GBG, Örgryte-Härlanda Nyköping Karlskoga Älvsbyn Växjö Laholm Gislaved Luleå Lysekil Gotland Kalmar Boden Älvkarleby Vimmerby Öckerö GBG, Centrum Hällefors Kungälv Vårgårda Säffle Varberg Ronneby Orust Simrishamn Kramfors Lerum Kumla Östhammar Ulricehamn Härryda Olofström Kronor BILD 7. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från 749 till kronor per invånare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Stadsdelar i Göteborg har de absolut högsta kostnaderna per invånare med upp emot kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekonomiskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kostnader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare. Ensolution AB

26 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bistånd, med och utan personaltid, i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Växjö Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Lysekil Älvkarleby Öckerö Hällefors Laholm Kramfors Vårgårda Kalmar GBG, Centrum Luleå Kumla Lerum Gislaved Ulricehamn Boden Orust Ronneby Säffle Vimmerby Kungälv Karlshamn Härryda Älvsbyn Varberg Simrishamn Kronor Östhammar Olofström Ekonomiskt bistånd per invånare Personalkostnad per invånare BILD 8. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE, MED OCH UTAN PER- SONALTID, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från 101 till kronor per invånare i utbetalning. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Det finns stadsdelar i storstadskommuner med höga utbetalningar. I nedlagd personaltid finns också variation. Resultatet i diagrammet antyder att låga utbetalningskostnader driver lägre andel personaltid per invånare. Vid utbetalningar över kronor per invånare ser personaltiden ut att variera desto mer. Resultaten påverkas Ensolution AB

27 bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur. Ensolution AB

28 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i gruppen år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Vårgårda Nyköping Kramfors Lysekil Älvkarleby GBG, Göteborg, totalt Ulricehamn Gotland GBG, Västra Göteborg Orust Vimmerby Simrishamn Boden Lerum Öckerö Kungälv GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Hällefors Säffle Kristianstad GBG, Majorna-Linné Ronneby Örebro Gislaved Älvsbyn Laholm Kumla Växjö Karlshamn Östhammar Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Kalmar GBG, Lundby Luleå Varberg GBG, Centrum Olofström Kronor BILD 9. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE ÅR, KPB-KOM- MUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per invånare för åldersgruppen år varierar mellan 151 och kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Det finns stadsdelar i Göteborg som ligger mycket högt och absolut lägst. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna. Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är beroende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner. Ensolution AB

29 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust Bjuv Säffle Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum Kronor BILD 10. KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom intervallet kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 85 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommunen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel Ensolution AB

30 kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Notera att kostnaderna även varierar kraftigt mellan stadsdelarna i Göteborg. Ensolution AB

31 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insatser) per invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kommun eller stadsdel har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/stadsdel Älvkarleby Gotland GBG, Östra Göteborg Lysekil Laholm Kalmar Kramfors GBG, Angered Örebro GBG, AFH Härryda Växjö GBG, Göteborg, totalt Ronneby GBG, Lundby Orust GBG, Västra Hisingen Hällefors Vårgårda Säffle Kristianstad GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum Luleå Östhammar GBG, Västra Göteborg Olofström Karlskoga Kungälv Karlshamn Nyköping Simrishamn Boden Kumla Varberg Lerum Ulricehamn Halmstad Gislaved Antal per invånare 4,7 4,5 4,2 3,9 3,6 3,5 3,5 3,4 3,1 3,0 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,5 2,5 2,3 2,3 2,3 1,9 1,8 1,6 1,6 1,4 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,8 6,0 5,6 5,6 5,6 7,4 7, ,4 BILD 11. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM BUF 0-19 ÅR. Antalet ytterfall per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet i bild 11 sträcker mig mellan 0,8 9,4 stycken. Andelen institutionsplaceringar har vanligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek och antalet ytterfall i förhållande till antal kommuninvånare verkar inte ha något samband. Ensolution AB

32 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år Diagrammet i bild 12 nedan visar antalet ytterfall per invånare för samtliga insatser inom vuxna missbrukare, där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Även här ger diagrammet en indikation om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Boden Nyköping GBG, Lundby GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Centrum Växjö Örebro GBG, Örgryte-Härlanda Luleå Kungälv Kalmar Gislaved Säffle Lerum Vårgårda Simrishamn Orust Laholm Älvkarleby Ronneby Varberg Olofström Gotland Härryda Karlskoga Vimmerby Kristianstad Karlshamn Ulricehamn Lysekil Kumla Hällefors Kramfors Östhammar 1,5 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,1 0,0 1,8 1,8 Procent ,6 3,1 4,5 BILD 12. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM VUX, 20 ÅR OCH ÄLDRE. Antalet ytterfall per invånare över 20 år varierar mellan kommunerna från 0,0 till 4,5 stycken. Ett antal stadsdelar i Göteborg har mellan 0,8 och 4,5 ytterfall per invånare. Boendebrist i kommunen och andelen institutionsplaceringar är två faktorer som kan dra upp antalet ytterfall. Ensolution AB

33 Brukar- och insatsmix I följande avsnitt ligger fokus på att se till kostnadsfördelningen av de olika insatserna inom respektive verksamhet BUF och VUX. BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent Följande diagram i bild 13 visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom BUF, samt vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Bortsett från öppen verksamhet är samtliga insatser biståndsbedömda. Procent Kommun/stadsdel Hällefors Östhammar Ulricehamn Vimmerby Kungälv Gislaved GBG, Västra Hisingen Bjuv GBG, Centrum Halmstad GBG, Majorna-Linné Boden Kramfors Gotland Kristianstad GBG, Norra Hisingen Laholm GBG, Angered GBG, Göteborg, totalt Luleå Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Säffle Öckerö Älvkarleby Kalmar GBG, AFH Karlskoga GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Örebro GBG, Västra Göteborg Lerum Kumla Olofström Karlshamn Växjö Simrishamn Lysekil Härryda Vårgårda Orust Ronneby Extern placering HVB/SiS BUF Intern placering HVB BUF Förhandsbedömning och utredning BUF Internt familjehem BUF Konsulentstött familjehem BUF Internt boende BUF Externt boende BUF Öppenvård BUF Öppen verksamhet BUF 0% 50% 100% BILD 13. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR PROCENT. Ensolution AB

34 Variationen mellan olika kommuner är stor vid utformningen av olika insatser. Det kan bland annat bero på att kommunerna har olika strategi i strävan att möta brukarnas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt HVB-hem vilket påverkar utfallet i mixen. Externa placeringar och familjehemsvård skiljer sig kraftigt mellan kommunerna. Ensolution AB

35 BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 14 nedan visar den procentuella fördelningen av biståndsbedömd öppenvård inom BUF-verksamheten och på så vis det utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Procent Kommun Kungälv Örebro Lysekil Kumla Härryda Gotland Halmstad Vimmerby Varberg Växjö Kristianstad Luleå Hällefors Vårgårda Ulricehamn Gislaved Boden Lerum Nyköping Orust Kalmar Öckerö Simrishamn Bjuv Ronneby Östhammar Säffle Karlskoga Älvkarleby Karlshamn Kramfors Olofström Kontaktperson/ kontaktfamilj BUF Enskilt samtalsstöd BUF Socialpedagogisk insats BUF Programverksamhet BUF Övrig intern öppenvård BUF Extern öppenvård BUF 0% 50% 100% BILD 14. KOSTNADSFÖRDELNING ÖPPENVÅRDSINSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER 201 PROCENT. Variationen är stor mellan kommuner avseende utformning och hantering av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. I Olofström och Kramfors utgör insatsen kontaktperson/kontaktfamilj mer än 60 procent av insatserna inom öppenvård BUF. Ensolution AB

36 VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent Diagrammet nedan i bild 15 presenterar fördelningen av olika insatser för vuxna missbrukare. Förhållandet och mixen av institutionsplaceringar, familjehemsvård och öppenvårdsinsatser samt övrigt utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget är underlag för analys. Intern institution är definierat som Intern placering HVB. Kommun/stadsdel GBG, Angered Ulricehamn Kalmar GBG, Norra Hisingen GBG, Västra Hisingen GBG, Centrum GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné GBG, Göteborg, totalt Kristianstad GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Vårgårda Karlshamn GBG, Lundby Öckerö Kungälv Östhammar Gislaved Luleå Gotland Växjö Vimmerby Örebro Härryda Karlskoga Varberg Lerum Boden Älvsbyn Ronneby Kumla Nyköping Laholm Lysekil Hällefors Älvkarleby Orust Säffle Olofström Simrishamn Procent 0% 50% 100% Extern placering HVB/SiS vuxna Intern placering HVB vuxna Förhandsbedömning och utredning vuxna Internt familjehem vuxna Konsulentstött familjehem vuxna Internt boende vuxna Externt boende vuxna Öppenvård vuxna Öppen verksamhet vuxna BILD 15. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADS- DELAR PROCENT. Variationen är stor mellan olika kommuner avseende utformningen av olika insatser, för att möta brukarnas behov. Nivån på institutionsvård, boende och öppenvård är de insatser som varierar mest. Simrishamn och Olofström har en hög andel institutionsplaceringar inom vuxna missbrukare jämfört med till exempel Nyköping, Kalmar och Kristianstad, som även har internt HVB-hem vilket för dem påverkar mixen. Andelen personaltid som läggs på förhandsbedömning och utredning skiljer sig också mellan Ensolution AB

37 kommunerna på ett sätt som det inte gör inom BUF. En fråga som bör ställas är om det finns en optimal insatsmix? VUX insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 16 nedan visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom biståndsbedömd öppenvård för vuxna missbrukare samt utbud och val av insatser kommunerna har i dagsläget. Procent Kommun Orust Nyköping Säffle Olofström Luleå Gislaved Lysekil Vårgårda Vimmerby Kumla Karlshamn Ulricehamn Boden Älvsbyn Kungälv Lerum Kramfors Östhammar Hällefors Gotland Varberg Kristianstad Ronneby Karlskoga Växjö Simrishamn Örebro Öckerö Härryda Kalmar Älvkarleby Enskilt samtalsstöd vuxna Socialpedagogisk insats vuxna Programverksamhet vuxna Kontaktperson/ kontaktfamilj vuxna Övrig intern öppenvård vuxna Extern öppenvård vuxna 0% 50% 100% BILD 16. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BISTÅNDSBEDÖMD ÖPPENVÅRD INOM VUX, KPB-KOMMUNER PROCENT. Utformningen av olika öppenvårdsinsatser varierar mellan kommunerna. Insatserna intern eller extern öppenvård skiljer sig markant både inom och mellan kommunerna. Ensolution AB

38 Övrig intern öppenvård kan bestå av nätverksarbete, gruppverksamhet, riktad dagverksamhet, alkohol- och drogkontroller eller övriga insatser. Andelen enskilt samtalsstöd eller programverksamhet varierar också kraftigt. Utifrån detta material går det att säga att det finns anledning att diskutera vilka typer av öppenvårdsinsatser som ger bäst effekt och vilken den mest effektiva utformningen är givet kommunens förutsättningar. Finns det en optimal insatsmix? Ensolution AB

39 Andel och antal ytterfall, BUF Diagrammet i bild 17 visar en jämförelse mellan ytterfall per kommun, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen inom BUF är bestämd till insatser för minst kronor per individ och år. Kommun/stadsdel, (antal ytterfall) Älvkarleby (19) Lysekil (17) GBG, AFH (53) GBG, Östra Göteborg (83) Kramfors (19) GBG, Örgryte-Härlanda (28) GBG, Lundby (29) GBG, Majorna-Linné (27) GBG, Göteborg, totalt (423) Luleå (40) GBG, Västra Göteborg (33) GBG, Centrum (19) Gotland (86) GBG, Västra Hisingen (46) Härryda (41) GBG, Angered (72) Kalmar (81) GBG, Norra Hisingen (33) Laholm (30) Lerum (14) Växjö (74) Örebro (152) Vårgårda (8) Östhammar (11) Vimmerby (9) Säffle (9) Ronneby (22) Simrishamn (6) Hällefors (4) Kungälv (19) Orust (9) Kumla (7) Kristianstad (53) Bjuv (10) Boden (8) Olofström (6) Karlskoga (15) Nyköping (20) Karlshamn (12) Varberg (17) Ulricehamn (5) Gislaved (6) Halmstad (20) Procent 10,4% 9,0% 8,4% 8,1% 7,5% 7,4% 7,2% 7,1% 7,1% 6,2% 6,0% 6,0% 6,0% 5,8% 5,8% 5,6% 5,4% 4,7% 4,6% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 3,7% 3,6% 3,4% 3,2% 2,8% 2,6% 2,6% 2,5% 2,4% 2,3% 2,2% 2,1% 2,0% 2,0% 1,5% 1,4% 1,3% 1,0% 13,7% 13,1% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% BILD 17. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM PER KOMMUN, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Ytterfallen skiljer sig åt mellan kommunerna, både sett till antal och andel. I diagrammet i bild 17 varierar ytterfallsandelen mellan 1,0 och 13,7 procent. I kommuner med ett stort antal ytterfall borde det finnas större potential för förbättringar eftersom dessa bör prioritera att fokusera på satsningar mot enskilda individer och följa effekterna av insatserna ekonomiskt. Ytterfallen drivs bland annat upp av antalet institutionsplaceringar och kombinationer av insatser (till exempel öppenvård, familjehem och institution) samt av dyra familjehemsplaceringar. Ensolution AB

40 Andel och antal ytterfall, VUX Diagrammet i bild 18 visar en jämförelse mellan antal och andel ytterfall per kommun inom vuxna missbrukare, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till insatser för minst kronor per person och år inom VUX. Kommun/stadsdel GBG, Majorna-Linné (95) GBG, Östra Göteborg (163) GBG, Västra Hisingen (103) GBG, Centrum (47) GBG, Göteborg, totalt (752) GBG, Västra Göteborg (39) GBG, AFH (55) GBG, Norra Hisingen (55) Lerum (18) GBG, Lundby (44) GBG, Angered (111) GBG, Örgryte-Härlanda (40) Simrishamn (9) Boden (24) Gislaved (15) Älvkarleby (3) Säffle (8) Älvsbyn (6) Växjö (59) Kungälv (25) Nyköping (45) Kalmar (35) Luleå (47) Örebro (94) Kumla (4) Kristianstad (21) Vårgårda (5) Orust (6) Härryda (9) Laholm (8) Olofström (4) Karlskoga (8) Ronneby (9) Gotland (17) Ulricehamn (5) Varberg (19) Vimmerby (4) Lysekil (3) Kramfors (2) Karlshamn (8) Hällefors (1) Östhammar (0) Procent 19,3% 17,8% 16,0% 15,7% 15,0% 14,1% 13,8% 13,0% 12,6% 12,5% 11,1% 10,6% 9,3% 8,9% 8,6% 8,5% 8,2% 7,5% 7,3% 7,0% 6,9% 6,8% 6,2% 5,6% 4,9% 4,5% 3,8% 3,4% 3,3% 3,3% 3,1% 2,9% 2,9% 2,9% 2,8% 2,4% 1,9% 1,8% 1,4% 1,3% 0,0% 22,5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% BILD 18. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR Andelen ytterfall inom VUX skiljer sig åt mellan kommunerna och är olikt mönster för BUF. Att en kommun har hög andel ytterfall inom BUF medför inte nödvändigtvis att så även är fallet för vuxna. Faktorer som påverkar andelen ytterfall kan bland annat vara antal institutionsplaceringar och andel placeringar enligt LVM. Ensolution AB

41 Totala kostnader fördelat på åldersgrupper, alla verksamheter Diagrammet i bild 19 nedan visar kostnaden per åldersgrupp för alla verksamheter. Utifrån detta går att det analysera hur vissa åldersgrupper konsumerar av de totala resurserna. Här inkluderas kostnader som kan brukarrelateras för insatser inom BUF, VUX, ekonomiskt bistånd och familjerätt. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. GBG, Örgryte Härlanda GBG, Östra Göteborg Öckerö GBG, Majorna Linné GBG, Västra Göteborg Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Lundby GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen Vårgårda GBG, AFH Karlshamn Boden Gislaved Östhammar Lerum Säffle Karlskoga Kumla Örebro Hällefors Vimmerby Luleå Varberg Ulricehamn Nyköping Kristianstad Kungälv Orust Växjö Kramfors Simrishamn Härryda Gotland Kalmar Olofström Ronneby Lysekil Älvkarleby 0-12 år år år år år år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 19. FÖRDELNING AV TOTALA KOSTNADER INOM BUF, VUX, EKONOMISKT BI- STÅND OCH FAMILJERÄTT EFTER ÅLDER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Totalkostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna i olika åldersintervall. Enskilda kommuners struktur och invånarantal påverkar troligtvis utfallet såsom satsningar på till exempel utredningar och tidiga insatser för gruppen 0-12 år. För vissa mindre kommuner kan enskilda kostnader för placeringar slå igenom i vissa intervall. Ensolution AB

42 Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper Diagrammet i bild 20 ger en bild av kostnaden per invånare och per åldersgrupp och inkluderar kostnader för samtliga insatser (BUF, VUX, ekonomiskt bistånd och familjerätt) för brukarrelaterade kostnader. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Öckerö GBG, Örgryte Härlanda Vårgårda GBG, Majorna Linné GBG, Västra Hisingen GBG, Norra Hisingen GBG, Angered Lerum Göteborg Boden GBG, Lundby GBG, AFH Kumla Örebro Östhammar Vimmerby Härryda Gislaved Säffle Karlshamn Ulricehamn Varberg GBG, Centrum Karlskoga Kungälv Luleå Växjö Nyköping Simrishamn Kristianstad Olofström Kramfors Orust Hällefors Gotland Kalmar Ronneby Lysekil Älvkarleby 0-12 år år år år år år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 20. FÖRDELNING AV TOTALA KOSTNADER INOM BUF, VUX, EKONO- MISKT BISTÅND OCH FAMILJERÄTT EFTER ÅLDER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Ensolution AB

43 Skillnaderna är störst i intervallen och år. I jämförelse med åldersgrupper totalt minskar intervallet år i betydelse när åldersgrupperna mäts i kostnad per invånare. Likaså är det större skillnader mellan åldersgrupperna när hänsyn tas till kostnad per invånare. För att kunna planera för kommande behov är det framöver viktigt för kommunerna att följa hur insatserna förändras i åldersgrupperna. Exempelvis kan det krävas andra insatser för gruppen år än för år. Ensolution AB

44 Medelkostnad per brukare, 0-19 år Diagrammet i bild 21 visar omfattningen av samtliga insatser per brukare, hur resurskrävande brukare kommunen har och hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare under 20 år i respektive kommun och stadsdel. Kommun/stadsdel Lysekil Älvkarleby GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Kramfors GBG, Angered GBG, AFH GBG, Norra Hisingen Ronneby Vårgårda Orust GBG, Göteborg, totalt Gotland Simrishamn GBG, Västra Hisingen Växjö Örebro Boden Härryda Östhammar Kristianstad GBG, Lundby Laholm Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné Gislaved Kalmar Kumla Karlshamn Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Öckerö Nyköping Varberg Kungälv Ulricehamn GBG, Centrum Karlskoga Säffle Halmstad Hällefors Kronor BILD 21. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE 0-19 ÅR FÖR SAMTLIGA INSATSER, KPB- KOMMUNER OCH STADSDELAR Variationen mellan kommunernas medelkostnad är stor. Som bild 21 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Hällefors och högsta på kronor i Lysekil. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Skillnaderna kan förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men även av skillnader i brukarnas behov. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutions- Ensolution AB

45 placeringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. En orsak till att medelkostnaden för 0-19 år för samtliga insatser är lägre än för BUF (se bild 23) är att insatser inom familjerätten har låga kostnader per insats (t.ex. faderskapsutredning) vilket drar ner medelkostnaden. Ensolution AB

46 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Följande diagram i bild 22 presenterar omfattningen av samtliga insatser per brukare, hur resurskrävande brukare kommunen har och hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för personer över 20 år i respektive kommun. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, AFH GBG, Majorna-Linné GBG, Västra Göteborg GBG, Göteborg, totalt GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Simrishamn Lerum Luleå Kungälv Varberg Boden Växjö Öckerö Kalmar Kristianstad Nyköping Gislaved Orust Vårgårda Älvsbyn Lysekil Gotland Örebro Vimmerby Karlshamn Kumla Karlskoga Älvkarleby Ulricehamn Östhammar Härryda Säffle Ronneby Kramfors Hällefors Olofström Kronor BILD 22. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE 20 ÅR OCH ÄLDRE FÖR SAMTLIGA IN- SATSER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög. Som bild 22 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Olofström och högsta på kronor i Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Stadsdelarna i Göteborg ligger i intervallet kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd i förhållande till kostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. En kommun kan till exempel ha relativt höga kostnader för vuxna men mycket låga kostnader för ekonomiskt bistånd vilket totalt sett medför låga kostnader i genomsnitt Ensolution AB

47 per brukare. En annan skillnad är olika val av insatser och insatsernas längd. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Andelen ytterfall kan också påverka medelkostnaden. Ensolution AB

48 Medelkostnad per brukare, BUF Diagrammet i bild 23 visar omfattningen av insatser per brukare som är aktuella inom barn, ungdom, familj (exklusive ekonomiskt bistånd och familjerätt). Kommun/stadsdel Lysekil GBG, AFH GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Älvkarleby GBG, Lundby GBG, Majorna-Linné GBG, Göteborg, totalt Kramfors GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Centrum Simrishamn Vårgårda Vimmerby Växjö Örebro Boden Ronneby Gotland Härryda Östhammar Kumla Kalmar Bjuv Orust Olofström Karlskoga Kungälv Nyköping Laholm Öckerö Säffle Kristianstad Ulricehamn Varberg Halmstad Gislaved Hällefors Karlshamn Kronor BILD 23. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög inom BUF. Som bild 23 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Karlshamn och högsta på kronor i Lysekil. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Detta kan till exempel förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men också av skillnader i brukarnas behov. Ensolution AB

49 Medelkostnad per brukare, VUX Precis som i diagrammet på föregående sida presenterar detta medelkostnaden per brukare på samma premisser, fast inom vuxna missbrukare. Kommun/stadsdel GBG, Majorna-Linné GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Simrishamn GBG, Västra Göteborg GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Centrum GBG, Lundby GBG, Angered GBG, Örgryte-Härlanda Lerum Älvsbyn Gislaved Boden Växjö Älvkarleby Luleå Säffle Kalmar Kumla Örebro Kungälv Nyköping Kristianstad Orust Gotland Vårgårda Ulricehamn Karlskoga Öckerö Kramfors Härryda Laholm Ronneby Vimmerby Olofström Varberg Lysekil Hällefors Karlshamn Östhammar Kronor BILD 24. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Variationen mellan kommunernas medelkostnad skiljer sig även för vuxna missbrukare. Vissa kommuner kan ha höga eller låga medelkostnader både inom BUF och VUX medan andra kommuner har högt inom det ena området och lågt inom det andra. Som bild 24 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Östhammar och högsta på kronor i Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Att medelkostnaden i hög utsträckning påverkas av andelen institutionsplaceringar och andel ytterfall samt längden på öppenvårdsinsatser är en förklaring till resultatet. En kommun med ett stort utbud av öppenvårdsinsatser på Ensolution AB

50 hemmaplan tenderar att få en lägre medelkostnad medan kommuner med extern öppenvård tenderar att få en högre medelkostnad. Ensolution AB

51 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Diagrammet i bild 25 visar hur mycket ekonomiskt bistånd som betalas ut i genomsnitt. Dessutom visas handläggningskostnaden per brukare, dvs. medelkostnad för personal. Medelkostnaden för utbetalningar presenteras som blå stapel och medelkostnad för personal som ljusrosa stapel. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Majorna-Linné Öckerö Laholm Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Centrum Växjö Nyköping Lerum Karlskoga Örebro GBG, Lundby Kristianstad Kungälv Kalmar Varberg Vimmerby Luleå Gislaved Ronneby Karlshamn Ulricehamn Lysekil Orust Gotland Säffle Kumla Älvkarleby Kramfors Vårgårda Boden Simrishamn Östhammar Älvsbyn Hällefors Olofström Kronor BILD 25. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONALKOST- NAD PER HUSHÅLL, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Medelkostnaden för utbetalningar av ekonomiskt bistånd i kommunerna ligger i intervallet kronor. Kommunens struktur kan påverka medelkostnaden per utbetalning men även medellängden på insatsen, praxis för utbetalning följer kom- Ensolution AB

52 munen riksnormen eller ej? eller ett större antal familjer med många barn. En historik med omfattande flyktingmottagande brukar påverka medelkostnaden. Diagrammet antyder att personalkostnaderna styrs av annat än höga/låga utbetalningar. Ensolution AB

53 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Diagrammet i bild 26 visar utbetalning av ekonomiskt bistånd och ger en indikation om normer och regler tillämpas olika i kommunerna för brukare år, men även till produktiviteten inom utredningsverksamheten. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Nyköping Öckerö Lerum GBG, Göteborg, totalt GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Angered GBG, Majorna-Linné Ulricehamn Kungälv Vårgårda Härryda Kalmar GBG, Västra Göteborg Orust Växjö Laholm GBG, Centrum GBG, Lundby Simrishamn GBG, AFH GBG, Norra Hisingen Kramfors Östhammar Karlshamn Vimmerby Älvkarleby Gotland Lysekil Boden Älvsbyn Ronneby Gislaved Örebro Kristianstad Luleå Säffle Varberg Kumla Hällefors Olofström Kronor BILD 26. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONAL- KOSTNAD PER HUSHÅLL ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Medelkostnaden för utbetalningar ligger i intervallet kronor. Förklaringar till skillnader mellan kommuner är till exempel medellängden på insatsen, praxis för utbetalning och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. En hög andel universitetsstudenter på orten kan exempelvis påverka medelkostnaden eftersom dessa personer ofta är aktuella under kort period vilket påverkar medelkostnaden. Ensolution AB

54 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Ytterfall för ekonomiskt bistånd är bland annat ett mått för i vilken utsträckning kommunen har hushåll med långvariga behov givet att kommunen följer upp ytterfallen över tid. Diagrammet i bild 27 visar en jämförelse av ytterfall per kommun, där antal anges efter kommunnamnet och andel bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per hushåll och år. Kommun/stadsdel, (antal ytterfall) GBG, Östra Göteborg (854) GBG, Västra Hisingen (525) GBG, Angered (937) GBG, AFH (269) GBG, Norra Hisingen (262) GBG, Majorna-Linné (300) Laholm (70) GBG, Västra Göteborg (203) GBG, Göteborg, totalt (3801) Lerum (100) GBG, Örgryte-Härlanda (177) GBG, Centrum (145) Härryda (60) Växjö (262) Kristianstad (328) Karlskoga (146) Kungälv (74) Nyköping (169) Varberg (88) Kalmar (146) Örebro (505) GBG, Lundby (129) Gotland (142) Östhammar (23) Luleå (130) Lysekil (32) Vimmerby (19) Ulricehamn (31) Älvkarleby (16) Gislaved (36) Orust (18) Kumla (27) Ronneby (31) Boden (34) Simrishamn (15) Säffle (15) Vårgårda (14) Karlshamn (21) Kramfors (18) Älvsbyn (2) Olofström (1) Hällefors (2) 1,3% 1,0% 0,7% Procent 21,8% 20,8% 20,7% 20,0% 19,9% 19,7% 19,0% 18,8% 18,6% 17,4% 16,8% 16,3% 16,1% 15,6% 15,0% 14,9% 14,4% 14,4% 13,7% 13,3% 13,2% 11,2% 9,9% 9,6% 9,4% 9,3% 8,2% 7,6% 7,3% 7,2% 6,8% 6,7% 6,6% 6,3% 5,9% 5,8% 5,5% 4,9% 4,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% BILD 27. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND, KPB- KOMMUNER OCH STADSDELAR Andelen hushåll med utbetalningar över kronor per år varierar mellan 0,7 och 21,8 procent. Kommunens struktur kan påverka medelkostnad per utbetalning. Stadsdelarna i Göteborg har absolut högst andel utbetalningar. Andra förklaringar till skillnader skulle kunna vara medellängden på insatsen, praxis för utbetalning, familjer med många barn och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. Ensolution AB

55 Ensolution AB

56 Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF Nedan diagram i bild 28 ger en bild av produktiviteten för de placeringar som tilldelats (blå stapel) samt hur mycket personaltid (ljusrosa stapel) som satsas internt för att följa upp insatserna. Diagrammet visar kostnad per dygn i HVB/SiS-hem inom BUF med och utan personaltid inom respektive kommun. Kommun/stadsdel Vimmerby Boden GBG, Örgryte-Härlanda Örebro Orust Kungälv Kalmar GBG, Centrum Kristianstad Vårgårda GBG, Västra Göteborg Gislaved Halmstad Lerum Lysekil Härryda Varberg Laholm GBG, Göteborg, totalt GBG, AFH GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Växjö Bjuv Nyköping Gotland Kramfors Kumla GBG, Västra Hisingen GBG, Angered Simrishamn GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Säffle Olofström Öckerö Ronneby Luleå Karlshamn Älvkarleby Östhammar Ulricehamn Karlskoga Kronor Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 28. KOSTNAD PER DYGN I HVB/SIS-HEM BUF, MED OCH UTAN PERSONALKOSTNA- DER. KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Intervallet för kostnad exklusive personal sträcker sig mellan kronor per dygn. Snittkostnaden för samtliga KPB-kommuner uppgår till kronor per dygn. Högst personalkostnad har Boden med 436 kronor per dygn. Ensolution AB

57 En anledning till skillnader i dygnskostnad är andelen placeringar på SiS-institutioner vilka generellt sett är dyrare per dygn. Enskilda brukare som kräver omfattande resurser kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Likaså påverkas kostnaden av att vissa kommuner har hela familjer placerade, men kostnaden registreras enbart på en brukare. Detta medför att dygnskostnaden ökar. En annan orsak kan vara vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer. Ensolution AB

58 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX Diagrammet i bild 29 visar kostnaden per dygn HVB/SiS-hem vuxna med (blå stapel) och utan (ljusrosa stapel) personaltid i kommunerna. Här presenteras produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Andelen placeringar på SiS-institution påverkar kostnaden då dessa generellt är dyrare än HVB-placeringar per dygn. Kommun/stadsdel GBG, AFH Simrishamn Öckerö Kalmar Växjö Kristianstad GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Olofström GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum GBG, Angered Lerum GBG, Göteborg, totalt Kungälv Nyköping Orust GBG, Östra Göteborg Örebro Hällefors Karlshamn GBG, Lundby GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Ulricehamn Gotland Boden Säffle Kramfors Varberg Luleå Älvsbyn Vimmerby Ronneby Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Kumla Lysekil Härryda Laholm Karlskoga Vårgårda Östhammar Kronor Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 29. KOSTNADEN PER DYGN I HVB/SIS-HEM VUX, MED OCH UTAN PERSONALKOST- NADER, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per dygn varierar kraftigt mellan kommunerna. Intervallet för kostnad exklusive personal sträcker sig mellan och kronor per dygn. Snittkostnaden för samtliga KPB-kommuner uppgår till kronor per dygn. Högst personalkostnad har Karlshamn med 414 kronor per dygn. Ensolution AB

59 Andelen LVM-placeringar skiljer sig åt mellan kommunerna. Enskilda brukare med dyra placeringar enligt LVM kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer kan också spela roll. Ensolution AB

60 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF Diagrammet i bild 30 visar produktiviteten för familjehemsplacering i egen regi inom barn, ungdom, familj och hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna. Resultatet presenteras som medelkostnad per dygn. Personalkostnaderna inkluderar även kostnad för rekrytering och handledning. Kommun/stadsdel GBG, Västra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Laholm Kalmar Härryda Lerum Älvkarleby GBG, Lundby Gislaved GBG, AFH Lysekil Gotland GBG, Centrum GBG, Göteborg, totalt Orust Kungälv Bjuv Boden Kristianstad Öckerö Simrishamn Varberg Luleå GBG, Östra Göteborg Olofström Kumla Ronneby GBG, Norra Hisingen GBG, Angered Karlskoga Nyköping Ulricehamn GBG, Majorna-Linné Örebro Vårgårda Halmstad Östhammar Kramfors Växjö Karlshamn Vimmerby Säffle GBG, Västra Göteborg Kronor Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn BILD 30. MEDELKOSTNAD PER DYGN I INTERNT FAMILJEHEM, KPB-KOMMUNER Kostnaden per dygn liksom personaltiden varierar kraftigt mellan kommunerna. Det är troligt att andelen extern familjehemsvård påverkar dygnskostnaden negativt. Då det tillämpas olika ersättningsnivåer beroende på den placerades ålder så påverkar det andelen äldre barn medelkostnaden per dygn. Nivån på omkostnadsersättningen och utökat stödbehov påverkar också kostnaden. Ensolution AB

61 Medelkostnad per utredning, BUF Diagrammet i bild 31 visar kostnad per utredning i kommunerna som speglar produktiviteten för utredningsverksamheten inom BUF. Måttet används bland annat för att analysera skillnader i enhetskostnaden före och efter införande av Barns behov i centrum (BBIC). Kommun/stadsdel Växjö Östhammar Hällefors Bjuv Kramfors GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Simrishamn Älvkarleby GBG, Majorna-Linné Orust GBG, Centrum GBG, Angered Lysekil GBG, Göteborg, totalt Vimmerby GBG, Östra Göteborg Kungälv Halmstad Laholm Karlskoga Olofström Härryda GBG, AFH Öckerö GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Boden Nyköping Karlshamn Ronneby Gotland Ulricehamn Säffle Luleå Kumla Örebro Varberg Lerum Vårgårda Kalmar Kristianstad Kronor BILD 31. KOSTNAD PER UTREDNING BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 205. Variationen beror framförallt på nedlagd tid per utredning som vid tidsinsamlingen visar en variation på timmar per utredning, samt i vilken utsträckning man har avslutat gamla utredningar. Andra variationsorsaker kan vara kostnadsnivån som exempelvis kan påverkas av inköp av tillfällig personal eller personalomsättningar. Man bör även analysera kommunernas organisation där olika faktorer påverkar produktiviteten. Vissa kommuner har en mottagningsgrupp medan andra kommuner gör både vuxen liksom barn- och ungdomsutredningar. En parameter som också skiljer sig åt Ensolution AB

62 mellan kommunerna och som påverkar resultatet är antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar. Kommuner med en mottagningsgrupp har till exempel ofta en större andel förhandsbedömningar som inte leder till utredning, i andra kommuner är det tvärtom. Ensolution AB

63 Medelkostnad per utredning, VUX Diagrammet i bild 32 visar kostnad per utredning vuxna missbrukare och därmed produktiviteten för utredningsverksamheten. Kommun/stadsdel GBG, Lundby Härryda Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Östhammar Vårgårda Kungälv Ulricehamn Orust Gislaved GBG, AFH Öckerö Olofström Nyköping Simrishamn Karlskoga GBG, Västra Hisingen Varberg Örebro Hällefors Ronneby GBG, Göteborg, totalt Laholm Lerum GBG, Centrum Lysekil Älvsbyn Säffle GBG, Västra Göteborg Boden GBG, Angered Kristianstad Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Karlshamn Kalmar Växjö GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Kumla Luleå Vimmerby Kronor BILD 32. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR Ett tiotal kommuner utmärker sig mer än övriga för kostnad per utredning vuxna. Skillnaden beror på nedlagd tid per utredning och hur kommunen registrerar utredningar. Arbetssättet inom utredningsverksamheten för vuxna varierar på ett annat sätt än för BUF. Andelen utredningar som inleds i pågående ärenden varierar vilket påverkar mängden nedlagd tid på utredningar. Likaså görs olika andel utredningar enligt ASI (Addiction Severity Index) som normalt tar längre tid att genomföra. Ensolution AB

64 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Diagrammet i bild 33 visar produktiviteten för utredningsverksamheten inom familjerätt för vårdnad, boende och umgänge. Kommun/stadsdel Växjö Luleå Lysekil Älvkarleby Karlshamn Gislaved Kalmar Varberg Kungälv Ronneby Halmstad Kristianstad Nyköping Gotland Laholm Bjuv Lerum Östhammar Härryda Vimmerby Säffle Karlskoga Ulricehamn Örebro Öckerö Vårgårda Hällefors Kumla Kronor BILD 33. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING FÖR VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE INOM FAMILJERÄTT, KPB-KOMMUNER Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna ( kronor). Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning, antalet utredningar och typen av utredning inom områdena: vårdnad, boende och umgänge samt antalet barn per utredning. Indikatorn ska därför användas med försiktighet. Ensolution AB

65 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF I bild 34 och 35 presenteras tre kategorier brukare; med insats utan utredning, med insats och utredning samt med endast utredning. I vilken utsträckning genomförs nya bedömningar av brukarnas behov? Hur stor andel av brukarna har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid? Hur stor del anses ej behöva insatser? Brukare utan bistånd är inte med i diagrammen. Kommuner med en hög andel insatser utan bistånd kan därför få en annorlunda fördelning i diagrammet. Indikatorn bör därför användas med försiktighet. Procent Kommun Kalmar Kristianstad Örebro Varberg Vårgårda Karlshamn Kumla Simrishamn Lerum Bjuv GBG, Östra Göteborg Härryda Halmstad GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Boden GBG, Angered GBG, Centrum Gislaved Gotland Orust Lysekil GBG, Göteborg, totalt GBG, Västra Hisingen Kungälv Nyköping GBG, Lundby Ulricehamn GBG, AFH Ronneby Olofström GBG, Västra Göteborg GBG, Norra Hisingen Hällefors Säffle Östhammar Karlskoga GBG, Majorna-Linné Luleå Älvkarleby Kramfors Växjö Andel brukare med insats utan utredning BUF Andel brukare med insats och utredning BUF Andel brukare med endast utredning BUF 0% 50% 100% BILD 34. KATEGORISERING AV BRUKARE BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Växjö verkar ha flest brukare som är kvar sedan tidigare år, alltså brukare utan utredning, till skillnad från Kalmar som har övervägande andel brukare som endast haft utredning. Lysekil och Ulricehamn har störst andel brukare med både utredning och insats under Ensolution AB

66 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX Procent Kommun/stadsdel Orust Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Vårgårda GBG, Angered Vimmerby Kumla Kristianstad Gotland GBG, Centrum Ulricehamn Örebro GBG, Östra Göteborg GBG, Norra Hisingen Säffle GBG, Göteborg, totalt Lysekil GBG, AFH Gislaved GBG, Västra Göteborg Östhammar GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Kramfors Kungälv Älvsbyn Lerum Simrishamn Ronneby GBG, Majorna-Linné Härryda Karlskoga Boden Nyköping Hällefors Karlshamn Luleå Växjö Andel brukare med insats utan utredning vuxna Andel brukare med insats och utredning vuxna Andel brukare med endast utredning vuxna 0% 50% 100% BILD 35. KATEGORISERING BRUKARE VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Fördelningen i andel brukare med insats och/eller utredning skiljer sig åt mellan kommunerna. Växjö hanterar ett fåtal ärenden som endast går till utredning. Resultatet i bild 35 indikerar att kommunerna har olika arbetssätt för nya utredningar och längd på insatser. Ensolution AB

67 Brukare med placering och öppenvård inom BUF Diagrammet i bild 36 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom barn, ungdom, familj. Kommun/stadsdel Säffle Ulricehamn Växjö Älvkarleby Luleå Lysekil GBG, Majorna-Linné Gotland GBG, Västra Göteborg Karlskoga Kramfors Östhammar Gislaved GBG, Norra Hisingen Nyköping Kungälv Ronneby GBG, Göteborg, totalt Olofström Orust Boden GBG, AFH Hällefors GBG, Angered Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Vårgårda Halmstad GBG, Centrum Lerum Bjuv Kumla Varberg Vimmerby Simrishamn Karlshamn Örebro Kalmar Kristianstad Procent Andel brukare som under året endast blivit utredda BUF Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats BUF Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade BUF Andel brukare som under året varit institutionsplacerade BUF 0% 50% 100% BILD 36. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Brukarmixen skiljer sig åt mellan kommunerna. Det är framförallt andelen brukare som bara blivit utredda och de som haft öppenvårdsinsats som skiljer sig åt. Det är önskvärt att den lila stapeln (endast öppenvårdsinsatser) är hög eftersom detta i jämförelse genererar lägre kostnader. Ensolution AB

68 Brukare med placering och öppenvård inom VUX Diagrammet i bild 37 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom vuxna missbrukare. Procent Kommun/stadsdel Växjö Boden Karlskoga Ronneby Luleå Älvsbyn Karlshamn Kramfors GBG, Norra Hisingen Hällefors Ulricehamn GBG, Majorna-Linné Härryda GBG, Västra Hisingen Säffle Kungälv Simrishamn Nyköping Gislaved Östhammar GBG, Göteborg, totalt GBG, Centrum GBG, AFH Vårgårda Lerum Kumla GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Lysekil GBG, Östra Göteborg Vimmerby Örebro Kristianstad GBG, Angered Orust Gotland Olofström Andel brukare som under året endast blivit utredda vuxna Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats vuxna Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade vuxna Andel brukare som under året varit institutionsplacerade vuxna 0% 50% 100% BILD 37. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Brukarmixen inom olika kategorier skiljer sig åt mellan kommunerna. Till skillnad från bild 36 avseende BUF är variationen mellan kommunerna större inom samtliga kategorier inom VUX (bild 37). Även här är det önskvärt med stor del öppenvårdsinsatser. Ensolution AB

69 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF Tusentals kronor Vimmerby Varberg Västra Göteborg Vårgårda Örgryte Härlanda Laholm Kumla Norra Hisingen Östra Göteborg Majorna Linné Nyköping Lerum Härryda Kungälv Lysekil GBG, AFH Kramfors Gislaved GBG, Angered GBG, Lundby Bjuv Boden Kalmar Halmstad Växjö Gotland Olofström Västra Hisingen Karlshamn Orust Ulricehamn Ronneby Säffle Luleå GBG, Centrum Kristianstad Älvkarleby Östhammar Karlskoga Simrishamn Öckerö Män Kvinnor BILD 38. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Diagrammet i bild 38 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom barn, ungdom, familj. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså verkar det inte finnas något tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, medan det i andra kommuner är männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB

70 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX Tusentals kronor GBG, Angered GBG, Lundby Västra Göteborg Östra Göteborg GBG, Centrum Kungälv Örgryte Härlanda Majorna Linné GBG, AFH Gislaved Luleå Simrishamn Västra Hisingen Växjö Ulricehamn Orust Nyköping Säffle Lerum Kalmar Öckerö Ronneby Norra Hisingen Boden Vårgårda Vimmerby Varberg Älvsbyn Gotland Härryda Kristianstad Karlshamn Kumla Kramfors Laholm Olofström Hällefors Lysekil Östhammar Karlskoga Älvkarleby Män Kvinnor BILD 39. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Diagrammet i bild 39 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom vuxna missbrukare. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså finns det inget tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, i vissa kommuner är det männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med en stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB

71 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Nedanstående tabell i bild 40 visar kostnaden per invånare 0-19 år uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare BUF per invånare Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet BUF per invånare (exkl år 0-19 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare BUF per invånare öppen verksamhet) Medel GBG, Östra Göteborg Älvkarleby GBG, Angered Gotland Kramfors Lysekil GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Ronneby Orust GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen Örebro Vimmerby Kristianstad GBG, AFH Vårgårda Bjuv Karlskoga Växjö Kalmar Olofström GBG, Västra Göteborg Laholm Luleå GBG, Centrum GBG, Majorna-Linné Boden Halmstad Simrishamn Nyköping Härryda Säffle GBG, Örgryte-Härlanda Kungälv Östhammar Varberg Öckerö Hällefors Ulricehamn Karlshamn Kumla Gislaved Lerum BILD 40. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Tabellen i bild 40 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare inom BUF oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, t.ex. finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg kostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent inom barn, ungdom, familj för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB

72 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare 20 år och äldre Nedanstående tabell i bild 41 visar kostnaden per invånare 20 år och äldre uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare Kostnad vuxna per Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet Kostnad vuxna per inv. över 20 år invånare över 20 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare vuxna per invånare (exkl. öppen vht) Medel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH GBG, Lundby Boden GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Örgryte-Härlanda Växjö Nyköping Luleå Gislaved GBG, Centrum Kalmar Kristianstad Simrishamn Karlshamn Öckerö Kungälv Örebro Orust Gotland Vårgårda Säffle Karlskoga Älvkarleby Varberg Lerum Ronneby Härryda Vimmerby Laholm Ulricehamn Lysekil Hällefors Olofström Kramfors Kumla Östhammar BILD 41. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Tabellen i bild 41 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare för vuxna oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, t.ex. finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg kostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent för vuxna för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB

73 Appendix 1 jämförelse utfall 2015 Kommentarer till enskilda kommuner I sammanställningen presenteras indikatorer där den enskilda kommunen ligger högt eller lågt. Detta betyder inte att det inte finns förbättringspotentialer inom andra områden eller att en hög eller låg kostnad nödvändigtvis är bra eller dåligt. All analys bör ske i den enskilda kommunens kontext. Efter kommentarerna återfinns en sammanfattande jämförelsetabell. Bjuv Låg andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Boden Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Gislaved Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Gotland Hög konsumtion per invånare 0-19 år Hög medelkostnad per invånare 0-19 år Ensolution AB

74 Hög andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per familjehemsutredning Låg medelkostnad per utredning VUX Göteborg Hög konsumtion per invånare 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Halmstad Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hällefors Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Ensolution AB

75 Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Härryda Låg konsumtion per invånare 0-19 år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare BUF Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per dygn, intern familjehem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per utredning VUX Kalmar Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning, VUX Karlshamn Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Ensolution AB

76 Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per familjehemsutredning Karlskoga Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll år Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Kramfors Hög andel ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Kristianstad Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Ensolution AB

77 Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg andel ytterfall BUF Låg andel ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Kumla Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per utredning, BUF Låg medelkostnad per utredning, VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Kungälv Låg konsumtion per invånare 0-19 år Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per utredning VUX Hög medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Laholm Låg medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög andel ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Ensolution AB

78 Lerum Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per brukare VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Luleå Låg medelkostnad per utredning BUF Hög andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Lysekil Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Hög andel ytterfall inom BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Nyköping Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 0-19 år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Ensolution AB

79 Olofström Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per brukare VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Orust Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning, BUF Hög medelkostnad per utredning, VUX Låg andel ytterfall VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Ronneby Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Simrishamn Låg konsumtion per invånare 20 år och äldre Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg andel ytterfall BUF Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per utredning BUF Ensolution AB

80 Hög medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Säffle Låg medelkostnad per brukare 0-19 år Låg medelkostnad per brukare 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll år Ulricehamn Låg konsumtion per invånare 0-19 år Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Hög medelkostnad per familjehemsutredning Varberg Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Låg andel ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Ensolution AB

81 Vimmerby Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per brukare, VUX Låg medelkostnad per utredning, VUX Låg andel ytterfall VUX Vårgårda Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Växjö Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Älvkarleby Hög konsumtion per invånare 0-19 år Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per brukare VUX Ensolution AB

82 Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Älvsbyn Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Öckerö Låg konsumtion per invånare 0-19 år Hög konsumtion per invånare 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Örebro Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Låg medelkostnad per utredning BUF Östhammar Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Ensolution AB

83 Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per utredning VUX Låg andel ytterfall VUX Låg medelkostnad per brukare VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Ensolution AB

84 Appendix 2 jämförelse kommuner utfall 2015 Kommun Bjuv Boden Gislaved Gotland Göteborg Halmstad Hällefors Härryda Kalmar Karlshamn Karlskoga Kramfors Kristianstad Kumla Kungälv Laholm Lerum Invånare Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Saknas Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Saknas Saknas Saknas Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Saknas Saknas Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Saknas Medelkostnad per brukare vuxna Saknas Saknas Ytterfall BUF Procentuell andel ytterfall BUF Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 2,7 1,4 0,8 7,4 3,5 0,9 3,0 3,9 5,6 1,8 2,3 5,6 2,8 1,3 1,9 5,6 1,2 Ytterfall VUX Saknas Saknas Procentuell andel ytterfall vuxna Saknas Saknas Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år Saknas 1,1 0,7 0,4 1,8 Saknas 0,2 0,3 0,7 0,3 0,3 0,1 0,3 0,3 0,8 0,4 0,6 Andel intern familjehemsvård BUF Andel intern öppenvård BUF Saknas 62 Andel intern öppenvård VUX Saknas Saknas Saknas 44 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare Saknas Saknas Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare Saknas Saknas Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Saknas Saknas Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Saknas Saknas Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Saknas Saknas Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Saknas Saknas Antal ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Saknas Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Saknas Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Saknas Saknas Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal Saknas Medelkostnad per familjehemsdygn BUF Saknas Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Saknas 44 Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Saknas 129 Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj Medelkostnad per utredning, vuxna Saknas Saknas Medelkostnad per familjehemsutredning Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge Saknas Saknas Saknas Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 42. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL Ensolution AB

85 Kommun Luleå Lysekil Nyköping Olofström Orust Ronneby Simrishamn Säffle Ulricehamn Varberg Vimmerby Vårgårda Växjö Älvkarleby Älvsbyn Öckerö Örebro Östhammar Invånare Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Saknas Saknas Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år Saknas Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Saknas Saknas Medelkostnad per brukare vuxna Ytterfall BUF Saknas Saknas Procentuell andel ytterfall BUF Saknas Saknas 5 4 Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 2,5 6,0 1,6 2,3 3,1 3,5 1,6 2,9 0,9 1,2 2,7 3,0 3,6 9,4 Saknas Saknas 4,5 2,5 Ytterfall VUX Saknas 94 0 Procentuell andel ytterfall vuxna Saknas 6 0 Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 0,8 0,3 1,1 0,4 0,5 0,4 0,6 0,7 0,3 0,4 0,3 0,6 0,9 0,4 0,9 Saknas 0,9 0,0 Andel intern familjehemsvård BUF Saknas Andel intern öppenvård BUF Saknas Andel intern öppenvård VUX Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Antal ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF Saknas Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal Saknas Medelkostnad per familjehemsdygn BUF Saknas Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Saknas Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Saknas Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj Saknas Medelkostnad per utredning, vuxna Medelkostnad per familjehemsutredning Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge Saknas Saknas Saknas Saknas Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 43. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL Ensolution AB

86 Appendix 3 jämförelse stadsdelar i Göteborg utfall 2015 Kommun Göteborg, totalt AFH Angered Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Invånare Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Medelkostnad per brukare vuxna Ytterfall BUF Procentuell andel ytterfall BUF Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 3,5 4,2 4,7 2,6 3,4 2,6 2,8 2,3 3,0 2,8 7,0 Ytterfall VUX Procentuell andel ytterfall vuxna Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 1,8 1,2 3,1 0,9 1,1 1,8 1,5 1,0 2,6 0,8 4,5 Andel intern familjehemsvård BUF Andel intern öppenvård BUF Andel intern öppenvård VUX Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Antal ytterfall ekonomiskt bistånd Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal Medelkostnad per familjehemsdygn BUF Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Medelkostnad per dag, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Ensolution AB

87

88 Jämförelser mellan kommuner inom individoch familjeomsorg Utfall 2015 Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen. Stockholm Blasieholmsgatan 2 A Stockholm Telefon Göteborg Sankt Eriksgatan Göteborg Telefon Halmstad Slottsmöllans Företagscentrum Halmstad Telefon