Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Transkript

1 asdf BESLUT 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn Kommunfullmäktige Skurups kommun Skurup Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun Beslut Länsstyrelsen upphäver kommunens beslut om att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun. Redogörelse för ärendet Byggnadsnämnden beslutade den 27 februari att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Rydsgård i Skurups kommun. Länsstyrelsen beslutade den 29 mars 2012 att pröva detaljplanen. Skäl för beslut Sammanfattning av skäl för beslut Länsstyrelsen konstaterar att bestämmelsen i planen rörande markföroreningar saknar lagstöd och inte säkerställer att marken ska saneras innan den tas i bruk. Det finns ingen kontrollpunkt att säga nej efter att bygglovet är givet. Detaljplanen säkerställer alltså inte att marken blir lämplig för sitt ändamål och bebyggelse enligt detaljplanen riskerar att bli olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Detaljplanen Örsjö 1:63 ligger centralt i Rydsgård, alldeles invid stationen. Området innehåller idag en lagerlokal med asfalterade ytor för upplag. Planförslaget medger, utöver bostäder, förskola och viss mindre yta för butiker och service. Området som detaljplanen inbegriper är utpekat i gällande översiktsplan som utvecklingsområde inom befintlig tätort. Tidigare handläggning Länsstyrelsen har under planprocessen haft invändningar över redovisningen av påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet avseende markföroreningar. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 BESLUT 2(5) I samrådsskedet redogör planhandlingen för att föroreningar kan förekomma och att en miljöteknisk markundersökning är beställd och kommer redogöras för i utställningsskedet. Länsstyrelsen yttrade sig inte särskilt i frågan i väntan på komplettering gällande underlag. Oljeföroreningar konstaterades senare, i utställningshandlingen, genom miljöteknisk och geoteknisk markundersökning gjord av DGE Mark och Miljö daterad Det framgår även av miljöenhetens yttrande i samrådsredogörelsen att Lantmännen har haft verksamhet här i form av en mottagningsanläggning där man kan ha hanterat drivmedel eller bekämpningsmedel. Kommunen redogör i utställningshandlingens planbeskrivning att en miljöteknisk undersökning av planområdet visat att det i nordöstra delen av planområdet finns oljeförorenad jord som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning (dit bl.a. bostäder räknas). Förmodligen kommer oljan från ett mindre spill/läckage och föroreningen bedöms ha begränsad utbredning. Påträffad oljeförorenad jord bör saneras inför byggnation t.ex. genom schaktsanering, där förorenad jord avlägsnas för transport till mottagningsanläggning. I samband med saneringen bör miljökontroll utföras för att säkerställa att eventuellt kvarvarande halter oljerelaterade ämnen i jorden understiger riktvärdena. I utställningshandlingen infördes på plankarta planbestämmelsen Risk- Mark för bostadsändamål skall uppfylla riktlinjer för känslig markanvändning. Länsstyrelsen yttrar sig i utställningsskedet och anser att ett villkorat bygglov bör införas som planbestämmelse eftersom genomförda undersökningar visar att marksanering är nödvändig inför bebyggelse. Skälet var att den planbestämmelse kommunen hade föreslagit inte var juridiskt bindande. Inför antagande har ändring gjorts där kommunen tillfört ett förtydligande i genomförandebeskrivningen under administrativa frågor där följande står skrivet: Mark för bostadsändamål och förskola ska uppfylla riktlinjer för känslig markanvändning. Marken ska vara efterbehandlad innan den tas i bruk för sitt ändamål. Efterbehandlingsplan ska upprättas och godkännas innan bygglov beviljas.

3 BESLUT 3(5) Plankartan har också inför antagande kompletterats med planbestämmelser under RISK. Där står följande skrivet: Mark för bostadsändamål och förskola ska uppfylla riktlinjer för känslig markanvändning. Marken ska vara efterbehandlad innan den tas i bruk för sitt ändamål. Efterbehandlingsplan ska upprättas och godkännas innan bygglov beviljas. Tillämpliga lagrum Enligt 12 kap 1 punkt 5 plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL) ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta detaljplan, om det kan befaras att beslutet innebär att en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor. Enligt 12 kap. 3 ÄPBL ska länsstyrelsen upphäva kommunens beslut i dess helhet, om något förhållande som avses i 1 föreligger. Enligt 5 kap. 8 punkt 4 ÄPBL framgår att i detaljplanen får det bestämmas att bygglov inte skall ges till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän en markförorening avhjälpts, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det. (Lag 2007:1303). En förutsättning för att kommunen skall kunna ställa ett sådant krav i detaljplanen bör vara att det i samband med planläggningen kan visas att åtgärderna kommer att leda till avsett resultat, dvs. att marken kommer att bli lämplig att bebygga (Prop. 2006/07:122 sida 44). Skälen för regeringens förslag var enligt propositionen följande: Under PBL-kommitténs arbete har det kommit fram att det med de nuvarande bestämmelserna om bygglov och detaljplaner i plan- och bygglagen finns svårigheter att samordna exploatörers önskemål att vilja avhjälpa markföroreningar och därefter bebygga tidigare förorenade områden. Enligt kommittén kan en snäv tolkning av bestämmelserna och uttalandet i förarbetena till lagen (prop. 1985/86:1 s. 472) leda till slutsatsen att om det t.ex. är mycket dyrt att avhjälpa en markförorening så skulle det göra marken mindre lämplig för bebyggelse. Sett i ett bredare perspektiv kan det finnas goda skäl att avhjälpa en markförorening till en hög kostnad för att sedan kunna använda marken för bebyggelse. För det första kan omsorgen om mark som en naturresurs leda till slutsatsen att det är bättre att återanvända skadad mark än att ta i anspråk annan mer värdefull mark. För det andra finns där ofta befintlig infrastruktur med gator, ledningar, kommunikationer m.m. som, om ett tidigare outnyttjat område väljs, annars måste byggas ut till höga kostnader. För det tredje måste föroreningen i marken troligen ändå avhjälpas, förr eller senare, för

4 BESLUT 4(5) att de miljöpolitiska målen skall kunna nås. En exploatering kan vidare bidra till att finansiera avhjälpandet. Att marken är förorenad bör, med dessa utgångspunkter, inte vara ett hinder för att detaljplanera området med syfte att använda det för nya ändamål. En inte ovanlig uppfattning är att ett avhjälpande måste vara utfört - och området fullt ut lämpligt att bebygga - innan detaljplanen antas. Detta förhållningssätt är varken optimalt eller rimligt. En exploatör bör i förväg kunna få klarhet i om ett område kommer att få bebyggas för det fall föroreningen blir avhjälpt. Med denna utgångspunkt finns det ett behov av att redan i detaljplanen kunna ställa villkor om avhjälpande av markförorening för att bygglov skall kunna ges. En sådan möjlighet bör föras in i 5 kap. 8 plan- och bygglagen. Det ger kommunen ett verktyg att ställa krav på vissa åtgärder vid planläggning av förorenad mark och exploatörerna får besked om att bygglov kommer att kunna ges. En förutsättning för att kommunen skall kunna ställa ett sådant krav i detaljplanen bör vara att det i samband Prop. 2006/07:122 sida 44 med planläggningen kan visas att åtgärderna kommer att leda till avsett resultat, dvs. att marken kommer att bli lämplig att bebygga. Detta betyder att man redan vid planläggningen behöver göra de analyser om en markförorenings omfattning och innehåll som krävs för att det skall gå att bedöma om marken efter ett avhjälpande är lämplig att bebygga. Länsstyrelsens bedömning Skurups kommun har inte villkorat bygglovet i enlighet med 5 kap 8 ÄPBL, utan istället infört en planbestämmelse om att marken ska vara efterbehandlad innan den tas i bruk för sitt ändamål. Länsstyrelsen bedömer att denna bestämmelse är verkningslös eftersom den saknar lagstöd. Det finns inte heller någon kontrollpunkt efter att bygglovet är givet, då bestämmelsen skulle kunna tillämpas. Detaljplanen säkerställer alltså inte att den idag förorenade marken kommer att bli lämplig för sitt ändamål innan den tas i bruk. Länsstyrelsen befarar därför att bebyggelse enligt detaljplanen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och finner att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas enligt 12 kap ÄPBL.

5 BESLUT 5(5) Detta beslut har fattats av länsöverdirektör Göran Enander. Vid den slutliga handläggningen har även deltagit samhällsbyggnadsdirektör Peter Cavala, länsarkitekt Elisabet Weber, miljöhandläggare Jessica Bernfreed Ewald, länsassessor Magnus Lindskog, plansamordnare Karin Kallioniemi samt planhandläggare Anna-Mary Foltýn, föredragande. Göran Enander Anna-Mary Foltýn Sändlista: Kommunfullmäktige i Skurups kommun med delgivningskvitto Kopia till (e-post): Serviceförvaltningen i Skurups kommun Peter Cavala Elisabet Weber HUR MAN ÖVERKLAGAR Om ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Regeringen (Miljödepartementet). Överklagandet ska dock skickas till Länsstyrelsen i Skåne län, Rättsenheten, MALMÖ. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tel (växel).