Mötesprotokoll Skarpnäcks skolas föräldraförening och skolledningen

Relevanta dokument
Målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling, augusti augusti 2016

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolråd Årstaskolan. - Dan 1E, Bakgården. - Joakim 1D, Bakgården. - Hasse 2C, Bakgården. - Annika 0B, Sörgården. - Anna 0D, Tegelbo.

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldraenkät jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Läsår

Skolområde Syd Borrby skola och Fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kästa skolas Likabehandlingsplan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Vi har flera elever med svåra allergier på skolan. Nedan finner ni information från skolsköterskan.

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Protokoll från styrelsemöte Vinsta grundskolas föräldraförening

Likabehandlingsplan Revinge skola

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan förskoleklass

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Engelbrektsskolan Utbildningsförvaltningen

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Plan för arbete mot kränkande behandling

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-9

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våra mål för 2019: Vi ska behålla vårt höga meritvärde, fler elever ska klara kunskapskraven i alla ämnen

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Al-Azharskolans likabehandlingsplan 2017 Elevversion

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Hasslarödsskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bagarmossens skolas. värdegrund. samlade dokument kring vår BAGARMOSSENS SKOLA. vår VISION

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO4s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Malmaskolan

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Centralskolan

Framgångsfaktorer för inkludering

Arbetsplan 2018/19. Barn och utbildningsförvaltningen Linda Åberg Tjörn Möjligheternas ö

Hanahöjs rektorsenhet. Hanahöjskolan F-6 samt fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete Saxnäs skola Mål för

PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Minnesanteckningar från Föräldrarådsmöte. Följande punkter togs upp och informerades om under mötet.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Systematiskt Kvalitetsarbete

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Västerviks Gymnasium RO3:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Likabehandlingsplan Domsjöskolan Inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rektorsbrev 6 oktober-16.

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Välkomna till föräldramöte 3a och 3b. Herrängensskola Tisdagen den 23/8-2016

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Verksamhetsberättelse 2016 för Järntorgsskolan år F-6

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för elevernas bästa RIKTLINJER FÖR GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

LUPP med fokus Osbeck

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Kvillsfors skola, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Backaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för grundsärskola

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Transkript:

Mötesprotokoll Skarpnäcks skolas föräldraförening och skolledningen Bakgrund Styrelsen i föräldraföreningen har haft ett möte med skolledningen den 14 november för att diskutera de frågor som vi föräldrar på skolan just nu känner är mest angelägna. Alla ni föräldrar fick möjlighet att genom vår kontaktperson i er klass, inkomma med synpunkter, tankar och frågor som vi skulle ta upp på mötet. Den 7 november träffade vi alla kontaktpersonerna för att fånga upp dessa tankar och synpunkter. Vi har grupperat synpunkterna i ett antal ämnesområden och sammanfattar nedan den återkoppling vi fick på frågorna; Arbetsmiljö och trygghet, kommunikation, skolmaten och pedagogiska frågor. Närvarande från skolledningen var: Henrik Ahlberg, Madeleine Reiser, Anna Dahlberg, Sven- Olov Hellström och Joakim de Klonia. Några slutsatser från mötet Styrelsen upplever att många av frågeställningarna och synpunkterna är återkommande år från år. Under mötet blev det tydligt att i merparten av fallen är det snarare tydligare kommunikation med oss föräldrar som är åtgärden, än att förändra verksamheten. Grundsär Förslag: Bättre inkludering mellan Grundsär och övriga skolan. Förslag på faddersystem där elever från Grundsär och övriga grundskolan kan mötas och samverka. Svar från skolledningen: Dessa elever har ingått i elevens val tidigare där samverkan skett. Men skolledningen utvärderar och diskuterar faddersystem framåt. Framtida ombyggnad av skolan kommer också att medge ökad inkludering då Grundsär kommer att flytta ihop med övriga skolan. Arbetsmiljö och trygghet Stress Förslag: Föreläsning kring missbruk och psykisk ohälsa för högstadiet. Svar från skolledningen: Stockholmsenkäten görs varje år. Och där ligger Skarpnäcksskolan under snittet på drogmissbruk. Stressnivån däremot är ett stort problem och börjar redan tidigt, så här finns ett stort behov av insatser. Under mötet hade vi därför en diskussion kring stress och att detta kanske inte enbart är något som man löser med en föreläsning utan något som skolan och föräldrar behöver jobba gemensamt med i samverkan. Skolledningen uppdrar nu åt Elevhälsan att titta på hur man kan jobba med detta långsiktigt, och återkommer i frågan.

Språkbruk Språkbruksproblemen har varit ett återkommande tema som Föräldraföreningen tagit upp flera gånger. Skolledningen svarar: Just nu sätts konkreta åtgärder mest in i vissa klasser när det varit akut. Språkbruksproblematiken varierar stort. Enligt skolledningen har språkbruket blivit bättre på grund av ett ständigt pågående arbete som en del i skolans värdegrundsarbete. Arbetslagsdeklarationer gemensam syn i arbetslaget på hur frågorna jobbas med. Lugn och ro Många oroliga föräldrar undrar över hur det är med lugn och ro i klassrummen samt även tryggheten på skolan under raster. Skolledningen svarar: Vi jobbar med strukturer i klassrummen hur man på bästa sätt lägger upp undervisningen. Start och stopp, bildstöd osv för att minimera oro. Det finns också ett Lagråd som är elevrepresentanter och dessa träffar arbetslaget kring undervisningen för att utvärdera löpande. Jobbar så över alla stadier förutom lågstadiet. Rastvakter lågstadiet vi har fler rastvakter ute i år än tidigare. Vi har kartor som gör att personal vet var de ska vara. Här finns förbättringspotential i att jobba med våra vikarier framför allt som inte känner till policyn. Barnen tillåts inte vara ute utan rastvakter, och har det skett så är det fel. Antalet kränkande incidenter har minskat från 100 stycken för tre år sedan på en termin till idag 25 på en termin. Eleverna har gått rond och pekat ut vilka platser som ör otrygga. Personal med särskilt ansvar för att aktivera eleverna på skolgården har anställts för att öka trivseln. Kommunikation Förslag: Tydligare information om kursplaner och examination/prov en överblick önskas på framför allt högstadiet. Svar från skolledningen: Nya Skolportalen medger delvis detta men kan bli bättre och det behöver bli en bättre förutsägbarhet för högstadiebarnen att kunna planera sina studier. Skolledningen tar detta till sig och sätter en gemensam miniminivå för hur detta ska göras. Föräldramöten och utvecklingssamtal Förslag: Önskemål om bättre framförhållning för utvecklingssamtalen. Förslag: att vilka dagar det gäller redan kommuniceras vid terminsstart. Svar från skolledningen: Bra förslag så ja fortsättningsvis.

Förslag: Ny form för föräldramöten önskas med mer klassvisa möten och mindre gemensam årskurstid. Svar från skolledningen: Frågan är om alla lärare behöver vara med på alla möten och vi endes om att en eller två lärare för årskursen kan representera och ta föräldramötet. Utifrån detta utreds frågan vidare. Förslag/fråga: Kan utvecklingssamtalsformen ändras så man får möjlighet att diskutera barnets status med läraren mer? Svar från skolledningen: Utvecklingssamtalsmötet är främst till för barnen och för att de ska ta ansvar för sitt lärande genom att visa upp vad de gör. Viktig pedagogisk del för barnen. Önskar man extra tid med lärare kan man alltid boka det separat. Skolmaten Fråga/synpunkt: Maten verkar ibland ta slut innan alla ätit och de mindre barnen har för kort tid att äta. Flera barn tycker inte att maten är aptitlig på grund av bl a konstiga råvaror vilket innebär att de skippar att äta lunch. Svar från skolledningen: Mat har ibland tagit slut, det har varit enstaka tillfällen och problemet är nu åtgärdat. Rektor vittnar om att det är svårt att hålla matsalen fräsch under hela serveringstiden från halvelva till efter tolv. 40 % av maten ska vara ekologisk. Angående tiden i matsalen går det tyvärr inte att lägga längre tid för att få in alla elever under lunchperioden, dvs matsalens kapacitet medger inte det idag. Förskoleklass och Grundsär har dock mest tilltagen tid. Pedagogiska frågor Digitalisering Fråga: Hur ligger skolan till med digitaliseringen? Svar från skolledningen: Vi vet att vi ligger lite efter andra skolor i länet, men gör en satsning. Målet är 1:1 från nästa läsår 2019/2020, det vill säga en elev en dator eller någon form av digitalt hjälpmedel från mellanstadiet och uppåt. Läromedel Fråga: Hur ser skolan på läromedel och varför varierar tillgången mellan klasserna? Svar från skolledningen: Skolan har satsat mycket på inköp senaste åren men anser också att man inte slaviskt ska följa en viss bok i ett visst ämne. Det anser både pedagoger och ledning och pedagogerna upplever inte generellt att det är en brist. I och med att skolan blir mer digital kommer vi att kunna få en bättre och mer flexibel tillgång till läromedel. Vi säger generellt inte nej till inköp av läromedel.

Fråga: Hur ser ni på att mobiler används i undervisningen för att söka information? Svar från skolledningen: Det är kluvet men ett nödvändigt ont tills vi har datorer till alla. Se digitalisering. Diagnoser Fråga: Skolan verkar ha bristande kompetens avseende olika inlärningsdiagnoser. Hur jobbar ni med det? Svar från skolledningen: Vi jobbar fortlöpande med detta och försöker att hålla jämna steg i förhållande till personalomsättningen. Ett av skolans prioriterade områden för detta läsår är därför barn med särskilda behov. Schemaläggning Fråga: Det förefaller i flera klasser vara för långa schemapass i förhållande till raster Svar från skolledningen: Även om det inte är rast på schemat så tar lärarna pauser med rörelse och brain breaks. Läxor Fråga: Vad har skolan för policy kring läxor? Svar från skolledningen: Läxpolicy kommer att komma ut inom kort från skolledningen så därför fick vi inget svar under detta möte. Övriga frågor Trafiksituationen Synpunkt: Trafiksituationen fortsatt problematisk, särskilt vid Holmögaddsvägen där övergångsstället är felplacerat och många parkerar fast det ej är tillåtet. (Däremot upplevs situationen som bättre vid Sara Moraeus Väg sedan avgifterna tillkom). Svar från skolledningen: Har inte riktigt haft tid att driva denna fråga också, så eftersöker gärna föräldrar som vill engagera sig i detta! Personalomsättning Synpunkt: Personalomsättningen verkar vara hög i vissa klasser och årskurser. Hur jobbar skolledningen med detta? Svar från skolledningen: Personalomsättningen ligger relativt konstant ca 20 stycken på ett läsår av 100 men då räknas även föräldralediga in i den här summan. Väldigt låg omsättning inom kategorin högskoleutbildad fritidspersonal, något högre bland övriga. Situationen är liknande som för andra skolor i regionen. Nytt är också att lärare kan sluta mitt i terminen, så var det inte tidigare då det fanns mer av en kodex att man följer sin klass kanske t o m stadiet ut. Har avslutningssamtal med alla för att fånga upp eventuellt missnöje.

Angående rekrytering så är det inte något problem att få ansökningar; vi har hög procentsats med behöriga lärare vilket är attraktivt. Vi har också medarbetare som kommer tillbaka. Försöker vara en schysst arbetsplats. Bibliotek Fråga: vad är status med biblioteket? Svar från skolledningen: Biblioteket är öppet och även under raster. Biblioteksrådet har kommit igång och litteraturkvällar är igång där lärarna medverkar i inspirationskvällar, bokafter work. Grupperingar klasser Synpunkt: Ofta förekommande omgrupperingar i klasserna. Hur tänker ni kring detta generellt? Också synpunkt kring att alla barn kanske inte har så lätt för plötsliga och frekventa omställningar, och även dessa barns perspektiv måste inkluderas i strategin. Svar från skolledningen: Behovet styr när man gör, vilket gör att frekvensen varierar. Skolledningen medger att det ibland gått för snabbt från besked till att omgruppering görs. Processen måste få ta den tid den behöver. Förbättring som diskuterades under mötet var bättre återkoppling till föräldrar kring resultat när ett byte har skett, hur det går och om gruppdynamiken blivit bättre. Vi diskuterade också att föräldrar och lärare behöver se detta mer utifrån att man tillhör en årskurs, än en klass, och att man då och då under skolgången kommer att byta grupp.