Dnr Ks 2013/0005 Dnr mob 2011/0112 LAGA KRAFTBEVIS Kommunfullmäktige antog den 26 februari 2013 18, detaljplan för Ljungby 7:184, Järnvägsområdet i Ljungby kommun. Kommunfullmäktiges beslut överklagades den 8 april 2013. Länsstyrelsen beslutade den 28 juni 2013 att avslå överklagandet och fastställa kommunens beslut. Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen beslutade den 12 september 2013 att avslå överklagandet och fastställa kommunens beslut. Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att inte medge prövningstillstånd den 17 oktober 2013. Kommunfullmäktiges beslut har därför vunnit laga kraft den 17 oktober 2013. LJUNGBY KOMMUN Planavdelningen den 28 oktober 2013 Ulla Gunnarsson Planhandläggare Kopia för kännedom: Lantmäteriet, Växjö Länsstyrelsen, samhällsutvecklingsenheten Ljungby kommun, exploateringsavdelningen Sökande och övriga enligt sändlista Delgivning: Kommunstyrelse Miljö- och byggnämnden
1(23) Detaljplan för Del av Ljungby 7:184 med flera, östra delen av f.d. järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör Kungörelse Denna planbeskrivning med genomförandefrågor Gestaltnings- och utformningsprinciper Miljökonsekvensbeskrivning för flytt av godsmagasinet Plankarta Illustration Trafikutredning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att förtäta bebyggelsen i den östra delen av f.d. järnvägsområdet för att få ett mer sammanbundet centrum. Det innebär att: Planlägga del av järnvägsområdet samt kvarteret Torgtomterna för centrumändamål och bostäder. Förändra sträckningen på Skånegatan från Hammarrondellen till posthörnan. Göra om gatumarken mellan Stora Torg och järnvägsområdet till ett trafiktorg, där bilisterna vägleds med gatubeläggningen. Förändra området för bussterminalen. Skapa ett parkeringskvarter med återvinningsstation norr om Hammarskolan. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planområdets läge och areal Planområdet ligger i centrum och begränsas av Järnvägsparken Stora Torg Kungsgatan Olofsgatan. Dessutom ingår Skånegatan och gatans nya sträckning från Gängesvägen till Fabriksgatan samt ett mindre område vid Garvaren. Området är drygt 6 hektar. Markägoförhållanden Garvaren 1 ägs av fastighetsbolaget Garvaren i Ljungby och Torgtomterna 2 ägs av Pingstförsamlingen. Övrig mark ägs av kommunen. GÄLLANDE PLANER MED MERA Översiktsplaner Planförslaget överensstämmer i stort sett med Centrumplanen, antagen 1 september 2009.
2(23) Gällande detaljplaner Inom planområdet gäller följande planer: Ljungby, 1927-04-08. Storgatan, Stationsgatan mm, 1931-10-30. Kvarteret Björklunden, Vinkelhaken, Torgtomterna, Åtomten, Linné och Axel, 1949-12-09. Stadsäga 71 (järnvägsområdet), 1954-08-25. Ljungby centrum 1964-12-02. Kvarteret Stenbacken med flera, 1983-03-21. Kvarteret Betlehem, Karybdis mm, 1990-03-15. Del av stadsäga 71 mm, (stationshuset) 1991-09-12. Del av kvarteret Stenbacken mm, 1994-03-04. För marken som gränsar till planområdet gäller följande planer: Storgatan, Stationsgatan mm, 1931-10-30. Kvarteret Gertrud och angränsande strandområden, 1936-06-19. Kvarteret Björklunden, Vinkelhaken, Torgtomterna, Åtomten, Linné och Axel, 1949-12-09. Ljungby centrum, 1964-12-02. Järnvägsparken och del av kv Stenbacken, 1965-09-29. Kvarteret Hammaren, 1966-08-05. Kvarteret Näcken, 1967-11-10. Kvarteret Hammaren, 1973-06-15. Kvarteret Björklunden, 1980-07-17. Del av kvarteret Linné, Gänget, Axel, 1983-10-12. Kvarteret Stenbacken m.fl. 1983-12-13. Kvarteret Tellus, 1985-07-08. Kvarteret Björklunden, 1988-04-20. Kvarteret Betlehem, Karybdis mm, 1990-03-15. Kvarteret Garvaren, mm, 1990-04-18. Del av kvarteret Stenbacken mm, 1994-03-04. Del av kvarteret Garvaren, 1994-10-28. Kvarteret Garvaren, 2001-12-21. Del av kvarteret Björklunden (Posthuset mm), 2003-04-25. Bagaren 15, 2004-06-23. Kvarteret Minerva, 2010-07-16. Del av Ljungby 7:130 med flera (Fabriksgatans förlängning), 2011-10-17. I de två senaste detaljplanerna har genomförandetiden inte gått ut. Dessa planer ändras inte i detta planförslag och därför påverkas inte genomförandetiden. Kommunala beslut Miljö- och byggnämnden gav 2012-02-01 7 plankontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för aktuellt område. Sammanfattning av planprogrammet Ett program för järnvägsområdet har godkänts av miljö- och byggnämnden 1 februari 2012. Programmet föreslår centrumändamål och bostäder på f.d. järnvägsområdet och inom kvarteret Torgtomterna samt parkering på Salutorget. På ett trafiktorg mellan Järnvägsparken och Tellushuset ska alla trafikslag samsas.
3(23) Godsmagasinet ska få en ny placering eftersom det är svårt att hitta en bra utformning på bebyggelsen om huset står kvar på befintlig plats. Skånegatan, som kopplas samman med Hammarrondellen, kommer att bli huvudgata och vara nya stråket mellan västra och östra delarna av Ljungby centrum. Miljö- och byggnämnden beslöt att utöver det som står i programmet ska sträckningen av ett kommunikationsstråk redovisas i planhandlingarna. BEHOVSBEDÖMNING Enligt 5 kapitlet 11 Plan- och Bygglagen samt 6 kapitlet 6, 13 och 15 Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av detaljplaner vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som stöd för kommunens ställningstagande till om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, görs denna behovsbedömning. Bedömningen grundas på kriterierna i bilaga 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planens genomförande bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan skall planen bli föremål för miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Ställningstagande I föreliggande behovsbedömningen görs bedömningen att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen anser i sitt samrådsyttrande att en flytt av godsmagasinet innebär betydande miljöpåverkan och att en MKB ska upprättas. Ljungby kommun har gjort en omvärdering och kommit fram till samma resultat som länsstyrelsen vilket innebär att en MKB tas fram och fogas till handlingarna som ett eget dokument. MILJÖKVALITETSNORMER Luftkvaliteten Miljökontoret har beräknat luftkvaliteten med dataprogrammet Simair. Beräkningarna har gjorts för partiklar (PM10), kväveoxid (NO 2 ) och Bensen. Det föreligger ingen risk att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, enligt 5 kap Miljöbalken, överskrids. Gaturummen är glesa med låg bebyggelse även om gatorna är förhållandevis trafikerade. Nya hus i korsningen Storgatan Kungsgatan bidrar till en förtätning av bebyggelsen, men eftersom det finns stora öppna ytor vid Stora Torg och Sven Ljungbergs plats i den absoluta närheten kommer inte luftkvaliteten att påverkas så att riktvärdena överskrids. Följande gator har beräknats avseende miljökvalitetsnormer och miljömålen för luftkvalitet: - Skånegatan och Storgatan : MKN: Beräknade värden är under miljökvalitetsnormerna med god marginal. PM10: Beräknade värden är under miljömålet med god marginal. NO 2 : Beräknade värde är under miljömålet med god marginal. Bensen: Beräknat värde är under miljömålet en respektive två tiondelar.
4(23) Vattenkvaliteten Lagan som rinner genom Ljungby ingår i Lagans avrinningsområde. Vattendraget har 2009 klassificerats till måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är satt till år 2021 då god ekologisk status ska uppnås. Den kemiska ytvattenstatusen år 2009 är god och miljökvalitetsnormen för 2015 är således också satt till god. Området omfattas idag av kommunalt verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Detaljplanen bedöms, ur allmän synpunkt, medföra god hushållning med mark, vatten, energi och övriga miljöförhållanden i övrigt enligt miljöbalkens tredje kapitel. I och med att marken i centrum bebyggs och en förtätning sker utnyttjas marken på ett lämpligt sätt. Gator och ledningar finns redan utbyggda och närheten till centrum med alla dess faciliteter gör byggnationen än mer attraktiv. Mark och vegetation Järnvägsområdet där räls och slipers legat har röjts upp och består numera till största delen av en grusad yta. Marken närmast Stationsgatan och bort mot posthörnan är en grönyta med träd, gräsmattor och gångvägar. Geoteknik Någon grundundersökning för området finns inte. Inför projektering och byggnation bör en geoteknisk undersökning genomföras för att klarlägga de geologiska förutsättningarna. Förorenade områden F.d. Järnvägsområdet är ett gammalt verksamhetsområde vilket gör att det finns risk för föroreningar. Vid markundersökningen som genomförts har framförallt förhöjda halter av PAH (oljeföroreningar) påträffats. Föroreningen har påträffats i överballasten som utgörs av makadam och förekommer i huvudsak i finmaterial som ansamlats. Kultur-, stads- och landskapsbild Ljungby blev köping 1828 och köpingen växte fram utifrån en rätvinklig stadsplan. I slutet av 1800-talet förändrades stadsbilden när järnvägen drogs diagonalt genom kvartersstrukturen. Det var linjerna KVBJ (Karlshamns- Vislandas-Bolmens järnväg) och SSJ (Skånes Smålands järnväg). Till största delen slutade sträckorna att trafikeras i slutet av 1960-talet. Den sista delen av järnvägen mellan Ljungby och Helmershus strax söder om Värnamo stad lades formellt ned 2010. Ljungby stad präglas av köpingens stadsplan, järnvägens tillkomst och efterkrigstiden och framåt. Det enda kvarteret som egentligen kan ge en bild av Ljungby innan järnvägens tillblivelse är kvarteret Betlehem med gatuoch gårdshus samt lummig gårdsmiljö. Det som går att avläsa av järnvägsepoken är bland annat den trädplanterade Järnvägsparken, de ståtliga byggnaderna längs med Storgatan, godsmagasinet med tillhörande skärmtak samt den nyare järnvägsstationen som idag bland annat inrymmer restaurang. Utöver det finns naturligtvis det stora obebyggda, långsmala området som nu till stora delar är under planläggning. Järnvägshotellet brann 1960 och efter branden återuppfördes
5(23) ett nytt (stads-)hotell, Terraza, som är en av de mest monumentala och påkostade modernistiska byggnader i Kronobergs län. År 1953 brann Ljungby stad och det har tillsammans med ett antal rivningar bidragit till att Ljungby stadskärna karakteriseras av en heterogen bebyggelsestruktur vad gäller höjd, volym, material och färg. Lämplig färgskala som kan användas till nybyggnationen i centrum. Fornminnen Inga kända fornlämningar enligt Fornminnesregistret (FMIS) finns inom planområdet. Service Eftersom området ligger i centrum är det nära till både kommersiell och offentlig service. Bebyggelse Inom kvarteret Torgtomterna ligger Köpingsgården, Pingskyrkans lokaler, den gamla biolokalen Grand som idag är Pensionärernas Hus och förskolan Kaisa Kavat. Köpingsgården är en byggnad med centralfunktion för köpingen som tillkom omkring sekelskiftet. Dess exponerade läge invid järnvägen medförde en för trakten och tiden omsorgsfull utformning av fasadlivet med delvis ett klassiserande uttryck. Detta synliggörs i framförallt detaljer såsom spröjs, portomfattningar och takgesimser. Byggnaden utgörs av tre sammanbyggda enheter som varje åtskiljs av röda, gråa respektive gula putsfasader. Som puts
6(23) har använts en grov spritputs. Köpingsgården får en varsamhetsbestämmelse i detaljplanen som säger att byggnaden inte får rivas och att dess karaktär ska beaktas. Godsmagasinet utgör idag den enda kvarvarande byggnaden tillhörande det tidigare järnvägsområdet. Till byggnaden hör en perrong med tak. Byggnaden har liggande panel målad i ljus oljefärg med portomfattningar och knutbräder i en mörkröd kulör. Utformningen med liggande panel är tidstypisk för ett nära förhållande till järnvägsdragningen. Fönster utgörs endast av så kallade överljus vilket förstärker intrycket av dess funktion som magasin. Intill busstationen ligger den gamla stationsbyggnaden kvar samt en nyare del som inrymmer vänthall och lokaler för busschaufförerna. PLANFÖRSLAGET Bebyggelse Norr om Salutorget föreslås två mindre kvarter som anpassas till rutnätsstaden genom att läggas i samma riktning som övriga kvarter i centrum. Båda kvarteren är avsedda för bostäder och centrumändamål förutom i bottenvåningen där lägenheter inte får inredas. I centrumändamål ingår butiker, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, föreningslokaler, restauranger, caféer hotell med mera. Entréer ska vara vända mot gatan. För att klara bullervärdena för uteplatser ska dessa vara vända mot innergården eller glasas in. Kvarteret Tellus som ligger mitt emot har äldre bebyggelse med den pampigaste delen mot Storgatan och Stora Torg. I kvarteret Tellus är byggnaden mot Storgatan uppförd i tre våningar med en våningshöjd som är högre än vad som idag är normalt. Höjden till taknocken har uppmätts till 16,7 meter från marknivån vilket nästan motsvarar höjden på ett femvåningshus. Illustration över järnvägsområdet.
7(23) Illustration över ny bebyggelse sett från nordost. Närmast korsningen Storgatan Kungsgatan läggs en byggrätt på fem våningar. Denna högre byggnadskropp kommer att bli en fondbyggnad sedd från Ågårdsvägen. Stor hänsyn ska tas till dess estetiska utformning och dess arkitektur vilket beskrivs mer i detalj i gestaltnings- och utformningsprinciperna. En fem meter bred lastzon läggs mot Salutorget i anslutning till byggrätten. För att minska buller från lastbilar som levererar varor ska lastzonen byggas in eller byggas över med ett skärmtak. Övrig bebyggelse i det nya kvarteret får högst uppföras i fyra våningar vilket också gäller för det mindre kvarteret mitt emot Salutorget.
8(23) Illustration över godsmagasinets nya placering tillsammans med ny bebyggelse. Godsmagasinets nuvarande placering gör att det är svårt att få en bra struktur på ny bebyggelse i området. Därför föreslås att skärmtaket rivs och att godsmagasinet flyttas och läggs mitt emot Köpingsgården på Skånegatan vilket blir i samma riktning som järnvägsspåren hade tidigare. Placeringen mitt emot Köpingsgården gör att båda byggnaderna kan samspela eftersom de volym- och stilmässigt överensstämmer. Byggnadsantikvarisk kompetens ska användas vid flytt av godsmagasinet. Byggnaden får inte rivas och exteriören får inte förvanskas. En ny byggrätt skapas vid Skånegatan norr om Köpingsgården avsedd för godsmagasinet med centrumändamål och godsmagasin som användningsbestämmelse. Vid gränsen mot bostadskvarteret läggs en fem meter bred zon som inte får bebyggas. Illustration över ny bebyggelse sett från nordväst. Det nya kvarteret utmed Stationsgatan är avsett för bostäder och centrumändamål. 40 % av fastighetsarean får bebyggas i högst fyra våningar. Husen ska placeras utefter förgårdsmark eller kvartersgräns. Entréer vänds mot gatan. För att höjdskillnaderna mellan bostadsbebyggelsen och godsmagasinet inte ska vara för stor begränsas våningsantalet till tre våningar närmast godsmagasinet. Även i detta kvarter är det viktigt att gestaltnings- och utformningsprinciperna används så att byggnaderna anpassas till Tellushuset och övrig bebyggelse i närheten. Kvarteret Torgtomterna med Köpingsgården, Pingstkyrkan och gamla Grand bio med mera, får användningsbestämmelsen bostäder och centrumändamål. Gamla Grand bio får en varsamhetsbestämmelse betecknad k med innebörden att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas vid ändring. Kvarteret är så gott som färdigbyggt men utrymme finns för ytterligare mindre bebyggelse i första hand intill Köpingsgården. Max 35 % av fastighetsarean får bebyggas i tre våningar.
9(23) Fotomontage som visar hur ny byggnation mitt emot Tellushuset skulle kunna bli. Stads- och landskapsbilden Stadsbilden kommer påtagligt att förändras i och med att ny bebyggelse uppförs på järnvägsområdet. Vid den så kallade posthörnan (korsningspunkten Storgatan Kungsgatan) kommer kvartersstrukturen att förändras när centrum byggs vidare med fler kvarter. Vid korsningspunkten medges en högre hörndel i kvarteret för att möjliggöra en fondbyggnad för Ågårdsvägen. Stora Torg kommer visuellt och fysiskt att utökas med ett trafiktorg och rumsligheten kommer att förstärkas med ny bebyggelse i den södra delen av Stora Torg. Denna del av detaljplanen bygger vidare på befintlig kvartersstruktur. För de två södra kvarteren följs järnvägsstrukturen som skär diagonalt genom kvartersstaden. Utgångspunkten är att skapa tydliga gaturum och kvarter samt att återskapa esplanaden vid Stationsgatan med Tellushuset som självklar fondbyggnad. Kyrkan och Garvaren är andra befintliga fondbyggnader. Avsikten är att busstationen ska byggas om så att den istället för långsmal blir mer kvadratisk. Salutorget har fortfarande kvar sin ursprungliga funktion som marknadsplats, vanligtvis torghandel. Salutorget kommer att utökas något och få en mer kvadratisk form med ett rundat hörn mot Skånegatan. Trädplantering krävs mellan Salutorget, busshållplats och omgivande gator för att försöka uppnå en rumslighet där bebyggelse saknas. Höjden på bebyggelsen är i huvudsak fyra våningar. I Ljungby är höjd- och volymskalan väldigt varierande som ett led i att staden har brunnit, rivningar och skiftande ideal. Bygglov Bebyggelsens utformning är av allmänt intresse och kräver stor omsorg. Hänsyn ska tas till dess estetiska utformning och dess arkitektur därför är det viktigt att gestaltnings- och utformningsprinciperna används vid bygglovgivning.
10(23) Bygglov/marklov får inte ges förrän marken har undersökts beträffande markföroreningar och vid behov åtgärdats. Grävning eller schaktning får inte påbörjas inom områden som konstaterats förorenade utan att först samråda med miljö- och byggförvaltningen. I bygglov ska dessutom särskilt beaktas geoteknik, buller, avfallshantering samt byggnaders tillgänglighet. Barn Diskussion pågår att anlägga en lekplats i Järnvägsparken med lekredskap för både små och lite större barn. Tillgänglighet Utformning av gator, trottoarer, torg och övriga ytor ska utformas så att personer med olika handikapp ska kunna röra sig på enklaste sätt. Byggnaders tillgänglighet behandlas i bygglovet. Säkerhet och trygghet Planområdet är en av delarna i staden där belysningen behöver förbättras. Därför är det viktigt att ny bebyggelse utformas så att mörka och trånga platser inte skapas. Med hjälp av ljus kan man göra staden tryggare att vistas i. Belysning vid ingångar och mot fasader ger ett säkrare intryck. Likaså ökar den sociala kontrollen ytterligare när fler människor rör sig ute under mörka timmar. Trafik För att förbättra trafikmiljön i centrum ska området mellan Järnvägsparken - Stora Torg - korsningen med Kungsgatan, få karaktären av ett trafiktorg med markbeläggning i avvikande material. Låg hastighet ska råda på trafiktorget och vägledning ska ges för motorfordon genom markbeläggning, pollare och dylikt. Samtidigt med detaljplanen för Järnvägsområdet pågår arbete med detaljplan för Rune B. Johanssons gata med omnejd. Korsningen Storgatan Kungsgatan Ågårdsvägen får samma utformning i båda detaljplanerna. Fabriksgatans förlängning över järnvägsområdet har behandlats i en tidigare detaljplan och har därför inte tagits med i detta planförslag. Avsikten med gatan är att sprida ut trafiken på fler gator så att trafiksituationen kan bli bättre i centrum.
11(23) Sektion över Storgatan sedd från öster. För att minska trafiken på Stationsgatan riktas trafiken mot Fabriksgatan. Stationsgatan är Ljungbys enda esplanad som härrör från tiden för järnvägens tillkomst. Stationsgatan blir en tydligare gata då järnvägsområdet exploateras. Stationsgatan ska kompletteras med träd så att båda körbanorna kantas av lövträd. Körbanorna smalnas av för att reducera hastigheten. Gång- och cykelbanor längs med båda körbanorna ska vara tydligt avskilda från körbanorna. Detta bidrar till en bättre trafikmiljö för cyklister. Sektion över Stationsgatan sedd från Garvaren. Infart till busstationen och Garvaren läggs mitt emot varandra på Fabriksgatans förlängning. I samband med det utökas Garvarens parkering österut och busstorget får en annan utformning. Se illustrationer. Skånegatans anslutning till Gängesvägen flyttas till Hammarrondellen vid Helsingborgsvägen. Avsikten är att göra Skånegatan till huvudgata som ska användas som den naturliga vägen att ta sig österut genom centrum mot posthörnan. Salutorget får samtidigt en rundad utformning mot gatan. Kungsgatan söderifrån blir underordnad och ansluts till huvudgatan vid Salutorget.
12(23) Kungsgatan vid posthörnan sedd från söder. Busstationen I samband med utbyggnad av Fabriksgatans förlängning kommer busstationen att förändras. Infarten från Stationsgata stängs och en ny öppnas mot Fabriksgatans förlängning och en mot Skånegatan. Perrongen på busstationen, som idag är till för 12 bussar, delas och förläggs i två parallella perronger. Därigenom blir ytan för bussresenärerna mer tillgänglig. Cykelparkering och väderskydd ska finnas vid busstationen. Parkeringsplatser Salutorget används idag i första hand som parkeringsplats men även till torgförsäljning på lördagar och som marknadsplats några gånger om året. Vid andra evenemang till exempel Lions loppmarknad används torget som nöjesfält. Salutorget blir ett parkeringskvarter och kommer att utökas norrut när godsmagasinet flyttas och sträcka sig fram till de nya kvarteren för bostäder och centrumändamål. Det blir en stor parkeringsplats med stora asfalterade ytor därför ska planteringar anläggas mellan parkeringsskeppen för att bli en mer tilltalande plats. Parkeringen kommer att rymma drygt 100 parkeringsplatser. Parkeringsområdet vid Garvaren kommer att utökas fram till Fabriksgatans förlängning när gatan byggs ut. Utrymme finns att anlägga längsgående parkeringsplatser mellan träden utmed Stationsgatan. En ny parkeringsplats föreslås norr om Hammarskolan. Återvinningsstationen som ligger söder om Garvaren ska placeras inom parkeringsplatsen. Den del av järnvägsområdet som inte planläggs nu kan även fortsättningsvis användas som parkeringsplats, i första hand för närliggande handel men även för resenärer via busstationen. Den tillkommande bebyggelsen ska i första hand ordna parkeringsplats på den egna fastigheten för övrigt finns parkeringsplatser på
13(23) Salutorget. I Centrumplanen finns parkeringsnormen för Ljungby centrum som ska följas vid bygglov. Cykelparkering ska anordnas till busstationen inom busstorget. Gång- och cykelvägar För att få ett lättillgängligt centrum är det viktigt att enkelt kunna ta sig till och från olika delar i staden både för gående, cyklister och bilister. Eftersom nya gatusträckningar föreslås i vissa delar inom planområdet kommer också nya gångoch cykelvägar att anläggas. De röda linjerna markerar cykelvägarna. Stationsgatan ska smalnas av för biltrafik från Fabriksgatans förlängning och samtidigt ska gång- och cykelvägar anläggas på båda sidor om gatan. Skånegatan dras upp mot Hammarrondellen men gång- och cykelvägens sträckning behålls fram till Gängesvägen. Nya gång- och cykelvägar anläggs vid den nya rondellen i Fabriksgatan Skånegatan med anslutningar mot norr, öster och väster. Kommunikationsstråk
14(23) Den lila linjen illustrerar kommunikationsstråket. Enligt ett politiskt beslut ska det finnas ett kommunikationsstråk genom centrum som inte får byggas över. Stråket ska vara öppet för framtida kommunikation och sträcker sig från Hammarrondellen via Skånegatan över Salutorget och vidare mot Bryggerirondellen. Störningar och olyckor Trafikutredning Konsultfirman Tyréns har genomfört en trafikanalys för Ljungby centrum, daterad den 19 mars 2012. Syftet med trafikanalysen har varit att studera hur trafikflöden påverkas på Skånegatan när Stationsgatan begränsas som genomfart, när delar av trafiken leds om till Skånegatan och när nya bostäder och verksamheter uppförs på f.d. järnvägsområdet. Underlaget till trafikprognosen består av dels befintliga trafikflödespunkter i Ljungby samt manuella trafikmätningar från åtta korsningspunkter. Utifrån storleken på ytor för olika verksamheter har man skattat hur stor trafikalstringen blir för nybyggnationen på gamla järnvägsområdet. Resultatet visar att trafiken i området kommer att öka med ca 800 fordon/dygn. Med framtida ombyggnation av gatunätet och med full utbyggnad av planerad bebyggelse bedöms Skånegatan öka från cirka 3000 till omkring 6000 fordon per dygn, ÅDT (årsmedeldygnstrafik). Ökningen beror på att Skånegatan i framtiden ska vara huvudgata och samla upp trafik från Hammarrondellen och från trafikljuset i korsningen Stationsgatan Märta Ljungbergsvägen med riktning mot Ågårdsvägen och Bryggerirondellen. Samtidigt minskar trafiken på Stationsgatan. Däremot är det samma antal fordon idag på Ågårdsvägen vid posthörnan som det beräknas bli i framtiden. Buller Enligt Boverkets riktvärden för trafikbuller får den högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad vara 55 dba vid nybyggnation. I Socialstyrelsens allmänna råd (2005:6) om buller inomhus för att bedöma olägenhet för människors hälsa, anges riktvärdet 30 dba ekvivalent ljudnivå och 45 dba maximal ljudnivå. Dessa riktvärden tillämpas i bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas exempelvis rum för sömn och vila.
15(23) För nya bostäder gäller följande: Enkelsidiga lägenheter mot bullerstörd sida får inte förekomma. Minst hälften av alla bostadsrum ska vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. Bullervärden inomhus ska uppfyllas inom hela området. Varje bostad ska ha tillgång till en uteplats, gemensam eller enskild, med god ljudnivå i anslutning till bostaden. Maximal ljudnivå utomhus på uteplatsen (gemensam eller enskild) är 70 dba (frifältsvärde utan hänsyn tagen till fasadreflektion) i enlighet med Boverkets Allmänna råd 2008:1. Avvägningar, enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1, som innebär avsteg från bullerriktvärdena utomhus i samband med planering för nya bostäder, kan övervägas i samband med komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordnad kvartersstruktur. Bullerberäkning för den trafik som är idag har gjorts enligt bullerprogrammet Buller VÄG version 8.6. Bullerprogrammet utgår ifrån antal fordon på gatorna, medelhastighet, vägbredd och avstånd till mottagaren (husfasaden). Dessutom tas hänsyn till om det finns en skärm eller bebyggelse mellan gatan och mottagaren samt om vägbeläggningen är hård eller mjuk, t.ex. asfalt eller gräs. Resultatet visar att bullervärdet idag är ca 66 dba i korsningen vid posthörnan och eftersom trafikanalysen visar på samma trafiksiffror för framtiden blir bullervärdet det samma. Det innebär att fönster och övrigt byggmaterial ska anpassas så att det dämpar buller i den omfattningen så att bullervärdena inte överstiger riktlinjerna för buller. Balkonger och uteplatser ska vändas mot ljuddämpad sida, alternativt inglasning/loggia eller liknande. Bullerberäkningen visar också ett värde på 47 dba en våning upp på västra sidan av det nya huset. Denna sida kan räknas som ljuddämpad sida. Se även bilaga bullerberäkningar. Luft Nya hus i korsningen Storgatan Kungsgatan bidrar till en förtätning av bebyggelsen, men eftersom det finns stora öppna ytor vid Stora Torg och Sven Ljungbergs plats i den absoluta närheten kommer inte luftkvaliteten att påverkas så att riktvärdena överskrids. Räddningsväg Inom Garvaren 1 finns räddningsvägar som förlängs över parkeringsområdet, betecknat P1 på plankartan. Räddningsvägarna är till för räddningstjänstens fordons framkomlighet vid Garvaren om något händer i byggnaden. ÖVRIGT Generella ställningstaganden och motstående intressen Vid detaljplanens genomförande förtätas bebyggelsen i centrum och stadsbilden förändras. Nya hus uppförs där det idag är öppet och mera glest mellan bebyggelsen. Godsmagasinet får en annan plats jämfört med idag.
16(23) GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 6 Plan- och bygglagen (PBL). Syftet I beskrivningen belyses översiktligt vilka åtgärder avseende organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt. Beskrivningen är vägledande och inte juridiskt bindande i det efterföljande arbetet med att genomföra detaljplanen. Tidplan Granskning av detaljplanen beräknas ske under hösten 2012 och antagande av kommunfullmäktige i januari 2013 under förutsättning av planarbetet fortskrider som beräknat och inga problem uppstår. Anläggandet av gator, vatten- och avloppsledningar, busstationen och grönområden planeras vara klara under hösten 2014. Genomförandetid Genomförandetiden skall vara 5 år räknat från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetid innebär att detaljplanens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen och planen får inte ändras utan att särskilda skäl föreligger. Efter genomförandetiden utgång fortsätter detaljplanen att gälla, men kan då ändras eller upphävas av kommunen utan att fastighetsägarna har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Ansvarsfördelning, ekonomiska frågor och huvudmannaskap Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Intäkter och kostnader Intäkter till kommunen som planen genererar är vid försäljning av tomtmark samt för anläggningsavgift för vatten och avlopp och för gatukostnader. När bygglov beviljas betalas bygglovavgift. Frågor rörande ansvar för utförande, marköverlåtelse och kostnader mellan kommun och enskilda fastighetsägare ska regleras i särskilda avtal. I tabellerna nedan följer en redovisning av vilka åtgärder som kan komma att krävas för att detaljplanen ska kunna genomföras. ANSVARSFÖRDELNING OCH KONSEKVENSER I tabellen nedan redovisas översiktligt ansvarsfrågor för att genomföra detaljplanen.
17(23) Ansvarig Åtgärder och konsekvenser Kommunen Upprättande av detaljplanen. Upprätta genomförandeavtal med i första hand fastigheten Garvaren 1. Ansöka och bekosta fastighetsbildning avseende överföring av allmän platsmark till lämplig kommunal fastighet. Ansvara för iordningsställande av allmän platsmark såsom gång- och cykelvägar, gator, torg, grönområden, lekplatser, belysning, busstorg och trafiktorg. Ansvara för iordningsställande av kvartersmark såsom parkering och Salutorg. Utbyggnad och omdragning av vatten- och avloppsledning samt dagvattenhantering. Flytt av godsmagasinet. Sanering av eventuella markföroreningar. Garvaren 1 Iordningsställande av nya parkeringsplatser inom fastigheten. Ansluta till ny in- och utfart inom fastigheten. Ansöka och bekosta fastighetsbildning avseende överföring av kvartersmark till sin fastighet. Exploatörer inom Uppförande av byggnader. tillkommande bostadsoch centrumkvarter Iordningsställa övriga anläggningar inom kvartersmark såsom parkeringsplatser. Parkeringsköp. Sanering av eventuella markföroreningar. Geoteknisk utredning och undersökning. Bygglov med mera. Ansökan om och kostnader för lantmäteriförrättningar såsom fastighetsreglering, avstyckning och servitut. Ljungby Energi AB (Ljungby Energinät Utbyggnad och omdragning av elnät på begäran av kommun eller exploatör. och Ljungby fibernät) Säkerställande av anläggningen genom ledningsrätt, servitut eller nyttjanderätt. Skanova (telenät) Utbyggnad eller omdragning av telenät på begäran av kommun eller exploatör. Eventuellt säkerställande av anläggningen genom ledningsrätt, servitut eller nyttjanderätt.
18(23) FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER OCH KONSEKVENSER I tabellen nedan redovisas översiktligt ansvarsfrågor för att genomföra detaljplanen. Garvaren 1 och Torgtomterna är privatägda fastigheter inom planområdet, i övrigt är kommunen fastighetsägare. Det gör att större fokus läggs på de åtgärder som påverkar de privata fastighetsägarna. I planbeskrivningen preciseras vanligtvis inte huruvida fastighetsbildningen tillkommer genom nybildning (genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning) eller ombildning (fastighetsreglering) av fastigheterna. Detta arbete vidtar vid lantmäteriförrättningen i samband med genomförandet av detaljplanen. Fastighet Åtgärder och konsekvenser Del av Garvaren 1 Del av Ljungby 7:125 ska genom fastighetsreglering överföras till Garvaren 1 (parkering). Del av fastigheten ska avstå allmän platsmark. Ska upplåta ett område som ska vara tillgängligt för brandväg, allmän gång- och cykeltrafik. Detta belastar genom servitut Garvaren 1 tillför mån för Ljungby 7:130. Kommunen ansvarar för byggande och underhåll av allmän brandväg, allmän gång- och cykeltrafik. Genom att del av Garvaren 1 upplåts för allmän platsmark, ändras in- och utfarten för Garvaren 1 från Hammarrondellen till in- och utfart från Skånegatan. Ljungby 7:107 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Ljungby 7:125 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Ljungby 7:130 Ska genom fastighetsreglering avstå del av fastigheten till Garvaren 1. Resterande del kommer även fortsättningsvis att utgör allmän platsmark. Ljungby 7:131 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Del fastigheten ska avstå mark för kvartersmark (parkering). Ljungby 7:170 Ska även fortsättningsvis utgöra allmän platsmark. Ljungby 7:184 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Del av fastigheten kommer att bilda nya fastigheter för kvartersmark (parkering, bostäder och centrum) Ljungby 14:7 Del fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Del av fastigheten kommer att bilda nya fastigheter för kvartersmark (bostäder och
19(23) centrum). Servitut (serv. 4, 5, 6 och 7) avseende telekabel som belastar Ljungby 7:170, Ljungby 7:125 och Ljungby 7:184 tillförmån för Ljungby 14:7. Med anledning av att järnvägen är nedlagd och att fastigheten Ljungby 14:7 är förvärvad av Ljungby kommunen, är servituten onyttiga och bör tas bort. Fastigheten kommer inte att utgöra fastighet för järnvägsändamål. Ljungby 14:8 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Delar av fastigheten kommer att bilda nya fastigheter för kvartersmark (bostäder och centrum). Fastigheten kommer inte att utgöra fastighet för järnvägsändamål. Torgtomterna 1 Del av fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. Det aktuella fastighetsområdet är redan idag gata så i praktiken blir det ingen förändring. Torgtomterna 5 Del fastigheten ska upplåtas för allmän platsmark. En mindre del av fastigheten tas i anspråk för allmän platsmark vilket minskar tomten marginellt (hörnavskärning i korsningen Olofsgatan Kungsgatan). Nya fastigheter Minst tre fastigheter kommer att bildas för centrum- och bostadsändamål.
20(23)
21(23) ÖVRIGA KONSEKVENSER SOM FÖLJER AV DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Ljungby 7:184 Skyddsbestämmelser avseende skydd mot förvanskning och rivningsskydd. Det medför krav vid ändring, ombyggnad, tillbyggnad, renovering med mera. En del av parkeringsplatserna på Salutorget ska upplåtas till boende i det nya kvarteret närmast Tellushuset. Torgtomterna 1 Skyddsbestämmelser avseende förbud mot förvanskning och rivningsskydd. Det medför krav vid ändring, ombyggnad, tillbyggnad, renovering med mera. Torgtomterna 2 och Torgtomterna 4 Detaljplanen medför utökade markanvändning (bostäder och centrum) samt utökad byggrätt. Detaljplanen medför utökade markanvändning (bostäder och centrum) samt marginellt utökad byggrätt. Torgtomterna 5 Varsamhetsbestämmelser införs. Det innebär att åtgärder som normalt inte kräver bygglov kräver anmälan enligt Plan- och bygglagen. Detaljplanen medför utökad markanvändning (bostäder och centrum) samt marginellt utökad byggrätt. Garvaren 1 Vid försäljning och köp av mark genereras kostnader och intäkter. Dessa regleras närmare i avtal om markköp. Övriga berörda utanför planområdet Även fortsättningsvis kommer kommunen att vara huvudman för allmänna platser även om utformningen förändras för dessa. Det handlar bland annat om att Skånegatan får ökad betydelse som infartsgatan. Längs med Skånegatan norr om fastigheten Hammaren 10 kommer en ny parkeringsplats att möjliggöras och Skånegatan dras om. In- och utfartsmöjligheterna från Skånegatan förändras inte till följd av förändringarna i gatustrukturen. TEKNISKA ÅTGÄRDER Vatten- och avlopp Ledningar finns framdraget i gatorna inom planområdet som den nya bebyggelsen kan anslutas till. El- och teleledningar samt elektronisk kommunikation Teleledningar finns framdragna till området. En flytt av elkablar krävs för att byggnationen ska kunna uppföras i nordöstra delen av planområdet. Ljungby Energi AB kan tillhandahåll fibernät till planområdet.
22(23) Fjärrvärme Fjärrvärmeledningar finns i Kungsgatan som den nya bebyggelsen kan anslutas till. Fjärrvärmeledningen som ligger mellan Skånegatan och stationshuset ska flyttas när byggnation uppförs inom området. Avfall Avfallshanteringen ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning inom den egna fastigheten. Närmare granskning av avfallshanteringen sker i samband med bygglovprövning. Dagvatten Dagvattenhanteringen ska lösas i samråd med tekniska förvaltningen. Dagvatten ska fördröjas bland annat under mark innan det släpps ut i ledningarna. Nya dagoch spillvattenledningar ska anläggas inom planområdet. Geoteknik Grundundersökning ska genomföras inom kvartersmark före bygglov ges. Markföroreningar Vid markundersökning har förhöjda halter av PAH (oljeföroreningar) påträffats. Föroreningen har påträffats i överballasten som utgörs av makadam och förekommer där i huvudsak i finmaterial som ansamlats. Bygglov/marklov får inte ges förrän marken har undersökts noggrannare och vid behov åtgärdats. Grävning eller schaktning får inte påbörjas inom områden som konstaterats förorenade utan att först samråda med miljö- och byggförvaltningen. ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER Tomtindelningar enligt följande upphör att gälla: C 28, Ljungby Torgtomterna, fastställd 1921-06-16. C 57, Ljungby Torgtomterna, fastställd 1935-08-10. Den fastighetsplan för kvarteret Garvaren som vann laga kraft 1995-04-10 upphör att gälla. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Inför upprättandet av planhandlingarna har samråd skett med exploateringschef Per-Olov Almqvist, projekteringssamordnare Maritha Davidsson och gatuingenjör Jeannette Ehrich. Även samråd med kommunens miljökontor och byggkontor har skett. LJUNGBY KOMMUN Plankontoret den 20 november 2012 Henrik Johansson Stadsarkitekt Ulla Gunnarsson Planhandläggare Antagen av kommunfullmäktige den 26 februari 2013, 18 Laga kraftvunnen den 17 oktober 2013
23(23)
1(5) Detaljplan för Del av Ljungby 7:184 med flera, östra delen av järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun Gestaltnings- och utformningsprinciper SYFTE Syftet är; - Att beskriva de motiv som ligger till grund för detaljplanen - Att formulera gemensamma kvaliteter i den nya bebyggelsen - Att skapa en koppling mellan de gemensamma och enskilda ytorna. Status Gestaltnings- och utformningsprinciperna är ett komplement och ett förtydligande till detaljplanen (planbeskrivning med genomförandefrågor, plankarta och illustration). Principerna tas med i exploateringsavtalet som kommunen tecknar med respektive byggherre. Likaså utgör principerna ett underlag vid bygglov, utformning och projektering av allmänna platser (gator, torg och parker). STADSMILJÖPROGRAM För Ljungby centrum tas ett stadsmiljöprogram fram som behandlar bland annat - Möblering såsom parkbänkar, papperskorgar, pollare, cykelställ och dylikt. - Markbeläggning - Principer för uteservering - Belysning - Möbleringszoner för skyltar, blomsterkärl och dylikt. - Växtmaterial - Parkeringsplatser Stadsmiljöprogrammet ska även vara vägledande i utformningen av den allmänna platsmarken för Järnvägsområdet eftersom principerna för planläggningen är att förtäta och bygga ut centrum med den karaktär som följer därav. GATUSTRUKTUR Stationsgatan Stationsgatan är Ljungbys enda esplanad det vill säga en trädplanterad gata med grönstråk mellan körbanorna även om möjlighet inte finns att promenera i grönstråket på grund av den smala bredden. Stationsgatan ska kompletteras med lövträd för att förstärka karaktären av esplanad. Körbanorna ska smalnas av till en bredd av cirka 3,5 meter i vardera riktningen samt tydligt separerade gång- och cykelbanor parallellt med körbanorna. Längs med Stationsgatan bör parkeringsfickor för kortare parkering anordnas med hänsyn till säkerhet och tydlighet för gång- och cykelvägarna. Storgatan och Stora Torg
2(5) Den etapp som berör Storgatan framför Stora Torg kommer att planeras som ett trafiktorg som i princip ska behandlas som ett så kallat gångfartsområde enligt Trafikförordningen. Fram till 2007 benämndes gångfartsområde för gårdsgata. Stora Torg kommer att utökas fram till den nya bebyggelsen och ska behandlas som en enhet där torget avgränsas av bebyggelse och Järnvägsparken. Stora Torg med den utökade ytan kommer att förnyas fram till 2015 och ett uppdrag är givet till en konsult som kommer att ta fram ett förslag hur torget kan omgestaltas. Avsikten är att parkeringsplatserna kommer att reduceras till hälften det vill säga ungefär 20 parkeringsplatser och kommer i huvudsak att lokaliseras längs med Föreningsgatan framför Turistbyrån. Fotografiet är hämtat från Värnamo och visar på ett trafiktorg med såväl bilister som fotgängare och cyklister. Skånegatan Skånegatan kommer att få en ökad betydelse som huvud- och genomfartsgata för Ljungby centrum. Gatan ska ha en god framkomlighet samtidigt som gatan ska utformas så att hastigheten reduceras, eftersom vissa sträckor är långa vilket kan bidra till högre hastighet. Genom cirkulationsplats i korsningspunkten Fabriksgatan och Skånegatan, trängre sektioner med mera kan hastigheten reduceras. Längs med Skånegatan kommer gång- och cykelvägar att löpa parallellt. Gatan är idag trädplanterad med i huvudsak oxlar, vilken den även fortsättningsvis ska vara. I huvudsak kommer gatubeläggningen att utgöras av asfalterade ytor. Salutorget I och med de nya byggelsekvarteren, förtätningen och Skånegatan/Kungsgatans nya betydelse som huvud- och genomfartsgata får Salutorget en ökad betydelse och bli ytmässigt betydligt större. Torget kommer även fortsättningsvis användas för parkering och torghandel. I det kommande stadsmiljöprogrammet tas riktlinjer fram för allmänna parkeringar. Kortfattat handlar det om att få in variation och grönska på parkeringsplatser och för Salutorget är detta av stor betydelse. Vid planering och projektering ska frågor som rumslighet, grönska, trädplantering och markbeläggning beaktas.
3(5) Parkeringskvarteret vid Hammarrondellen Det planerade parkeringskvarteret vid Hammarrondellen i den södra delen av planområdet kommer att ligga exponerat vid infarten till Ljungby. Det är därför av största vikt att Ljungby kommun som markägare ägnar omsorg kring utformning, materialval och skötsel. Entrén till centrum bör förstärkas genom växtlighet och dylikt. Vändskivan, som användes för att vända lok, bör kunna ligga kvar i området. ARKITEKTUR Volym och skala Ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga bebyggelsen. Antalet våningar i planen följer i stort sett den omkringliggande bebyggelsen. Med tanke på att en stadskärna präglas av en variation i volym, material- och färgval ska även utformningen av den nya bebyggelsen ske utifrån dessa principer. Det innebär att stora enhetliga volymer i enahanda färgsättning ska undvikas. I stället bör kvarteren delas upp vad gäller höjd, material och färgval. Det är viktigt att fasadkaraktären varieras huskropparna ska gestaltas som självständiga individer. Detta kan ske genom trappning av våningsplan och arkitektoniskt uttryck; material, färgsättning, fönstersättning, balkonger och burspråk, tak och takfot samt utformning av bottenvåning. Bebyggelsens uppdelning i olika huskroppar längs gatan kan med fördel finnas kvar mot gårdarna för att bidra till småskaligheten. Byggnadskroppar ska ligga i liv med allmän platsmark såsom gator och torg för att bygga vidare på kvartersstrukturen. Det vill säga tydliga gaturum och halvprivata gårdsmiljöer. Med en förhöjd hörnhuskropp skapas en variation i bebyggelsen. Färgerna har en koppling till fasadfärger som smälter in förhållandevis väl. Entréer Det är av stor betydelse att entréer till trapphus, butiker med mera görs tydliga och lokaliseras mot gator och torg. Stadsmiljön vinner även på om entréer synliggörs och om möjligt fångar upp den tradition av färgrika fasader som finns i Ljungby centrum. Likaledes ska baksidor undvikas genom att placera fönster, entréer och belysning på så sätt att baksidokaraktären reduceras. Fönster, balkonger och burspråk
4(5) Fönsterutformning i sockelvåning ska mycket tydligt skilja sig från fönster i ovanliggande våningar, i såväl höjd som bredd. Vid fasad till bostad i bottenvåning placeras fönstrens underkant så att insyn från gatan hindras. Balkonger bör lokaliseras mot bullerskyddad sida och innegård och kan med hänsyn till bullersituationen behöva glasas in. Det är viktigt att balkonger, oavsett om de är inglasade eller inte, blir en integrerad del av bygganden. Fronter och räcken ska ges en enhetlig utformning och samverka med husets fasad. Mot gata kan till exempel loggia vara ett alternativ som blir något mellan uteplats och rum. Burspråk ska på samma sätt som balkonger samspela med byggnadens exteriöra utformning. Tak Takutformningen varierar högst väsentligt i Ljungby och även för planområdet bör ett varierat taklandskap eftersträvas. Takmaterialet kan bestå av pannor eller plåt. Även här är det viktigt att ta hänsyn till färgvalet på taken och studera omgivningen. Material, färgsättning och belysning Det huvudsakliga fasadmaterialet bör vara puts, tegel eller trä (innefattat trä i bärande stommar). Färgsättningen bör i huvudsak utgöras av jordfärger såsom ockra och roströda färger. I det här sammanhanget är det inte tillverkningsmetoden som avses utan färgens utseendemässiga egenskaper. Belysning ska bidra till en trygg miljö där människor vistas och följer i huvudsak stadsmiljöprogrammet. Exempel på jordfärger. GRÖNSKA Generellt är träd, planteringar och planteringskärl viktiga för trivseln på allmänna ytor som gator, torg och parker. Järnvägsparken kommer att få en utökad betydelse för lek- och rekreationsmöjligheter när centrum förtätas. I samband med konsultuppdraget för Stora Torg kommer även möjligheten att ordna kvalitativa ytor för lek att behandlas. Parkeringsplatsen längs med Stationsgatan i Järnvägsparken, den så kallade Raggarparkeringen, kommer att tas bort till förmån för grönytor. Likaså kommer det överdimensionerade gångstråket i parken längs med Stationsgatan att arbetas om eftersom tydligare gång- och cykelvägar kommer att anläggas längs med båda sidor av Stationsgatan. För de båda södra kvarteren inom planområdet ska innergårdar tillskapas med möjligheten till gröna boendeytor med uteplatser för en god boendemiljö. Det innebär att parkeringsplatser ska undvikas på dessa ytor.
5(5) Nästa etapp av förnyelsen i centrum efter Eskilsgatan och Lilla Torg är Stora Torg, trafiktorg och sammankoppling av Järnvägsparken. LJUNGBY KOMMUN Plankontoret den 20 november 2012 Henrik Johansson Stadsarkitekt
1(3) Detaljplan för Del av Ljungby 7:184, östra delen av f.d. järnvägsområdet Ljungby stad, Ljungby kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) SYFTE Avsikten med detaljplanen är att förtäta bebyggelsen i den östra delen av järnvägsområdet för att få ett mer sammanbundet centrum. Det innebär bland annat att planlägga del av järnvägsområdet för centrumändamål och bostäder, ändra trafikföringen och förändra bussterminalen. Syftet med miljöbedömningen är att identifiera, beskriva och bedöma positiva och negativa konsekvenser av en flytt av godsmagasinet. Vidare är syftet att där det är möjligt föreslå åtgärder för att reducera eller avhjälpa eventuella negativa effekter av att flytta byggnaden. PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet ligger i centrum av Ljungby och innefattar delar av järnvägsområdet samt gatorna mellan Hammarrondellen och posthörnan. RIKSINTRESSEN MED MERA Östra delen av planområdet ingår i Kulturmiljöplan för centrala Ljungby. De byggnader inom planområdet som är eller bör vara skyddade i plan är Köpingsgården samt godsmagasinet. Enligt Kulturmiljöplanen är det sådana byggnader som har ett kulturhistoriskt värde exteriört och/eller interiört som är av mycket stor vikt för stadens byggnadshistoria. AVGRÄNSNING Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar endast godsmagasinets flytt och vilka positiva och negativa konsekvenser det innebär. BEHOVSBEDÖMNING Behovsbedömning är det dokument som syftar till att bedöma huruvida en detaljplan medför betydande miljöpåverkan och därför ska miljöbedömas enligt lagrummen i 6 kap miljöbalken (MB). Då ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Kommunen upprättade till samrådet en behovsbedömning, daterad 28 maj 2012. I behovsbedömning gjordes bedömningen att detaljplanen inte medförde betydande miljöpåverkan och att ingen miljökonsekvensbeskrivning behövde upprättas. Under samrådet har ett stort antal synpunkter på en flytt av godsmagasinet. Länsstyrelsens samrådsyttrande, daterat 21 juni 2012, anger följande aspekter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan: Länsstyrelsen anser, då kommunen har för avsikt att flytta godsmagasinet, att ett genomförande av detaljplanen är av betydande miljöpåverkan och att kommunen därmed till detaljplanens utställning ska ta fram en MKB. I denna MKB ska kommunen tydligt redovisa de konsekvenser som en eventuell
flytt av godsmagasinet kan få. Detta ska jämföras med om byggnaden får stå kvar på ursprunglig plats. Kommunen gör bedömningen att detaljplanens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan och att en MKB därmed ska upprättas. I behovsbedömningen är det endast flytten av godsmagsinet som gör att kommunen miljöbedömer detaljplanen. Övriga miljökonsekvenser av detaljplanen redovisas i behovsbedömningen. BEHANDLADE ALTERNATIV Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar nollalternativet och planförslaget där godsmagasinet placeras norr om Köpingsgården. MILJÖKONSEKVENSER Nollalternativ Järnvägen är nedlagda och alla spår är upprivna. Idag består miljön av ett långsträckt område som utgjort stationsområde, en före detta stationsbyggnad och ett godsmagasin med tillhörande skärmtak. Området har successivt förlorat sin karaktär som stationsområde i och med att spåren, skyltar, lastkajer och andra anordningar som har varit kopplade till stationsområdet har tagits bort. En grundaspekt för ett vidmakthållande och bevarande av en miljö är att den används. Då järnvägen formellt lades ned 2010 har miljön förlorat sin funktion och det är utifrån den förutsättningen centrumplanen togs fram. Nollalternativet innebär att godsmagsinet bevaras i sin ursprungliga plats. Då behöver inte skärmtaket över perrongen rivas i närtid. Däremot är skärmtaket i behov av upprustningen och då kommer frågan att behandlas om medel ska avsättas för att renovera skärmtaket. 2(3) Om godsmagasinet med tillhörande skärmtak bevaras på befintlig plats innebär det att läsbarheten av stadens utveckling underlättas. Då godsmagasinet och skärmtaket är sammanbyggda underlättas förståelsen för hur byggnaden har använts. Järnvägsområdet har varit en förhållandevis öppen miljö med byggnader, träd och andra anordningar i en relativt gles struktur. Godsmagasinet blir då den enda kvarvarande byggnaden från järnvägsepoken inom järnvägsområdet om stationsbyggnaden ersätts av ny bebyggelse samtidigt som miljön även fortsättningsvis kan vara relativt luftig. I och med att godsmagasinet bevaras med tillhörande skärmtak omöjliggörs flera av de bärande idéerna i centrumplanen om att förtäta från Stora Torg och söderut. Planförslaget I planförslaget flyttas godsmagasinet till kvartersmark norr om Skånegatan, mitt emot Köpingsgården. Skärmtaket som idag är sammanbyggt med godsmagasinet rivs. Placeringen blir i samma riktning som järnvägsspåren hade tidigare. Godsmagasinet kommer att ligga kvar inom järnvägsområdet, även om det flyttas drygt 100 meter västerut. Byggnaden kommer att placeras i en ny miljö som skiljer sig från den nuvarande i och med att byggnaden inte kommer att ligga som en solitär på järnvägsområdet utan angränsa till busstationen och ny bostads- och centrumbebyggelse. Läsbarheten i och förståelsen av stadsmiljön försvåras vid en flyttning av godsmagasinet och en rivning av