180612 Arbetsplan för Ödenäs förskola Läsåret 2018/2019
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande ser Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Rubriker i del 2 Pluttra Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall inten kommentar månadsreflektion. Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan
mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALPbesök.
DEL 1 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Ödenäs förskola lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet. Trygghet, trivsel och ett respektfullt förhållningssätt är en förutsättning för att skapa ett gott klimat i gruppen. Vi strävar efter en verksamhet där barnen har roligt, lär och utvecklas tillsammans med de vuxna. Vi har rutiner och struktur som gör att barnen känner trygghet och gemenskap. Verksamheten bygger på att vi under dagen växlar mellan planerade aktiviteter och barn initierade lekar både inne och ute. Vi pratar kring värdegrund och förhållningssätt och gör barnen uppmärksamma på våra gemensamma regler vilka gäller inom förskolans verksamhet. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt lär vi barnen ta ansvar för det sociala samspelet där alla får komma till tals, då allas åsikter är viktiga. Vi arbetar för att de ska visa respekt för varandra. Vi skapar förutsättningar för att låta varje barn komma till tals och våga uttrycka sig. Pedagogerna föregår med gott exempel genom att visa respekt för varandra och vår gemensamma miljö. På förskolan arbetar vi efter vår likabehandlingsplan. Vi arbetar med EQ
och genus både i vardagssituationer och i temaarbeten där självkänsla, grupptillhörighet, känslor, konflikthantering samt solidaritet och alla människor lika värde tas upp. Barnen ges möjlighet att prova sig fram för att upptäcka nytt och lyckas i en uppmuntrande miljö vilket ger en fortsatt lust att lära. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Planering av verksamhet utifrån observationer Kontinuerlig utvärdering av verksamhetens utvecklingsmål Föräldramöte Utvecklingssamtal Uppföljning av likabehandlingsplanen Nulägesanalys GR-enkät följs upp på APT möte och resultatet analyseras. Utifrån resultatet utvecklar vi verksamheten framåt. Vid behov finns hälsoteamet att tillgå.
2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Utveckling och lärande sker under hela dagen i alla situationer. Barn lär genom att få försöka, undersöka, fantisera, uppleva, dra slutsatser, lösa problem, imitera och lyckas. Vi använder vardagliga händelser och aktiviteter som ett redskap för ett lustfyllt lärande. Vi arbetar för att skapa en positiv och inspirerande läromiljö som inbjuder till fantasi och väcker intresse för lek och skapande. Vi uppmuntrar lärandet och ger barnet tid. Vi har under veckan tex rörelse, rytmik, skapande, sång, tema arbete och utevistelse med bland annat promenader. Vi delar in barnen i mindre grupper/ åldersgrupper så att verksamheten planeras och anpassas efter barnens ålder och kunskapsnivå. Verksamheten sker utifrån barnens intressen och behov där läroplanen och lärmiljöerna vävs samman. Vi som pedagoger fördjupar oss i barnens intresse och på så sätt skapa både delaktighet och variation i det pedagogiska innehållet. Vi arbetar kontinuerligt med att barnens språkutveckling ska stimuleras i vardagssituationer och vi är noga med att sätta ord på saker, vara tydliga och
namnge det som kommer upp i situationer. Upprepning är också viktigt ett led för barnen så att de får möjlighet att befästa sin språkliga kunskap. Att ha ett stort och varierat utbud av böcker framme (både faktaböcker och skönlitteratur), som är lätt tillgängligt är något som vi strävar efter. Som ett led i språkarbetet har vi även startat ett kapprumsbibliotek där samverkan mellan förskola och hem stärks. Den muntliga traditionen av berättande är också ett värdefullt sätt att utveckla barns språk och fantasi som vi tycker är viktigt och som vi gärna vill att barnen ska få med sig. För att få struktur och kontinuerligt i vår verksamhet arbetar vi efter en årsplan och läsårets utvecklingsmål. Vi planerar verksamheten och därefter sker kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Vi har valt att på förskolan arbeta med att utveckla barns språkliga förmågor genom ett varierat språkutvecklande arbete inom läroplanens olika områden. Vi arbetar kontinuerligt med att barnens språk ska utvecklas på ett lustfyllt sätt under hela dagen. Att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och att de försöker förstå andras perspektiv. Ge barnen möjlighet till att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och ge möjlighet till barnen att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med andra. Exempel på detta är att vi vill använda oss av konkreta material och bilder. Sagopåsar är en tex ett sätt att konkretisera och visualisera det vi berättar. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Kontinuerlig utvärdering av verksamhetens utvecklingsmål Föräldramöte Utvecklingssamtal Arbetsplan / Nulägesanalys GR-enkät
2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Detta verksamhetsår kommer vi följa upp arbetet kring på barns inflytande i vardagen. Att arbeta med barns inflytande innebär att göra tankevändor kring det förgivettagna, att ifrågasätta och vara nyfiken på sin egen verksamhet ur många olika perspektiv. Vi vill fortsätta att involvera barnen i utvecklingen av inne och ute miljöerna samt verksamhetens innehåll. Vi vill bygga vidare på föregående års kompetensutveckling som hjälper oss att synliggöra teoretiska perspektiv kopplat till verksamheten för att utveckla lärmiljöer och barnens inflytande i den och hur vi kan ta tillvara flödet av barnens tankar och idéer. Förskolan ska vara en plats där alla barns olikheter kan tas tillvara på. För att nå dit arbetar vi dagligen med värdegrundsarbete samt utifrån våra styrdokument Lpfö98. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intresse som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98 reviderad 2010); I vår verksamhet försöker vi skapa ett lugn som möjliggör kreativ lek för barnen. Barnen uppmuntras att vara med och påverka sin vardag i verksamheten genom tex val av aktivitet, material eller rum. Vi ger barnen förutsättningar att klara att agera självständigt genom att organisera verksamheten så att barnen får tid
och möjlighet att lyckas efter förmåga och situation. Miljön anpassas så att barnen blir självständiga och kan göra egna val. En stor del i förskolans arbete är att medvetandegöra barnen alla människors lika värde, att alla har rätt att uttrycka sina tankar, ha inflytande. Genom att ha gemensamma regler lär vi barnen ta ansvar för det sociala samspelet. Alla barn får komma till tals, då allas åsikter är viktiga. Vi arbetar för att de ska respektera sig själva och varandra, genom att de får lyssna på varandra och vänta på sin tur. Barnen uppmärksammas på sina handlingar och dess konsekvenser. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Kontinuerlig utvärdering av verksamhetens utvecklingsmål Utvecklingssamtal Nulägesanalys Lyssna på barnen och följa upp deras frågeställningar Utvärdering av våra utvecklingsmål 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Samverkan utgör en viktig del i förskolans uppdrag. Samverkan sker kontinuerligt vid föräldramöten, inskolning, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal, samt vid hämtning och lämning, drop-in-fika m.m. samt
sommarfest och Luciafirande. Vid dessa tillfällen får föräldrarna också ta del av material, foton, mm från den dagliga verksamheten. Vid inskolning kontaktas vårdnadshavarna när placeringen är gjord. Inskolningen är på ca 2 veckor där en ansvarspedagog även informerar om förskolans dokument och rutiner gås igenom. Vårdnadshavarna samt barnen ges även möjlighet till rundvandring. Vårdnadshavarna erbjuds utvecklingssamtal minst 1 gång/läsår Via våra regelbundna informationsbrev och anslagstavlor i entréhallarna får föräldrarna dessutom information om det som händer på avdelningarna. Genom Pluttra kan föräldrarna kan följa verksamheten samt sitt eget barns lärande och utveckling digitalt. Pedagogerna är lyhörda inför föräldrarnas tankar och idéer kring vårt arbetssätt samt verkar för en god dialog mellan föräldrar och pedagoger. Detta bidrar till en positiv inställning förskolan, vilket ger positiva och trygga barn. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Uppföljningssamtal med föräldrarna kring hur inskolningen fungerat. Utvecklingssamtal Föräldramöten Följer upp rutiner vid överlämning förskola- förskoleklass
2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Samverkan utgör en viktig del i förskolans uppdrag där generella riktlinjer och rutiner finns från kommunen som vi efterföljer. Se även bilaga 2. Inför övergång till förskoleklass ges barnen möjlighet till att besöka förskoleklassens miljö och bekanta sig med pedagogerna. Vårdnadshavarna erbjuds ett överlämningssamtal där barnen ges möjlighet att delta. Dokumentationen inför övergången läggs i Pluttra, för att sedan skriftlig ge ett exemplar till förskoleklassen ansvarspedagog. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Utvecklingssamtal/överlämningssamtal Föräldramöte
Följer upp rutiner vid överlämning förskola- förskoleklass DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Vi arbetar hälsofrämjande och förebyggande i arbetet med barn i behov av stöd genom regelbundna samtal, observationer samt dialog mellan pedagoger. Utifrån barnens behov utformas verksamhetens innehåll samt aktiviteter för att anpassas efter varje enskilt barn. Vid identifierat behov tar pedagogerna kontakt med ansvarig specialpedagog samt förskolechef. Tillsammans diskuteras vilka eventuella insatser som är relevanta för att möta barnens behov. Insatserna kan tex bestå av handledning för pedagogerna, anpassningar av verksamheten, handlingsplan för barnet. Föräldrarna är delaktiga genom hela processen. Genom kontinuerliga samtal samt samverkan med hälsoteam utvärderas insatserna samt följs upp. Vårt grundläggande förhållningssätt är ett tillåtande, lågaffektivt bemötande. Vårt förhållningssätt grundar sig i våra styrdokument och den aktuella rådande forskningen som sker på nationell basis. Så här kvalitetssäkrar vi processen Så här följer vi upp det hälsofrämjande arbetet och anpassningarna: Kontinuerliga samtal och ständig dialogmedarbetare emellan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden.
Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: utveckla lärmiljön både ute och inne för att erhålla en god och stimulerande verksamhet. Att fortsätta arbetet med att involvera och medvetandegöra barnen i att de har påverkansmöjligheter i utformande av den pedagogiska miljön samt verksamhetsinnehåll. Så här arbetar vi Det som motverkar kränkningar allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur. Men även om vuxna och barn leker och är nära varandra under dagarna, finns risken att vi missar att upptäcka vad som händer i barngrupperna. Därför har vi särskilda rutiner för att upptäcka kränkningar och mobbning. Exempel på rutiner: Kartlägga miljön inne och ute: God uppsikt över alla platser barnen vistas och vara extra lyhörda på de platser där vi ser att konflikter ofta kan uppstå, även observera barnens kroppsspråk, sprida ut oss på gården för ökad trygghet Utvecklingssamtal med vårdnadshavare varje läsår Analys av trivselenkäten i GR Närvarande och lyhörda vuxna och samtal i arbetslaget avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser Så här kvalitetssäkrar vi processen Kontinuerliga samtal i personalgruppen kring gemensamma förhållningssätt och stämningar i barngruppen. Ett tillåtande klimat på förskolan gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäcka kränkningar. Informera vikarier om planen och dess innehåll. Tillsammans med barnen skapa rutiner för god samvaro Genom intervjuer och kartläggning identifiera om utrymmen i inne- och utemiljön upplevs som trygga respektive otrygga. GR-enkäten Se DoK-plan, bilaga 1.
Övrigt
Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: 2:2 Utveckling och lärande 2:1 Normer och värden 2:3 Barns inflytande 2:4 Förskola hem UTVECKLINGSMÅL 2:5 Övergång och samverkan Barn I behov av stöd Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot kränkande behandling Denna plan tillhör Ödenäs förskola Planen gäller för läsår 2018/2019 Vår vision Ödenäs förskola: En förskola där alla barn känner trygghet och samhörighet med respekt för allas lika värde. Lust att lära Tre ledord tydliggör intentionerna: LÄRANDE - Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. SAMSKAPANDE -Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. STYRKEBASERAD - Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Ansvariga för planen Förskolechef Pedagoger på förskolan Barnens/elevernas delaktighet Utifrån vår dagliga verksamhet ges barnen möjlighet till att utveckla sin empatiska förmåga samt sin respekt för allas lika värde. Barnen ges möjlighet att med närvarande vuxna och i samspelet med andra, utveckla verktyg för att hantera olika konflikter som kan uppstå. I samspelet med andra upptäcker barnen värderingar och
normer för sin samvaro som i sin tur kräver vägledning av lyhörda och närvarande vuxna. Vi arbetar med att medvetandegöra barnen om hur barnen utifrån deras egna behov kan skapa möjligheter för att sätta sig in i någon annans perspektiv. Vi arbetar exempelvis med olika teman som rör empati och kamratskap, där vi b.la. diskuterar hur vi är mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöten. GR-enkät. Utvecklingssamtal. Kontinuerliga samtal vid lämning och hämtning. Personalens delaktighet Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av DoK. Fortlöpande värdegrundsarbete. Verksamhetsmöte, avdelningsmöte m.m. Utveckla barnens kommunikativa förmågor, i att uttrycka sig och lyssna på varandra. Arbeta med gruppstärkande aktiviteter. Förankring av planen Kontinuerliga samtal/uppföljning i arbetslaget om ett gemensamt förhållningssätt, likabehandlingsplan och aktuell barngrupp. Informera vikarier om planen och dess innehåll. Tillsammans med barnen skapa rutiner för god samvaro Kartläggning för att identifiera inne- och utemiljö. Informera vårdnadshavare vid terminsstart/föräldramöte kring planen och dess innehåll. Utvärdering
Planen mot kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Föregående mål: Arbeta med barnens inflytande och delaktighet Vi upplever att vi under året kontinuerligt arbetat aktivt med vår gemensamma värdegrund och att vi därigenom fått en god grund, gott klimat och förhållningssätt gentemot varandra, vilket har avspeglat sig i barngruppen, föräldrasamverkan och miljön. Att arbeta främjande och förebyggande är ett ständigt pågående arbete så att alla barn känner sig välkomna, trygga samt känner en tillhörighet på förskolan. Vi är måna om att lyssna in barnens och föräldrarnas synpunkter, önskemål och behov som en viktig del i verksamhetens utformning. Vår uppfattning, utifrån kartläggning av det sociala klimatet på förskolan, är att ett positivt och respektfullt bemötande mellan människor stärkt gemenskapen och samhörigheten. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Pedagoger på förskolan Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) Genom att vi har arbetat med nedanstående punkter Kontinuerliga samtal i personalgruppen kring gemensamma förhållningssätt och stämningar i barngruppen. Ett tillåtande klimat på förskolan gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäcka kränkningar. Informera vikarier om planen och dess innehåll. Tillsammans med barnen skapa rutiner för god samvaro Genom intervjuer och kartläggning identifiera om utrymmen i inne- och utemiljön upplevs som trygga respektive otrygga. Föräldrar informeras vid terminsstart/föräldramöte kring planen och dess innehåll Utifrån ovanstående upplever vi att vi har fått möjlighet till att utvärdera och följa upp
resultatet på ett adekvat sätt. Vi fortsätter med vårt pågående värdegrundsarbete. Årets plan ska utvärderas senast I samband med nulägesanalysen, Juni. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogerna på förskolan ska aktivt delta i processen genom kontinuerliga samtal samt uppföljning halvårsvis. Ansvariga för att årets plan utvärderas Kvalitetsansvariga pedagoger Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra kränkande behandling, även diskriminering och trakasserier ska beaktas i identifieringen. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att kränkningar och diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivsel arbete. Kartläggningsmetoder Kontinuerliga samtal i arbetslaget där vi lyfter följande frågor; Kan vi se konfliktmönster mellan barnen i våra grupper? Finns det något enskilt barn som utsätts för kränkningar eller diskriminering? Har vi god uppsikt över alla utrymmen där barnen befinner sig?
Ser vi några mobbningstendenser? För att identifiera och säkerställa eventuella risker; Kartlägga miljön inne och ute: god uppsikt över alla platser barnen vistas och vara extra lyhörda på de platser där vi ser att konflikter ofta kan uppstå, även observera barnens kroppsspråk, sprida ut oss på gården för ökad trygghet Utvecklingssamtal med vårdnadshavare varje läsår Analys av GR-enkät Närvarande och lyhörda vuxna och samtal i arbetslaget Avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Genom intervjuer, kontinuerliga samtal och kartläggning identifiera om utrymmen i inne- och utemiljön upplevs som trygga respektive otrygga. Hur har personalen involverats i kartläggningen Kontinuerliga samtal och gemensamma möten där vi följer upp och utvärderar. Resultat och analys Den föräldraenkät från GR (Göteborgsregionen) där man mäter kvalitet och nöjdhet är ibland något missvisande beroende på hur stor svarsfrekvensen är. Vi är nöjda med våra barnintervjuer, som vi kommer fortsätta med, där vi också går runt med barnen både inomhus och utomhus för att få reda på om det är någonstans där de känner sig rädda/oroliga och i så fall varför.
Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling (och diskriminering och trakasserier) ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling (diskriminering och trakasserier). Det som motverkar kränkningar allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur. Men även om vuxna och barn leker och är nära varandra under dagarna, finns risken att vi missar att upptäcka vad som händer i barngrupperna. Därför har vi särskilda rutiner för att upptäcka kränkningar och mobbning. Exempel på rutiner: Kartlägga miljön inne och ute: God uppsikt över alla platser barnen vistas och vara extra lyhörda på de platser där vi ser att konflikter ofta kan uppstå, även observera barnens kroppsspråk, sprida ut oss på gården för ökad trygghet Utvecklingssamtal med vårdnadshavare varje läsår Analys av trivselenkäten i GR Närvarande och lyhörda vuxna och samtal i arbetslaget Avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) 1. Vuxnas närvaro och observationer i barngruppen. 2. Daglig kontakt med vårdnadshavare och samtal inom arbetslaget. 3. Fasta möten och rutiner där vi diskuterar och utvärderar vår plan. 4. Om ett barns eller barngrupps beteende upplevs kränkande eller diskriminerande mot andra barn ska detta dokumenteras på en blankett: Incidentrapport. Blanketten skickas till förskolechef samt sätts in i en pärm, inlåst på avdelningen. Se blankett,
bilaga. 5. Pedagogen dokumenterar samtalen med barnen samt kontaktar berörda föräldrar. Se blankett, bilaga. 6. Om beteendet fortsätter, trots pedagogers försök att få beteendet att upphöra, ska pedagogen anmäla till förskolechefen. Anmälan görs på blankett för detta ändamål. Se blankett, bilaga. 7. Förskolechefen ansvarar därefter för att händelsen utreds och dokumenteras och att vårdnadshavare kontaktas. 8. Ärendet anmäls till Barn- och Ungdomsnämnden som delegerar till förskolechefen att eventuellt upprätta en handlingsplan. Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Samtal och dokumentation vid i förväg bestämda verksamhetsmöten så att alla blir delaktiga. Ett ständigt pågående arbete. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Juni Kvalitetsansvariga pedagoger förskolechef Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) 1. Tar reda på vad som hänt -Samtal med de inblandade -Samtal med ev kamrater/vuxna som sett vad som har hänt. - Vårdnadshavare till de inblandade barnen informeras snarast om vad som hänt och att förskolan kommer att utreda och agera för att kränkningarna/-mobbningen ska upphöra.
- Samtal med barn och föräldrar dokumenteras på särskild blankett och delges till förskolechef. Ansvariga pedagoger i arbetslaget 2. Uppföljning -Vara extra lyhörda för barnets/barnens trygghet utifrån händelsen. Se över rutiner och ha en tät dialog i arbetslaget. - samtala med de inblandade igen vid behov - Samtalen dokumenteras -Håll föräldrarna till de inblandade barnen informerade om vad som händer. Ansvariga pedagoger i arbetslag 3. Om kränkningarna/mobbningen fortsätter - anmälan görs till barnhälsoteam/förskolechef - förskolechef ser till att utredningen fortsätter och kallar berörda föräldrar till ett möte tillsammans med pedagoger och specialpedagog - ett handlingsprogram påbörjas Ansvariga : Barnhälsoteam/ specialpedagog och Förskolechef Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal Om barn kränks av personal ska personen uppmärksammas på sitt beteende av den eller de som erfar detta. Anmälan till förskolechef ska ske. Interna rutiner för uppföljning När elev kränks av annan elev: Samtal med vårdnadshavare Vid upprepade incidenter anmälan till förskolechef När elev kränks av personal: Anmälan till förskolechef Samtal mellan berörd personal och förskolechef Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) All dokumentation ska förvaras inlåst.
Ansvarsförhållanden/områden Varje avdelning ansvarar för att incidentrapportering utförs och förvaras inlåst på avdelningen.varje avdelning ansvarar också för att alltid skicka kopia av incidentrapport till förskolechef. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Arbetslag och förskolechef Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier.
Utrednings- och åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828)
Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)
Datum: 161124 Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46
Administrativ chef 0322-61 63 51 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 3) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 4) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 5) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas
och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 6) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad. Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad:
Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighetoch sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK 160322 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom:
Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK 150825
Lokal handlingsplan Övergång förskola förskoleklass/fritidshem När Aktivitet Ansvar oktober november januari - februari Informationsmöte på skolan för vårdnadshavare Förskolechef informerar förskolans personal om handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass/fritids. 19 januari Sista dagen för föräldrar att anmäla skolval. februari - mars Överlämningsinformation i Pluttra fylls i på förskolan av personal. Se bifogat exempel på dokumentation Föräldrar ges möjlighet att komplettera informationen. Inbjudan inför detta möte skickas ut centralt och annonseras i media samt på kommunportalen. Rektor i skolan håller i informationen på mötet. Förskolechef informerar under ett APT samt på lokalt ledningsteam om de centrala riktlinjerna samt den lokala handlingsplanen. Förskollärarna deltar på workshop, formulerar och lägger in dokumentation på gruppnivå i Pluttra. Förskollärarna ansvarar för att genomföra utvecklingssamtal med femåringarna. 6 mars kl 14:00 (v.10) 24 April 12:30-13:30 april Förskolans specialpedagog medverkar på något av skolans elevhälsoteam. Överlämningskonferens mellan förskolan och skolan. (allmänt om grupperna) Skolan sätter ihop grupper Förskolechef Rektor EHT, psykolog, skolsköterska, specialpedagoger, förskollärare och F- klasslärare Specialpedagogerna, en förskollärare från Humlan resp. Svalan, Förskoleklasslärare. slutet av april Besked om gruppsammansättningar. Först till förskoleavdelningarna, sedan till föräldrarna. maj maj/juni Skolbesök: Skogsutflykter förskolans 6-åringar tillsammans med förskoleklass. En pedagog från varje verksamhet. Ca en gång per vecka. Läraren från förskoleklass ges möjlighet att byta roll med förskolepedagog för att lära känna 6-åringarna i den trygga miljön. Lärare i förskoleklass och ansvarspedagog för 6-åringarna ansvarar för detta i samråd med varandra. Ett första inskolningsmöte för de föräldrar Förskoleklassens lärare
där det finns en kompletterande blankett. I mån av tid och möjlighet integreras 6- åringarna allt mer med fritids efter skolavslutningen. T ex äta måltider tillsammans, leka i lokalerna. Fritidspedagoger och förskolans pedagoger i samråd. augusti Eleverna inskolas på fritids. Förskoleklassens lärare & frididspedagoger. augusti Varje elev erbjuds ett lära-känna-samtal i början av höstterminen (aug-sept) med sin f-klasslärare. september Föräldramöte September -oktober Uppföljningsmöte och utvärdering av årets övergång och handlingsplanen nulägesanalysen. Förskoleklassens lärare Förskoleklassens lärare Förskoleklassens lärare