Inversa matriser och determinanter.

Relevanta dokument
1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Förklaring:

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Uppgift 1. a) Bestäm alla lösningar till ekvationen. b) Lös olikheten. Rita följande andragradskurvor:

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Vektorgeometri för gymnasister

Karlstads Universitet Maskinteknik /HJo

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Stabilitetsberäkning av höga byggnader enligt andra ordningens teori

Vektorgeometri för gymnasister

Algebra och talteori MMGL31. Lite om mig. Lite om er. Lärarprogrammet, Göteborgsuniversitet VT 2008


Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

===================================================

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

Bestäm den sida som är markerad med x.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

SAMMANFATTNING OM GRADIENT, DIVERGENS, ROTATION, NABLAOPERATOR

KINESISKA RESTSATSEN OCH STRUKTURSATSER

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.

Vektorgeometri för gymnasister

Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi

x+2y 3z = 7 x+ay+11z = 17 2x y+z = 2

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

6.2 Transitionselement

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e

Tentamen i mekanik TFYA16

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, för BD10 onsdag 22 september 2010, kl

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

Uppgift Planen 2x + 4y + 2z 3=0 och x + 2y + z 1=0 är givna. b) Bestäm ( kortaste) avståndet mellan planen. (2p)

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) Vi betraktar triangeln ABC där A=(1,0,3), B=(2,1,4 ), C=(3, 2,4).

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYP302 MEKANIK B

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Sammanfattning, Dag 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010

1282/2016. Den kalkylmässiga ålderspensionsåldern är 65 år.

Moment Viktiga exempel 4.17, 4.18, 4.19, 7.20, 4.22, 4.23 Handräkning 4.17, 4.18, 4.19, 4.21, 4.24, 4.54 Datorräkning.

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

En kortfattad redogörelse för Determinantbegreppet

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Explorativ övning Vektorer

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Linjär algebra kurs TNA002

LINJÄRA AVBILDNINGAR

Determinant Vi förekommer bokens avsnitt, som handlar om determinanter eftersom de kommer att användas i detta avsnitt. a 11 a 12 a 21 a 22

Vektorer. Vektoriella storheter skiljer sig på ett fundamentalt sätt från skalära genom att de förutom storlek också har riktning.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att

Linjer och plan (lösningar)

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

b) Vi använder cylindriska skal och snittar därför upp området i horisontella snitt.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

Blixtkurs i komplex integration

5.4 Feluppskattning vid lösning av ekvationssystem.

Vektorgeometri för gymnasister

NBAM00: Naturvetenskapligt basår Matematik, del 1

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Hur Keplers lagar för planetrörelser följer av Newtons allmänna fysikaliska lagar.

Eftersom ON-koordinatsystem förutsätts så ges vektorernas volymprodukt av:

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 Datum: 17 dec 2018 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare: Marina Arakelyan, Elias Said Examinator: Armin Halilovic

Transkript:

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR a TILLÄMPNINGR V DETERMINNTER Tllämpnngar a determnanter Inersa matrser och determnanter. En adrats matrs är nerterbar om och endast om det Eftersom matrsen är nerterbar om och endast om rang n har fölande sats: det är nerterbar rang n har n oberoende rader har n oberoende olonner Oanstående påstående an anändes för att bestämma om n etorer R n är lnärt beroende eller oberoende. Man an sra etorerna som rader eller olonner och blda en adrats matrs a tp n n. Då är raderna är oberoende om och endast om det. Uppgft. För la ärden på den reella parametern a är matrsen nerterbar om a a a a a a 4 Lösnng: det a 6. Hära det a 6 a ± 6. Matrsen är nerterbar om a ± 6. det a. Hära det a sanar reella lösnngar Matrsen är nerterbar för alla reella a. det a 7a 6. det a eller a /. Matrsen är nerterbar om a och a /. Uppgft. För la ärden på den reella parametern a är etorerna a a 556 beroende. Lösnng: V bldar matrsen a tp a a. 5 5 6 det 6a a 4 det om a eller a 7/.

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR a Sar: etorerna beroende om a eller a 7/. Tllämpnngar a determnanter Beränng a nersen för en "ofator -matrsen". n n matrs med hälp a Låt ara en nerterbar adrats matrs det a tp n n och D det tllhörande determnant Låt dare D ara den sbdetermnanten som fås då rad och olonn strs r D Determnanten D allas ofatorn tll elementet a eller ofatorn tll platsen Låt ara en matrs som består a alla ofatorer ds... n Då gäller... n det............ T n n... nn där T betecnar transponat tll Uppgft. Beräna nersen tll. 5 Lösnng: Eftersom det är matrsen nerterbar. Först beränar alla ofatorer ds sbdetermnanter med motsarande tecen. 5 5 5 5 5 6 N bldar en "ofator - matrs" 5 6 T Hära 5 6 Tll slt

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR a Tllämpnngar a determnanter det T 5 / 6 / / /5 / 5 BERÄKNING V VEKTORPRODUKTEN I ETT ON-KOORDINTSYSTEM För ortonormerade basetorer som betecnar eller e e e defntonen O. V an anända oanstående resltat för att beräna för tå etorer och ars oordnater är gna ett ON-ordnatsstem. V har: V anänder... F gäller enlgt Formeln F är sårt att omma håg. Man an anända fölande smbolsa determnant för att beräna. nmärnng: V får samma resltat b om beränar fölande determnant: Uppgft 4. V an anända oanstående resltat för att beräna för tå etorer Låt och 5 ars oordnater är gna ett ON-ordnatsstem. Beräna. Lösnng:

4 a rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR Tllämpnngar a determnanter 4 5 5 5 lltså 4. Sar: 4 Uppgft 5. Beräna etorprodten då a 4 och b Lösnng: a 86 4 6 8 4 4 4 4 b nmärnng: V får samma resltat b om beränar fölande determnant: SKLÄR TRIPPELPRODUKT Låt och w ara tre etorer. Salär trppelprodt defneras som talet w och an beränas dret enlgt defntonen [först etorprodt och därefter w ]. Ett enelt sätt att beräna salära trppelprodten är beränng med hälp a fälande determnant: w Geometrsa tllämpnngar: Låt och w ara tre etorer rmmet.

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR Då gäller : 5 a Tllämpnngar a determnanter B. Den parallellepped som bestäms späns pp a och w har olmen V w V om w bldar högersstem. w V om w bldar änstersstem om och endast om w är omplana etorer. 4. w w 5. Om betecnar ortare [ w] w då har fölande relatoner beroende på ordnngen mellan etorerna. [ w] [ w ] [ w ] [ w] [ w ] [ w ] 6. Den pramd som bestäms späns pp a och w har olmen V w 6 B Uppgft 7. Beräna arean a den parallellogram som späns pp a etorerna a och Lösnng: Parallellogrammens area är

6 a rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR Först -4 Hära arean 6 4 9 9 Sar: Parallellogrammens area är 9 a.e. Tllämpnngar a determnanter Uppgft 8. a Beräna arean a trangeln B då B4 och 6. b Beräna längden a höden trangeln B som går från pnten tll sdan B. Lösnng: B 4 B 4 B reanb B b Först B och därför B 5 V har redan beränat arean a trangeln arean. Eftersom arean an beränas med hälp a formeln B hc arean basen * höden / arean har h c B 5 5 Sar: a arean a e. b höden h c 5 nmärnng: Vetorprodt är defnerad för etorer D rmmet. Några problem D omandlar tll D genom att lägga tll som trede oordnat. Därefter an anända formler som nlderar etorprodt. Uppgft 9. Beräna arean a trangeln PQR som lgger - planet då P Q och R 4. Lösnng: V nför trede oordnat och beränar arean a trangeln med hörnen pnterna

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR B och R 4. V har B B och därför B reanb B 7 a Tllämpnngar a determnanter Uppgft. Vsa att arean a den parallellogram som späns pp a tådmensonella etorer och är la med. oordnater är ett ON sstem. Lösnng: V lägger tll trede oordnaten och öerför frågan tll ett ealent problem D. V betecnar U V och beränar etorprodten U V Lägg märe tll att λ λ λ λ Därför blr arean a parallellogrammen U V Vad slle besas Uppgft. V betratar tre pnter ett -plan P Q och R. Vsa att arean a arean a trangeln PQR är la med är la med. oordnater är ett ON sstem. Lösnng: Låt PQ och PR Enlgt föregående ppgft är arean den parallellogram som späns a PQ och PR la med. Därmed blr arean a trangeln PQR

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR 8 a Tllämpnngar a determnanter ad slle sas. rean a trangeln PQR är la med en hal a arean den paralellogram som späns a och Uppgft. Beräna olmen a den parallellepped som spänns pp a etorerna a b och c 4. Lösnng: a b c 5 4 4 Volmen a b c 5 5 Sar: 5 e. Uppgft. nänd trppelprodten för att sa att a b och c 68 är omplana etorer. a b c a b och c är omplana etorer V.S.B. 6 8 Uppgft 4. Låt a och b ara tå etorer rmmet. Beräna a b c om c a c 5 b c a b Lösnng. Saret är för alla tre fall eftersom a b och c är lnärt beroende och därmed omplana etorer. Uppgft 5. Besa a b a b a b Lösnng: Enlgt prodternas defntoner har för änsterledet VL: VL a b a b a b snθ a b cosθ a b sn θ cos θ trgonometrsa ettan a b HL lltså a b a b a b V.S.B. Uppgft 6. Låt och w ara tre etorer rmmet som satsferar w 8 w.

rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR 9 a Vsa att och w är omplana etorer. Tps: salärmltplcera relatonen med en a etorerna Tllämpnngar a determnanter Lösnng: V salärmltplcerar w 8 w med w och får w w w 8 w w Eftersom w w och w w har w ds w som mplcerar att och w är omplana etorer V.S.B Salär trppelprodt defneras som talet w och an beränas dret enlgt defntonen [först etorprodt och därefter w ]. Uppgft 7. Ett oordnatsstem O är defnerat ett rm rät bloc med dmensoner 8m6m m enlgt blden nedan. Desstom gäller Gm F6m DEm. Beräna olmen a pramden OGEF. Lösnng: Volmen a parallelleppeden som späns pp a etorerna OG OF 66 och OE 68 är V 6 6. 6 8 Volmen a pramden OGEF är. 6 Sar: Volmen a pramden OGEF m. Uppgft 8. Låt Besa formeln och w ara tre etorer rmmet.

a rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR Tllämpnngar a determnanter w Lösnng: Vänsterledet: Först etorprodten enlgt formeln F Därför w * Högerledet: V teclar determnanten efter trede raden och får ** Från * och ** har w ad slle besas. reasala d lnärabldnng : R R L. Låt : R R L ar en lnär abldnng ars abldnngsmatrs är. Betrata en parallellogram M som spänns pp a etorerna och. Enlgt oan gäller rean M. Låt M ara den parallellogram som spänns pp a L och L. För arean a M gäller på samma sätt : rean M ] ; det[ ] ; [ det[ enlgt regeln för beränng a determnanten tll en matrsprodt ] ; det[[ det. lltså gäller: rean M det rean M.

a rmn Halloc: EXTR ÖVNINGR Volmsala d lnärabldnng L : R R. Tllämpnngar a determnanter Låt L : R R ar en lnär abldnng ars abldnngsmatrs är. Låt M ara en parallellepped som spänns pp a och w. Låt M ara den parallellepped som spänns pp a L och L och L w w. Med samma resonemang som oan drar sltsats att Volmen M det VolmenM. Uppgft 9. Beräna olmen a parallelleppeden som späns pp a etorerna a b och c 54. Låt L ara en lnärabldnng med matrsen. Beräna olmen a parallelleppeden som späns pp a etorerna La Lb och Lc om 4 4 5 5 Lösnng. V 4 5 4 Enlgt oan gäller Volmen det V det Volmen 4 det Volmen 4 Den här gången är La Lb och Lc omplana etorer.