Förorenade områden och fysisk planering

Relevanta dokument
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Svensk författningssamling

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Dagvatten i detaljplan

Planering av markanvändning

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Plan och marklagstiftning

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Boverket Plan- och bygglagen

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

Seminarium Förorenade områden i fysisk planering och bygglovhantering. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 21 november2014

Nya PBL: s uppbyggnad

Borgholms kommun SAMHÄLLSBYGGNAD. Ändring av detaljplan för del av Halltorp 1:10. Drivern. Planområde SAMRÅDSHANDLING

Ska man detaljplanera naturen? Göteborg 27 januari 2011

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

Fysisk planering av förorenad mark

Plan- och bygglag (1987:10)

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Vatten i fysisk planering

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Lagändringar vid årsskiftet som berör bygglov, byggkontroll och tillsyn

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Kort om miljöbalken och plan- och bygglagen. Renare Mark Syd den 26 februari 2014

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

HAGABERGSOMRÅDET i UTBY UTBY 1:47 m fl

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

Tillägg till planbeskrivning

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Detaljplan för Bjälklaget 1 m.fl. fastigheter Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för del av kv Kopparslagaren i Sävsjö Sävsjö kommun

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

Bilaga 2 till tjänsteskrivelse Politisk beslutsprocess för detaljplaner, dnr KSM 0190

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

UTBY 4:8, 3:3 och 2:8 m fl HERRESTADS- TORSBERG 2:3

Svensk författningssamling

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

BRUNNSNÄS S:1: Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Detaljplaneprocessen - vad är en detaljplan?

Hur gör vi bra riskbedömningar och får dem accepterade? En aspekt för en tillsynsmyndighet acceptansen är att få föroreningarna under kontroll

Förorenade områden vid planering och lovgivning

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

Riktlinjer för exploateringsavtal

SAMHÄLLSBYGGNAD. Ändring av detaljplan för del av Halltorp 1:10. Träklubban. Planområde. Antagandehandling

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

Adjunkten Miljö och samhällsbyggnad Detaljplaneändring för stadsplan för område vid Tingsholm.

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

GRANSKNINGSHANDLING

TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSTID 24 maj juni 2016

Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Svensk författningssamling

Ändring av detaljplan för Råda Mosse, Böketorpsvägen m fl, Lidköpings kommun

PLANBESKRIVNING. Solvarbo 19:18 mm. ANTAGANDEHANDLING Laga kraft Detaljplan för. i Säters kommun, Dalarnas län

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir.

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018

Violen, Ålsta 1:4, enkelt förfarande D 199. Planbeskrivning. Detaljplan för. Tungelsta, Haninge kommun Dnr PLAN.2008.

Transkript:

Förorenade områden och fysisk planering Ingemar Palm Boverket Renare Marks workshop, Göteborg G 22 januari 2008 Hänsyn till fo i plan- och bygglagen PBL infördes 1987 (och bygger på BL från 1947). Lagen behandlar markanvändning och byggande. För 20 år sedan var föroreningar i mark och byggnader ingen stor fråga, varför PBL utformats utan direkta och tydliga krav på hänsyn till förorenade områden. 1996 infördes krav på att miljö- och riskfaktorer skulle redovisas i översiktplanen. 2008 har detta tydliga krav tagits bort, då dessa faktorer anses inrymmas i redovisningen av allmänna intressen enligt 2 kap. Hänsyn till människors hälsa h och miljön Flera bestämmelser i PBL berör r indirekt fo - frågan och kräver att hänsyn h tas till eventuella föroreningar i mark- och byggnader. anger allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse, bl.a.: - markens beskaffenhet - goda miljöförhållanden - god hushållning - de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. 1

Hänsyn till människors hälsa h och miljön forts Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för f ändam ndamålet med hänsyn h till de boendes och övrigas hälsa h och säkerhet. s Detta allmänna intresset är speciellt viktigt att kommunen beaktar i de rättsverkande planerna enligt PBL. Länsstyrelsen ska pröva kommunens antagande av ob och dp om det kan befaras att beslutet bl.a. innebär r att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn h till de boendes och övrigas hälsa h och säkerhet. s Om så är fallet ska länsstyrelsen häva antagandebeslutet. Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL 3, 4 kap MB Regionplan Översiktsplan Detaljplan Fast. -plan Områdesbestämmelser Tillstånd enligt MB FBL VägL BanL etc. För att mark ska få användas för bebyggelse ska den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid bl.a planläggning. I vissa fall krävs att markens lämplighet för bebyggelse prövas genom detaljplan. Lov, tillsyn och kontroll enligt PBL pil med enkel linje underlag för, pil med dubbel linje bindande. Fo i planer enligt PBL Varje plannivå tjänar sina syften. Viktigt att frågan om förorenade områden behandlas med rätt detaljeringsnivå på resp. plannivå och under rätt skede i planprocessen. PBL-planer (i synnerhet detaljplaner) är underlag för (bygg)lovprövning. 2

Fo i planer enligt PBL Översiktsplan - områden där d r det kan misstänkas att marken är förorenad bör b r pekas ut på p karta och beskrivas. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma föroreningar - inom områden som ska bebyggas eller där d markanvändningen ndningen på p annat sätt s ska ändras i framtiden. För dessa områden bör översiktsplanen ange att marken vid behov måste efterbehandlas innan området kan användas för avsett ändamål. - och inom områden som kan komma att översv versvämmas. Fo i planer enligt PBL forts Områdesbest desbestämmelser - Områdesbestämmelser kan användas för att reservera ett (förorenat) område för den markanvändning som anges i översiktsplanen. - En detaljplan bör upprättas när området sen ska exploateras (och helst efterbehandlat). Detaljplanen kan då oftast upprättas med enkelt planförfarande och rätten att överklaga begränsas till frågor som inte avgjorts med områdesbestämmelserna. Fo i planer enligt PBL forts Detaljplan - Prövning av markens lämplighet för (bl.a. ny smh) bebyggelse ska ske genom detaljplan. - Bedömningen av om ett område är lämpligt för en viss användning ska göras mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap. PBL. - Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. 3

Fo i planer enligt PBL forts Detaljplan - Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet, bland annat med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet samt jord-, berg- och vattenförhållanden. Mark som ska bebyggas ska ha naturliga förutsättningar för att bestämmelserna i 2 kap. PBL ska kunna uppfyllas. Detta utan att kommunen eller exploatören ska behöva vidta extraordinära åtgärder. Strikt tolkning av bestämmelserna i PBL Höga exploateringskostnader gör g r marken mindre lämplig l att bebygga. Om det är r mycket dyrt att efterbehandla marken så s skulle det göra g den mindre lämplig l (eller rent av olämplig) för r bebyggelse! Men, det kan änd ndå finnas goda skäl l att använda nda förorenad mark för f r bebyggelse, sedan den har efterbehandlats till hög h kostnad. Samhällsvinsten av att området blir efterbehandlat bör b r (kunna) vägas v in i lämplighetsbed mplighetsbedömningen. mningen.! Flera goda skäl l till att använda nda förorenad mark för f r bebyggelse när r den efterbehandlats Resursskäl - återanv teranvändning. ndning. Nyttja befintlig infrastruktur. Marken änd ndå efterbehandlas i framtiden för f att uppnå miljöpolitiska mål. m Exploateringen kan bidra till att finansiera efterbehandlingen. 4

Hur behandla och beakta föroreningsfr roreningsfrågan gan i detaljplan? Mycket små möjligheter att i detaljplan införa bestämmelser om åtg tgärder som ska vidtas vid bebyggande av ett område som är r förorenat. f En detaljplan ska bestämma mark- och vatten- användningen ndningen mm, 5 kap. 3-6 PBL. De frågor kommunen därutd rutöver får f r reglera med detaljplan anges uttömmande i Hur behandla och beakta föroreningsfr roreningsfrågan gan i detaljplan? forts - ingen punkt som direkt berör r förorenade f områden, men 2. om begränsning av exploateringsrätten; prickmark - källardjup, 3. om precisering av byggnaders användning, 4. om byggnaders placering och tekniska utförande och 5. om vegetation och markytans utformning kan bli aktuella. Det bör b r observeras att punkt 1 inte ger stöd för f utökad bygglovplikt med anledning av att området är r förorenat. f Hur behandla och beakta föroreningsfr roreningsfrågan gan i detaljplan? forts anger under vilka föruts rutsätt tt-ningar bygglov kan villkoras. Det har fram till och med 2007 inte funnits stöd i PBL för att villkora att lov inte får ges förrän området efterbehandlats. men 5

En enklare plan- och bygglag?? Proposition 2006/07:122 om förslag till ändringar i planoch bygglagen i syfte att förenkla och förtydliga reglerna i PBL för att underlätta planerings- och byggprocessen för alla berörda. Riksdagsbeslut dec 2007. Lagändringarna gäller fr.o.m. den 1 jan 2008. Ny bestämmelse i PBL 1/1 2008 I detaljplanen får f r bestämmas att bygglov inte skall ges till åtg tgärder som innebär r en väsentlig v ändring av markens användning ndning förr f rrän 1. en viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning som kommunen inte skall vara huvudman för har kommit till stånd, 2. en viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller fått den ändrade användningen som anges i planen eller utfarten eller annan utgång från fastigheten har ändrats, 3. ett beslut om antagande av en fastighetsplan som förutsatts i planen har vunnit lag kraft eller 4. en markförorening har avhjälpts, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det. En enklare plan- och bygglag?? Ur rätts r ttsäkerhetssynpunkt måste m villkoren preciseras i planen. Tidigare villkor i 5 kap. 8 1. infrastrukturanläggningar och 2. bebyggelse/utfart enligt planen 3. fastighetsplan förutsätts i planen är lättare att precisera och kan regleras med PBL, men hur ska/kan villkor preciseras om när n en markförorening rorening ska anses ha avhjälpts??? 6

En enklare plan- och bygglag?? Bestämmelser om ansvar för utredning och efterbehandling av förorenade områden finns i 10 kap.miljöbalken. Går det att hänvisa till beslut av tillståndsmyndigheten? Innebörd av en väsentlig ändring av markens användning? Samma för alla punkter! Betydelse för nya planer med samma markanvändning som tidigare? Föroreningar kan finnas i både mark och byggnader. Hur hantera - fler fastighetsägare inom samma kvarter och - fo utanför kvartersmark? ------------- Obs! även att kravet på att redovisa miljö- och riskfaktorer i öp tagits bort. De anses innefattas i bestämmelserna i 2 kap. Fo-fr frågan måste tydligt synliggöras i planhandlingarna Redovisa resultat av markundersökning kning och avsedda ebh-åtg tgärder i planhandlingarna. Föroreningarna ej mer omfattande eller svårare än att ebh kan ske inom en begränsad tid. Bind upp i civilrättsliga avtal. Ange innebörden av avtalen i genomförande rande- beskrivningen. Samråd med länsstyrelsen. l Hur behandla och beakta föroreningsfr roreningsfrågan gan i detaljplan? forts Planbeskrivning Genomförandebeskrivning MKB Upplysning invid plankartan Genomförandeavtal och numera Bestämmelse med villkor för f r lov (precisera villkoret!) 7

Civilrättsliga avtal Genomförandeavtal - Ett genomförandeavtal bör godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas. - Den ansvarige för efterbehandlingen måste åta sig att åtgärda även sådana problem som uppdagas under åtgärdsfasen. - Civilrätten är svagare än lagen. Det går inte i avtal att friskriva sig från lagbestämmelser. - Kommunen måste vara medveten om risken för att ingångna avtal inte fullföljs. Civilrätten medför ingen skyldighet att avtalen överförs på till exempel en ny markägare/exploatör. Ett avtal kan även hävas. - Om avtalet av olika anledningar inte fullföljs gäller detaljplanen ändå till den hävs. bestämmelser i PBL om lov (Bygg)lov kan inte vägras v - Det är viktigt att inse att kommunen inom ett område med en äldre detaljplan inte kan använda bygglovsförfarandet för att försöka hindra eller skjuta upp byggverksamhet med hänvisning till att marken är förorenad. * ett sådant villkor kan, som sagts, införas i detaljplan först efter 1 januari 2008. Bestämmelser i PBL om grävning Inom områden med detaljplan krävs lov för schaktning/fyllning som medför att marknivån ändras avsevärt. Lov behövs inte för att sänka/höja markytan till en i detaljplan angiven nivå. Vid lov för schaktning/fyllning prövas endast markutformningen efter avslutad åtgärd inte grävnings-/utfyllnadsarbetena som sådana eller problem som kan uppstå när de utförs. 8

Samordning av efterbehandlings- och planprocesserna efterbehandling före f antagande av detaljplan Samordning av efterbehandlings- och planprocesserna efterbehandling efter antagande av detaljplan 9